Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om utarbetande av en kristen element arlär obok för skolundervisningen, om den kristna etikens roll vid ungdomens fostran samt om undervisningen i kristendomskunskap.

1968-10-29 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:44, Utlåtande i anledning av motioner om utarbetande av en kristen element arlär obok för skolundervisningen, om den kristna etikens roll vid ungdomens fostran samt om undervisningen i kristendomskunskap.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1968

1

Nr 44

Utlåtande i anledning av motioner om utarbetande av en kristen

element arlär obok för skolundervisningen, om den kristna

etikens roll vid ungdomens fostran samt om undervisningen

i kristendomskunskap.

I de Iikalydande motionerna 1:301 av herr Svenungsson och 11:372 av

herr Nilsson i Agnäs hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhåller om en skyndsam utredning i syfte att åstadkomma en kristen

elementarlärobok samt direktiv för dess användning i undervisningen vid

rikets skolor och läroanstalter.

I de Iikalydande motionerna 1:447 av fru Hultell och herr Schött samt

11:556 av herrar Oskarson och Adolfsson hemställes, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte som sin mening tillkännage att den kristna

etiken skall vara vägledande vid planering och genomförande av skolans

och samhällets fostrande gärning.

I de Iikalydande motionerna 1:725 av herr Torsten Andersson och 11:628

av herrar Johansson i Skärstad och Svensson i Vä hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att man vid den förestående

översynen av kristendomsämnets status i skolundervisningen måtte ta hänsyn

till de synpunkter som anförts i motionerna.

Motionerna har hänvisats till allmänna beredningsutskottet, som upptagit

dem till samtidig behandling.

Motionerna

I de Iikalydande motionerna 1:301 och 11:372 uttalas, att den ökande och

allt farligare brottsligheten och särskilt den snabbt växande ungdomskriminaliteten

inger oro. Motionärerna berör skolornas ordningsproblem och

de påfrestningar som hem och skolor ställs inför på grund av alkoholmissbruk

och bruk av narkotika bland allt yngre åldersklasser. Motionärerna

anför att statistiken ger alarmerande uppgifter om självmord, neuroser

och psykosomatiska åkommor, som väcker frågan om de ansvariga formar

en livsmiljö som ställer för stora krav på morgondagens människor.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1968

Motionärerna uttalar, att det saknas en codex med primära grundsatser,

allmängiltiga och principiella lagar och regler för vår demokrati, för statens

liv och välfärd. Det behövs enligt motionärerna en sammanfattning

av entydigt formulerade normer och regler. Redan från början måste den

unge få kännedom om rättssamhällets grundval och målsättning och villkoren

för att den mänskliga samlevnaden skall fungera.

Motionärerna anför vidare, att drivkraften till all god utveckling i Sverige

djupast sett är Bibeln. Därför vore det riktigt att varje svensk finge ett entydigt

och klart besked om kristendomen. En sammanfattning av vår etik

och av Bibeln bör enligt motionärerna snarast införas som obligatorisk lärobok

i svensk undervisning. Därvid kan den gamla katekesen med förklaringar

troligen tjäna som förebild. En utredning kunde även pröva lämpligheten

av att vid den dagliga morgonsamlingen i korthet meddela kunskaper

på detta område.

I de likalydande motionerna 1:447 och 11:556 anföres likaså, att brottsligheten

stiger och att brotten tenderar att bli allt mer avancerade, råa och

brutala. Motionärerna finner det vara en oroande utveckling att opinionsyttringar

främst från ungdomen under humanismens och idealismens täckmantel

nonchalerar svensk lag och rätt och att man öppet uppmanar till

bruket av våld för att uppnå sina mål.

Motionärerna uttalar, att hemmens och kyrkans roll som fostrare alltmer

har reducerats och att samhället därigenom har ökat sitt ansvar för

barnens och ungdomens fostran.

Motionärerna anför vidare, att ungdomens uppväxtmiljö i stor utsträckning

påverkas av massmedia, konst och litteratur och att det förakt för

kristet religiösa värden och det rikhaltiga våldsmaterial och förhärligande

av sexuell frihet och lössläppthet som svenska folket utsättes för inte kan

vara ägnat att skapa respekt och aktning för samhälle och medmänniskor.

Dagens ungdom, uttalar motionärerna, har inte förmånen att i samma

utsträckning som tidigare generationer bli delaktig av de värden som

följer med en kristen fostran. Detta kan ha medverkat till att motståndskraften

mot dåliga impulser hos många ungdomar har minskat. Motionärerna

understryker emellertid att huvuddelen av ungdomen är tillräckligt

stabil för att stå emot påverkan av opinionsyttringar med alltför känslomättad

och kortsiktig inriktning.

Motionärerna uttalar, att människan vill ha och behöver en fast grund

att bygga på, som ger underlag och vägledning för personligt ställningstagande

i skiftande problemställningar. Ungdomen får inte berövas en fostran

och livsinställning som utgår från de kristna värderingarna.

I de likalydande motionerna 1:725 och 11:628 framhålles, att det under

senare år har rått väsentligt delade meningar om utformningen av skolans

kristendomsundervisning. Det är av oerhört stor vikt hur den planerade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 1968

3

integrationen av kristendomsämnet med övriga orienteringsämnen i skolan

åstadkommes. Det finns enligt motionärerna en betydande risk att

kristendomsämnet kan komma i skymundan för andra ämnen och att det

endast kommer att belysas ur historisk synvinkel. Ett så behandlat kristendomsämne

mister något av det mest väsentliga i sitt innehåll. För att en

sådan utveckling skall undvikas finner motionärerna det vara ofrånkomligt

att Bibelns eget budskap mer än hittills kommer till synes i undervisningen

och dominerar framställningen. Enligt motionärernas mening

skulle man nå bästa resultat genom att läraren hade tillgång till en särskild

plan för högläsning ur Bibeln till hjälp och ledning i arbetet och till

stöd åt eleverna.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden från skolöverstyrelsen över samtliga

här nämnda motioner. Vidare har yttrande inhämtats från statens läroboksnämnd

över de likalydande motionerna 1:301 och 11:372, varjämte

Svenska ekumeniska nämnden beretts tillfälle avge yttrande över sistnämnda

motionspar samt de likalydande motionerna 1:447 och 11:556.

Motionerna 1:301 och 11:372 samt I:U7 och 11:556

Skolöverstyrelsen framhåller, att livsåskådningssituationen i vårt land

efter hand blivit rikt differentierad. I denna splittring finns dock många

grundväsentliga värderingar, framför allt på etikens område, som är gemensamma.

SÖ understryker hemmens och föräldrarnas primära roll i fråga om barnens

fostran och vård. Skolan skall i samarbete med hemmen främja elevernas

utveckling och har en väsentlig uppgift i barnens både individuella

och sociala fostran. Vid sidan om hemmen är skolan i dagens samhälle

dock endast en av de faktorer, som i olika avseenden påverkar barnen.

Massmedia, kamrater och gruppbildningar av olika slag spelar också en

ofta svårbedömbar men betydande roll.

I läroplanen för grundskolan understryks i Mål och riktlinjer starkt

skolans uppgift, liksom också att skolan vid dess genomförande kan bygga

på för det svenska samhället gemensamma centrala etiska värderingar.

De etiska principer som anges i Mål och riktlinjer hör otvivelaktigt till

det centrala i kristen etik men är väsentliga etiska principer även för människor

som har en icke-kristen livsuppfattning.

So understryker vidare att undervisningen inte får stanna vid att vara

normativ av typ »du skall» och »du skall inte», utan den måste hos eleverna

skapa verklig förståelse för nödvändigheten av att dessa principer efterlevs

för att samlevnaden människor emellan skall fungera.

Etiska frågor tas i undervisningen i grundskolan upp framför allt i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 1968

ämnena kristendomskunskap, hembygdskunskap och samhällskunskap.

Redan i nu gällande läroplan för grundskolan är dessa frågor vederbörligen

beaktade.

I yttrandet över de likalydande motionerna 1:301 och 11:372 framhålles

vidare, hur de moment som behandlar etiska frågor ytterligare utvecklats

i förslag angående översyn av läroplan för grundskolan.

I tros- och livsåskådningsundervisningen i ämnet kristendomskunskap

behandlas först och främst kristendomen, men även övriga världsreligioner

och icke-religiösa livsuppfattningar.

Undervisningen skall enligt målsättningen vara »objektiv i den meningen

att den meddelar sakliga kunskaper om olika trosåskådningars innebörd

och innehåll utan att auktoritativt söka påverka eleverna att omfatta

en viss åskådning». Den bör vidare »ske på ett sådant sätt att eleverna uppfattar

frågeställningarnas allvar och betydelse och så att den främjar deras

personliga utveckling och bidrar till att skapa förståelse för värdet av

en personlig livsåskådning, liksom förståelse och respekt för olika uppfattningar

i livsåskådningsfrågor».

Kravet på en undervisning, som ej är auktoritär, motiveras ytterst dels av

att någon enighet ej råder i vårt samhälle i tros- och livsåskådningsfrågor

och dels av att det är föräldrarna som har det primära ansvaret för barnens

fostran.

Enligt Sö:s uppfattning har en undervisning i enlighet med målsättningen

helt andra förutsättningar att engagera eleverna och skapa förståelse för

de frågor det gäller än en auktoritär undervisning skulle ha. '' : ''

SÖ framhåller att Bibeln intar en central plats i undervisningen om kristendomen.

I yttrandet redovisas huvudmomenten beträffande bibelkunskapen

enligt förslaget angående översyn av läroplanen.

Under arbetet med ämnet kristendomskunskap i samband med läroplansöversynen

har Samkristna skölnämnden, vårs ledamöter är utsedda

av biskopsmötet, Sveriges frikyrkoråd och Sveriges förenade kristna lärarförbund

fungerat som referensgrupp. Full enighet råder om den i Sö:s

läroplansförslag framlagda utformningen av ämnet, både, dess mål oeh huvudmoment.

Redan i nuvarande läroplan för grundskolan finns mycket goda förutsättningar

för ett rimligt och lämpligt tillgodoseende av de syften som motionerna

vill främja, överstyrelsen har dock strävat efter att vid utarbetandet

av det nya läroplansförslaget ytterligare utveckla och precisera de aktuella

undervisningsmomenten.

Om de föreslagna förändringarna blir antagna kommer kommentarer

och anvisningar att utarbetas i anslutning till de förändrade huvudmomenten.

Vidare kommer detaljerade studieplaner att upprättas. Detta material

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1968

o

tillsammantaget kommer att ligga till grund för utformningen av läroböcker

och andra läromedel. SÖ finner denna ordning vara den riktiga med

hänsyn till att det är den för skolan gällande läroplanen som skall ange

såväl innehållet som utformningen och uppläggningen av undervisningen

i skolans skilda ämnen. Den i motionerna 1:301 och 11:372 föreslagna anordningen

att försöka åstadkomma en kristen elementarlärobok samt direktiv

för dess användning syftar till att styra skolans undervisning på ett

sätt som överstyrelsen inte kan ansluta sig till.

Med hänvisning till det anförda finner skolöverstyrelsen inte skäl förorda

en utredning med i dessa motioner angivet syfte.

Även i yttrande över motionerna 1:447 och 11:556 angående den kristna

etikens roll vid ungdomens fostran framhåller So att de aktualiserade frågorna

väl beaktats vid utformningen av nu gällande läroplan och ytterligare

accentuerats i förslaget till läroplansöversyn. Med hänsyn till att läroplanen

i grundskolan i allt bygger på de riktlinjer och de synsätt som kom till

uttryck vid riksdagens behandling av skolpropositionen 1962 finner So

nu inte skäl att förorda de i motionerna föreslagna åtgärderna.

Statens läroboksnämnd anför i yttrande över de likalydande motionerna

1:301 och 11:372 om utarbetande av en kristen elementarlärobok för skolundervisningen

att f.n. enbart för skolformen grundskola uppförts 54 boktitlar

i kristendomskunskap på läroboksförteckningen, avseende vanliga

läroböcker i ämnet och dessutom utgåvor av Bibeln och psalmboken.

Det åligger nämnden bl.a. att genom lämpliga åtgärder främja tillkomsten

av goda läroböcker. I överensstämmelse härmed har nämnden utfärdat

cirkulärskrivelser till skolboksförlagen, t.ex. angående behovet av läroböcker

i vissa ämnen, böckernas principiella uppläggning med hänsyn till

läroplanerna osv. Före ställningstaganden av pedagogisk innebörd har

nämnden samrått med skolöverstyrelsen, som enligt sin instruktion har

att leda den pedagogiska utvecklingen inom ramen för statsmakternas direktiv.

Det ingår däremot inte i läroboksnämndens uppgifter att t.ex. uppmana

lämpliga personer att författa eller omarbeta läroböcker, om behovet

av läroböcker eller bättre läroböcker på något område är särskilt påfallande.

Svenska ekumeniska nämnden — samarbetsorgan för sexton kristna

samfund, rörelser och organisationer — har genom sitt arbetsutskott anfört

bl. a. följande efter samråd med företrädare för Samkristna skolnämnden.

Betoningen av en funktionerande codex ethicus, inte minst i ett rörligt

och föränderligt samhälle, synes väl motiverad. Att de kristna värderingarna

och inte minst den kristna synen på medborgerligt ansvarstagande har

sin givna plats i detta sammanhang förefaller ovedersägligt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1968

Samtidigt förefaller dock den åtskillnad mellan den kristna tron och den

kristna etiken, som träder fram i motionerna, svårligen kunna genomföras.

Man torde ej kunna bortse från att det centrala kristna trosinnehållet är

långtifrån någon självklarhet för stora grupper av vårt folk. En codex

ethicus med krav på allmängiltighet och allmänt accepterande kan därför

i dag knappast ges en alltför specifik kristen prägel. Om man däremot ej

ser till det specifika, är det å andra sidan heller inte möjligt att å en allmän

codex ethicus sätta en medveten kristen etikett. Frågan om en gemensam

etisk grundval för samlivet i det svenska samhället borde därför snarare

ställas som en fråga om vad man från skilda utgångspunkter, kristna såväl

som icke-kristna, kan enas om och vad som sålunda kan utgöra en gemensam

bas av etiska värderingar, på vilken alla kan mötas i ömsesidig

respekt. Skolan kan svårligen kringgå det faktum, att livsåskådningsmässig

pluralism i stor utsträckning råder i vårt land, men att samtidigt ett helt

block av gemensamma värderingar torde finnas, för vilka respekt kan krävas

för att det demokratiska samlivet skall fungera. Läroplanen för grundskolan

synes i sina »Mål och riktlinjer» väl tillvarata dessa synpunkter.

Att det specifikt kristna bör ges en så levande och sakkunnig presentation

som möjligt inom religionsundervisningens ram synes nämnden givetvis

samtidigt vara lika nödvändigt.

Avslutningsvis föreslås, att utskottet måtte föreslå riksdagen att i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning angående möjligheten att

åstadkomma en allmän och sammanfattande framställd codex ethicus rörande

samlevnadsformerna i det svenska samhället att brukas inom vårt

lands skolväsende.

Motionerna 1:725 och 11:628

Skolöverstyrelsen framhåller att vissa problem beträffande innehållet

och arbetsformerna i ämnet kristendomskunskap aktualiserats under de

år som grundskolans läroplan tillämpats. Problemen har bland annat gällt

undervisningen i bibelkunskap och kristendomskunskapens samverkan med

andra ämnen. I samband med läroplansöversynen har en genomgång av

bibelstoffet gjorts varvid berättelserna och texterna fördelats på de olika

stadierna, samtidigt som huvudmomenten beträffande bibelundervisningen

förändrats i avsikt att klarare än hittills anpassa undervisningens innehåll

till de olika stadierna.

SÖ uttalar att anordningen med ett gemensamt veckotimtal — som f.n.

på grundskolans mellanstadium gäller alla orienteringsämnen utom kristendomskunskap

— har stora fördelar genom att ge möjlighet till koncentrationsundervisning

med elevaktiverande arbetsformer och genom att underlätta

samverkan mellan olika ämnen, då en sådan är naturlig. I förslaget

till läroplansöversyn ingår nu kristendomskunskapen i gruppen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 1968

7

orienteringsämnen och får samma metodiska möjligheter som de övriga

ämnena. Om man i undervisningen i kristendomskunskap inte tillämpar

samma arbetsformer som i skolans övriga ämnen är risken stor, att ämnet

efter hand kommer att upplevas som ett främmande inslag i skolan. Det

är vidare nödvändigt att ämnet kan samverka med andra ämnen för att

eleverna skall få en allsidig bild av de områden de arbetar med. En isolering

av ämnet medför att eleverna kommer att uppleva religionen och dess betydelse

som en isolerad och avskärmad del av olika samhällsbildningar.

So framhåller att i undervisningen kan förekomma såväl ämnesbunden

undervisning som s.k. samlad undervisning, där stoffet från flera ämnen

bidrar till att belysa ett visst område. För kristendomsämnets del kommer

undervisningen i den egentliga bibelkunskapen att bli ämnesbunden. Utöver

denna undervisning kommer Bibeln att fungera som väsentlig urkund

i den övriga undervisningen om kristendomens historia och samfundsformer

och i högstadiets undervisning om väsentliga livsfrågor.

Beträffande den av motionärerna påtalade risken att ämnet endast kommer

att belysas ur historisk synvinkel framhåller So att i kristendomsämnet

i tidigare skolformer och kursplaner en helt annan tyngd lagts på det historiska

än i det förslag som nu föreligger. Tyngdpunkten har nu avgjort

lagts på bibelkunskapen och kristendomens funktion och roll i dag.

Enligt SÖ:s mening har vid översynen av kristendomsämnets status hänsyn

tagits till de synpunkter som framförts i motionerna. Den av motionärerna

föreslagna särskilda planen för högläsning ur Bibeln kan So inte

ansluta sig till, då enligt SÖ:s mening bibelkunskap ej bör förmedlas på

detta sätt. Däremot har som ovan sagts en fördelning av bibelberättelser för

de olika stadierna gjorts, vilken kan ligga till grund för arbetet i ämnet.

Utskottet

I motionerna framställs yrkanden rörande undervisningen i kristendomskunskap

och om uttalande från riksdagen att den kristna etiken skall vara

vägledande i skolans och samhällets fostrande gärning.

Frågan om den sociala och individuella fostran skolan skall meddela

upptogs ingående vid behandlingen av proposition angående reformering

av den obligatoriska skolan m. m. (prop. 54/1962, särskilda utskottets utlåtande

nr 1/1962).

I fråga om undervisning i kristendomskunskap anslöt sig riksdagen till

departementschefens uttalande att undervisningen måste bedrivas så, att

den inte kom i strid med kravet på tanke- och trosfrihet; den skulle därför

vara objektiv i den meningen, att den meddelade sakliga kunskaper om

olika trosåskådningars innebörd och innehåll utan att auktoritativt vilja

påverka eleverna att omfatta en viss åskådning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr H år 1968

Den målsättning, som år 1962 fastställdes för grundskolans del i vad

avser dess personlighetsutvecklande uppgift, gäller även för gymnasiet i

enlighet med riksdagens beslut i anledning av proposition angående reformering

av de gymnasiala skolorna m. m. (prop. 171/1964; särskilda utskottets

utlåtande nr 1 vid höstsessionen 1964).

I överensstämmelse med de av statsmakterna angivna riktlinjerna har

skolans fostrande uppgift starkt understrukits och preciserats i läroplanerna.

I Mål och riktlinjer i läroplanen för grundskolan uttalas följande:

»Skolans sociala fostran skall därför grundlägga och vidareutveckla sådana

egenskaper hos eleverna, som i en tid av stark utveckling kan bära

upp och förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och

likaberättigande mellan kön, nationer och folkgrupper. Att väcka respekt

för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet

och därmed för rätten till personlig integritet är en huvuduppgift

också för den sociala fostran som skolans verksamhet skall omfatta. Betydelsefullt

är att eleverna fostras till hjälpsamhet mot varandra och till

villighet att ställa sin förmåga till andras tjänst, när så är möjligt och lämpligt.

De ungas känsla av samhörighet och medansvar måste emellertid vidgas

utöver gränserna för familj och släkt, kamratkrets och skola till att

omsluta allt större samhällsbildningar.» (s. 18).

Etiska frågor tas i undervisningen i grundskolan upp framför allt i ämnena

kristendomskunskap, hembygdskunskap och samhällskunskap.

Skolöverstyrelsen har i november 1967 framlagt förslag angående översyn

av läroplan för grundskolan, översynen har skett inom ramen för fastställda

mål och riktlinjer för skolans verksamhet. Den berör i flera avseenden

ämnet kristendomskunskap.

I vad avser lågstadiet har i syfte att nå ökad konkretion i etikundervisningen

föreslagits att kristendomskunskap och hembygdskunskap sammanföres

inom en ämnesgrupp. Det konkreta underlaget för undervisningen

bör i första hand vara högtider, gudstjänster och nutida religiös sed samt

berättelser ur Bibeln.

I vad avser mellanstadiet konstateras i skolöverstyrelsens förslag, att det

inneburit betydande nackdelar för ämnet kristendomskunskap, att det inte

haft samma ställning som andra orienteringsämnen på timplanen och på

skolornas schema. Genom förslaget till ny timplan kommer samma pedagogiska

möjligheter att öppnas för detta ämne som för övriga ämnen. Bl. a.

kan man genom koncentrationsläsning skapa förutsättningar för ett mera

självständigt elevarbete.

Undervisningen i tros- och livsåskådningsfrågor och etiska frågor på

högstadiet har vidare enligt förslaget fått en annan uppläggning än tidigare.

Den avses inte ge en samlad systematisk genomgång av olika livsuppfattningar,

utan de olika åskådningarna tas upp för att belysa för eleverna angelägna

frågor och problem. Genom en sådan anknytning bör man enligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ll år 1968

9

skolöverstyrelsen kunna förmedla »normer och livsideal som är av betydelse

för elevernas personliga utveckling och som fostrar till sanningssökande och

livsallvar». Vid bibelundervisningen bör på detta stadium Bibelns grundtankar

vara det väsentligaste.

Undervisningstiden för ämnet föreslås på alla stadier bli oförändrad.

Dock medför en omorganisation av högstadiet att alla elever — ej som nu

enbart eleverna vid de teoretiska linjerna — i årskurs 9 erhåller undervisning

i ämnet.

Genom de föreslagna förändringarna i mål och huvudmoment för ämnet

har skolöverstyrelsen velat tillgodose det vid riksdagsbehandlingen 1962

uttalade objektivitetskravet. Dock framhålles i förslaget, att kravet på

objektivitet väl låter sig förena med en undervisning som ger eleverna möjlighet

till engagemang och inlevelse och som främjar deras personliga utveckling

och kan hjälpa dem att forma sin personliga tros- och livsåskådning.

I förslaget till kursplan för kristendomskunskap har målet för undervisningen

angivits vara att orientera eleverna om de bibliska skrifternas

huvudsakliga innehåll, om kristen tro och etik och om huvuddragen av

kristendomens historia och samfundsformer. Undervisningen skall orientera

om övriga religioner, deras heliga skrifter, tro, etik och samfundsformer.

Den skall vidare ge kännedom om andra livsuppfattningar och attityder

till tillvaron än de religiösa. Den skall ge en inblick i nutidens etiska

-och religiösa grundfrågor och tankeströmningar.

Skolöverstyrelsens förslag har i nu berörda hänseenden lagts till grund

för årets proposition nr 129 angående revidering av läroplan för grundskolan,

vilken proposition kommer att behandlas vid höstsessionen av årets

riksdag.

Enligt utskottets mening är de i läroplanerna angivna riktlinjerna väl

avvägda och ägnade att ligga till grund för den etiska fostran skolan skall

ge. Som skolöverstyrelsen framhållit hör de principer som kommit till uttryck

i läroplanernas Mål och riktlinjer till det centrala i kristen etik men

kan vara väsentliga även för många människor som har en icke-kristen livsuppfattning.

Utskottet finner sig ej böra tillstyrka bifall till det i motionerna

1:447 och 11:556 framställda yrkandet om uttalande från riksdagens sida

rörande den kristna etikens roll i skolans och samhällets fostrande gärning.

Skolöverstyrelsen har framhållit att i kristendomsämnet i tidigare skolformer

och kursplaner en helt annan tyngd lagts på det historiska än i

förslaget till läroplansöversyn. Tyngdpunkten har nu lagts på bibelkunskapen

och kristendomens funktion och roll idag. De i motionerna 1:725 och

11:628 framförda synpunkterna får därför anses vara i huvudsak tillgodosedda

i översynen. Motionärernas förslag om en särskild plan för högläsning

ur Bibeln finner sig utskottet inte kunna biträda, och utskottet vill sålunda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr H år 1968

ej tillstyrka bifall till nämnda motionspar.

Vid bifall till proposition nr 129 i vad avser ämnet kristendomskunskap

kommer kommentarer, anvisningar och detaljerade studieplaner att läggas

till grund för utformningen av läroböcker och andra läromedel. Utskottet

finner sig ej böra tillstyrka det i motionerna 1:301 och 11:372 framställda

förslaget om utredning i särskild ordning i syfte att åstadkomma en kristen

elementarlärobok samt direktiv för dess användning.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

1. att de likalydande motionerna 1:301 och 11:372 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd;

2. att de likalydande motionerna 1:447 och 11:556 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

3. att de likalydande motionerna 1:725 och 11:628 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 oktober 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hedlund (s), Eric Gustaf Peterson (fp),

Axel Kristiansson (ep)*, Helge Karlsson (s)*, Karl Pettersson (s), fru Hultell

(h), herrar Kilsmo (fp), Wååg (s)*, fru Diesen (h), herr Ove Karlsson

(s)* och fru Nilsson (ep);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Dickson (h), Rimås (fp), Wikner (s), Rask (s), Andersson i

Örebro (fp), Johansson i Växjö (ep), Wiklund i Härnösand (s), Hugosson

(s), Johansson i Skärstad (ep) och Thylén (h)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1968

11

Reservation

av herrar Axel Kristiansson (ep), Johansson i Växjö (ep) och Johansson

i Skärstad (ep), vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets utlåtande som börjar med orden »Skolöverstyrelsen

har framhållit» och slutar med orden »nämnda motionspar»

bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den i motionerna 1:725 och 11:628 framförda uppfattningen

beträffande angelägenheten av att kristendomsämnet inte endast

ges historisk belysning. Bibelns budskap måste mer än som nu synes ske

föras i undervisningens centrum. Enligt utskottets mening talar övervägande

skäl därför för att en särskild plan för högläsning ur Bibeln i enlighet

med motionärernas förslag upprättas. En sådan plan torde vara till god

ledning för lärarna i deras arbete och till stöd åt eleverna.»

dels ock att utskottet under punkten 3. bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:725 och 11:628 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa,

att en översyn av kristendomsämnets status måtte

vidtagas i skolundervisningen, varvid större vikt må tillmätas

Bibelns budskap i enlighet med vad utskottet anfört.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.