Utlåtande i anledning av motioner om utarbetande av en kristen element arlär obok för skolundervisningen, om den kristna etikens roll vid ungdomens fostran samt om undervisningen i kristendomskunskap.
1968-10-29 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1968:44, Utlåtande i anledning av motioner om utarbetande av en kristen element arlär obok för skolundervisningen, om den kristna etikens roll vid ungdomens fostran samt om undervisningen i kristendomskunskap.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1968
1
Nr 44
Utlåtande i anledning av motioner om utarbetande av en kristen
element arlär obok för skolundervisningen, om den kristna
etikens roll vid ungdomens fostran samt om undervisningen
i kristendomskunskap.
I de Iikalydande motionerna 1:301 av herr Svenungsson och 11:372 av
herr Nilsson i Agnäs hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om en skyndsam utredning i syfte att åstadkomma en kristen
elementarlärobok samt direktiv för dess användning i undervisningen vid
rikets skolor och läroanstalter.
I de Iikalydande motionerna 1:447 av fru Hultell och herr Schött samt
11:556 av herrar Oskarson och Adolfsson hemställes, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte som sin mening tillkännage att den kristna
etiken skall vara vägledande vid planering och genomförande av skolans
och samhällets fostrande gärning.
I de Iikalydande motionerna 1:725 av herr Torsten Andersson och 11:628
av herrar Johansson i Skärstad och Svensson i Vä hemställes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att man vid den förestående
översynen av kristendomsämnets status i skolundervisningen måtte ta hänsyn
till de synpunkter som anförts i motionerna.
Motionerna har hänvisats till allmänna beredningsutskottet, som upptagit
dem till samtidig behandling.
Motionerna
I de Iikalydande motionerna 1:301 och 11:372 uttalas, att den ökande och
allt farligare brottsligheten och särskilt den snabbt växande ungdomskriminaliteten
inger oro. Motionärerna berör skolornas ordningsproblem och
de påfrestningar som hem och skolor ställs inför på grund av alkoholmissbruk
och bruk av narkotika bland allt yngre åldersklasser. Motionärerna
anför att statistiken ger alarmerande uppgifter om självmord, neuroser
och psykosomatiska åkommor, som väcker frågan om de ansvariga formar
en livsmiljö som ställer för stora krav på morgondagens människor.
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 44
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1968
Motionärerna uttalar, att det saknas en codex med primära grundsatser,
allmängiltiga och principiella lagar och regler för vår demokrati, för statens
liv och välfärd. Det behövs enligt motionärerna en sammanfattning
av entydigt formulerade normer och regler. Redan från början måste den
unge få kännedom om rättssamhällets grundval och målsättning och villkoren
för att den mänskliga samlevnaden skall fungera.
Motionärerna anför vidare, att drivkraften till all god utveckling i Sverige
djupast sett är Bibeln. Därför vore det riktigt att varje svensk finge ett entydigt
och klart besked om kristendomen. En sammanfattning av vår etik
och av Bibeln bör enligt motionärerna snarast införas som obligatorisk lärobok
i svensk undervisning. Därvid kan den gamla katekesen med förklaringar
troligen tjäna som förebild. En utredning kunde även pröva lämpligheten
av att vid den dagliga morgonsamlingen i korthet meddela kunskaper
på detta område.
I de likalydande motionerna 1:447 och 11:556 anföres likaså, att brottsligheten
stiger och att brotten tenderar att bli allt mer avancerade, råa och
brutala. Motionärerna finner det vara en oroande utveckling att opinionsyttringar
främst från ungdomen under humanismens och idealismens täckmantel
nonchalerar svensk lag och rätt och att man öppet uppmanar till
bruket av våld för att uppnå sina mål.
Motionärerna uttalar, att hemmens och kyrkans roll som fostrare alltmer
har reducerats och att samhället därigenom har ökat sitt ansvar för
barnens och ungdomens fostran.
Motionärerna anför vidare, att ungdomens uppväxtmiljö i stor utsträckning
påverkas av massmedia, konst och litteratur och att det förakt för
kristet religiösa värden och det rikhaltiga våldsmaterial och förhärligande
av sexuell frihet och lössläppthet som svenska folket utsättes för inte kan
vara ägnat att skapa respekt och aktning för samhälle och medmänniskor.
Dagens ungdom, uttalar motionärerna, har inte förmånen att i samma
utsträckning som tidigare generationer bli delaktig av de värden som
följer med en kristen fostran. Detta kan ha medverkat till att motståndskraften
mot dåliga impulser hos många ungdomar har minskat. Motionärerna
understryker emellertid att huvuddelen av ungdomen är tillräckligt
stabil för att stå emot påverkan av opinionsyttringar med alltför känslomättad
och kortsiktig inriktning.
Motionärerna uttalar, att människan vill ha och behöver en fast grund
att bygga på, som ger underlag och vägledning för personligt ställningstagande
i skiftande problemställningar. Ungdomen får inte berövas en fostran
och livsinställning som utgår från de kristna värderingarna.
I de likalydande motionerna 1:725 och 11:628 framhålles, att det under
senare år har rått väsentligt delade meningar om utformningen av skolans
kristendomsundervisning. Det är av oerhört stor vikt hur den planerade
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 1968
3
integrationen av kristendomsämnet med övriga orienteringsämnen i skolan
åstadkommes. Det finns enligt motionärerna en betydande risk att
kristendomsämnet kan komma i skymundan för andra ämnen och att det
endast kommer att belysas ur historisk synvinkel. Ett så behandlat kristendomsämne
mister något av det mest väsentliga i sitt innehåll. För att en
sådan utveckling skall undvikas finner motionärerna det vara ofrånkomligt
att Bibelns eget budskap mer än hittills kommer till synes i undervisningen
och dominerar framställningen. Enligt motionärernas mening
skulle man nå bästa resultat genom att läraren hade tillgång till en särskild
plan för högläsning ur Bibeln till hjälp och ledning i arbetet och till
stöd åt eleverna.
Remissyttranden
Utskottet har inhämtat yttranden från skolöverstyrelsen över samtliga
här nämnda motioner. Vidare har yttrande inhämtats från statens läroboksnämnd
över de likalydande motionerna 1:301 och 11:372, varjämte
Svenska ekumeniska nämnden beretts tillfälle avge yttrande över sistnämnda
motionspar samt de likalydande motionerna 1:447 och 11:556.
Motionerna 1:301 och 11:372 samt I:U7 och 11:556
Skolöverstyrelsen framhåller, att livsåskådningssituationen i vårt land
efter hand blivit rikt differentierad. I denna splittring finns dock många
grundväsentliga värderingar, framför allt på etikens område, som är gemensamma.
SÖ understryker hemmens och föräldrarnas primära roll i fråga om barnens
fostran och vård. Skolan skall i samarbete med hemmen främja elevernas
utveckling och har en väsentlig uppgift i barnens både individuella
och sociala fostran. Vid sidan om hemmen är skolan i dagens samhälle
dock endast en av de faktorer, som i olika avseenden påverkar barnen.
Massmedia, kamrater och gruppbildningar av olika slag spelar också en
ofta svårbedömbar men betydande roll.
I läroplanen för grundskolan understryks i Mål och riktlinjer starkt
skolans uppgift, liksom också att skolan vid dess genomförande kan bygga
på för det svenska samhället gemensamma centrala etiska värderingar.
De etiska principer som anges i Mål och riktlinjer hör otvivelaktigt till
det centrala i kristen etik men är väsentliga etiska principer även för människor
som har en icke-kristen livsuppfattning.
So understryker vidare att undervisningen inte får stanna vid att vara
normativ av typ »du skall» och »du skall inte», utan den måste hos eleverna
skapa verklig förståelse för nödvändigheten av att dessa principer efterlevs
för att samlevnaden människor emellan skall fungera.
Etiska frågor tas i undervisningen i grundskolan upp framför allt i
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 1968
ämnena kristendomskunskap, hembygdskunskap och samhällskunskap.
Redan i nu gällande läroplan för grundskolan är dessa frågor vederbörligen
beaktade.
I yttrandet över de likalydande motionerna 1:301 och 11:372 framhålles
vidare, hur de moment som behandlar etiska frågor ytterligare utvecklats
i förslag angående översyn av läroplan för grundskolan.
I tros- och livsåskådningsundervisningen i ämnet kristendomskunskap
behandlas först och främst kristendomen, men även övriga världsreligioner
och icke-religiösa livsuppfattningar.
Undervisningen skall enligt målsättningen vara »objektiv i den meningen
att den meddelar sakliga kunskaper om olika trosåskådningars innebörd
och innehåll utan att auktoritativt söka påverka eleverna att omfatta
en viss åskådning». Den bör vidare »ske på ett sådant sätt att eleverna uppfattar
frågeställningarnas allvar och betydelse och så att den främjar deras
personliga utveckling och bidrar till att skapa förståelse för värdet av
en personlig livsåskådning, liksom förståelse och respekt för olika uppfattningar
i livsåskådningsfrågor».
Kravet på en undervisning, som ej är auktoritär, motiveras ytterst dels av
att någon enighet ej råder i vårt samhälle i tros- och livsåskådningsfrågor
och dels av att det är föräldrarna som har det primära ansvaret för barnens
fostran.
Enligt Sö:s uppfattning har en undervisning i enlighet med målsättningen
helt andra förutsättningar att engagera eleverna och skapa förståelse för
de frågor det gäller än en auktoritär undervisning skulle ha. '' : ''
SÖ framhåller att Bibeln intar en central plats i undervisningen om kristendomen.
I yttrandet redovisas huvudmomenten beträffande bibelkunskapen
enligt förslaget angående översyn av läroplanen.
Under arbetet med ämnet kristendomskunskap i samband med läroplansöversynen
har Samkristna skölnämnden, vårs ledamöter är utsedda
av biskopsmötet, Sveriges frikyrkoråd och Sveriges förenade kristna lärarförbund
fungerat som referensgrupp. Full enighet råder om den i Sö:s
läroplansförslag framlagda utformningen av ämnet, både, dess mål oeh huvudmoment.
Redan i nuvarande läroplan för grundskolan finns mycket goda förutsättningar
för ett rimligt och lämpligt tillgodoseende av de syften som motionerna
vill främja, överstyrelsen har dock strävat efter att vid utarbetandet
av det nya läroplansförslaget ytterligare utveckla och precisera de aktuella
undervisningsmomenten.
Om de föreslagna förändringarna blir antagna kommer kommentarer
och anvisningar att utarbetas i anslutning till de förändrade huvudmomenten.
Vidare kommer detaljerade studieplaner att upprättas. Detta material
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1968
o
tillsammantaget kommer att ligga till grund för utformningen av läroböcker
och andra läromedel. SÖ finner denna ordning vara den riktiga med
hänsyn till att det är den för skolan gällande läroplanen som skall ange
såväl innehållet som utformningen och uppläggningen av undervisningen
i skolans skilda ämnen. Den i motionerna 1:301 och 11:372 föreslagna anordningen
att försöka åstadkomma en kristen elementarlärobok samt direktiv
för dess användning syftar till att styra skolans undervisning på ett
sätt som överstyrelsen inte kan ansluta sig till.
Med hänvisning till det anförda finner skolöverstyrelsen inte skäl förorda
en utredning med i dessa motioner angivet syfte.
Även i yttrande över motionerna 1:447 och 11:556 angående den kristna
etikens roll vid ungdomens fostran framhåller So att de aktualiserade frågorna
väl beaktats vid utformningen av nu gällande läroplan och ytterligare
accentuerats i förslaget till läroplansöversyn. Med hänsyn till att läroplanen
i grundskolan i allt bygger på de riktlinjer och de synsätt som kom till
uttryck vid riksdagens behandling av skolpropositionen 1962 finner So
nu inte skäl att förorda de i motionerna föreslagna åtgärderna.
Statens läroboksnämnd anför i yttrande över de likalydande motionerna
1:301 och 11:372 om utarbetande av en kristen elementarlärobok för skolundervisningen
att f.n. enbart för skolformen grundskola uppförts 54 boktitlar
i kristendomskunskap på läroboksförteckningen, avseende vanliga
läroböcker i ämnet och dessutom utgåvor av Bibeln och psalmboken.
Det åligger nämnden bl.a. att genom lämpliga åtgärder främja tillkomsten
av goda läroböcker. I överensstämmelse härmed har nämnden utfärdat
cirkulärskrivelser till skolboksförlagen, t.ex. angående behovet av läroböcker
i vissa ämnen, böckernas principiella uppläggning med hänsyn till
läroplanerna osv. Före ställningstaganden av pedagogisk innebörd har
nämnden samrått med skolöverstyrelsen, som enligt sin instruktion har
att leda den pedagogiska utvecklingen inom ramen för statsmakternas direktiv.
Det ingår däremot inte i läroboksnämndens uppgifter att t.ex. uppmana
lämpliga personer att författa eller omarbeta läroböcker, om behovet
av läroböcker eller bättre läroböcker på något område är särskilt påfallande.
Svenska ekumeniska nämnden — samarbetsorgan för sexton kristna
samfund, rörelser och organisationer — har genom sitt arbetsutskott anfört
bl. a. följande efter samråd med företrädare för Samkristna skolnämnden.
Betoningen av en funktionerande codex ethicus, inte minst i ett rörligt
och föränderligt samhälle, synes väl motiverad. Att de kristna värderingarna
och inte minst den kristna synen på medborgerligt ansvarstagande har
sin givna plats i detta sammanhang förefaller ovedersägligt.
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1968
Samtidigt förefaller dock den åtskillnad mellan den kristna tron och den
kristna etiken, som träder fram i motionerna, svårligen kunna genomföras.
Man torde ej kunna bortse från att det centrala kristna trosinnehållet är
långtifrån någon självklarhet för stora grupper av vårt folk. En codex
ethicus med krav på allmängiltighet och allmänt accepterande kan därför
i dag knappast ges en alltför specifik kristen prägel. Om man däremot ej
ser till det specifika, är det å andra sidan heller inte möjligt att å en allmän
codex ethicus sätta en medveten kristen etikett. Frågan om en gemensam
etisk grundval för samlivet i det svenska samhället borde därför snarare
ställas som en fråga om vad man från skilda utgångspunkter, kristna såväl
som icke-kristna, kan enas om och vad som sålunda kan utgöra en gemensam
bas av etiska värderingar, på vilken alla kan mötas i ömsesidig
respekt. Skolan kan svårligen kringgå det faktum, att livsåskådningsmässig
pluralism i stor utsträckning råder i vårt land, men att samtidigt ett helt
block av gemensamma värderingar torde finnas, för vilka respekt kan krävas
för att det demokratiska samlivet skall fungera. Läroplanen för grundskolan
synes i sina »Mål och riktlinjer» väl tillvarata dessa synpunkter.
Att det specifikt kristna bör ges en så levande och sakkunnig presentation
som möjligt inom religionsundervisningens ram synes nämnden givetvis
samtidigt vara lika nödvändigt.
Avslutningsvis föreslås, att utskottet måtte föreslå riksdagen att i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning angående möjligheten att
åstadkomma en allmän och sammanfattande framställd codex ethicus rörande
samlevnadsformerna i det svenska samhället att brukas inom vårt
lands skolväsende.
Motionerna 1:725 och 11:628
Skolöverstyrelsen framhåller att vissa problem beträffande innehållet
och arbetsformerna i ämnet kristendomskunskap aktualiserats under de
år som grundskolans läroplan tillämpats. Problemen har bland annat gällt
undervisningen i bibelkunskap och kristendomskunskapens samverkan med
andra ämnen. I samband med läroplansöversynen har en genomgång av
bibelstoffet gjorts varvid berättelserna och texterna fördelats på de olika
stadierna, samtidigt som huvudmomenten beträffande bibelundervisningen
förändrats i avsikt att klarare än hittills anpassa undervisningens innehåll
till de olika stadierna.
SÖ uttalar att anordningen med ett gemensamt veckotimtal — som f.n.
på grundskolans mellanstadium gäller alla orienteringsämnen utom kristendomskunskap
— har stora fördelar genom att ge möjlighet till koncentrationsundervisning
med elevaktiverande arbetsformer och genom att underlätta
samverkan mellan olika ämnen, då en sådan är naturlig. I förslaget
till läroplansöversyn ingår nu kristendomskunskapen i gruppen
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 1968
7
orienteringsämnen och får samma metodiska möjligheter som de övriga
ämnena. Om man i undervisningen i kristendomskunskap inte tillämpar
samma arbetsformer som i skolans övriga ämnen är risken stor, att ämnet
efter hand kommer att upplevas som ett främmande inslag i skolan. Det
är vidare nödvändigt att ämnet kan samverka med andra ämnen för att
eleverna skall få en allsidig bild av de områden de arbetar med. En isolering
av ämnet medför att eleverna kommer att uppleva religionen och dess betydelse
som en isolerad och avskärmad del av olika samhällsbildningar.
So framhåller att i undervisningen kan förekomma såväl ämnesbunden
undervisning som s.k. samlad undervisning, där stoffet från flera ämnen
bidrar till att belysa ett visst område. För kristendomsämnets del kommer
undervisningen i den egentliga bibelkunskapen att bli ämnesbunden. Utöver
denna undervisning kommer Bibeln att fungera som väsentlig urkund
i den övriga undervisningen om kristendomens historia och samfundsformer
och i högstadiets undervisning om väsentliga livsfrågor.
Beträffande den av motionärerna påtalade risken att ämnet endast kommer
att belysas ur historisk synvinkel framhåller So att i kristendomsämnet
i tidigare skolformer och kursplaner en helt annan tyngd lagts på det historiska
än i det förslag som nu föreligger. Tyngdpunkten har nu avgjort
lagts på bibelkunskapen och kristendomens funktion och roll i dag.
Enligt SÖ:s mening har vid översynen av kristendomsämnets status hänsyn
tagits till de synpunkter som framförts i motionerna. Den av motionärerna
föreslagna särskilda planen för högläsning ur Bibeln kan So inte
ansluta sig till, då enligt SÖ:s mening bibelkunskap ej bör förmedlas på
detta sätt. Däremot har som ovan sagts en fördelning av bibelberättelser för
de olika stadierna gjorts, vilken kan ligga till grund för arbetet i ämnet.
Utskottet
I motionerna framställs yrkanden rörande undervisningen i kristendomskunskap
och om uttalande från riksdagen att den kristna etiken skall vara
vägledande i skolans och samhällets fostrande gärning.
Frågan om den sociala och individuella fostran skolan skall meddela
upptogs ingående vid behandlingen av proposition angående reformering
av den obligatoriska skolan m. m. (prop. 54/1962, särskilda utskottets utlåtande
nr 1/1962).
I fråga om undervisning i kristendomskunskap anslöt sig riksdagen till
departementschefens uttalande att undervisningen måste bedrivas så, att
den inte kom i strid med kravet på tanke- och trosfrihet; den skulle därför
vara objektiv i den meningen, att den meddelade sakliga kunskaper om
olika trosåskådningars innebörd och innehåll utan att auktoritativt vilja
påverka eleverna att omfatta en viss åskådning.
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr H år 1968
Den målsättning, som år 1962 fastställdes för grundskolans del i vad
avser dess personlighetsutvecklande uppgift, gäller även för gymnasiet i
enlighet med riksdagens beslut i anledning av proposition angående reformering
av de gymnasiala skolorna m. m. (prop. 171/1964; särskilda utskottets
utlåtande nr 1 vid höstsessionen 1964).
I överensstämmelse med de av statsmakterna angivna riktlinjerna har
skolans fostrande uppgift starkt understrukits och preciserats i läroplanerna.
I Mål och riktlinjer i läroplanen för grundskolan uttalas följande:
»Skolans sociala fostran skall därför grundlägga och vidareutveckla sådana
egenskaper hos eleverna, som i en tid av stark utveckling kan bära
upp och förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och
likaberättigande mellan kön, nationer och folkgrupper. Att väcka respekt
för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet
och därmed för rätten till personlig integritet är en huvuduppgift
också för den sociala fostran som skolans verksamhet skall omfatta. Betydelsefullt
är att eleverna fostras till hjälpsamhet mot varandra och till
villighet att ställa sin förmåga till andras tjänst, när så är möjligt och lämpligt.
De ungas känsla av samhörighet och medansvar måste emellertid vidgas
utöver gränserna för familj och släkt, kamratkrets och skola till att
omsluta allt större samhällsbildningar.» (s. 18).
Etiska frågor tas i undervisningen i grundskolan upp framför allt i ämnena
kristendomskunskap, hembygdskunskap och samhällskunskap.
Skolöverstyrelsen har i november 1967 framlagt förslag angående översyn
av läroplan för grundskolan, översynen har skett inom ramen för fastställda
mål och riktlinjer för skolans verksamhet. Den berör i flera avseenden
ämnet kristendomskunskap.
I vad avser lågstadiet har i syfte att nå ökad konkretion i etikundervisningen
föreslagits att kristendomskunskap och hembygdskunskap sammanföres
inom en ämnesgrupp. Det konkreta underlaget för undervisningen
bör i första hand vara högtider, gudstjänster och nutida religiös sed samt
berättelser ur Bibeln.
I vad avser mellanstadiet konstateras i skolöverstyrelsens förslag, att det
inneburit betydande nackdelar för ämnet kristendomskunskap, att det inte
haft samma ställning som andra orienteringsämnen på timplanen och på
skolornas schema. Genom förslaget till ny timplan kommer samma pedagogiska
möjligheter att öppnas för detta ämne som för övriga ämnen. Bl. a.
kan man genom koncentrationsläsning skapa förutsättningar för ett mera
självständigt elevarbete.
Undervisningen i tros- och livsåskådningsfrågor och etiska frågor på
högstadiet har vidare enligt förslaget fått en annan uppläggning än tidigare.
Den avses inte ge en samlad systematisk genomgång av olika livsuppfattningar,
utan de olika åskådningarna tas upp för att belysa för eleverna angelägna
frågor och problem. Genom en sådan anknytning bör man enligt
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ll år 1968
9
skolöverstyrelsen kunna förmedla »normer och livsideal som är av betydelse
för elevernas personliga utveckling och som fostrar till sanningssökande och
livsallvar». Vid bibelundervisningen bör på detta stadium Bibelns grundtankar
vara det väsentligaste.
Undervisningstiden för ämnet föreslås på alla stadier bli oförändrad.
Dock medför en omorganisation av högstadiet att alla elever — ej som nu
enbart eleverna vid de teoretiska linjerna — i årskurs 9 erhåller undervisning
i ämnet.
Genom de föreslagna förändringarna i mål och huvudmoment för ämnet
har skolöverstyrelsen velat tillgodose det vid riksdagsbehandlingen 1962
uttalade objektivitetskravet. Dock framhålles i förslaget, att kravet på
objektivitet väl låter sig förena med en undervisning som ger eleverna möjlighet
till engagemang och inlevelse och som främjar deras personliga utveckling
och kan hjälpa dem att forma sin personliga tros- och livsåskådning.
I förslaget till kursplan för kristendomskunskap har målet för undervisningen
angivits vara att orientera eleverna om de bibliska skrifternas
huvudsakliga innehåll, om kristen tro och etik och om huvuddragen av
kristendomens historia och samfundsformer. Undervisningen skall orientera
om övriga religioner, deras heliga skrifter, tro, etik och samfundsformer.
Den skall vidare ge kännedom om andra livsuppfattningar och attityder
till tillvaron än de religiösa. Den skall ge en inblick i nutidens etiska
-och religiösa grundfrågor och tankeströmningar.
Skolöverstyrelsens förslag har i nu berörda hänseenden lagts till grund
för årets proposition nr 129 angående revidering av läroplan för grundskolan,
vilken proposition kommer att behandlas vid höstsessionen av årets
riksdag.
Enligt utskottets mening är de i läroplanerna angivna riktlinjerna väl
avvägda och ägnade att ligga till grund för den etiska fostran skolan skall
ge. Som skolöverstyrelsen framhållit hör de principer som kommit till uttryck
i läroplanernas Mål och riktlinjer till det centrala i kristen etik men
kan vara väsentliga även för många människor som har en icke-kristen livsuppfattning.
Utskottet finner sig ej böra tillstyrka bifall till det i motionerna
1:447 och 11:556 framställda yrkandet om uttalande från riksdagens sida
rörande den kristna etikens roll i skolans och samhällets fostrande gärning.
Skolöverstyrelsen har framhållit att i kristendomsämnet i tidigare skolformer
och kursplaner en helt annan tyngd lagts på det historiska än i
förslaget till läroplansöversyn. Tyngdpunkten har nu lagts på bibelkunskapen
och kristendomens funktion och roll idag. De i motionerna 1:725 och
11:628 framförda synpunkterna får därför anses vara i huvudsak tillgodosedda
i översynen. Motionärernas förslag om en särskild plan för högläsning
ur Bibeln finner sig utskottet inte kunna biträda, och utskottet vill sålunda
10
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr H år 1968
ej tillstyrka bifall till nämnda motionspar.
Vid bifall till proposition nr 129 i vad avser ämnet kristendomskunskap
kommer kommentarer, anvisningar och detaljerade studieplaner att läggas
till grund för utformningen av läroböcker och andra läromedel. Utskottet
finner sig ej böra tillstyrka det i motionerna 1:301 och 11:372 framställda
förslaget om utredning i särskild ordning i syfte att åstadkomma en kristen
elementarlärobok samt direktiv för dess användning.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
1. att de likalydande motionerna 1:301 och 11:372 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd;
2. att de likalydande motionerna 1:447 och 11:556 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd; samt
3. att de likalydande motionerna 1:725 och 11:628 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 oktober 1968
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hedlund (s), Eric Gustaf Peterson (fp),
Axel Kristiansson (ep)*, Helge Karlsson (s)*, Karl Pettersson (s), fru Hultell
(h), herrar Kilsmo (fp), Wååg (s)*, fru Diesen (h), herr Ove Karlsson
(s)* och fru Nilsson (ep);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg
(s), herrar Dickson (h), Rimås (fp), Wikner (s), Rask (s), Andersson i
Örebro (fp), Johansson i Växjö (ep), Wiklund i Härnösand (s), Hugosson
(s), Johansson i Skärstad (ep) och Thylén (h)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1968
11
Reservation
av herrar Axel Kristiansson (ep), Johansson i Växjö (ep) och Johansson
i Skärstad (ep), vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets utlåtande som börjar med orden »Skolöverstyrelsen
har framhållit» och slutar med orden »nämnda motionspar»
bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar den i motionerna 1:725 och 11:628 framförda uppfattningen
beträffande angelägenheten av att kristendomsämnet inte endast
ges historisk belysning. Bibelns budskap måste mer än som nu synes ske
föras i undervisningens centrum. Enligt utskottets mening talar övervägande
skäl därför för att en särskild plan för högläsning ur Bibeln i enlighet
med motionärernas förslag upprättas. En sådan plan torde vara till god
ledning för lärarna i deras arbete och till stöd åt eleverna.»
dels ock att utskottet under punkten 3. bort hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
1:725 och 11:628 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa,
att en översyn av kristendomsämnets status måtte
vidtagas i skolundervisningen, varvid större vikt må tillmätas
Bibelns budskap i enlighet med vad utskottet anfört.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.