Sök i Ratio Lex

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

1968-02-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:9, Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av motioner angående personalbristen

inom sjukvården.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats de likalydande motionerna

1:577 av herrar Johan Olsson och Wikberg samt 11:703 av herr Eriksson

i Bäckmora m. fl., vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla

1. om skyndsam undersökning rörande orsakerna till bristen på personal

inom sjukvården med avseende på arbets-, social-, löne- och skatteförhållanden;
2.

om skyndsam utredning, på grundval av ovannämnda undersökningar,

angående åtgärder för ett snabbt hävande av sjukvårdens brist på sjuksköterskor

och annan vårdpersonal.

Motionärerna anför, att sköterskebristen är ett allvarligt problem inom

vår sjukvård och att effektiva åtgärder för att häva bristen är nödvändiga.

Trots den ökade utbildningskapaciteten har man på sina håll stora svårigheter

att kämpa med.

Flera orsaker torde enligt motionärerna samverka till att de gifta sjuksköterskorna

i stor utsträckning helt avstår från att arbeta inom sitt yrke.

Man har pekat på bl. a. obekväma arbetsförhållanden, svårigheter med barntillsynen,

lönevillkoren, beskattningsförhållanden etc. Beträffande pensionerade

sjuksköterskor, som kunde stanna kvar i yrket, har också villkoren

angetts vara otillfredsställande.

Motionärerna uttalar, att bristen på personal och framför allt sjuksköterskor

får anses ha sin del i den vårdkris vi upplever. Problemet borde

ägnas särskild uppmärksamhet från samhällets sida. I första hand borde

man undersöka på vilka områden villkoren bör förbättras. En sådan undersökning

måste omfatta såväl arbetsförhållandena som sociala förmåner,

lönevillkor och skattekonsekvenser. Lönefrågan har parterna att avgöra,

men om den har en avgörande betydelse för personalbristen måste detta

klargöras. Om skattekonsekvenserna tillmätes så stor vikt som det framhållits,

är en snar lösning angelägen. Främst bör man därvid inrikta sig på

ökade möjligheter till förvärvsavdrag.

Motionärerna finner en skyndsam undersökning av alla sådana faktorer

påkallad. Den ökade utbildningskapaciteten kan självfallet vara en lösning

på lång sikt, men den aktuella bristen kommer man inte till rätta med utan

snabbt verkande åtgärder.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II:

703.

Utskottet

I motionerna hemställs om undersökning rörande olika förhållanden som

kan förorsaka personalbrist inom sjukvården och om utredning angående

åtgärder för att snabbt häva bristen på vårdpersonal.

För att det genom sjukvårdens snabba expansion starkt växande personalbehovet

skall kunna täckas har utbildningskapaciteten inom vårdyrkena

— exempelvis beträffande sjuksköterskor, assistenter, undersköterskor och

sjukvårdsbiträden — ökats väsentligt. Som framgår av uttalande den 8

november 1967 av chefen för socialdepartementet har sålunda intagningen

vid sjuksköterskeskolor höjts från cirka 1 800 år 1960 till cirka 2 800 år

1967, och under samma tid har antalet yrkesverksamma sjuksköterskor i

runda tal ökat från 20 000 till bortåt 27 000. Ett betydande nettotillskott

väntas under de närmaste åren. Intagningen vid de medicinska fakulteterna,

som vid 1960-talets början omfattade 450 medicine studerande årligen,

beräknas för läsåret 1969/70 till 916 studerande.

Den stora ökning av personaltillgången som redan skett och som ytterligare

är att förvänta kommer delvis att konsumeras av sjukvårdens ökade

personalbehov. Det är därför av stor betydelse att insatser görs för att undanröja

olika hinder för yrkesverksamhet.

Enligt vad utskottet inhämtat bedrivs på uppdrag av landstingsförbundet

och sjukvårdsstyrelserna i Stockholm och Göteborg en undersökning i syfte

att fastställa olika faktorers betydelse för de gifta sjuksköterskornas yrkesaktivitet

och att få empiriskt underlag för en bedömning av vilka åtgärder

som i första hand kan vidtas för att öka aktivitetsgraden. I denna undersökning

behandlas frågor om barntillsyn, hemhjälp, deltidstjänstgöring,

obrutna tjänstgöringsskift, löner och skatter, kontakter med yrket, personalvård

och arbetsuppgifter. Resultatet av denna undersökning, som i väsentliga

delar får anses tillgodose motionärernas önskemål om en kartläggning

av olika orsaker till brist på sjukvårdspersonal, väntas innevarande år

bli framlagt i en akademisk avhandling.

Utskottet vill vidare framhålla, att stora insatser görs från sjukvårdshuvudmännens

sida för att förbättra tjänstgöringsförhållandena genom bl. a.

införande av 5-dagarsvecka och obrutna skift, en rationell fördelning av arbetsuppgifter

mellan olika personalkategorier och anordnande av barndaghem.

Förmånliga villkor erbjuds pensionerade sjuksköterskor som önskar

stå kvar i tjänst.

I frågan om skatter vill utskottet erinra om beslut vid 1965 års riksdag

om införande av frivillig särbeskattning.

Med hänsyn till vad ovan anförts finner utskottet ej skäl tillstyrka motionärernas

yrkanden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

3

Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna 1:577 och 11:703 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s) *, Hedlund

(s), Eric Gustaf Peterson (fp), Helge Karlsson (s), Kilsmo (fp), Ernst

Olsson (ep), fru Diesen (h), herrar Svanström (ep), Nyquist (s), Ove

Karlsson (s) och fröken Stenberg (h);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Skoglösa

(ep), fru Jäderberg (s), herrar Hamrin i Kalmar (fp)*, Svensson i Kungälv

(s)*, Lundmark (s), Wikner (s) \ Larsson i Borrby (ep)*, Nordgren

(h), Andersson i Örebro (fp), Hansson i Piteå (s) och Thylén (h)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.