Sök i Ratio Lex

Skrivelse till regeringen hemställer om en skyndsam utredning av ungdomens bostadsförhållanden innefattande bl. a. utredning och förslag till införande av obligatorisk kommunal rumsförmedling inom storstadsregionerna, upprättande av normalkontrakt för möblerade rum samt införande av samma statliga låneformer för ungdomshotell som de vilka redan gäller för studentbostäder.

1968-11-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:53, Skrivelse till regeringen hemställer om en skyndsam utredning av ungdomens bostadsförhållanden innefattande bl. a. utredning och förslag till införande av obligatorisk kommunal rumsförmedling inom storstadsregionerna, upprättande av normalkontrakt för möblerade rum samt införande av samma statliga låneformer för ungdomshotell som de vilka redan gäller för studentbostäder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av särskilda motioner angående ungdomens

bostadsfråga samt motioner om inrättande av en ungdomens

bostadsrättsorganisation.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats

1. de likalydande motionerna I: 732 av herr Högström m. fl. och 11: 9^0

av fru Lewén-Eliasson m. fl., vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t begär att en översiktlig utredning göres i syfte att klarlägga

behovet av ungdomsbostäder samt hur dessa bör planeras, byggas och förvaltas;
2.

de likalydande motionerna I: 733 av fru Nilsson och fru Elvy Olsson

samt II: 937 av herrar Larsson i Borrby och Boo, vari hemställes, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning

angående inrättande av en ungdomens bostadsrättsorganisation i enlighet

med vad som i motionerna anförs; samt

3. motionen II: 935 av herr Jansson m. fl., vari hemställes, att riksdagen

i skrivelse till regeringen hemställer om en skyndsam utredning av ungdomens

bostadsförhållanden innefattande bl. a. utredning och förslag till

införande av obligatorisk kommunal rumsförmedling inom storstadsregionerna,

upprättande av normalkontrakt för möblerade rum samt införande

av samma statliga låneformer för ungdomshotell som de vilka redan gäller

för studentbostäder.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

Motionerna

I de likalydande motionerna I: 732 och II: 940 framhålles att ungdomarna

från tonåren och uppåt kommer allt tidigare ut på bostadsmarknaden och

efterfrågar egna bostäder, varvid de inte sällan hamnar i otillfredsställande

bostäder.

Motionärerna framhåller vidare att man inte har någon säker bild av

den ogifta ungdomens bostadsförhållanden och inte heller tagit reda på

vad de berörda själva egentligen önskar. De sociala och psykologiska konsekvenserna

av olika lösningar av ungdomens bostadsfråga behöver enligt

motionärerna penetreras. Påverkan och impulser från omgivningen är av

avgörande betydelse under ungdomsåren, och samhället måste ta ansvar

llihang till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968

för att de yttre förutsättningarna — miljön — verkar i positiv riktning.

Ungdomens bostadsfråga är följaktligen — anför motionärerna — inte bara

en ekonomisk eller byggnadsteknisk fråga utan har vidare aspekter.

Motionärerna uttalar att ökad kunskap behöver inhämtas rörande bl. a.

behovet av bostäder för ungdom på olika typorter, bostadstyper som kan

ifrågalcomma, b o stadens-låg enhet ens utformning, mått, utrustning och ljudisolering,

kostnaden för olika boendeformer samt ansvaret för den framtida

utvecklingen av ungdomsbostäder.

Genom en sådan kartläggning får man ett bättre underlag för myndigheters

och andras ställningstaganden, för kommunernas bostadsbyggnadsprogram

och för utformningen av villkoren för långivningen.

I de likalydande motionerna I: 733 och II: 937 framhålles att ungdomens

ökande efterfrågan på direktupplåtna bostäder främst torde avse smålägenheter

och sålunda till stor del inriktas på lägenheter som inte är lämpliga

som familjebostäder.

Motionärerna anför att många ensamstående ungdomar med förvärvsarbete

har goda inkomster samt att ett ökat, regelbundet och varaktigt sparande

från ungdomens sida kan förväntas om detta skulle leda till att bostadsönskemålen

förverkligas. För en lösning av de ungas bostadsproblem

fordras emellertid — anför motionärerna — en ökning av den totala bostadsproduktionen

samt medverkan av samhället, intressenterna på bostadsmarknaden

och kreditinstituten.

Motionärerna föreslår utredning om inrättande av »Ungdomens bostadsrättsorganisation»

(Ubo), baserad på insatser av ungdomen, av stat och

kommun m. fl. Rörande de allmänna riktlinjerna och uppgiftsfördelningen

för Ubo anför motionärerna bl. a., att medlemskap skall vinnas genom regelbundet

bostadsrättssparande i organisationen, vilket efter viss tid skall ge

rätt till andel i Ubo, förenad med preciserad rätt till bostad genom organisationens

försorg. Staten bör svara för erforderliga rättsregler för Ubo, medan

kommunerna, som lokalt svarar för samhällets insatser för bostadsförsörjningen

och upprättar bostadsbyggnadsprogram, bör vara den lämpligaste

basen för Ubo:s lokala organisation. Kreditinstituten bör ha till uppgift

att motta och förvalta sparade medel.

Ubo:s uppgift skall enligt motionärerna vara att förmedla bostäder, men

organisationen bör även kunna äga och förvalta sådana. Till största delen

kan Ubo förväntas hyra bostäder av enskilda, kooperativa eller kommunala

bostadsföretag.

Den omständigheten att det redan finns organisationer där även ungdomen

kan bostadsspara utgör enligt motionärernas uppfattning inte tillräckligt

motiv för att inte pröva nya former med ökade möjligheter för de

sparande att påverka användningen och fördelningen av kapitalet.

I motionen II: 935 anföres att de unga åldersgrupperna ökat under hela

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968 3

1960-talet och att även giftermålsfrekvensen stigit. Dessa åldersgruppers

press på bostadsköerna blir allt starkare. Medan de unga familjerna i regel

fått sin situation registrerad av kommunala instanser är uppgifterna rörande

den ogifta ungdomens bostadsförhållanden mycket knapphändiga.

Man vet emellertid att dessa ungdomar i mindre utsträckning än andra har

permanent bostad, att de är hänvisade till tillfälliga bostadslösningar och

att deras bostadssituation präglas av stora brister i olika avseenden.

Motionärerna anför, att boendeförhållandena för den grupp som via privata

rumsförmedlingsbyråer hyr möblerade rum bör bli föremål för särskilt

ingående utredning, varvid bör kartläggas bl. a. rumsförmedlingens former,

hyres- och miljöförhållanden samt villkoren för bostadsupplåtelsen. Motionärerna

anför, att det är vanligt att ockerhyror förekommer för möblerade

rum och att angivna normer för provisionsförskott överskrides. Det finns

inte någon form av auktorisering av hyresbyråer. Enda metoden att komma

till rätta med missförhållandena på detta område är enligt motionärerna att

skapa obligatorisk kommunal rumsförmedling. Ett förfarande med normalkontrakt

på möblerade rum bör införas. Vidare anföres att man skulle kunna

få till stånd fler ungdomshotell, om det infördes statlig långivning på liknande

sätt som för studentbostäder med en räntefri stående lånedel.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 940, II: 937 samt II: 935.

Remissyttrande

Utskottet har inhämtat yttrande över samtliga här berörda motioner från

bostadsstyrelsen, som bl. a. anför följande.

önskemålen om egen bostad är hos dagens ungdomar uppenbart starkare

än hos den förra generationen. Bostadsräkningarna visar emellertid att den

yngre ogifta befolkningens efterfrågan i ökad utsträckning kunnat tillgodoses.

Styrelsen belyser detta med följande tablå.

Lägenhetsinnehavare i % av hela folkmängden i respektive grupp

(hushållskvoter) åren 1945, 1960 och 1965

Ett 60-tal städer Tätorter med

med 10 000—100 000 inv. minst 2 000 invånare

1945 1960 1960 1965

Ogifta män

20—24 år............. 4 11 10 12

25—29 » ...............13 27 26 32

30—34 » ............... 37 42

30—39 * ............. 22 38

Ogifta kvinnor

20—24 » ............. 8 17 15 19

25—29 » ............. 17 37 35 44

30—34 » ............... 48 57

30—39 » ............. 23 58

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968

Styrelsen framhåller, att de tid efter annan varierande önskemålen om

bostadsutrymme och den växlande efterfrågan ställer stora krav på bostadsplaneringen.

Styrelsen har i olika sammanhang framhållit önskvärdheten

av elastiska lägenhetstyper. Med sådana kan tillgången på uthyrningsrum

med god standard förbättras samtidigt som det medger föräldrar möjlighet

att under en övergångstid bereda sina vuxna barn egen bostad. En stigande

efterfrågan på egna bostäder för yngre ogifta personer är sannolikt att

räkna med. Med hänsyn härtill och till de speciella bostadsproblem som

ungdomen ställs inför i samband med byte av arbets- eller utbildningsort

tillstyrker styrelsen utredning med syfte att klarlägga behovet av ungdomsbostäder

samt hur dessa bör planeras, byggas och förvaltas.

Styrelsen erinrar om att bostadslån som från och med detta år beviljas

för studentbostäder ej längre innehåller kapitalsubvention.

Styrelsen finner det vara en lämplig åtgärd att uppföra ungdomshotell

på samhälleligt initiativ och med samhälleligt stöd. Behovet av sådana byggnader

eller andra specialbostäder för ungdom bör beaktas vid upprättandet

av kommunala bostadsbyggnadsprogram. Styrelsen har också i tillämpningsföreskrifterna

till dessa program framhållit angelägenheten av att

kommunerna fäster större uppmärksamhet vid hur de ensamståendes bostadsbehov

skall tillgodoses.

I fråga om förslaget i motionsparet I: 733 och II: 937 om en ungdomens

bostadsrättsorganisation har styrelsen i yttrande över en liknande motion

vid 1967 års riksdag anmält sin tveksamhet med hänsyn till de mångahanda

administrativa komplikationer som kan uppstå, bl. a. vid överflyttning av

kapital mellan kreditinstitut, olika byggherrar och — när de sparande inte

längre tillhör kategorin förvärvsarbetande ungdom — den som äger kapitalet.

Styrelsen finner alltjämt att skäl inte föreligger för utredning om inrättandet

av en dylik bostadsrättsorganisation.

Utskottet

I motionerna framställs olika yrkanden på utredning av frågor som berör

ungdomens bostadsförsörjning.

Efter motionernas framlägganden har tillkallats en utredning rörande bostäder

för ungdom. Direktiven — i vilka hänvisas till motionerna I: 732 och

II: 940 samt II: 935 — anger bl. a. frågor om det framtida behovet av ungdomsbostäder,

huvudkrav på dessa bostäders lokalisering, utformning och

utrustning, anordnande av kategorihus eller integration i övrig bebyggelse,

behovet av servicekomplement, kostnader, finansiering och huvudmannaskap.

Utredningsuppdraget tillgodoser de önskemål som angivits i de likalydande

motionerna 1:732 och 11:940, och utskottet finner sig således ej

böra tillstyrka bifall till dessa motioner.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968 5

I motionerna I: 733 och II: 937 föreslås utredning om inrättande av en

ungdomens bostadsrättsorganisation. En motion med samma yrkande behandlades

hösten 1967 av allmänna beredningsutskottet, som i utlåtande

nr 45/1967 bl. a. anförde, att ensamstående ungdomar har samma möjligheter

som andra befolkningsgrupper att genom bostadssparande förvärva

bostadsrätt inom den ram som bestäms av produktionens inriktning på olika

lägenhetstyper. I vilken utsträckning denna form för bostadsupplåtelse totalt

kunde komma att tillämpas bestämdes främst av kommunernas egna

bostadspolitiska avvägningar. Utskottet fann mot denna bakgrund inte skäl

till att genom statens medverkan sätta någon viss kategori av bostadssparare

i ett gynnsammare konkurrensläge i fråga om bostadsrättslägenheter

som upplåtes utan bostadsförmedlingens medverkan.

I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke någon riksdagens

åtgärd.

Bostadsstyrelsen har i yttrande över de nu framlagda motionerna liksom

i ett förra året avgivet yttrande framhållit att en organisation av föreslagen

art skulle ge upphov till många administrativa komplikationer och har ej

ansett skäl föreligga till utredning i frågan.

Utskottet finner ej anledning frångå sin förra året intagna ståndpunkt och

vill således ej tillstyrka bifall till motionerna I: 733 och II: 937.

I motionen II: 935 föreslås utredning bl. a. om införande av obligatorisk

rumsförmedling i storstadsregionerna, upprättande av normalkontrakt för

möblerade rum och långivning till ungdomshotell på det sätt som gällt i

fråga om studentbostäder.

Motionsyrkanden som helt eller delvis sammanfaller med de nu framförda

har prövats av riksdagen åren 1965 och 1966. I sina utlåtanden nr

54/1965 och 24/1966 framhöll utskottet bl. a., att olika problem av stor

betydelse för avhjälpande av ungdomens bostadssvårigheter kunde förutsättas

bli beaktade i då pågående utredningar och att de i motionerna berörda

frågorna borde prövas i sådana större sammanhang. I enlighet med

utskottets förslag föranledde dessa motioner icke någon riksdagens åtgärd.

På grundval av 1962 års bostadsförmedlingsutrednings förslag framlade

Kungl. Maj :t år 1967 proposition med förslag till lag angående ändring i

lagen den 10 juli 1947 (nr 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens

främjande, in. m. I samband med propositionen väcktes motion

med yrkande att i lagen skulle införas bestämmelse att bostadsförmedlingen

skall förmedla alla inom området nyproducerade och ledigblivna

hyreslägenheter.

Tredje lagutskottet erinrade i sitt utlåtande nr 43 år 1967 om att tanken

på sådan obligatorisk förmedling tidigare avvisats av riksdagen. Enligt

utskottets mening skulle också en förmedling av dylikt slag kräva en

omfattande lagstiftning, vars tillämpning skulle bli tungrodd och förutsätta

en betydande kontrollapparat för att bli effektiv.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968

I enlighet med utskottets förslag avslog riksdagen motionen.

Samma yrkande har framställts i motioner till årets riksdag. Motionerna

har avstyrkts av tredje lagutskottet (utlåtande nr 32) och har ej föranlett

någon riksdagens åtgärd.

De skäl som åberopats mot en obligatorisk bostadsförmedling talar enligt

utskottets mening med liknande styrka mot förslaget om en obligatorisk

kommunal rumsförmedling inom storstadsregionerna. Utskottet vill därför

ej tillstyrka utredning i syfte att en sådan förmedling skall införas.

I proposition nr 91 till årets riksdag framlades förslag till lag angående

ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering in. m. I samband

med propositionen väcktes motion med yrkande att skälighetsprövningen

enligt hyreslagen av hyressättningen skall gälla även för inackorderingsrum

och möblerade lägenheter samt del (delar) av lägenhet. I sitt av

riksdagen godkända utlåtande nr 50 år 1968 har tredje lagutskottet i vad

avser lägenheter som utgör del av upplåtarens bostad framhållit, att det

med hänsyn till sambandet mellan besittningsskyddet och hyreslagens hyresspärr

inte var möjligt att införa en sådan skälighetsprövning utan att

rubba grunderna för propositionens förslag. Denna lägenhetskategori är

även undantagen från hyresregleringen. Däremot omfattas fristående möblerade

lägenheter av hyreslagens regler om besittningsskydd och således även

av bestämmelserna om villkoren för den fortsatta förhyrningen och om prövning

av förstagångshyra. Utskottet vill även framhålla att bostadsbyggandet

i storstadsregionerna alltmer inriktats på elastiska lägenhetstyper, vilket

ökat utbudet av möblerade rum och inverkat på hyressättningen.

Utredningen rörande bostäder för ungdom skall bl. a. ta del av de erfarenheter

som hittills vunnits av olika sätt att tillgodose ungdomens bostadsbehov

och skall även behandla frågan om finansiering av ungdomsbostäder.

Utskottet vill erinra om att bostadslån som fr. o. m. detta år beviljas

för studentbostäder ej innefattar kapitalsubvention.

Med hänsyn till riksdagens ställningstagande i anledning av proposition nr

91 och det i samband därmed behandlade, ovan återgivna motionsyrkandet

och då utredningen rörande bostäder för ungdom får anses tillgodose huvudsyftet

för motionen II: 935 finner utskottet ej heller skäl att tillstyrka

bifall till denna motion i vad avser utredning och förslag om normalkontrakt

för möblerade rum och de statliga låneformerna för ungdomshotell.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att de sinsemellan likalydande motionerna I: 732 och

11:940 samt 1:733 och 11:937 och motionen 11:935 icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 november 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1968 7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s), Hedlund (s)*, Eric

Gustaf Peterson (fp)*, Helge Karlsson (s), Karl Pettersson (s), fru Hultell

(h), herrar Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep), fru Diesen (h) och herr Ove

Karlsson (s) *

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Svensson

i Kungälv (s)*, Lundmark (s)*, Haglund (s), Wikner (s), Nilsson i Bästekille

(h)*, Hyltander (fp), Nordgren (h), Hugosson (s), Johansson i Skärstad

(ep)* och fru Frsenkel (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.