Utlåtande i anledning av motioner angående studiehjälpen till utländsk studerande.
1968-11-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1968:51, Utlåtande i anledning av motioner angående studiehjälpen till utländsk studerande.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 51 år 1968
1
Nr 51
Utlåtande i anledning av motioner angående studiehjälpen till
utländsk studerande.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:415 av herr Wallmark och 11:629 av herr Nordstrandh hemställes, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam allsidig
utredning om bistånd till utländska studerande med beaktande av vad
i motionerna blivit anfört.
Motionärerna erinrar om att studiemedel inte kan beviljas utländsk medborgare
om han bosatt sig här huvudsakligen för att vinna utbildning. Vissa
lokala studiemedelsnämnder har tolkat detta så, att om den studerande har
kommit till Sverige kort innan han börjat sina studier så anses han ha kommit
hit enbart för att få utbildning. Andra studiemedelsnämnder har beviljat
studiemedel om på ansökningsblanketten angivits att den studerande
avser att stanna i landet efter examen.
I motionerna framhålles att antalet utlänningar i Sverige med statligt
studiestöd för högre studier ökar starkt. Ökningen av antalet studerande
torde till sin största del komma att falla på de fria fakulteterna, eftersom
endast en mindre del av de utländska studerandena kan beredas plats vid
spärrad utbildningslinje. Det finns enligt motionärerna anledning förmoda,
att utvecklingsländerna kommer att reagera kraftigt, om det blir allmänt
bekant, att studerande från dessa länder beviljas studiemedel eller studiehjälp
på grundval av en deklarerad avsikt att stanna i Sverige. En sådan
ordning skulle strida mot vår strävan att stödja utvecklingsländerna i deras
kamp för en höjd levnadsstandard. Då studerande från utvecklingsländer
beredes tillfälle att studera vid våra läroanstalter, bör de emellertid — anför
motionärerna — också stödjas ekonomiskt. Detta bör dock ske på andra
vägar än genom studiemedels- eller studiehjälpssystemet. Avsikten måste
nämligen vara att de efter studiernas slut skall återvända till sina hemländer.
Problemen inom detta område är enligt motionärerna förknippade med
frågan om invandringspolitik. Studiemedelssystemet kan komma att fungera
som ett invandringspolitiskt instrument, om studiemedelsnämnderna
i realiteten får avgöra frågan om uppehållstillstånd genom att bevilja studiemedel.
Problemen är dessutom förknippade med frågor om u-landspolitik
och internationellt utbyte. En principiell fråga är om unga studeBihang
till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 51
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 51 år 1968
rande från utvecklingsländerna skall få tillfälle att komma till Sverige för
att få utbildning eller om befintliga utbildningsanstalter i hemländerna skall
få stöd. Om man från svensk sida fortsätter att satsa på att bereda utländska
studerande möjligheter att skaffa sig utbildning i Sverige, bör enligt motionärerna
först och främst undervisningen i svenska språket förbättras.
En intensiv studierådgivning bör också vara möjlig att genomföra.
Frågan om hjälp åt studenter från utvecklingsländerna bör enligt motionärerna
belysas i ett vidsträckt perspektiv. En allsidig utredning kan komma
att betyda att vårt bistånd till utvecklingsländerna får en långt effektivare
utformning.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen
I: 415.
Yttranden
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen,
universitetskansler sämbetet och centrala studiehjälpsnämnden.
Arbetsmarknadsstyrelsen har bl. a. anfört:
Det är numera allmänt accepterat att utländska medborgare som är bosatta
i Sverige skall åtnjuta bl. a. samma sociala trygghet och ha samma
möjligheter till utbildning som svenska medborgare. I vissa fall kan det
emellertid vara motiverat att ge även utlänningar som inte är bosatta i
landet tillfälle att studera och rätt till studiemedel. I synnerhet gäller detta
ungdom från utvecklingsländerna. För dessa är det också värdefullt att
kunna erhålla lämpliga praktik- och studieanställningar. — Som motionärerna
framhåller råder f. n. osäkerhet beträffande tillämpningen av gällande
regler för beviljande av studiehjälp. I vissa fall har utlänningar som
vägrats hjälp ansökt om arbetstillstånd för att genom förvärvsarbete finansiera
studierna. Det har i allmänhet visat sig mycket svårt för vederbörande
att genomföra några effektiva studier samtidigt med förvärvsarbete i all
synnerhet som bristande kunskaper i svenska språket ofta varit ett ytterligare
hinder.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser det angeläget att den av motionärerna
aktualiserade frågan på lämpligt sätt blir föremål för statsmakternas beaktande.
Universitetskanslersämbetet uttalar bl. a., att det är angeläget att det i
samband med den förestående översynen av bestämmelserna rörande studiesocialt
stöd åt utländska studerande övervägs på vilket sätt sådant stöd bör
ges dels såsom ett led i biståndet till utvecklingsländerna, dels som stimulans
till ökade internationella kontakter inom utbildningssektorn. I den
mån utbildning av utländska studerande anses böra ske på elementär akademisk
nivå är kunskaper i svenska språket som regel en nödvändig förutsättning
för att studierna skall kunna genomföras. Frågan om undervisning
i svenska för utländska studerande hör därför nära samman med vilka
studiemöjligheter som bör erbjudas utländska studerande i Sverige.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 51 år 1968
3
Centrala studiehjälpsnämnden har bl. a. anfört:
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 oktober 1967 hemställde studiehjälpsnämnden
om klarare och entydigare regler som ger bättre vägledning åt
myndigheter vilka har att handlägga frågor om studiesocialt stöd till utländska
studerande. Svårigheter att tillämpa bestämmelserna har uppstått
i de fall då en utlänning invandrar till Sverige i samband med att han börjar
studera här. Fråga uppstår då vad som skall anses vara det huvudsakliga
syftet med hans bosättning i Sverige. Denna fråga synes inte kunna besvaras
enbart genom en tolkning av studiemedelsförordningens resp. studiehjälpsreglementets
likalydande bestämmelser.
De frågeställningar rörande studiestödet, som motionärerna tar upp i
motionerna, har behandlats i centrala studiehjälpsnämndens skrivelse till
Konungen. Vad motionärerna anfört i anslutning till frågeställningarna
överensstämmer också i stora delar med vad nämnden själv framfört i förutnämnda
skrivelse till Konungen. En skyndsam översyn av reglerna om
studiestödet till utländska studerande i Sverige är enligt nämndens mening
nödvändig. Det är emellertid också angeläget att man beaktar frågan om
stödet åt studerande från utvecklingsländerna, för vilka de nuvarande stödformerna
inte är avsedda eller lämpliga.
Utskottet
I motionerna hemställes om utredning om bistånd till utländska studerande.
Studiemedel utgår enligt 5 § studiemedelsförordningen till svenska medborgare
och till utlänningar som är bosatta i Sverige. Enligt 3 § studiehjälpsreglementet
gäller samma föreskrifter för studiehjälp. En utlänning
har inte rätt till studiemedel eller studiehjälp om han bosatt sig
i Sverige i huvudsakligt syfte att få utbildning. Bestämmelsen om utlänningar
i studiemedelsförordningen, som trädde i kraft den 1 januari 1965,
har övertagits oförändrad från det tidigare gällande låne- och stipendiesystemet.
Centrala studiehjälpsnämnden har i tillämpningsföreskrifter till studiemedelsförordningen
föreskrivit att kravet på bosättning i riket skall anses
uppfyllt då vederbörande är kyrkobokförd i svensk församling. Utländsk
medborgare får vid ansökan om studiemedel lämna särskilda uppgifter om
orsaken till bosättningen i Sverige och om han avser att kvarstanna här efter
utbildningen.
Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse den 26 oktober 1967 hemställt
att Kungl. Maj :t måtte meddela klarare och entydigare regler som ger
de tillämpande myndigheterna bättre vägledning vid handläggningen av
frågor om studiesocialt stöd till studerande som inte är svenska medborgare.
I skrivelsen påpekas bl. a. att studiemedelssystemet fått vissa invandringspolitiska
konsekvenser.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 51 år 1968
Motioner med yrkanden om utländsk studerandes rätt till studiemedel
har behandlats av 1967 års riksdag (andra lagutskottets utlåtande nr
72/1967). Utskottet uttalade att frågan genom centrala studiehjälpsnämnden
redan aktualiserats hos Kungl. Maj :t, varför något initiativ inte var
erforderligt från riksdagens sida. Motionerna föranledde inte någon riksdagens
åtgärd.
Sedan det i ett interpellationssvar i andra kammaren den 13 december
1967 uttalats att det fanns skäl att se över bestämmelserna om studiesocialt
stöd till utländska studerande, har en utredning den 22 mars 1968 tillsatts
med sådant uppdrag. Utredningen skall enligt direktiven även överväga hur
studiefinansieringen skall ordnas vid de särskilda kurserna i svenska språket
för utländska studerande. Beträffande dessa har en viss utvidgning
skett i enlighet med vad som sägs i Kungl. Maj :ts brev till universitetskanslersämbetet
den 28 juni 1968.
Centrala studiehjälpsnämnden har senast den 23 september 1968 utfärdat
tillämpningsföreskrifter till studiemedelsförordningen med råd angående
reglernas tolkning (cirkulär Sn nr 24/1968).
Samtliga myndigheter som yttrat sig över motionerna har funnit det
angeläget att frågan om studiesocialt stöd till utländska studerande på
lämpligt sätt blir föremål för statsmakternas beaktande. Yttrandena har
avgivits innan utredningen tillsattes.
Inom Europarådets Council for Cultural Cooperation förbereds en konvention
för Europarådets länder om fortsatt utbetalning av stipendier till
studenter som studerar utomlands, vilken avses bli slutförd inom den
närmaste tiden.
Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) har under våren 1968
tillsatt en intern utredning beträffande sin framtida stipendieringspolitik.
Då stipendiering i hemlandet ställer sig billigare än stipendiering i Sverige
och dessutom kan bidraga till att bygga upp utbildningsväsendet i hemlandet,
kommer utredningen att överväga om stipendiering i denna form skall
ske i ökande utsträckning.
Då Kungl. Maj :t nyligen tillsatt en utredning för översyn av bestämmelserna
om studiesocialt stöd till utländska studerande och övriga frågor
om bistånd till utländska studerande uppmärksammats av vederbörande
myndigheter, är det inte erforderligt med något initiativ från riksdagens
sida.
Utskottet får således hemställa
att motionerna 1:415 och 11:629 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 14 november 1968.
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 51 år 1968 5
Närvarande:
från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s)*, Hedlund (s),
Eric Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep)*, Yngve Persson (s)*,
Helge Karlsson (s), Karl Pettersson (s), fru Hultell (h)*, herrar Kilsmo
(fp), Ernst Olsson (ep), Torsten Hansson (s)* och fru Diesen (h)*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg
(s), herrar Dickson (h), Lundmark (s), Haglund (s), Rimås (fp), Wikner
(s), Nordgren (h)*, Andersson i Örebro (fp), Hugosson (s) och Johansson
i Skärstad (ep)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.