Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av särskilda motioner angående barnoch ungdomsfostran samt ungdomsvård. Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats dels de likalydande motionerna I: 731 av herr Holmberg m. fl. och II: 923 av herr Bohman m. fl., dels motionen II: 367 av herr Johansson i Skärstad och herr Lindberg.

1968-11-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:46, Utlåtande i anledning av särskilda motioner angående barnoch ungdomsfostran samt ungdomsvård. Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats dels de likalydande motionerna I: 731 av herr Holmberg m. fl. och II: 923 av herr Bohman m. fl., dels motionen II: 367 av herr Johansson i Skärstad och herr Lindberg.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1968

I

Nr 46

Utlåtande i anledning av särskilda motioner angående barn- och

ungdomsfostran samt ungdomsvård.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats dels de likalydande motionerna

I: 731 av herr Holmberg m. fl. och II: 923 av herr Bohman m. fl.,

dels motionen II: 367 av herr Johansson i Skärstad och herr Lindberg.

I motionerna 1:731 och 11:923 hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte

a) hemställa om åtgärder för att förbättra skolans möjligheter att ge god

fostran i enlighet med gällande målsättning;

b) uttala att samma målsättning skall gälla jämväl för samhällets fostrande

och tillrättaförande verksamhet i övrigt.

I motionen II: 367 hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om en snar utredning i syfte att närmare klarlägga orsakerna

till ungdomars missanpassning och i följd därav ge riktlinjer åt förebyggande

och rehabiliterande åtgärder.

I motionerna I: 731 och II: 923 anförs att diskussionen kring vår levnadsstandard

inte sällan röjer en betänklig övertro på ekonomiska faktorer. En

hög levnadsstandard inrymmer utöver gynnsamma ekonomiska villkor också

sådant som harmoniskt hemliv, trivsel på arbetsplatser, trygghet och

säkerhet samt över huvud taget en god samlevnad människor emellan. I

sådana avseenden finner motionärerna bristerna uppenbara.

Motionärerna framhåller bl. a., att slcilsmässofrekvensen stigit och vidare

att brottsligheten snabbt ökat. Man pekar också på att alkoholmissbruket

är anmärkningsvärt stort och att narkotikamissbruk har blivit ett allt större

problem.

Samhället försöker på skilda sätt reparera den skada som medborgarna

gör sig själva eller andra, men -—■ anför motionärerna — endast effektiva

förebyggande åtgärder kan häva problemen i stort. Främst åligger detta skolan

men också ungdomsvården och fångvården. Det mera allmänt hållna

uttalandet i skolans läroplaner om »demokratins principer om tolerans, samverkan

och likaberättigande mellan kön etc.» röjer en viss ideologisk inriktning,

men den kommer klarare till uttryck i fortsättningen: »Att väcka

respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets

okränkbarhet och därmed rätten till personlig integritet är en huvuduppgift

också för den sociala fostran, som skolan skall omfatta.»

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1968

Motionärerna anser att dessa ord överensstämmer med de normer som

kommer till uttryck i den kristna etiken och motsvarar den etiska grundsynen

i den västerländska kulturkretsen.

Enligt motionärernas mening saknas för närvarande tillräckliga möjligheter

för skolan att meddela den sociala fostran som skolan skall omfatta.

Härvid åsyftas också direkt disciplinfrämjande åtgärder. Motionärerna anser

det dessutom vara en brist att den målsättning som citerats inte klart angivits

skola gälla också för samhällets fostrande och tillrättaförande verksamhet

i andra sammanhang, t. ex. inom barnavården, i ungdomsvårdsskolor

och inom kriminalvården.

Motionärerna anför i motion II: 367 att fostran av ungdom skett efter tämligen

enhetliga normer mot bakgrund av kristen livssyn och människouppfattning.

Genom att enhetligheten i norminnehållet delvis gått förlorad har

en försvagning av ungdomens ansvarsmedvetande börjat spåras. Motionärerna

pekar på ökningen av ungdomsfylleri, narkotikamissbruk, fall av

könssjukdomar och havandeskap bland barn under 15 år liksom det ökade

antalet brott som begås av ungdom.

Motionärerna anför vidare att de som frivilligt arbetar för att ge missanpassad

ungdom möjlighet till rehabilitering och ett meningsfyllt liv frågar

sig varför de påtalade avarterna tilltar i det samhälle där fattigdomen nästan

utrotats och där möjligheter till god utbildning är bättre än någonsin

förut. Samma fråga ställer sig de som arbetar i den förebyggande vården i

kristna och andra ideella ungdomsorganisationer. Mångas erfarenhet tyder

på att miljö som präglas av kristna livsnormer och personligt ansvar ger

den bästa förebyggande vården och de bästa möjligheterna till återanpassning.

Frågan om orsakerna till ungdomars missanpassning har enligt motionärerna

ägnats alltför ringa omsorg från samhällets sida.

Utskottet

I motionerna I: 731 och II: 923 framställes yrkanden om åtgärder att förbättra

skolans möjlighet att ge god fostran i enlighet med gällande målsättning

och om uttalande att denna skall gälla även för samhällets fostran i övrigt

samt i motionen II: 367 om utredning med riktlinjer för förebyggande

åtgärder för missanpassad ungdom.

Skolans undervisning har såsom anges i 1 § skollagen till syfte att meddela

eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med

hemmen främj a elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga

och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

I läroplanen för grundskolan, utgiven av skolöverstyrelsen med stöd av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1968 3

Kungl. Maj:ts kungörelse den 6 juni 1962 (nr 480), utvecklas under rubriken

mål och riktlinjer närmare målsättningen för skolans etiska och sociala

fostran. Skolöverstyrelsen har i november 1967 framlagt förslag om översyn

av läroplanen för grundskolan inom ramen för tidigare fastställda mål och

riktlinjer. Skolans trivsel- och arbetsförhållanden behandlas i ett särskilt

avsnitt av förslaget, där några viktiga drag av problematiken kring tonåringarna

och skolan sammanfattats samt riktlinjerna vid övervägandena i fråga

om elevernas funktionella delaktighet i skolarbetet angivits. Man har klart

uttalat att läroplansöversynen vill vara ett led i en strävan att fostra eleverna

till medansvar.

På grundval av skolöverstyrelsens förslag har framlagts proposition (nr

129/1968) om revidering av läroplan för grundskolan. I propositionen, som

avses bli behandlad av höstriksdagen 1968, har departementschefen uttalat

bl. a. att läroplansöversynens allmänna överväganden rörande skolans trivsel-

och arbetsförhållanden äger en central betydelse. Beträffande vissa delfrågor,

såsom anordningar för att förbättra lärarnas arbetssituation, uppbyggandet

av en fungerande elevdemokrati och ökade insatser för elevvård,

har Kungl. Maj :t i beslut den 17 maj 1968, vilket bifogats propositionen,

meddelat riktlinjer för det fortsatta arbetet inom skolöverstyrelsen för främjande

av goda arbetsförhållanden i skolorna. I detta beslut erinras bl. a. om

den utredningsgrupp med representanter för olika organisationer som tillsatts

i februari 1968 för att överlägga om och utarbeta förslag rörande frågor

om samverkan i skolan.

Skolans målsättning gäller även för skolformerna inom samhällets barnavård

och kriminalvård. För dessa områden gäller dessutom särskilda bestämmelser

bl. a. i barnavårdslagen, i stadgan för ungdomsvårdsskolorna, i

brottsbalken samt i lagen om behandling i fångvårdsanstalt. Av dessa är

såväl barnavårdslagen som lagen om behandling i fångvårdsanstalt föremål

för utredning och omarbetning genom särskilt tillkallade parlamentariska

utredningar.

Utskottet har varje år sedan 1964 behandlat motioner med yrkanden om

åtgärder för forskning om ungdomens situation (utskottets utlåtanden nr

57/1964, 5/1965, 26/1966, 17/1967 och 14/1968). Dessa motioner har enligt

utskottets förslag inte föranlett någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har vidare vid 1967 års riksdag behandlat motionsyrkanden om

utredningar angående orsakerna till den ökade ungdomskriminaliteten samt

angående en förebyggande ungdomsvård med särskilt beaktande av huruvida

inte ett betonande av de kristna värdena skulle ha en positiv verkan

(utskottets utlåtanden nr 19/1967 och 26/1967). Ej heller dessa motioner

har föranlett någon riksdagens åtgärd. I det sistnämnda utlåtandet framhöll

utskottet att, enligt de begränsade vetenskapliga undersökningar som

gjorts, ett genomtänkt ställningstagande i livsåskådningsfrågor -— med kristen

eller annan betoning — syntes ha ett positivt samband med ansvars- och

pliktmedvetande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1968

Utskottet vill erinra om att årets riksdag behandlat frågor angående vissa

av de delproblem som omnämnts i motionerna, t. ex. i anledning av propositioner

angående riktlinjerna för organisationen av vården av narkotikamissbrukare

(statsutskottets utlåtande nr 37/1968), och med förslag till smittskyddslag

innefattande bestämmelser i syfte att förebygga ytterligare utbredande

av veneriska sjukdomar (andra lagutskottets utlåtande nr 24/1968).

Utskottet finner att de problem som upptagits i motionerna faller inom

området för ett flertal utredningar och särskilt tillsatta arbetsgrupper och

att de kan förutsättas bli beaktade vid behandlingen av dessa frågor.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

1. att de likalydande motionerna I: 731 och 11:923 icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd,

2. att motionen 11:367 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 5 novemher 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande :

från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s), Hedlund (s), Eric

Gustaf Peterson (fp), Karl Pettersson (s), fru Hultell (h), herrar Kilsmo

(fp), Torsten Hansson (s), fru Landberg (s)*, fru Diesen (h) och fru Nilsson

(ep);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Dickson (h), Lundmark (s), Haglund (s), Rimås (fp), Wikner

(s), Nilsson i Bästekille (h)*, Andersson i Örebro (fp), Johansson i Växjö

(ep)*, Hugosson (s) och Johansson i Skärstad (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

vid punkten 2)

av fru Nilsson (ep), herrar Nilsson i Rästekille (h), Johansson i Växjö

(ep) samt Johansson i Skärstad (ep), vilka ansett

dels att utskottets utlåtande fr. o. m. det avsnitt som börjar med orden

»Utskottet finner» bort ha följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredning sutskottets utlåtande nr 46 år 1968 5

»Utskottet tillmäter de i motionen II: 367 aktualiserade frågorna stor betydelse.

Det är utskottet angeläget att understryka att den svenska ungdomen

i stort sett är skötsam och ansvarsmedveten. Samtidigt tvingas utskottet

dock konstatera tendenser i utvecklingen som pekar mot mindre gynnsam

utveckling. Bruket av alkohol och nikotin i allt lägre åldrar liksom användandet

av narkotika i allt vidare kretsar inger allvarliga betänkligheter.

Följden blir ej sällan splittrade hem. Den ökande brottsligheten torde i inte

ringa utsträckning ha sitt upphov i de här beskrivna utvecklingstendenserna.

Den verklighetsflykt som eftersträvas med hjälp av nämnda stimulantia

torde i allmänhet bottna i anpassningssvårigheter. Dessa kan djupare sett

bero på sekulariseringen.

Enligt utskottets uppfattning är det samhällets uppgift att avhjälpa de

brister som förorsakar missanpassningen. Innan åtgärder vidtages måste

naturligtvis utredningar göras i syfte att klarlägga orsakerna. Utskottet delar

sålunda motionärernas uppfattning om angelägenheten av att en utredning

om ungdomens missanpassning kommer till stånd och om de åtgärder

som bör vidtagas i förebyggande och rehabiliterande syfte. Bland annat bör

den kristna människouppfattningens betydelse i förevarande sammanhang

utredas.»

dels ock att utskottet under punkten 2) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionen II: 367 måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om en snar utredning i syfte

att närmare klarlägga orsakerna till ungdomars missanpassning

och i följd därav ge riktlinjer åt förebyggande och rehabiliterande

åtgärder.

Särskilt yttrande

av herr Eric Gustaf Peterson (fp), fru Hultell (h), herr Kilsmo (fp), fru

Diesen (h), fru Nilsson (ep), herrar Dickson (h), Rimås (fp), Nilsson i

Bästekille (h), Johansson i Växjö (ep) och Johansson i Skärstad (ep) i anledning

av de likalydande motionerna I: 731 och II: 923.

Utskottet redogör i sitt utlåtande för de anvisningar, som finns angivna i

olika läroplaner och stadgor samt för pågående utredningar.

Däremot uttalar utskottet inte någon egen mening beträffande de allvarliga

problem, som motionärerna pekar på, och berör inte heller angelägenheten av

en lösning.

Vi anser att det problemkomplex som sammanhänger med barn- och ungdomsfostran

och samhällsanpassning är en ytterst väsentlig fråga. Morgondagens

människor kommer att ha fått mer utbildning än äldre generationer,

men kommer de också att vara bättre ägnade att skapa ett rättvisare, mänskligare

samhälle än tidigare? Den frågan hänger nära samman med hur sko
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1968

lan lyckas i sin uppgift att inte bara meddela kunskaper utan också ge den

sociala fostran, som krävs.

En förbättring av arbetsmiljön framstår för många människor — föräldrar,

lärare och elever -— som något mycket viktigt, och det bekräftas ju

också av att åtskilliga framställningar har riktats till regeringen angående

en lösning av denna fråga.

En god arbetsmiljö kan inte genomföras utan arbetsdisciplin och utan att

alla parter känner sitt ansvar. Det krävs härför vissa normer för att motverka

den osäkerhet hos individen, som lätt uppstår i ett samhälle som förändras

så hastigt som vårt.

Svenska ekumeniska nämnden har i ett utlåtande i annat ärende uttalat:

»Frågan om en gemensam etisk grundval för samlivet i det svenska samhället

borde därför snarare ställas som en fråga om vad man, från skilda utgångspunkter,

kristna såväl som icke kristna, kan enas om och vad som sålunda

kan utgöra en gemensam bas av etiska värderingar, på vilken alla kan

mötas i ömsesidig respekt. Skolan kan svårligen kringgå det faktum, att

livsåskådningsmässig pluralism i stor utsträckning råder i vårt land, men att

samtidigt ett helt block av gemensamma värderingar torde finnas, för vilka

respekt kan krävas för att det demokratiska samlivet skall fungera.»

Med en sådan codex ethicus anser vi att arbetet i samhällets fostrande och

vårdande verksamhet väsentligt skulle underlättas.

MARCU5 BOKTR. STHLM 1968 680034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.