Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående studiehjälpen till utländsk studerande.

1968-11-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:51, Utlåtande i anledning av motioner angående studiehjälpen till utländsk studerande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 51 år 1968

1

Nr 51

Utlåtande i anledning av motioner angående studiehjälpen till

utländsk studerande.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:415 av herr Wallmark och 11:629 av herr Nordstrandh hemställes, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam allsidig

utredning om bistånd till utländska studerande med beaktande av vad

i motionerna blivit anfört.

Motionärerna erinrar om att studiemedel inte kan beviljas utländsk medborgare

om han bosatt sig här huvudsakligen för att vinna utbildning. Vissa

lokala studiemedelsnämnder har tolkat detta så, att om den studerande har

kommit till Sverige kort innan han börjat sina studier så anses han ha kommit

hit enbart för att få utbildning. Andra studiemedelsnämnder har beviljat

studiemedel om på ansökningsblanketten angivits att den studerande

avser att stanna i landet efter examen.

I motionerna framhålles att antalet utlänningar i Sverige med statligt

studiestöd för högre studier ökar starkt. Ökningen av antalet studerande

torde till sin största del komma att falla på de fria fakulteterna, eftersom

endast en mindre del av de utländska studerandena kan beredas plats vid

spärrad utbildningslinje. Det finns enligt motionärerna anledning förmoda,

att utvecklingsländerna kommer att reagera kraftigt, om det blir allmänt

bekant, att studerande från dessa länder beviljas studiemedel eller studiehjälp

på grundval av en deklarerad avsikt att stanna i Sverige. En sådan

ordning skulle strida mot vår strävan att stödja utvecklingsländerna i deras

kamp för en höjd levnadsstandard. Då studerande från utvecklingsländer

beredes tillfälle att studera vid våra läroanstalter, bör de emellertid — anför

motionärerna — också stödjas ekonomiskt. Detta bör dock ske på andra

vägar än genom studiemedels- eller studiehjälpssystemet. Avsikten måste

nämligen vara att de efter studiernas slut skall återvända till sina hemländer.

Problemen inom detta område är enligt motionärerna förknippade med

frågan om invandringspolitik. Studiemedelssystemet kan komma att fungera

som ett invandringspolitiskt instrument, om studiemedelsnämnderna

i realiteten får avgöra frågan om uppehållstillstånd genom att bevilja studiemedel.

Problemen är dessutom förknippade med frågor om u-landspolitik

och internationellt utbyte. En principiell fråga är om unga studeBihang

till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 51

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 51 år 1968

rande från utvecklingsländerna skall få tillfälle att komma till Sverige för

att få utbildning eller om befintliga utbildningsanstalter i hemländerna skall

få stöd. Om man från svensk sida fortsätter att satsa på att bereda utländska

studerande möjligheter att skaffa sig utbildning i Sverige, bör enligt motionärerna

först och främst undervisningen i svenska språket förbättras.

En intensiv studierådgivning bör också vara möjlig att genomföra.

Frågan om hjälp åt studenter från utvecklingsländerna bör enligt motionärerna

belysas i ett vidsträckt perspektiv. En allsidig utredning kan komma

att betyda att vårt bistånd till utvecklingsländerna får en långt effektivare

utformning.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen

I: 415.

Yttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen,

universitetskansler sämbetet och centrala studiehjälpsnämnden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har bl. a. anfört:

Det är numera allmänt accepterat att utländska medborgare som är bosatta

i Sverige skall åtnjuta bl. a. samma sociala trygghet och ha samma

möjligheter till utbildning som svenska medborgare. I vissa fall kan det

emellertid vara motiverat att ge även utlänningar som inte är bosatta i

landet tillfälle att studera och rätt till studiemedel. I synnerhet gäller detta

ungdom från utvecklingsländerna. För dessa är det också värdefullt att

kunna erhålla lämpliga praktik- och studieanställningar. — Som motionärerna

framhåller råder f. n. osäkerhet beträffande tillämpningen av gällande

regler för beviljande av studiehjälp. I vissa fall har utlänningar som

vägrats hjälp ansökt om arbetstillstånd för att genom förvärvsarbete finansiera

studierna. Det har i allmänhet visat sig mycket svårt för vederbörande

att genomföra några effektiva studier samtidigt med förvärvsarbete i all

synnerhet som bristande kunskaper i svenska språket ofta varit ett ytterligare

hinder.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser det angeläget att den av motionärerna

aktualiserade frågan på lämpligt sätt blir föremål för statsmakternas beaktande.

Universitetskanslersämbetet uttalar bl. a., att det är angeläget att det i

samband med den förestående översynen av bestämmelserna rörande studiesocialt

stöd åt utländska studerande övervägs på vilket sätt sådant stöd bör

ges dels såsom ett led i biståndet till utvecklingsländerna, dels som stimulans

till ökade internationella kontakter inom utbildningssektorn. I den

mån utbildning av utländska studerande anses böra ske på elementär akademisk

nivå är kunskaper i svenska språket som regel en nödvändig förutsättning

för att studierna skall kunna genomföras. Frågan om undervisning

i svenska för utländska studerande hör därför nära samman med vilka

studiemöjligheter som bör erbjudas utländska studerande i Sverige.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 51 år 1968

3

Centrala studiehjälpsnämnden har bl. a. anfört:

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 oktober 1967 hemställde studiehjälpsnämnden

om klarare och entydigare regler som ger bättre vägledning åt

myndigheter vilka har att handlägga frågor om studiesocialt stöd till utländska

studerande. Svårigheter att tillämpa bestämmelserna har uppstått

i de fall då en utlänning invandrar till Sverige i samband med att han börjar

studera här. Fråga uppstår då vad som skall anses vara det huvudsakliga

syftet med hans bosättning i Sverige. Denna fråga synes inte kunna besvaras

enbart genom en tolkning av studiemedelsförordningens resp. studiehjälpsreglementets

likalydande bestämmelser.

De frågeställningar rörande studiestödet, som motionärerna tar upp i

motionerna, har behandlats i centrala studiehjälpsnämndens skrivelse till

Konungen. Vad motionärerna anfört i anslutning till frågeställningarna

överensstämmer också i stora delar med vad nämnden själv framfört i förutnämnda

skrivelse till Konungen. En skyndsam översyn av reglerna om

studiestödet till utländska studerande i Sverige är enligt nämndens mening

nödvändig. Det är emellertid också angeläget att man beaktar frågan om

stödet åt studerande från utvecklingsländerna, för vilka de nuvarande stödformerna

inte är avsedda eller lämpliga.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning om bistånd till utländska studerande.

Studiemedel utgår enligt 5 § studiemedelsförordningen till svenska medborgare

och till utlänningar som är bosatta i Sverige. Enligt 3 § studiehjälpsreglementet

gäller samma föreskrifter för studiehjälp. En utlänning

har inte rätt till studiemedel eller studiehjälp om han bosatt sig

i Sverige i huvudsakligt syfte att få utbildning. Bestämmelsen om utlänningar

i studiemedelsförordningen, som trädde i kraft den 1 januari 1965,

har övertagits oförändrad från det tidigare gällande låne- och stipendiesystemet.

Centrala studiehjälpsnämnden har i tillämpningsföreskrifter till studiemedelsförordningen

föreskrivit att kravet på bosättning i riket skall anses

uppfyllt då vederbörande är kyrkobokförd i svensk församling. Utländsk

medborgare får vid ansökan om studiemedel lämna särskilda uppgifter om

orsaken till bosättningen i Sverige och om han avser att kvarstanna här efter

utbildningen.

Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse den 26 oktober 1967 hemställt

att Kungl. Maj :t måtte meddela klarare och entydigare regler som ger

de tillämpande myndigheterna bättre vägledning vid handläggningen av

frågor om studiesocialt stöd till studerande som inte är svenska medborgare.

I skrivelsen påpekas bl. a. att studiemedelssystemet fått vissa invandringspolitiska

konsekvenser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 51 år 1968

Motioner med yrkanden om utländsk studerandes rätt till studiemedel

har behandlats av 1967 års riksdag (andra lagutskottets utlåtande nr

72/1967). Utskottet uttalade att frågan genom centrala studiehjälpsnämnden

redan aktualiserats hos Kungl. Maj :t, varför något initiativ inte var

erforderligt från riksdagens sida. Motionerna föranledde inte någon riksdagens

åtgärd.

Sedan det i ett interpellationssvar i andra kammaren den 13 december

1967 uttalats att det fanns skäl att se över bestämmelserna om studiesocialt

stöd till utländska studerande, har en utredning den 22 mars 1968 tillsatts

med sådant uppdrag. Utredningen skall enligt direktiven även överväga hur

studiefinansieringen skall ordnas vid de särskilda kurserna i svenska språket

för utländska studerande. Beträffande dessa har en viss utvidgning

skett i enlighet med vad som sägs i Kungl. Maj :ts brev till universitetskanslersämbetet

den 28 juni 1968.

Centrala studiehjälpsnämnden har senast den 23 september 1968 utfärdat

tillämpningsföreskrifter till studiemedelsförordningen med råd angående

reglernas tolkning (cirkulär Sn nr 24/1968).

Samtliga myndigheter som yttrat sig över motionerna har funnit det

angeläget att frågan om studiesocialt stöd till utländska studerande på

lämpligt sätt blir föremål för statsmakternas beaktande. Yttrandena har

avgivits innan utredningen tillsattes.

Inom Europarådets Council for Cultural Cooperation förbereds en konvention

för Europarådets länder om fortsatt utbetalning av stipendier till

studenter som studerar utomlands, vilken avses bli slutförd inom den

närmaste tiden.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) har under våren 1968

tillsatt en intern utredning beträffande sin framtida stipendieringspolitik.

Då stipendiering i hemlandet ställer sig billigare än stipendiering i Sverige

och dessutom kan bidraga till att bygga upp utbildningsväsendet i hemlandet,

kommer utredningen att överväga om stipendiering i denna form skall

ske i ökande utsträckning.

Då Kungl. Maj :t nyligen tillsatt en utredning för översyn av bestämmelserna

om studiesocialt stöd till utländska studerande och övriga frågor

om bistånd till utländska studerande uppmärksammats av vederbörande

myndigheter, är det inte erforderligt med något initiativ från riksdagens

sida.

Utskottet får således hemställa

att motionerna 1:415 och 11:629 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 november 1968.

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 51 år 1968 5

Närvarande:

från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s)*, Hedlund (s),

Eric Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep)*, Yngve Persson (s)*,

Helge Karlsson (s), Karl Pettersson (s), fru Hultell (h)*, herrar Kilsmo

(fp), Ernst Olsson (ep), Torsten Hansson (s)* och fru Diesen (h)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Dickson (h), Lundmark (s), Haglund (s), Rimås (fp), Wikner

(s), Nordgren (h)*, Andersson i Örebro (fp), Hugosson (s) och Johansson

i Skärstad (ep)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.