Utlåtande i anledning av motion angående utvecklingen i skärgårdsområdena. 1 den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:373 av herr Norrby hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att utvecklingen i skärgårdsområdena, med beaktande av i motionen anförda synpunkter, blir föremål för särskilda planeringsåtgärder.
1968-11-12 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1968:49, Utlåtande i anledning av motion angående utvecklingen i skärgårdsområdena. 1 den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:373 av herr Norrby hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att utvecklingen i skärgårdsområdena, med beaktande av i motionen anförda synpunkter, blir föremål för särskilda planeringsåtgärder.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1968
i
Nr 49
Utlåtande i anledning av motion angående utvecklingen i skärgårdsområdena.
1 den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:373 av
herr Norrby hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
hemställa att utvecklingen i skärgårdsområdena, med beaktande av i motionen
anförda synpunkter, blir föremål för särskilda planeringsåtgärder.
I motionen framhålles att skärgårdarna inte kan bestå om den bofasta befolkningen
tunnas ut och att det är ett samhälleligt och samhällsekonomiskt
intresse att skapa differentierad sysselsättning och samhällsservice för en
helst ökande bofast befolkning, koncentrerad till ett begränsat antal öar
med goda utvecklingsmöjligheter och ett befolkningsunderlag av minst
200—300 personer. Härjämte måste en levande skärgårdsö ingå i eu bärkraftig
fastlandskommun med uttalade ambitioner att ta ansvar även för
skärgårdsdelen/glesbygdsdelcn. Även staten har ansvar för utvecklingen i
skärgårdsområdena, men rationaliseringar inom lots-, tull- och fyrväsendet,
kustbevakningen och polisorganisationen har ofta skett utan samordning
mellan de olika myndigheterna och lett till avfolkning, osäkerhet inför framtiden
och försämrad bevakning och katastrofberedskap. Rationaliseringsarbetet
är ensidigt inriktat på varje myndighets snävl driftekonomiska förhållanden;
den samhällsekonomiska totaleffekten bortser man därvid ifrån.
De statliga stödåtgärderna till följd av försäljningsförbudet för kvicksilverförorenad
fisk är otillräckliga. Planering av naturvårdsområden har
inte alltid skett i tillräckligt klarläggande samråd med berörda skärgårdsbor.
Fördelningen av lokaliseringsstöd och bostadsbyggnadskvoter har inte
gynnat skärgårdsområdenas utveckling.
Motionären anför vidare att vad som saknas är en samordning av statliga
och kommunala åtgärder. En ny planeringsteknik, baserad på en helhetssyn
på skärgårdsproblemen, är nödvändig, eftersom nuvarande planeringsformer
inte passar för skärgårdsförhållanden. Utöver statliga och såväl
primär- som sekundärkommunala organ måste bl. a. företagareföreningar,
näringslivsorganisationer och fritidsintressenter engageras i ett samordnat
utvecklingsarbete. Den i andra områden aktuella utvecklingen mot stora
enheter kan inte tillämpas, utan de små enheternas bärkraft och effektivitet
måste specialstuderas.
Slutligen framhåller motionären att det framstår som kortsynt att passivt
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1968
bevittna hur skärgårdsområdena avfolkas, då de utgör en alltmer betydande
tillgång för rekreation och turism med stor samhällsekonomisk betydelse.
Yttranden
Yttranden över motionen har inhämtats från statens naturvårdsverk och
länsstyrelsen i Stockholms län.
Naturvårdsverket instämmer i motionärens uppfattning att skärgårdarna
är synnerligen värdefulla rekreationsområden och att man bl. a. genom
en riktigt utförd planering bör söka bevara skärgårdarnas egenart. Möjligheter
måste skapas för centrala myndigheter att i samråd med regionala
organ på ett tidigt stadium allsidigt bedöma frågorna om i vilken omfattning
våra kusttrakter skall reserveras för rörligt friluftsliv och var fritidsbebyggelse
och industrietablering bör få förekomma, allt under hänsynstagande
till den bofasta befolkningens intressen. De åtgärder som motionären
förordar torde knappast i första hand ankomma på naturvårdsverket. Om en
utredning kommer till stånd i de syften som anges i motionen är verket dock
berett bidra med synpunkter på hur naturvårdens krav — bl. a. i form av
naturreservatsbildning, strand- och landskapsskydd o. dyl. — påverkar planeringsförhållandena.
Länsstgrelsen instämmer i motionens genomgående tema, nämligen att
skärgårdsbefolkningens sysselsättnings- och serviceproblem i den framtida
planeringen måste bedömas i samband med den pågående utvecklingen av
det rörliga friluftslivet och fritidsbebyggelsen. I särskilt hög grad gäller
det förhållandet i Stockholms län.
Länsstyrelsen har initierat eller deltagit i ett flertal tidigare utredningar.
Under 1950-talet företogs en inventering av naturförhållandena vid alla
skärgårdsstränder mellan Arholma och Landsort och en översiktsplanering
för Stockholms skärgård gällande markens utnyttjande för olika ändamål
med en plan för fritidsbebyggelsen framlades i ett betänkande med synpunkter
och förslag till åtgärder för landskaps- och naturvården i den yttre
skärgården. Vidare utfördes en översiktlig planering för den norra länsdelen,
innefattande tre skärgårdskommuner, och utreddes campingverksamhetens
fortsatta utveckling i länet. Länsstyrelsen har även Kungl. Maj :ts
uppdrag att utreda och genom praktiska åtgärder söka förbättra försörjnings-
och därmed sammanhängande förhållanden för den bofasta befolkningen
i länets skärgård. Under våren 1967 antogs en markanvändningsplan
benämnd »Länsöversiktsplan 1966».
Länsstyrelsen har på skilda områden med olika länsorgan — vägförvaltningen,
lantbruksnämnden, hushållningssällskapet, företagareföreningen
in. fl. — ett väl utvecklat samarbete genom vilket åtskilliga initiativ följts
upp. Hushållningssällskapet har eu assistent i Norrtälje för bl. a. skärgår
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1968 9
dens jordbruksnäring samt driver en försöksverksamhet på jordbrukets
område för Stiftelsen Stockholms skärgårds räkning på Arholma. Företagareföreningen
har en särskild skärgårdskonsulent samt har tillsammans
med småindustrins exportbyrå varit initiativtagare till »Svensk Båtcenter»,
med deltagande av ett tjugotal småbåtsvarv, flertalet från länets skärgård.
Länsstyrelsen erinrar om nu pågående planeringsinsatser på regional
nivå och anser att resultaten därav kommer att ge ett säkrare underlag för
att bedöma vilka lokala insatser, som kan erfordras av olika instanser.
Länsstyrelsen vill instämma i motionärens allmänna syn på planeringen.
Öbefolkningen eller de små kommunala enheterna kan inte ensamma
tillgodose alla de krav som expansionen av fritidslivet kommer att
ställa, utan en samverkan på kommunblocksnivå samt mellan de kommuner
som tar emot fritidsbebyggare och de som på olika sätt planerar för
sina bofasta invånare bör ske. Vid sidan härav bör statliga myndigheter
på regional nivå eller på riksplanet medverka genom råd och service.
Motionärens påpekande att olika statliga myndigheter bör samordna sina
lokaliseringsåtgärder och såvitt möjligt sina åtgärder rörande områdesindelning
inom olika verksamhetsgrenar förtjänar att understrykas. Vad beträffar
kommunikationerna i skärgården har, efter förslag av slcärgårdstrafikutredningen,
båttrafiken i södra skärgården övertagits av Kommunalförbundet
för Stockholms stads och läns regionala frågor.
Av uppgifterna torde framgå att en relativt omfattande planerings- och
utredningsverksamhet under senare år pågått och att denna fortsätter med
oförminskad aktivitet. Samtidigt sker betydande insatser med inriktning på
praktiska åtgärder.
Länsstyrelsen föreslår att de pågående planeringsåtgärdernas och undersökningarnas
resultat avvaktas, eftersom dessa bör ge en god ledning för
hur man vidare bör förfara med avseende på skärgårdsplan eringen. Länsstyrelsen
kommer under tiden att via kontakter med förut nämnda specialorgan
på det regionala planet uppmärksamt följa utvecklingen samt
aktivt göra fortsatta ansträngningar att samordna de regionala och kommunala
organens insatser. En ökad samplanering inom skärgårdens kommunbloclc
samt ett vidgat samarbete via interkommunala organ eller direkt
över kommungränserna med avseende på fritidslivet anser länsstyrelsen vara
ett avgörande villkor för att goda resultat skall ernås i dessa viktiga frågor.
Utskottet
I motionen hemställes om särskilda planeringsåtgärder för skärgårdsområdena.
Såsom framhållits i motionen och av naturvårdsverket är skärgårdarna
opaginerad Kontrollera mot PDF
JO Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1968
synnerligen värdefulla rekreationsområden, vilkas egenart man bör söka
bevara genom riktigt utförd planering. Även länsstyrelsen i Stockholms län
bär instämt i motionens genomgående tema, att skärgårdsbefolkningens
sysselsättnings- och serviceproblem i den framtida planeringen måste bedömas
i samband med den pågående utvecklingen av det rörliga friluftslivet
och fritidsbebyggelsen.
Av länsstyrelsens yttrande framgår vidare att en omfattande planeringsoch
utredningsverksamhet beträffande skärgårdsområdena pågått under senare
år och kan väntas fortsätta med oförminskad aktivitet. Betydande
insatser med inriktning på praktiska åtgärder har samtidigt skett.
Redan år 1965 fann utskottet (utlåtande nr 29/1965) i anledning av uttalanden
av riksdagens revisorer och väckta motioner angeläget att en översiktlig
riksplanering av kusttrakterna genomfördes av statliga myndigheter
i samverkan med kommuner och landsting. Riksdagen beslöt ge Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört.
Inom kommunikationsdepartementet pågår ett intensifierat arbete med
att närmare utforma metoder för en översiktlig fysisk riksplanering och
inom inrikesdepartementet arbetar expertgruppen för regional utredningsverksamhet
(ERU) med utredningar angående bl. a. glesbygdsproblem samt
näringslivs- och befolkningsprognoser.
I april 1968 har sakkunniga tillkallats för översyn av byggnadslagstiftningen.
Utredningen, som är parlamentarisk, skall enligt direktiven pröva
ett helt system av regler för den fysiska planläggningen omfattande regionala
planer, översiktsplaner och rena detaljplaner.
Utskottet finner i likhet med motionären angeläget att utvecklingen i skärgårdsområdena
uppmärksammas. Det arbete som beträffande Stockholms
skärgård pågår inom länsstyrelsen, landstinget och andra organ inom länet
och som beträffande övriga skärgårdsområden bedrivs på motsvarande
sätt ger ett värdefullt underlag för en planering i syfte att tillgodose både
den bofasta befolkningens behov och ett utnyttjande av skärgårdarna för
rekreation. Planväsendets omdaning kommer att ge förbättrade planeringsmetoder
och bättre möjligheter att styra utvecklingen.
Utskottet finner något ytterligare initiativ från riksdagens sida inte vara
påkallat utan hemställer,
att motionen II: 373 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 12 november 1968
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1968 11
Närvarande:
från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s), Hedlund (s), Eric
Gustaf Peterson (fp), Helge Karlsson (s), Karl Pettersson (s), Kilsmo (fp),
Ernst Olsson (ep), Wååg (s)*, Torsten Hansson (s)*, fru Diesen (h), fröken
Stenberg (h)* och herr Johan Olsson (ep)*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg
(s), herrar Dickson (h), Lundmark (s), Haglund (s), Rimås (fp)*, Wikner
(s), Nilsson i Bästekille (h), Andersson i Örebro (fp), Hugosson (s), Johansson
i Skärstad (ep) och Josefson i Arrie (ep)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.