Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående utvecklingen i skärgårdsområdena. 1 den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:373 av herr Norrby hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att utvecklingen i skärgårdsområdena, med beaktande av i motionen anförda synpunkter, blir föremål för särskilda planeringsåtgärder.

1968-11-12 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:49, Utlåtande i anledning av motion angående utvecklingen i skärgårdsområdena. 1 den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:373 av herr Norrby hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att utvecklingen i skärgårdsområdena, med beaktande av i motionen anförda synpunkter, blir föremål för särskilda planeringsåtgärder.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1968

i

Nr 49

Utlåtande i anledning av motion angående utvecklingen i skärgårdsområdena.

1 den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:373 av

herr Norrby hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa att utvecklingen i skärgårdsområdena, med beaktande av i motionen

anförda synpunkter, blir föremål för särskilda planeringsåtgärder.

I motionen framhålles att skärgårdarna inte kan bestå om den bofasta befolkningen

tunnas ut och att det är ett samhälleligt och samhällsekonomiskt

intresse att skapa differentierad sysselsättning och samhällsservice för en

helst ökande bofast befolkning, koncentrerad till ett begränsat antal öar

med goda utvecklingsmöjligheter och ett befolkningsunderlag av minst

200—300 personer. Härjämte måste en levande skärgårdsö ingå i eu bärkraftig

fastlandskommun med uttalade ambitioner att ta ansvar även för

skärgårdsdelen/glesbygdsdelcn. Även staten har ansvar för utvecklingen i

skärgårdsområdena, men rationaliseringar inom lots-, tull- och fyrväsendet,

kustbevakningen och polisorganisationen har ofta skett utan samordning

mellan de olika myndigheterna och lett till avfolkning, osäkerhet inför framtiden

och försämrad bevakning och katastrofberedskap. Rationaliseringsarbetet

är ensidigt inriktat på varje myndighets snävl driftekonomiska förhållanden;

den samhällsekonomiska totaleffekten bortser man därvid ifrån.

De statliga stödåtgärderna till följd av försäljningsförbudet för kvicksilverförorenad

fisk är otillräckliga. Planering av naturvårdsområden har

inte alltid skett i tillräckligt klarläggande samråd med berörda skärgårdsbor.

Fördelningen av lokaliseringsstöd och bostadsbyggnadskvoter har inte

gynnat skärgårdsområdenas utveckling.

Motionären anför vidare att vad som saknas är en samordning av statliga

och kommunala åtgärder. En ny planeringsteknik, baserad på en helhetssyn

på skärgårdsproblemen, är nödvändig, eftersom nuvarande planeringsformer

inte passar för skärgårdsförhållanden. Utöver statliga och såväl

primär- som sekundärkommunala organ måste bl. a. företagareföreningar,

näringslivsorganisationer och fritidsintressenter engageras i ett samordnat

utvecklingsarbete. Den i andra områden aktuella utvecklingen mot stora

enheter kan inte tillämpas, utan de små enheternas bärkraft och effektivitet

måste specialstuderas.

Slutligen framhåller motionären att det framstår som kortsynt att passivt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1968

bevittna hur skärgårdsområdena avfolkas, då de utgör en alltmer betydande

tillgång för rekreation och turism med stor samhällsekonomisk betydelse.

Yttranden

Yttranden över motionen har inhämtats från statens naturvårdsverk och

länsstyrelsen i Stockholms län.

Naturvårdsverket instämmer i motionärens uppfattning att skärgårdarna

är synnerligen värdefulla rekreationsområden och att man bl. a. genom

en riktigt utförd planering bör söka bevara skärgårdarnas egenart. Möjligheter

måste skapas för centrala myndigheter att i samråd med regionala

organ på ett tidigt stadium allsidigt bedöma frågorna om i vilken omfattning

våra kusttrakter skall reserveras för rörligt friluftsliv och var fritidsbebyggelse

och industrietablering bör få förekomma, allt under hänsynstagande

till den bofasta befolkningens intressen. De åtgärder som motionären

förordar torde knappast i första hand ankomma på naturvårdsverket. Om en

utredning kommer till stånd i de syften som anges i motionen är verket dock

berett bidra med synpunkter på hur naturvårdens krav — bl. a. i form av

naturreservatsbildning, strand- och landskapsskydd o. dyl. — påverkar planeringsförhållandena.

Länsstgrelsen instämmer i motionens genomgående tema, nämligen att

skärgårdsbefolkningens sysselsättnings- och serviceproblem i den framtida

planeringen måste bedömas i samband med den pågående utvecklingen av

det rörliga friluftslivet och fritidsbebyggelsen. I särskilt hög grad gäller

det förhållandet i Stockholms län.

Länsstyrelsen har initierat eller deltagit i ett flertal tidigare utredningar.

Under 1950-talet företogs en inventering av naturförhållandena vid alla

skärgårdsstränder mellan Arholma och Landsort och en översiktsplanering

för Stockholms skärgård gällande markens utnyttjande för olika ändamål

med en plan för fritidsbebyggelsen framlades i ett betänkande med synpunkter

och förslag till åtgärder för landskaps- och naturvården i den yttre

skärgården. Vidare utfördes en översiktlig planering för den norra länsdelen,

innefattande tre skärgårdskommuner, och utreddes campingverksamhetens

fortsatta utveckling i länet. Länsstyrelsen har även Kungl. Maj :ts

uppdrag att utreda och genom praktiska åtgärder söka förbättra försörjnings-

och därmed sammanhängande förhållanden för den bofasta befolkningen

i länets skärgård. Under våren 1967 antogs en markanvändningsplan

benämnd »Länsöversiktsplan 1966».

Länsstyrelsen har på skilda områden med olika länsorgan — vägförvaltningen,

lantbruksnämnden, hushållningssällskapet, företagareföreningen

in. fl. — ett väl utvecklat samarbete genom vilket åtskilliga initiativ följts

upp. Hushållningssällskapet har eu assistent i Norrtälje för bl. a. skärgår
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1968 9

dens jordbruksnäring samt driver en försöksverksamhet på jordbrukets

område för Stiftelsen Stockholms skärgårds räkning på Arholma. Företagareföreningen

har en särskild skärgårdskonsulent samt har tillsammans

med småindustrins exportbyrå varit initiativtagare till »Svensk Båtcenter»,

med deltagande av ett tjugotal småbåtsvarv, flertalet från länets skärgård.

Länsstyrelsen erinrar om nu pågående planeringsinsatser på regional

nivå och anser att resultaten därav kommer att ge ett säkrare underlag för

att bedöma vilka lokala insatser, som kan erfordras av olika instanser.

Länsstyrelsen vill instämma i motionärens allmänna syn på planeringen.

Öbefolkningen eller de små kommunala enheterna kan inte ensamma

tillgodose alla de krav som expansionen av fritidslivet kommer att

ställa, utan en samverkan på kommunblocksnivå samt mellan de kommuner

som tar emot fritidsbebyggare och de som på olika sätt planerar för

sina bofasta invånare bör ske. Vid sidan härav bör statliga myndigheter

på regional nivå eller på riksplanet medverka genom råd och service.

Motionärens påpekande att olika statliga myndigheter bör samordna sina

lokaliseringsåtgärder och såvitt möjligt sina åtgärder rörande områdesindelning

inom olika verksamhetsgrenar förtjänar att understrykas. Vad beträffar

kommunikationerna i skärgården har, efter förslag av slcärgårdstrafikutredningen,

båttrafiken i södra skärgården övertagits av Kommunalförbundet

för Stockholms stads och läns regionala frågor.

Av uppgifterna torde framgå att en relativt omfattande planerings- och

utredningsverksamhet under senare år pågått och att denna fortsätter med

oförminskad aktivitet. Samtidigt sker betydande insatser med inriktning på

praktiska åtgärder.

Länsstyrelsen föreslår att de pågående planeringsåtgärdernas och undersökningarnas

resultat avvaktas, eftersom dessa bör ge en god ledning för

hur man vidare bör förfara med avseende på skärgårdsplan eringen. Länsstyrelsen

kommer under tiden att via kontakter med förut nämnda specialorgan

på det regionala planet uppmärksamt följa utvecklingen samt

aktivt göra fortsatta ansträngningar att samordna de regionala och kommunala

organens insatser. En ökad samplanering inom skärgårdens kommunbloclc

samt ett vidgat samarbete via interkommunala organ eller direkt

över kommungränserna med avseende på fritidslivet anser länsstyrelsen vara

ett avgörande villkor för att goda resultat skall ernås i dessa viktiga frågor.

Utskottet

I motionen hemställes om särskilda planeringsåtgärder för skärgårdsområdena.

Såsom framhållits i motionen och av naturvårdsverket är skärgårdarna

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1968

synnerligen värdefulla rekreationsområden, vilkas egenart man bör söka

bevara genom riktigt utförd planering. Även länsstyrelsen i Stockholms län

bär instämt i motionens genomgående tema, att skärgårdsbefolkningens

sysselsättnings- och serviceproblem i den framtida planeringen måste bedömas

i samband med den pågående utvecklingen av det rörliga friluftslivet

och fritidsbebyggelsen.

Av länsstyrelsens yttrande framgår vidare att en omfattande planeringsoch

utredningsverksamhet beträffande skärgårdsområdena pågått under senare

år och kan väntas fortsätta med oförminskad aktivitet. Betydande

insatser med inriktning på praktiska åtgärder har samtidigt skett.

Redan år 1965 fann utskottet (utlåtande nr 29/1965) i anledning av uttalanden

av riksdagens revisorer och väckta motioner angeläget att en översiktlig

riksplanering av kusttrakterna genomfördes av statliga myndigheter

i samverkan med kommuner och landsting. Riksdagen beslöt ge Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört.

Inom kommunikationsdepartementet pågår ett intensifierat arbete med

att närmare utforma metoder för en översiktlig fysisk riksplanering och

inom inrikesdepartementet arbetar expertgruppen för regional utredningsverksamhet

(ERU) med utredningar angående bl. a. glesbygdsproblem samt

näringslivs- och befolkningsprognoser.

I april 1968 har sakkunniga tillkallats för översyn av byggnadslagstiftningen.

Utredningen, som är parlamentarisk, skall enligt direktiven pröva

ett helt system av regler för den fysiska planläggningen omfattande regionala

planer, översiktsplaner och rena detaljplaner.

Utskottet finner i likhet med motionären angeläget att utvecklingen i skärgårdsområdena

uppmärksammas. Det arbete som beträffande Stockholms

skärgård pågår inom länsstyrelsen, landstinget och andra organ inom länet

och som beträffande övriga skärgårdsområden bedrivs på motsvarande

sätt ger ett värdefullt underlag för en planering i syfte att tillgodose både

den bofasta befolkningens behov och ett utnyttjande av skärgårdarna för

rekreation. Planväsendets omdaning kommer att ge förbättrade planeringsmetoder

och bättre möjligheter att styra utvecklingen.

Utskottet finner något ytterligare initiativ från riksdagens sida inte vara

påkallat utan hemställer,

att motionen II: 373 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 12 november 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1968 11

Närvarande:

från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s), Hedlund (s), Eric

Gustaf Peterson (fp), Helge Karlsson (s), Karl Pettersson (s), Kilsmo (fp),

Ernst Olsson (ep), Wååg (s)*, Torsten Hansson (s)*, fru Diesen (h), fröken

Stenberg (h)* och herr Johan Olsson (ep)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Dickson (h), Lundmark (s), Haglund (s), Rimås (fp)*, Wikner

(s), Nilsson i Bästekille (h), Andersson i Örebro (fp), Hugosson (s), Johansson

i Skärstad (ep) och Josefson i Arrie (ep)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.