Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående användningen av RFSU.s upplysningsskrift Samspel i skolundervisningen samt om granskningen av läromedel i sexualkunskap och av bredvidläsning sb ocker i sexualundervisning.

1968-10-29 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:45, Utlåtande i anledning av motioner angående användningen av RFSU.s upplysningsskrift Samspel i skolundervisningen samt om granskningen av läromedel i sexualkunskap och av bredvidläsning sb ocker i sexualundervisning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1968

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av motioner angående användningen av

RFSU.s upplysningsskrift Samspel i skolundervisningen

samt om granskningen av läromedel i sexualkunskap

och av bredvidläsning sb ocker i sexualundervisning.

I de Iikalydande motionerna 1:292 av herr Torsten Andersson och II:

370 av herrar Lindberg och Johansson i Skärstad hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att RFSU:s upplysningsskrift

Samspel i dess nuvarande form icke må användas i skolans sexualundervisning.

I de Iikalydande motionerna 1:743 av herr Sveningsson och 11:933 av

fru Heurlin hemställes, att riksdagen måtte uttala att sådana bestämmelser

bör meddelas att samtliga läromedel i sexualkunskap blir föremål för

granskning av statens läroboksnämnd.

I motionen II: 554 av herrar Neländer och Iiamrin i Jönköping hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att de för sexualundervisningen

utgivna bredvidläsningsböckerna blir föremål för vederbörlig

granskning.

Samtliga ovannämnda motioner har hänvisats till allmänna beredningsutskottet,

som upptagit dem till samtidig behandling.

Motionerna

I de Iikalydande motionerna 1:292 och 11:370 anföres, att den ökade

sexualundervisningen i skolan inte medfört nedgång i förekomsten av

könssjukdomar bland barn eller färre havandeskap i de lägre tonåren.

Undervisningen till trots har en försämrad situation inträtt i dessa avseenden.

Detta ger anvisning om att sexualundervisningen i nuvarande

form inte är till fyllest. Motionärerna finner mycket tala för att undervisningen

borde åtföljas av klarare normgivning och av uppfordran till

vidgat personligt ansvarstagande. Tendenser i motsatt riktning har emellertid

förekommit bl.a. på grund av att undervisningsmateriel som inte

underställts skolöverstyrelsen för granskning och godkännande kommit

till användning. Motionärerna anför RFSU :s skrift Samspel som exempel

härpå och vänder sig mot uttalanden i denna skrift angående sexuellt

samliv i de lägre tonåren och om preventivmedelsrådgivning åt barn under

1—0H7518 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1968

15 år. Vidare anför motionärerna att individen i ett annat avsnitt av

skriften fritas från förpliktelser mot familj och medmänniskor.

Motionärerna uttalar, att en publikation som indirekt påverkar till ansvarslöshet,

lösaktighet och olaglighet inte motsvarar de krav som man

har rättighet att ställa på undervisningsmateriel i skolan. Det är enligt

motionärerna synnerligen anmärkningsvärt att allmänna medel används

till spridning av en skrift där mänskliga, etiska, lagliga och sociala angelägenheter

behandlas så lättvindigt och ensidigt.

I de likalydande motionerna 1:743 och 11:933 framhålles, att andra

läromedel än de som enligt Kungl. Maj:ts kungörelse om granskning av

vissa läroböcker (SFS 1948:1513) betraktas som läroböcker inte är underkastade

den i kungörelsen avsedda granskningen.

Motionärerna erinrar om att i gällande handledning för undervisningen

i sexualkunskap uttalas, att undervisningen allvarligt måste hävda den

uppfattningen, att avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren

är det enda skolan med gott samvete kan rekommendera. Motionärerna

anför all det under de senaste åren har tillkommit litteratur i sexualkunskap,

vars innehåll inte står i överensstämmelse med handledningens

målsättning. Sålunda anföres följande i boken Samspel — riktad till

bl. a. trettonåringar: »De flesta människor startar ett sexuellt samliv därför

att de tycker om varandra och dras till varandra. Somliga börjar tidigt

-— i de lägre tonåren — medan det för andra inte känns naturligt förrän

senare. Man kan inte säga att det ena är rätt och det andra fel.»

Enligt motionärerna är det helt otillfredsställande att läromedel kan

förekomma som strider mot gällande handledning, eftersom det ankommer

på vederbörande skolstyrelse att avgöra beträffande alla läromedel, som

inte är läroböcker i kungörelsens mening.

I motionen II: 554 anföres, att det för sexualundervisningen i skolorna

och i radio/TV har utgivits flera bredvidläsningsböcker. Mot ett par av

dessa böcker — »Vägen till mognad» och »Samspel» — har skarp kritik

riktats, och det måste enligt motionärerna konstateras, att båda böckerna

förbisett de etiska synpunkterna. I denna del saknas sålunda helt överensstämmelse

med den av skolöverstyrelsen angivna målsättningen och inriktningen

av undervisningen i ämnet. Enligt motionärernas mening borde

därför dessa och liknande böcker för ämnet bli föremål för granskning

av skolöverstyrelsen eller statens läroboksnämnd och — i den mån böckerna

brister i överensstämmelse med skolöverstyrelsens direktiv — åtgärder

i frågan vidtas.

Granskning och antagande av läroböcker

Enligt kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 613 med senare ändringar)

om granskning av vissa läroböcker, 1 §, må i de i kungörelsen angivna skolformerna

endast sådana av trycket utgivna läroböcker antagas till använd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 dr 1968 3

ning vid undervisningen, som finns uppförda å en i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen upprättad läroboksförteckning.

Med läroböcker förstås enligt kungörelsen bl. a. — såvitt nu är i fråga —

egentliga läroböcker i teoretiska läroämnen.

Enligt 2 § har en särskild nämnd, statens läroboksnämnd, att ta den

befattning med upprättandet av läroboksförteckningen, som anges i kungörelsen.

Enligt 4 § avgör nämnden efter granskning av läroboken om den skall

uppföras på läroboksförteckningen. Vid granskningen skall bl. a. iakttas,

att lärobokens innehåll står i överensstämmelse med gällande undervisningsplaner

eller kursföreskrifter, att överensstämmelse i huvudsak råder

mellan de kursmoment som behandlas i läroboken och de som är föreskrivna

för de klasser eller stadier, för vilka boken är avsedd, att lärobokens

innehåll är objektivt och vederhäftigt och såvitt möjligt överensstämmande

med den vetenskapliga och pedagogiska utvecklingen på

området samt att läroboken såväl i fråga om innehåll som i språkligt

och formellt hänseende är lämpad efter lärjungarnas ålder och mognad.

Ledamot av nämnden som har från nämndens beslut avvikande mening

äger enligt 9 § påkalla, att yttrande i ärendet inhämtas av skolöverstyrelsen.

Har skolöverstyrelsen i sådant yttrande gjort erinran mot nämndens

beslut, skall nämnden enligt 7 § uppta ärendet till förnyad prövning.

Nämndens i anledning därav fattade beslut skall tillställas skolöverstyrelsen,

som äger hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:t för prövning och avgörande.

Läroböcker antages av skolstyrelsen efter förslag av rektor och hörande

av ämneskonferensen eller vederbörande lärare (skolstadgan 5 kap. 18 §

och 11 kap. 16 § jämte motsvarande bestämmelser i andra författningsrum).

Sexualundervisningen i grundskolan

Skolöverstyrelsen har 1956 utgivit »Handledning i sexualundervisning»,

vilken med viss komplettering omtryckts senast 1967.

t handledningen framhålls hl. a. att en svårighet vid uppläggningen

av ämnet är avvägningen mellan dess olika komponenter. Det påpekas, att

om undervisningen göres ensidigt biologisk-medicinsk, och om lärarna

härmed anser sig ha fyllt sin uppgift, får ungdomen lätt en ofullständig

bild av människans kärleksliv. Ä andra sidan måste de lärare, som hyser

betänkligheter mot en tillräckligt grundlig biologisk sexualupplysning och

är benägna att behandla den delen av ämnet alltför kortfattat och ytligt,

försöka övervinna sina svårigheter. Annars får, framhålls det, inte de

överväganden och diskussioner av etisk och psykologisk art, som skall

vila på det primära biologiska kunskapsunderlaget, tillräcklig resonans

för att tjäna sitt fostrande syfte.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1968

Vidare utsägs i handledningen, att ett annat av sexualundervisningens

många problem är att anpassa det meddelade lärostoffet till elevernas utvecklingsnivå.

Svårigheterna anges möta främst vid undervisningen av

elever i åldern 13—17 år. Det framhålles att det är av den största vikt,

att framställningen genomgående sker med takt, omdöme och finkänslighet.

Undervisningen får inte vara verklighetsfrämmande, men den får å andra

sidan inte anpassas efter sådana normer för livsföringen, som inte är föredömliga

eller önskvärda med hänsyn till de enskilda individernas och

samhällets bästa.

I handledningen framhålles, att undervisningen allvarligt måste hävda

den uppfattningen, att avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren

är det enda skolan med gott samvete kan rekommendera. I annat

sammanhang påpekas vidare, att det är av vikt att med kraft understryka

preventivmedlens endast relativa skyddsverkan. Vid framställningen måste

klart sägas ifrån, att kännedomen om den vid användningen av preventivmedel

minskade risken för havandeskap och könssjukdomar inte får leda

till den uppfattningen, att sexuella förbindelser utan skada skulle kunna

inledas mellan ungdomar i uppväxtåldern.

I den av skolöverstyrelsen utgivna läroplanen för grundskolan uttalas

under avsnittet Allmänna anvisningar för skolans verksamhet, att sexualundervisningen

målmedvetet skall inriktas på att förebygga alltför tidiga

förbindelser mellan ungdomar. Skolöverstyrelsen framhåller emellertid

att det i detta sammanhang är mera på sin plats att söka hjälpa eleverna

till rätta än att uppträda som domare.

Sexualundervisning ges på alla stadier av grundskolan. På lågstadiet

(årskurserna 1—3) ingår sexualundervisning som ett av huvudmomenten

i hembygdskunskap »i för barnen naturliga sammanhang». I anvisningarna

och kommentarerna till kursplanen i ämnet uttalas, att samtalen om

hemmet, om far, mor och syskon ofta bildar en naturlig utgångspunkt

för en förberedande sexualundervisning. Denna bör bl. a. om möjligt ske

i samarbete med hemmen.

På mellanstadiet ingår sexualundervisning bland huvudmomenten i kursplanen

för naturkunskap och kommer enligt förslaget till disposition av

en studieplan i detta ämne in i årskurserna 5 och 6. Undervisningen bör

huvudsakligen meddelas i samband med undervisningen om människokroppen

och i anknytning till hälsoläran samt avse en sådan orientering

om könslivets biologi, hygien och etik, som är avpassad efter elevernas

mognadsgrad. Det framhålles att eleverna under slutet av mellanstadiet

behöver få diskutera samlevnadsproblem och inställning till det motsatta

könet samt de moraliska normer för sitt uppförande, som varje människa

bör ålägga sig.

På högstadiet (årskurserna 7—9) förekommer sexualundervisning bland

huvudmomenten i biologi i årskurserna 7 och 9. Sexualundervisning före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1968 5

kommer även i kristendomskunskap, där enligt kursplanen samverkan

skall ske med biologi beträffande sexualkunskap.

I anvisningarna och kommentarerna till huvudmomenten i biologi förklaras

att den enskilde läraren har stor frihet att inom huvudmomentens

ram göra stoffurvalet med hänsyn till de mål som uppställs för undervisningen

och att till tid och omfång disponera stoffet.

Några särskilda anvisningar och kommentarer om sexualundervisningen

i årskurs 7 lämnas inte i läroplanen. I årskurs 9 däremot bör, framhålles

det, sexualundervisningen få ett relativt fylligt utrymme. Det betonas att

det är viktigt, att sexualundervisningen inte endast förmedlar kunskap

i anatomi och fysiologi. Psykologiska och etiska synpunkter måste ovillkorligen

finnas med.

Under rubriken Hjälpmedel i kursplanen för biologi sägs bl. a., att

biologiinstitutionen bör förfoga över en relativt välförsedd boksamling.

Med hjälp av denna bör intresserade elever kunna fördjupa sig i skilda

avsnitt av kursen, och här bör också läraren ha tillgång till för undervisningen

nödvändig litteratur.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över samtliga här behandlade motioner

från skolöverstyrelsen och statens läroboksnämnd och har vidare berett

Stockholms skoldirektion och Målsmännens riksförbund tillfälle att avge

yttrande över de likalydande motionerna 1: 292 och II: 370. Därjämte har

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) inkommit med en skrift i

anledning av sistnämnda motionspar.

Motionerna I: 292 och II: 370

Skolöverstyrelsen anför:

Skolan har ett stort ansvar bl. a. vad gäller undervisning och fostran

på sexuallivets område, men SO finner angeläget framhålla att skolan

endast är en påverkande faktor i den unge tonåringens liv. Uppenbarligen

finns i dagens samhälle flera andra faktorer som spelar en minst lika stor

roll vid tonåringens attitydbildning — faktorer som skolan inte kan

påverka. Med hänsyn till dessa faktorers styrka kan det rådande läget

på tonårssexualitetens område lika gärna tas som ett tecken på att skolans

sexualundervisning verkligen utgör en positivt uppbyggande kraft som

elt tecken på att den inte är till fyllest. Förekomst av könssjukdomar

och av yngre tonårsmödrar kan aldrig med fog anföras som ett kriterium

på hur skolans undervisning lyckats.

I ett pluralistiskt samhälle måste skolans uppgift vara att allsidigt

orientera om olika livsåskådningar. Skolans undervisning syns därvid

icke böra utformas auktoritärt och normativt men väl så att den leder till

en normbildning. För sexualundervisningen måste gälla samma allmänna

målsättning som för andra delar av undervisningen. En närmare utveck
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1968

ling av vad detta synsätt leder till i fråga om skolans sexualundervisning

måste emellertid anstå i väntan på resultatet av utredningen rörande

sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet.

Motionärernas konstateranden om innehållet i RFSU:s skrift Samspel

syns vara i allt väsentligt korrekt. Den aktuella skriften kan uppenbarligen

inte läggas till grund för skolans sexualundervisning. Den kan inte heller

sägas täcka någon lucka bland läromedlen i vad avser de delar av skriften

som tar upp för skolans sexualundervisning relevanta frågor. Skriften syns

emellertid just i den utformning den fått kunna tjäna som illustration

till hur en grupp i samhället ser på samlevnadsfrågorna.

Med hänsyn till dels att beslut om inköp av läromedel fattas av den

kommunala skolstyrelsen, dels att frågan om granskning, produktion

och distribution m.m. av läromedel behandlas av pågående läromedelsutredning

torde enligt SÖ:s mening det av motionärerna rekommenderade

generella förbudet mot att använda skriften i skolans sexualundervisning

dock inte vara lämpligt eller möjligt. Frågor i skolan av eleverna föranledda

av deras enskilda inköp och studium av skriften liksom andra praktiska

skäl talar också emot ett generellt förbud mot användning av skriften i

skolans undervisning.

Statens läroboksnämnd hänvisar till kungörelsen om granskning av vissa

läroböcker och framhåller att läroböcker innehåller hela lärostoffet i ett

ämne för en eller flera årskurser, medan separata framställningar av delmoment

av lärostoffet inte är läroböcker i författningens mening utan

bredvidläsningsböcker.

Nämnden erinrar om att den tidigare enligt åläggande utgivit rådgivande

förteckningar över bredvidläsningsböcker men på egen begäran befriats

från denna skyldighet (SFS 1957: 13).

Nämnden anför vidare:

Under årens lopp har flera förlag hos nämnden ansökt om uppförande

på läroboksförteckningen av separata framställningar i sexualkunskap.

Böckerna har därvid granskats i vanlig ordning, men inte uppförts på

läroboksförteckningen, emedan böckerna inte är läroböcker i författningens

mening. Nämndens beslut har regelmässigt föregåtts av samråd med skolöverstyrelsen.

Även Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i

undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU 64) har rörande ett par

ärenden konsulterats av nämnden.

Den i motionen nämnda upplysningsskriften Samspel har av RFSU

ej underställts läroboksnämndens granskning.

Nämnden erinrar slutligen om att läromedelsutredningen har i uppdrag

bl. a. att förutsättningslöst utreda frågan om läromedelsgranskningen i

dess helhet. Utredningen har därvid att ta ställning till frågan om den

karaktär som en eventuell statlig granskning av bredvidläsningsböcker

och liknande hjälpmedel bör ges.

Stockholms skoldirektion har överlämnat utdrag av protokoll den 21

december 1967, utvisande behandlingen av frågan om användningen i

skolorna av boken Samspel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 dr 1968

7

I det uttalande, som skoldirektionen beslöt göra, hänvisas inledningsvis

till läroplanen och gällande anvisningar. Vidare uttalas att Samspel enligt

direktionens uppfattning inte har karaktär av lärobok och ej torde bli

föremål för granskning av statens läroboksnämnd. Boken behandlar endast

några av de kursmoment, som sexualundervisningen omfattar, och är därför

närmast jämställd med bredvidläsningslitteraturen, vilken som regel inköps

av rektorerna vid de enskilda skolorna efter förslag av vederbörande ämneskonferens.

Samspel är liksom annan bredvidläsningslitteratur avsedd att

användas som komplement till den muntliga undervisningen och till

den ordinarie läroboksframställningen. Skoldirektionen har inget att erinra

mot att skriften inköpes efter förslag av ämneskonferensen i ämnet biologi.

Mot direktionens beslut reserverade sig fem ledamöter.

Skoldirektören har till protokollet anmält avvikande mening med hänvisning

bl. a. till ett uttalande den 19 oktober 1967 av skolöverstyrelsens

expert i frågor om sexualundervisningen, vari bl. a. anförts att Samspel

helt saknar de psykologiska och etiska synpunkter, som enligt läroplanen

för grundskolan ovillkorligen måste finnas med. Skoldirektören tar speciellt

avstånd från bokens uttalande i frågan när ett sexuellt samliv kan startas.

RFSU anför om bakgrunden till initiativet att framställa ett nytt läromedel

att skolöverstyrelsens handledning i sexualundervisning allmänt

erkänts vara föråldrad och att handledningens intentioner blott i begränsad

omfattning blivit förverkligade.

Riksförbundet erinrar om att det ankommer på utredningen rörande

sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet

(USSU 64) att lägga grunden för en ny sexualundervisning i skolorna.

Emellertid är bristen på moderna läroböcker och läromedel enligt riksförbundets

mening så påtaglig, att resultaten av utredningens verksamhet inte

kunnat inväntas.

Riksförbundet betonar behovet av elementär saklig upplysning om sexuallivet

och planerat föräldraskap och framhåller vidare, att Samspel inte

avser att täcka hela behovet av undervisning om sexuallivet utan att skriften

medvetet är begränsad att behandla tre delområden, där den unge enligt

förbundets erfarenhet är i särskilt behov av grundkunskaper, nämligen

sexualitetens olika uttrycksformer, hur graviditet uppstår samt olika preventivmetoder

och deras användningssätt. Det är riksförbundets bestämda

uppfattning, att kunskaper kan meddelas på dessa tre områden utan

omedelbart samband med etisk vägledning. Det tillkommer enligt skolöverstyrelsens

handledning skolan att vid undervisningen i ämnet främja

elevernas sedliga fostran och att inskärpa, att sexuell återhållsamhet bör

iakttas till dess individen är i stånd att bilda hem samt vårda och uppfostra

sina barn. Då det är allmänt känt, att denna handlednings målsättning

i mycket ringa grad kommit att prägla elevernas faktiska beteende,

har det synts riksförbundet desto viktigare att lämna underlag för grundkunskaper

avsedda att förebygga personliga tragedier.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1968

Riksförbundet anför vidare att man, utöver nyhetsmaterialet och recensionerna

till Samspel, vilka genomgående är mycket positiva, kan urskilja

tre grupper av ställningstaganden. Kritiken från de religiösa kretsarna är

klarast och mest vederhäftigt redovisad av Samkristna skolnämnden, som

klagar på bristen av etisk och kulturell överbyggnad i framställningen. I

skolstyrelser och bland lärare har man känt tvekan om lämpligheten att

begagna boken i undervisningen. Denna tvekan kan undanröjas genom

hänvisning till att skriften inte ges ut för att vara annat än ett läromedel

på de tre ovan nämnda delområdena av sexualundervisningen. Eleverna i

grundskolans högsta klasser och SECO har vid många tillfällen offentligen

uttalat sig till förmån för Samspel och framhållit dess förtjänster

i förhållande till undervisningen i övrigt och till övriga läroböcker och

läromedel.

Inom riksförbundet har diskussionen kring Samspel givit anledning till

överväganden inför färdigställandet av en ny, förbättrad upplaga. Det

har rått enighet om önskvärdheten att i den nya upplagan fasthålla huvudlinjen,

som innebär, att RFSU avhåller sig från normdirigering. Några

formuleringar, som har vantolkats av vissa kritiker inom den kristna

falangen, har skrivits om för att hindra nya — grundlösa — påståenden,

att RFSU skulle vilja uppmuntra till ansvarslös promiskuitet och det

redan före 15 års ålder. På begäran från många håll har ett kort avsnitt

om gonorré tillfogats.

I vad avser motionärernas krav på förbud mot användning av Samspel

uttalar RFSU, att skolans undervisning i första hand skall ge eleverna

kunskap om sexualitetens olika uttrycksformer, om människans fortplantning

samt i samband därmed om olika preventivmetoder och deras användningssätt.

En grund av faktiska kunskaper på området är nödvändig

för att bereda den enskilde möjligheter till personlig uppfattning och

moraliskt ställningstagande. I anslutning till de av motionärerna anförda

synpunkterna att sexualundervisningen skall ha som mål att bekämpa könssjukdomarna

bland barn och förhindra havandeskap i de lägre tonåren anför

RFSU, att Samspel just på dessa båda områden är sakligt upplysande utan

att driva skräckpropaganda.

Påståendet att normgivningen i skolan har försummats därför att undervisningsmaterialet

inte underställts skolöverstyrelsen är enligt RFSU obestyrkt

och grundlöst. Fastmer förhåller det sig så, att tillgången på modernt

och sakligt undervisningsmaterial ger lärarna mer tid till samtal

och diskussioner och uppfordan till personligt ställningstagande.

RFSU betonar betydelsen av de lokala skolmyndigheternas rätt att själva

besluta om inköp och användning av läromedel.

RFSU anför vidare synpunkter i anledning av yttrandena från skolöverstyrelsen,

Stockholms skoldirektion, statens läroboksnämnd och Målsmännens

riksförbund jämte synpunkter på aktionen mot Samspel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1968 9

RFSU hemställer att motionerna inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Målsmännens riksförbund hänvisar till protokollsutdrag fört vid sammanträde

med förbundets arbetsutskott, vari antecknats bl. a. att en statlig

utredning för närvarande arbetar med översyn av anvisningarna för skolans

sexualundervisning, att regler för antagande av lärobok har meddelats

i skolstadgan, att boken såvitt förbundet har sig bekant inte vid någon skola

ålagts eleverna till användning vid undervisningen och att bifall till motionerna

skulle medföra otillbörligt ingrepp i den kommunala bestämmanderätten.

Vidare uttalas att det är önskvärt att den sittande utredningens

arbete påskyndas.

Med hänvisning till ett till protokollsutdraget fogat yttrande från ledamoten

i förbundets styrelse, docenten Kerstin Höök, uttalas att förbundet

intet har att erinra mot att skriften används såsom bredvidläsningsbok.

I docent Hööks yttrande har sammanfattningsvis anförts att skriften

Samspel i sina första två kapitel uppfyller de intentioner som RFSU angivit

i sitt förord, medan kapitlet Samspel är ofullständigt och bör kompletteras

avsevärt. Då skriften enligt RFSU:s förord bara avser att ta

upp vissa aspekter kan den givetvis inte användas som lärobok; den bör

däremot kunna komma till användning som bredvidläsning och för lärarorientering.

De likalgdande motionerna I: 743 och II: 933 samt motionen II: 554

Skolöverstyrelsen hänvisar till direktiven för läromedelsutredningen och

anför, att den i motionerna aktualiserade frågan är under utredning, varför

ett beslut enligt motionernas hemställan skulle föregripa utredningsarbetet,

vilket skolöverstyrelsen inte kan nu finna befogat.

Statens lär oboks nämnds yttrande har i huvudsak samma lydelse som

det ovan redovisade yttrandet över de likalydande motionerna I: 292 och

II: 370.

Uttalande av riksdagens justitieombudsman

Med anledning av från enskilt håll gjord hemställan om JO:s prövning

av det lagenliga i att anvisningar som ges i avsnittet Samlag i boken

Samspel genom skolornas försorg får lämnas minderåriga har JO efter

hörande av skolöverstyrelsen gjort ett uttalande den 13 september 1968.

I uttalandet lämnas en redogörelse för vad som gäller beträffande skolundervisningen

i sexualkunskap speciellt i grundskolan samt för vissa

avsnitt i skolöverstyrelsens »Handledning i sexualundervisning». JO erinrar

vidare om det utredningsuppdrag som lämnats utredningen rörande

sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet och

upplyser att utredningens arbete, enligt vad som inhämtats, inte torde

kunna slutföras förrän tidigast år 1970.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ko år 1968

JO framhåller för egen del bl. a. följande.

Det är självfallet att synen på sexualundervisningen och innehållet i

denna undervisning förändras i takt med utvecklingen av samhället och

förändringen av människors värderingar, attityder och moralföreställningar.

Den handledning i sexualundervisning som kom till för ett tjugotal år

sedan ansågs av många både djärv och fördomsfri. I dag är handledningen,

som i allt väsentligt bibehållits oförändrad genom åren, helt under omarbetning.

Det finns i sammanhanget skäl att erinra om de fortlöpande ändringar

i läroplanerna som görs och förutses mot bakgrunden av bl. a. samhällsutvecklingen,

detta trots att dessa läroplaner antogs för relativt kort

tid sedan. Även tillsättandet av 1964 års utredning om sexual- och samlevnadsfrågor

i undervisnings- och upplysningsarbetet vittnar om behovet

av förändringar.

Då skolbokslitteraturen granskas utifrån den nu gällande men delvis

föråldrade handledningen och med denna starkt sammankopplade kommentarer

och anvisningar till kursplaner kan de modernare böckerna

inom området redan härigenom komma att bli hårt kritiserade, förstärkt

också genom att delar av den allmänna opinionen står kvar på en äldre

värderingsgrund.

JO framhåller vidare, att lärarens ledning av lektionerna, hans förklaringar

och sätt att kommentera spelar en mycket viktig roll för elevernas

kontakt med lärostoffet. Även om den nuvarande handledningen i sexualundervisning

inte är modern, ger den dock läraren möjligheter att möta

och balansera en alltför ensidig och onyanserad framställning i en i undervisningen

använd bok.

Stockholms skoldirektion, som betraktat Samspel som en bredvidläsningsbok,

har uttalat, att den inte har något att erinra mot att Samspel

användes i undervisningen som komplement till den muntliga undervisningen

och till den ordinarie lärobokens framställning. JO finner detta

beslut oantastligt och erinrar om att det framgår av kursplanen i biologi

för grundskolans högstadium, att biologiinstitutionen bör förfoga över en

relativt välförsedd boksamling.

JO anför vidare:

Vad härefter angår innehållet i den aktuella boken må framhållas, att

det redan i förordet till boken påpekas, att den endast berör vissa närmare

angivna avsnitt av vad som enligt gällande läroplaner ingår i sexualundervisningen.

Framför allt den etiska sidan av ämnesdelen saknas praktiskt

taget helt. Redan på den grund är det alltså omöjligt att betrakta boken som

en egentlig lärobok. En lärare, som använder boken såsom enda läromedel

och inte såsom enbart supplerande material till muntlig undervisning

eller lärobok, förfar med andra ord felaktigt. Det är givetvis av

vikt, att vederbörande lärare är medvetna härom. Man torde få utgå ifrån

att skoldirektionen och i synnerhet skolöverstyrelsen uppmärksammar

detta.

Att förbjuda bokens användning i skolarbetet kan inte komma i fråga

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1968 11

enbart på den grund att boken inte täcker hela ämnesdelen. Det faktum

att delmoment som t. ex. samlagsteknik och planerat föräldraskap samt

preventivmedel blott i begränsad utsträckning behandlas i Handledning i

sexualundervisning men tas upp som väsentligheter i Samspel anser JO

inte diskvalificerar den senare boken att användas i skolundervisningen.

På en punkt kommer emellertid vad som sägs i Samspel uppenbart

i konflikt med vad som uttalas i skolöverstyrelsens handledning. Det är

beträffande frågan om avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren,

där det i handledningen uttalas, att man i skolans sexualundervisning

måste hävda, att avhållsamhet är det riktiga under det att i den i förevarande

ärende aktuella upplagan av Samspel framhålles, att man inte kan

säga, om tidigt sexuellt samliv är rätt eller fel. Uttalandets skärpa i

handledningen medför i detta fall uppenbarligen att, om en lärare här

gör Samspels uppfattning till sin inför eleverna utan att nämna uppfattningen

i handledningen, han får anses ha brustit i den objektivitet som

enligt gällande läroplaner skall prägla undervisningen. Enbart det faktum

att en avancerad mening hävdats i Samspel gör dock inte boken som

sådan olämplig, förutsatt att eleverna bedöms tillräckligt mogna att med

lärarens hjälp kritiskt värdera hokens uppgifter.

JO finner inte heller från någon annan utgångspunkt, att boken Samspel

inte bör få användas som hjälpmedel i skolundervisningen.

Utskottet

1 de likalydande motionerna 1:292 och 11:370 hemställes att RFSU:s

upplysningsskrift Samspel — i den form skriften hade i sin första upplaga

— inte skall få användas i skolans sexualundervisning.

I de likalydande motionerna 1:743 och 11:933 samt i motionen 11:554

hemställes att samtliga läromedel i sexualkunskap respektive de för

sexualundervisningen utgivna bredvidläsningsböckerna blir föremål för

granskning.

I gällande läroplan för grundskolan uttalas under avsnittet Allmänna

anvisningar för skolans verksamhet, att sexualundervisningen målmedvetet

skall inriktas på att förebygga alltför tidiga förbindelser mellan ungdomar.

Sexualundervisning ingår som ett av huvudmomenten i ämnet hembygdskunskap

på grundskolans lågstadium, i ämnet naturkunskap på mellanstadiet

och i ämnet biologi på högstadiet samt förekommer även i kristendomskunskap,

där enligt kursplanen samverkan skall ske med undervisningen

i biologi.

Till kursplanerna har fogats förslag till disposition av studieplaner samt

anvisningar och kommentarer. Beträffande sexualundervisningen i årskurs 9

betonas, att psykologiska och etiska synpunkter ovillkorligen måste finnas

med.

I anvisningarna till de här aktuella kursplanerna hänvisas beträffande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 dr 1968

momentens närmare utformning till skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning.

Denna handledning utfärdades 1956 och ersatte tidigare

handledningar för folkskolans lärare och för lärare i högre skolor. Den

allmänna inriktningen av sexualundervisningen och målet för den ändrades

inte genom 1956 års handledning, vilken därefter utan väsentliga ändringar

har omtryckts senast 1967.

I handledningen uttalas, att undervisningen allvarligt måste hävda den

uppfattningen, att avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren är

det enda skolan med gott samvete kan rekommendera.

År 1964 har tillkallats sakkunniga för utredning rörande sexual- och

samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU 64). I

direktiven har angivits, att de sakkunnigas överväganden och förslag bl. a.

skall avse den undervisning som meddelas genom skolväsendet. Vid sina

överväganden av vilka värderingar som skall läggas till grund för sexualundervisningen

bör de sakkunniga se denna undervisning som ett led i

den uppfostran för mänsklig samlevnad vilken skolan och övriga institutioner

för fostran och upplysning har till uppgift att meddela. De värderingar,

från vilka undervisningen och upplysningsarbetet i sexual- och samlevnadsfrågor

skall utgå, bör därför sammanfalla med de grunder, på vilka

skolans etiska fostran i allmänhet skall bygga.

Skriften Samspel behandlar vissa av de kursmoment, som sexualundervisningen

omfattar, men är ej lärobok och är således inte underkastad

granskning enligt kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 613) om granskning

av vissa läroböcker. De etiska synpunkter, som måste ingå i sexualundervisningen,

förmedlas ej av denna skrift, och RFSU har även uttalat som

sin uppfattning, att kunskaper på de områden som behandlas i Samspel

kan meddelas utan omedelbart samband med etisk vägledning.

Mot Samspel har anförts, att den ger uttryck för värderingar som klart

strider mot skolöverstyrelsens handledning. Särskilt har invändningar riktats

mot att i Samspel angivits, att man inte kan säga, om tidigt sexuellt

samliv är rätt eller fel. Riksdagens justitieombudsman har emellertid uttalat,

att enbart det faktum att en avancerad mening hävdats i Samspel

inte gör boken som sådan olämplig, förutsatt att eleverna bedöms tillräckligt

mogna att med lärarens hjälp kritiskt värdera bokens uppgifter. JO

har samtidigt framhållit, att en lärare får anses ha brustit i den objektivitet

som enligt gällande läroplaner skall prägla undervisningen, om han

gör Samspels uppfattning till sin inför eleverna utan att nämna uppfattningen

i handledningen.

De avsnitt av Samspel som särskilt blivit utsatta för kritik i motionerna

1:292 och 11:370 har i viss utsträckning omarbetats i den nu föreliggande

andra upplagan.

Utskottet vill för egen del framhålla vikten av att de etiska och psykologiska

synpunkterna får en framträdande plats i sexualundervisningen. I

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1968 13

den mån bredvidläsningslitteraturen utelämnar sådana synpunkter och

särskilt om den ger uttryck för värderingar som kan anses stridande mot

handledningen måste lärarna tillse, att undervisningen balanseras och

kompletteras. Utskottet finner sig kunna förutsätta att detta krav tillgodoses

och anser sig ej böra biträda det i motionerna I: 292 och II: 370 framställda

yrkandet om förbud mot användandet av Samspel i skolans undervisning,

vilket skulle innebära att de lokala skolmyndigheterna i detta avseende

skulle betagas sin rätt att besluta om inköp av läromedel.

I vad avser yrkandena om granskning av läromedel i sexualkunskap vill

utskottet erinra om att — såsom framhållits i svar den 26 oktober 1967

på fråga angående granskningen av litteratur för sexualundervisningen

i skolorna — den år 1966 tillkallade läromedelsutredningen bl. a. har att

behandla frågan om granskning av läroböcker och andra pedagogiska hjälpmedel,

däribland bredvidläsningslitteratur. De i motionsparet I: 743 och

II: 933 samt i motionen II: 554 upptagna frågorna är således i ett vidare

sammanhang redan föremål för utredning. Utskottet finner sig därför ej

heller kunna tillstyrka bifall till de sist nämnda motionerna.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att de sinsemellan likalydande motionerna I: 292 och II: 370

samt 1:743 och 11:933 samt motionen 11:554 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 oktober 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hedlund (s), Eric Gustaf Peterson (fp),

Axel Kristiansson (ep)*, Helge Karlsson (s)*, Karl Pettersson (s), fru

Hultell (h), herrar Kilsmo (fp), Wååg (s)*, fru Diesen (h), herr Ove

Karlsson (s)* och fru Nilsson (ep);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Dickson (h), Rimås (fp), Wikner (s), Rask (s), Andersson

i Örebro (fp), Johansson i Växjö (ep), Wiklund i Härnösand (s), Hugosson

(s), Johansson i Skärstad (ep) och Thylén (h)*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.