Skrivelse till regeringen hemställer om en skyndsam utredning av ungdomens bostadsförhållanden innefattande bl. a. utredning och förslag till införande av obligatorisk kommunal rumsförmedling inom storstadsregionerna, upprättande av normalkontrakt för möblerade rum samt införande av samma statliga låneformer för ungdomshotell som de vilka redan gäller för studentbostäder.
1968-11-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1968:53, Skrivelse till regeringen hemställer om en skyndsam utredning av ungdomens bostadsförhållanden innefattande bl. a. utredning och förslag till införande av obligatorisk kommunal rumsförmedling inom storstadsregionerna, upprättande av normalkontrakt för möblerade rum samt införande av samma statliga låneformer för ungdomshotell som de vilka redan gäller för studentbostäder.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968
1
Nr 53
Utlåtande i anledning av särskilda motioner angående ungdomens
bostadsfråga samt motioner om inrättande av en ungdomens
bostadsrättsorganisation.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats
1. de likalydande motionerna I: 732 av herr Högström m. fl. och 11: 9^0
av fru Lewén-Eliasson m. fl., vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t begär att en översiktlig utredning göres i syfte att klarlägga
behovet av ungdomsbostäder samt hur dessa bör planeras, byggas och förvaltas;
2.
de likalydande motionerna I: 733 av fru Nilsson och fru Elvy Olsson
samt II: 937 av herrar Larsson i Borrby och Boo, vari hemställes, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning
angående inrättande av en ungdomens bostadsrättsorganisation i enlighet
med vad som i motionerna anförs; samt
3. motionen II: 935 av herr Jansson m. fl., vari hemställes, att riksdagen
i skrivelse till regeringen hemställer om en skyndsam utredning av ungdomens
bostadsförhållanden innefattande bl. a. utredning och förslag till
införande av obligatorisk kommunal rumsförmedling inom storstadsregionerna,
upprättande av normalkontrakt för möblerade rum samt införande
av samma statliga låneformer för ungdomshotell som de vilka redan gäller
för studentbostäder.
Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.
Motionerna
I de likalydande motionerna I: 732 och II: 940 framhålles att ungdomarna
från tonåren och uppåt kommer allt tidigare ut på bostadsmarknaden och
efterfrågar egna bostäder, varvid de inte sällan hamnar i otillfredsställande
bostäder.
Motionärerna framhåller vidare att man inte har någon säker bild av
den ogifta ungdomens bostadsförhållanden och inte heller tagit reda på
vad de berörda själva egentligen önskar. De sociala och psykologiska konsekvenserna
av olika lösningar av ungdomens bostadsfråga behöver enligt
motionärerna penetreras. Påverkan och impulser från omgivningen är av
avgörande betydelse under ungdomsåren, och samhället måste ta ansvar
llihang till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 53
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968
för att de yttre förutsättningarna — miljön — verkar i positiv riktning.
Ungdomens bostadsfråga är följaktligen — anför motionärerna — inte bara
en ekonomisk eller byggnadsteknisk fråga utan har vidare aspekter.
Motionärerna uttalar att ökad kunskap behöver inhämtas rörande bl. a.
behovet av bostäder för ungdom på olika typorter, bostadstyper som kan
ifrågalcomma, b o stadens-låg enhet ens utformning, mått, utrustning och ljudisolering,
kostnaden för olika boendeformer samt ansvaret för den framtida
utvecklingen av ungdomsbostäder.
Genom en sådan kartläggning får man ett bättre underlag för myndigheters
och andras ställningstaganden, för kommunernas bostadsbyggnadsprogram
och för utformningen av villkoren för långivningen.
I de likalydande motionerna I: 733 och II: 937 framhålles att ungdomens
ökande efterfrågan på direktupplåtna bostäder främst torde avse smålägenheter
och sålunda till stor del inriktas på lägenheter som inte är lämpliga
som familjebostäder.
Motionärerna anför att många ensamstående ungdomar med förvärvsarbete
har goda inkomster samt att ett ökat, regelbundet och varaktigt sparande
från ungdomens sida kan förväntas om detta skulle leda till att bostadsönskemålen
förverkligas. För en lösning av de ungas bostadsproblem
fordras emellertid — anför motionärerna — en ökning av den totala bostadsproduktionen
samt medverkan av samhället, intressenterna på bostadsmarknaden
och kreditinstituten.
Motionärerna föreslår utredning om inrättande av »Ungdomens bostadsrättsorganisation»
(Ubo), baserad på insatser av ungdomen, av stat och
kommun m. fl. Rörande de allmänna riktlinjerna och uppgiftsfördelningen
för Ubo anför motionärerna bl. a., att medlemskap skall vinnas genom regelbundet
bostadsrättssparande i organisationen, vilket efter viss tid skall ge
rätt till andel i Ubo, förenad med preciserad rätt till bostad genom organisationens
försorg. Staten bör svara för erforderliga rättsregler för Ubo, medan
kommunerna, som lokalt svarar för samhällets insatser för bostadsförsörjningen
och upprättar bostadsbyggnadsprogram, bör vara den lämpligaste
basen för Ubo:s lokala organisation. Kreditinstituten bör ha till uppgift
att motta och förvalta sparade medel.
Ubo:s uppgift skall enligt motionärerna vara att förmedla bostäder, men
organisationen bör även kunna äga och förvalta sådana. Till största delen
kan Ubo förväntas hyra bostäder av enskilda, kooperativa eller kommunala
bostadsföretag.
Den omständigheten att det redan finns organisationer där även ungdomen
kan bostadsspara utgör enligt motionärernas uppfattning inte tillräckligt
motiv för att inte pröva nya former med ökade möjligheter för de
sparande att påverka användningen och fördelningen av kapitalet.
I motionen II: 935 anföres att de unga åldersgrupperna ökat under hela
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968 3
1960-talet och att även giftermålsfrekvensen stigit. Dessa åldersgruppers
press på bostadsköerna blir allt starkare. Medan de unga familjerna i regel
fått sin situation registrerad av kommunala instanser är uppgifterna rörande
den ogifta ungdomens bostadsförhållanden mycket knapphändiga.
Man vet emellertid att dessa ungdomar i mindre utsträckning än andra har
permanent bostad, att de är hänvisade till tillfälliga bostadslösningar och
att deras bostadssituation präglas av stora brister i olika avseenden.
Motionärerna anför, att boendeförhållandena för den grupp som via privata
rumsförmedlingsbyråer hyr möblerade rum bör bli föremål för särskilt
ingående utredning, varvid bör kartläggas bl. a. rumsförmedlingens former,
hyres- och miljöförhållanden samt villkoren för bostadsupplåtelsen. Motionärerna
anför, att det är vanligt att ockerhyror förekommer för möblerade
rum och att angivna normer för provisionsförskott överskrides. Det finns
inte någon form av auktorisering av hyresbyråer. Enda metoden att komma
till rätta med missförhållandena på detta område är enligt motionärerna att
skapa obligatorisk kommunal rumsförmedling. Ett förfarande med normalkontrakt
på möblerade rum bör införas. Vidare anföres att man skulle kunna
få till stånd fler ungdomshotell, om det infördes statlig långivning på liknande
sätt som för studentbostäder med en räntefri stående lånedel.
Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
II: 940, II: 937 samt II: 935.
Remissyttrande
Utskottet har inhämtat yttrande över samtliga här berörda motioner från
bostadsstyrelsen, som bl. a. anför följande.
önskemålen om egen bostad är hos dagens ungdomar uppenbart starkare
än hos den förra generationen. Bostadsräkningarna visar emellertid att den
yngre ogifta befolkningens efterfrågan i ökad utsträckning kunnat tillgodoses.
Styrelsen belyser detta med följande tablå.
Lägenhetsinnehavare i % av hela folkmängden i respektive grupp
(hushållskvoter) åren 1945, 1960 och 1965
Ett 60-tal städer Tätorter med
med 10 000—100 000 inv. minst 2 000 invånare
1945 1960 1960 1965
Ogifta män
20—24 år............. 4 11 10 12
25—29 » ...............13 27 26 32
30—34 » ............... 37 42
30—39 * ............. 22 38
Ogifta kvinnor
20—24 » ............. 8 17 15 19
25—29 » ............. 17 37 35 44
30—34 » ............... 48 57
30—39 » ............. 23 58
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968
Styrelsen framhåller, att de tid efter annan varierande önskemålen om
bostadsutrymme och den växlande efterfrågan ställer stora krav på bostadsplaneringen.
Styrelsen har i olika sammanhang framhållit önskvärdheten
av elastiska lägenhetstyper. Med sådana kan tillgången på uthyrningsrum
med god standard förbättras samtidigt som det medger föräldrar möjlighet
att under en övergångstid bereda sina vuxna barn egen bostad. En stigande
efterfrågan på egna bostäder för yngre ogifta personer är sannolikt att
räkna med. Med hänsyn härtill och till de speciella bostadsproblem som
ungdomen ställs inför i samband med byte av arbets- eller utbildningsort
tillstyrker styrelsen utredning med syfte att klarlägga behovet av ungdomsbostäder
samt hur dessa bör planeras, byggas och förvaltas.
Styrelsen erinrar om att bostadslån som från och med detta år beviljas
för studentbostäder ej längre innehåller kapitalsubvention.
Styrelsen finner det vara en lämplig åtgärd att uppföra ungdomshotell
på samhälleligt initiativ och med samhälleligt stöd. Behovet av sådana byggnader
eller andra specialbostäder för ungdom bör beaktas vid upprättandet
av kommunala bostadsbyggnadsprogram. Styrelsen har också i tillämpningsföreskrifterna
till dessa program framhållit angelägenheten av att
kommunerna fäster större uppmärksamhet vid hur de ensamståendes bostadsbehov
skall tillgodoses.
I fråga om förslaget i motionsparet I: 733 och II: 937 om en ungdomens
bostadsrättsorganisation har styrelsen i yttrande över en liknande motion
vid 1967 års riksdag anmält sin tveksamhet med hänsyn till de mångahanda
administrativa komplikationer som kan uppstå, bl. a. vid överflyttning av
kapital mellan kreditinstitut, olika byggherrar och — när de sparande inte
längre tillhör kategorin förvärvsarbetande ungdom — den som äger kapitalet.
Styrelsen finner alltjämt att skäl inte föreligger för utredning om inrättandet
av en dylik bostadsrättsorganisation.
Utskottet
I motionerna framställs olika yrkanden på utredning av frågor som berör
ungdomens bostadsförsörjning.
Efter motionernas framlägganden har tillkallats en utredning rörande bostäder
för ungdom. Direktiven — i vilka hänvisas till motionerna I: 732 och
II: 940 samt II: 935 — anger bl. a. frågor om det framtida behovet av ungdomsbostäder,
huvudkrav på dessa bostäders lokalisering, utformning och
utrustning, anordnande av kategorihus eller integration i övrig bebyggelse,
behovet av servicekomplement, kostnader, finansiering och huvudmannaskap.
Utredningsuppdraget tillgodoser de önskemål som angivits i de likalydande
motionerna 1:732 och 11:940, och utskottet finner sig således ej
böra tillstyrka bifall till dessa motioner.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968 5
I motionerna I: 733 och II: 937 föreslås utredning om inrättande av en
ungdomens bostadsrättsorganisation. En motion med samma yrkande behandlades
hösten 1967 av allmänna beredningsutskottet, som i utlåtande
nr 45/1967 bl. a. anförde, att ensamstående ungdomar har samma möjligheter
som andra befolkningsgrupper att genom bostadssparande förvärva
bostadsrätt inom den ram som bestäms av produktionens inriktning på olika
lägenhetstyper. I vilken utsträckning denna form för bostadsupplåtelse totalt
kunde komma att tillämpas bestämdes främst av kommunernas egna
bostadspolitiska avvägningar. Utskottet fann mot denna bakgrund inte skäl
till att genom statens medverkan sätta någon viss kategori av bostadssparare
i ett gynnsammare konkurrensläge i fråga om bostadsrättslägenheter
som upplåtes utan bostadsförmedlingens medverkan.
I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke någon riksdagens
åtgärd.
Bostadsstyrelsen har i yttrande över de nu framlagda motionerna liksom
i ett förra året avgivet yttrande framhållit att en organisation av föreslagen
art skulle ge upphov till många administrativa komplikationer och har ej
ansett skäl föreligga till utredning i frågan.
Utskottet finner ej anledning frångå sin förra året intagna ståndpunkt och
vill således ej tillstyrka bifall till motionerna I: 733 och II: 937.
I motionen II: 935 föreslås utredning bl. a. om införande av obligatorisk
rumsförmedling i storstadsregionerna, upprättande av normalkontrakt för
möblerade rum och långivning till ungdomshotell på det sätt som gällt i
fråga om studentbostäder.
Motionsyrkanden som helt eller delvis sammanfaller med de nu framförda
har prövats av riksdagen åren 1965 och 1966. I sina utlåtanden nr
54/1965 och 24/1966 framhöll utskottet bl. a., att olika problem av stor
betydelse för avhjälpande av ungdomens bostadssvårigheter kunde förutsättas
bli beaktade i då pågående utredningar och att de i motionerna berörda
frågorna borde prövas i sådana större sammanhang. I enlighet med
utskottets förslag föranledde dessa motioner icke någon riksdagens åtgärd.
På grundval av 1962 års bostadsförmedlingsutrednings förslag framlade
Kungl. Maj :t år 1967 proposition med förslag till lag angående ändring i
lagen den 10 juli 1947 (nr 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande, in. m. I samband med propositionen väcktes motion
med yrkande att i lagen skulle införas bestämmelse att bostadsförmedlingen
skall förmedla alla inom området nyproducerade och ledigblivna
hyreslägenheter.
Tredje lagutskottet erinrade i sitt utlåtande nr 43 år 1967 om att tanken
på sådan obligatorisk förmedling tidigare avvisats av riksdagen. Enligt
utskottets mening skulle också en förmedling av dylikt slag kräva en
omfattande lagstiftning, vars tillämpning skulle bli tungrodd och förutsätta
en betydande kontrollapparat för att bli effektiv.
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968
I enlighet med utskottets förslag avslog riksdagen motionen.
Samma yrkande har framställts i motioner till årets riksdag. Motionerna
har avstyrkts av tredje lagutskottet (utlåtande nr 32) och har ej föranlett
någon riksdagens åtgärd.
De skäl som åberopats mot en obligatorisk bostadsförmedling talar enligt
utskottets mening med liknande styrka mot förslaget om en obligatorisk
kommunal rumsförmedling inom storstadsregionerna. Utskottet vill därför
ej tillstyrka utredning i syfte att en sådan förmedling skall införas.
I proposition nr 91 till årets riksdag framlades förslag till lag angående
ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering in. m. I samband
med propositionen väcktes motion med yrkande att skälighetsprövningen
enligt hyreslagen av hyressättningen skall gälla även för inackorderingsrum
och möblerade lägenheter samt del (delar) av lägenhet. I sitt av
riksdagen godkända utlåtande nr 50 år 1968 har tredje lagutskottet i vad
avser lägenheter som utgör del av upplåtarens bostad framhållit, att det
med hänsyn till sambandet mellan besittningsskyddet och hyreslagens hyresspärr
inte var möjligt att införa en sådan skälighetsprövning utan att
rubba grunderna för propositionens förslag. Denna lägenhetskategori är
även undantagen från hyresregleringen. Däremot omfattas fristående möblerade
lägenheter av hyreslagens regler om besittningsskydd och således även
av bestämmelserna om villkoren för den fortsatta förhyrningen och om prövning
av förstagångshyra. Utskottet vill även framhålla att bostadsbyggandet
i storstadsregionerna alltmer inriktats på elastiska lägenhetstyper, vilket
ökat utbudet av möblerade rum och inverkat på hyressättningen.
Utredningen rörande bostäder för ungdom skall bl. a. ta del av de erfarenheter
som hittills vunnits av olika sätt att tillgodose ungdomens bostadsbehov
och skall även behandla frågan om finansiering av ungdomsbostäder.
Utskottet vill erinra om att bostadslån som fr. o. m. detta år beviljas
för studentbostäder ej innefattar kapitalsubvention.
Med hänsyn till riksdagens ställningstagande i anledning av proposition nr
91 och det i samband därmed behandlade, ovan återgivna motionsyrkandet
och då utredningen rörande bostäder för ungdom får anses tillgodose huvudsyftet
för motionen II: 935 finner utskottet ej heller skäl att tillstyrka
bifall till denna motion i vad avser utredning och förslag om normalkontrakt
för möblerade rum och de statliga låneformerna för ungdomshotell.
Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,
att de sinsemellan likalydande motionerna I: 732 och
11:940 samt 1:733 och 11:937 och motionen 11:935 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 november 1968
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968 7
Närvarande:
från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s), Hedlund (s)*, Eric
Gustaf Peterson (fp)*, Helge Karlsson (s), Karl Pettersson (s), fru Hultell
(h), herrar Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep), fru Diesen (h) och herr Ove
Karlsson (s) *
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Svensson
i Kungälv (s)*, Lundmark (s)*, Haglund (s), Wikner (s), Nilsson i Bästekille
(h)*, Hyltander (fp), Nordgren (h), Hugosson (s), Johansson i Skärstad
(ep)* och fru Frsenkel (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.