Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motioner om skatt på utlandsresor.

1968-03-14 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:13, Betänkande med anledning av motioner om skatt på utlandsresor.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1968

i

Nr 13

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner om

skatt på utlandsresor.

(1 :a avd.)

I de likalydande motionerna 1:632 av herr Nils-Eric Gustafsson m.fl.

samt II: 798 av herrar Elmstedt och Sundkvist har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. ISlaj: t anhålla om förslag till avgiftsbeläggning,

motsvarande inom landet gällande konsumtionsbeskattning,

av resor (resevaluta och/eller biljettkostnad) som svenska medborgare

företar utanför riket.

Gällande bestämmelser m. m.

Frågans tidigare behandling

I motioner till 1966 års riksdag hemställdes om riksdagsskrivelse beträffande

prövning av förutsättningarna för beskattning av utlandsresor. Bevillningsutskottet

avstyrkte yrkandet, då det enligt utskotetts mening saknades

praktiska förutsättningar för en sådan beskattning (BeU 1966:47)

och riksdagen avslog motionerna.

Frågan om skatt på utlandsresor togs vid samma riksdag också upp i en

interpellation, vilken besvarades av finansministern, som därvid bl. a. anförde

följande (Prot. 1:1966:20).

En särskild punktbeskattning av lyxvaror och lyxtjänster stöter på stora

svårigheter redan när man skall försöka definiera begreppet »lyx». Mån

kan naturligtvis inte generellt kalla utlandsresor för lyxresor, och ett påstående

att nöjesresor till utlandet är mera lyxbetonade än nöjesresor inom

landet framstår också som starkt generaliserande.

Därtill kommer att flera av våra internationella åtaganden hindrar eu

särskild beskattning av utlandsresor och inte står i överensstämmelse

med de internationella åtaganden vi gjort för att underlätta turisttrafiken.

En beskattning av biljetter m.m. för utlandsresor är f. ö. föga effektiv.

Allmänheten skulle snabbt lära sig att i stället köpa biljetterna i utlandet.

En effektivare beskattning kan teoretiskt tänkas genom skatt på resevaluta.

Detta torde emellertid inte kunna ske på grund av våra åtaganden gentemot

internationella valutafonden. Även OECD:s s. k. liberaliseringskod,

som vi biträtt, lägger hinder i vägen.

0111048

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 11)68

Sammanfattningsvis kan jag alltså svara atl en beskattning av resor till

utlandet av flera skäl inte är aktuell f. n. Ej heller övervägs f. n. någon

punktskatt på s. k. lyxvaror.

Internationella åtaganden

De ovan angivna åtagandena gentemot internationella valutafonden torde

rent formellt inte utgöra något hinder mot skatt på resor men väl mot skatt

på resevaluta. En skatt på resevaluta skulle få samma innebörd som att man

tillämpar olika växlingskurser på alla valutor som drabbas av skatten och

en sådan tillämpning är oförenlig med nyssnämnda åtaganden.

Enligt OECD:s liberaliseringskod skall för turistresor garanteras en viss

årlig minimitilldelning av valuta — 700 dollar. Sverige liksom ett flertal

andra medlemmar i OECD tillämpar dock väsentligt högre tilldelning av

resevaluta. I riksbankens sammanställning Valutaregleringen föreskrivs

bl. a. följande.

1 postförsändelse må av annan än valutabank utföras sedlar och skiljemynt

till ett värde av högst 100 kronor.

Vid utresa ur Sverige är, vid sidan av vad ovan medgivits, jämväl följande

utförsel tillåten:

Resande till utlandet må utan särskilt tillstånd utföra resevaluta till ett

värde av högst 6 000 kronor. Utförsel av resevaluta därutöver skall kunna

styrkas medelst inköpsanmälan, som avstämplats av riksbanken eller försäljningsställe

för resevaluta.

I utlandet bosatt resande må därjämte utföra utländska sedlar samt från

utländskt försäljningsställe för resevaluta (bank, resebyrå etc.) i utlandet

förvärvade checkar och andra penninganvisningar.

I fråga om valutabestämmelserna kan i detta sammanhang också erinras

om vad° som gäller beträffande inköp av fritidshus i utlandet. Sålunda kan

bl. a. den som har fast bostad i Sverige, därest han är utlänning dock

endast om han innehaft sådan bostad de tre senast förflutna kalenderåren,

efter ansökan påräkna valutatilldelning för inköp för rekreationsändamål

av fastighet eller lägenhet i utlandet till ett värde av högst 75 000 kr., dock

att vissa begränsningar upprätthålls i fråga om tomtkostnad och tid för

bebyggande.

Utländsk resebeskattning

Inom OECD-länderna finns för närvarande inte någon resebeskattning av

det slag som förordas i de här behandlade motionerna. Dock har vissa länder

bl. a. Storbritannien restriktioner i fråga om tilldelningen av resevaluta.

Finland har med verkan fr. o. in. den 1 februari 1968 infört en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1968 3

reseskatt av mera begränsad räckvidd. Denna s. k. passagerarskatt har följande

utformning

I Finland bosatt person, som från Finland reser till utlandet sjöledes

med handelsfartyg, är skyldig att vid utresan betala passagerarskatt till

staten. Person anses vara bosatt i Finland, om han eller hans familj har

sin egentliga bostad i landet.

Passagerarskatten utgår med 5 mark för resa, vars längd är högst 90

sjömil, och med 10 mark för resa, vars längd överstiger 90 sjömil. Resans

längd räknas från den hamn i Finland, där resanden börjar sin resa,

till den utländska hamn, som fartyget först anlöper.

Skatten skall betalas till tullmyndigheten i samband med tullkontrollen

vid utresan eller på förhand mot en särskild passagerarskattekupong som

vid avresan skall uppvisas för tullmyndigheten.

Befriade från passagerarskatt är hl. a. barn under 12 år, ombordsanställda

och legationspersonal.

Större uppmärksamhet i förevarande sammanhang förtjänar emellertid

det förslag som USA:s regering nyligen framlagt för kongressen beträffande

skärpt beskattning av resor och resevaluta. Förslaget innebär i

huvudsak i fråga om förbrukningen av resevaluta att vid turistresa utanför

den amerikanska kontinenten har resenären ett skattefritt bottenbelopp av

7 dollar per dag, på överskjutande belopp upp till 8 dollar är skatten 15

procent och på belopp därutöver 30 procent. Förslaget innehåller detaljerade

bestämmelser om vilka resor som beskattas och hur gränserna skall

dras mellan beskattade och obeskattade resor. Skatten kolliderar emellertid

inte med internationella valutafondens regler då den inte utgår på själva

valutan utan skall deklareras viss tid efter resans avslutande.

Motionerna

Motionärerna framhåller att utformningen av skattepolitiken måste ha

ett starkt solidaritetsdrag och alltså verka inkomstutjämnande. Så verkar

den direkta statliga inkomstskatten, vilken är progressiv, och det fixerade

bottenavdraget (ortsavdraget) vid taxeringen liksom förmögenhetsbeskattningen.

En motsatt verkan har emellertid t. ex. den allmänna omsättningsskatten,

och i stort sett blir förhållandet enahanda vid genomförandet av

mervärdeskatten. En allmän konsuintionsbeskattning av den typ vi känner

och som omfattar allt för livets nödtorft inklusive livsmedel slår hårdast

mot den lägre inkomsttagaren och är således motsatsen till vad man kan

beteckna som solidaritet eller strävan till inkomstutjämning. Denna skatteform

kräver för att någorlunda kunna accepteras korrektion i form av

kompensationsbidrag till vissa grupper, t. ex. barnfamiljer och pensionärer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1968

Vad som i dagens läge, med stora svårigheter på arbetsmarknaden, gör

konsumtionsbeskattningen mera orättvis är det förhållandet att inte all

konsumtion faller under beskattning. En familj, vars hela behållna inkomst

går till mat, kläder och bostad, får betala oms på största delen av

allt detta. En annan familj med högre inkomst får t. ex. pengar över för

en utlandsresa per år. Denna familj behöver inte betala oms på sin resekostnad

och uppehället i det andra landet trots att det också här är fråga

om en konsumtion. Därför synes det vara rimligt att resevaluta och/eller

biljettkostnad beläggs med avgift motsvarande vad konsumtionsbeskattningen

skulle gett om medlen förbrukats inom landet.

Under år 1967 var utflödet av resevaluta 1 117 milj. kr. t. o. in. tredje

kvartalet. Under samma tid inflöt utländsk resevaluta med 450 miljoner.

Nettoutflödet var alltså under perioden 667 miljoner och beräknas vid

årets slut ha uppgått till ca 900 miljoner.

Ett avgiftsbeläggande av utlandsresorna torde också bli en indirekt stimulans

av den svenska turistnäringen vilket inte är alldeles oviktigt i en

situation då vissa av våra glesbygdsområden satsar stora belopp för att på

något sätt kunna överleva.

Internationella valutafondens bestämmelser och OECD:s liberaliseringskod

synes i dag knappast vara så oryggliga som man tidigare velat göra

gällande. Vad som på valutaområdet skett i Storbritannien, Danmark och

USA under den allra senaste tiden ger skäl till en sådan förmodan. Finland,

som dock ej anslutit sig till de nämnda organisationerna, har infört en

tioprocentig reseskatt. Tanken att kunna göra något positivt på det här

området synes därför ha bättre förutsättningar än tidigare. De medel som

inflyter genom en avgiftsbeläggning av utlandsresorna torde mer än väl

behövas inte minst till förstärkning av de lokaliseringspolitiska och allmänt

arbetsmarknadsmässiga insatserna.

Utskottet

I de förevarande moLionerna anförs åtskilliga skäl för införande av en

särskild beskattning av utlandsresor, medan de argument som tidigare åberopats

mot en sådan åtgärd enligt motionärernas uppfattning förlorat i

styrka. I första hand görs gällande att eu uylik beskattning skulle vara ett

rättvisekrav med hänsyn till att den som tillbringar sin semester utomlands

undgår den allmänna varuskatt, som utgår vid konsumtion inom

landet. Vidare skulle åtgärden förbättra inte bara statsinkomsterna utan

också handelsbalansen. Man skulle därigenom främja den inhemska turistnäringen

och även stödja lokaliseringspolitiken.

Utskottet vill inte bestrida att framför allt den snabba utvecklingen av

charterflyget till utlandet bidragit till att försämra betalningsbalansen, Lä
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1968

get har dock hittills inte bedömts vara så allvarligt att någon form av

restriktioner ansetts påkallade. Vid en ändrad inställning i detta hänseende

torde en skärpt ransonering av tilldelningen av valuta för turistresor

vara den åtgärd som ligger närmast till hands. Däremot torde våra åtaganden

gentemot Internationella valutafonden lägga hinder i vägen för att

utforma en beskattning så att turistvaluta beskattas genom att den säljs

till eu högre kurs än samma handelsvaluta.

Den enda tekniska lösningen på en resebeskattning som formellt inte

strider mot våra internationella åtaganden skulle vara en beskattning av

den typ som nyligen föreslagits i USA. Det amerikanska förslaget, som mött

kraftig kritik, går ut på att resekostnaderna deklareras och skatt betalas

efter resans avslutande. Detta förslag torde dock i praktiken vara synnerligen

svårt att tillämpa på svenska förhållanden på grund av bl. a. den rådande

passfriheten mellan de nordiska länderna som omöjliggör varje kontroll

över resandeströmmen. Den amerikanska skatten avses gälla endast

resor utanför den s. k. västra hemisfären, alltså i huvudsak resor till andra

världsdelar. Om man i motsvarande mån endast skulle beskatta utomeuropeiska

resor skulle vinsten av beskattningsåtgärderna bli obetydlig.

Det bör även observeras att den alltmer ökande bilturismen är ett problem

som inte lägger hinder i vägen för det amerikanska skatteförslaget

men som självfallet skulle utgöra en betydande svårighet vid en svensk

resebeskattning. Enligt utskottets mening saknas f. n. praktiska förutsättningar

för att med rimliga krav på rättvisa och kontroll införa en generell

resebeskattning. Med hänsyn härtill finner utskottet inte skäl att närmare

granska de argument motionärerna i övrigt anför till stöd för en sådan åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna I: 632 och II: 798

Stockholm den 14 mars 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1968 g|

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

fröken Ranmark (s), herrar Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Gösta Jacobsson

(h), Lundström (fp), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s) och Tistad

(fp); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Brandt (s),

Allard (s), Gustafson i Göteborg (fp), Vigelsbo (ep), Andersson i Essvik

(s), Eriksson i Bäckmora (ep), fru Holmqvist (s), herrar Hammarsten (s)

och Öhvall (fp).

Reservation

av herrar Vigelsbo (ep) och Eriksson i Bäckmora (ep), vilka

dels ansett, att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 4 börjar med

»Utskottet vill» och på s. 5 slutar med »sådan åtgärd» bort ha följande

lydelse:

Främst som en följd av det snabbt ökade antalet utlandsresor med

charterflyg har betalningsbalansens turistnetto successivt försämrats. Det

finns ingen anledning räkna med att denna trendmässiga utveckling mot

allt större underskott skall brytas under de närmaste åren. Läget har hittills

inte bedömts så allvarligt att restriktioner ansetts påkallade, men det

finns starka skäl att ta olika tänkbara åtgärder under övervägande. En sådan

åtgärd kan vara skärpt ransonering av tilldelningen av valuta för turistresor.

Om man i stället väljer beskattning av turistvaluta, måste man använda

en metod som inte strider mot våra åtaganden gentemot Internationella

valutafonden. En beskattningstyp som uppenbarligen inte strider

mot dessa åtaganden är den som nyligen föreslagits i USA. Det

amerikanska förslaget går ut på att resekostnaderna deklareras och skatt

betalas efter resans avslutande. Vid denna utformning torde vissa modifieringar

bli nödvändiga med hänsyn till den rådande passfriheten mellan

de nordiska länderna.

Motionärerna har betonat de rättvisefrågor som aktualiserats genom den

successiva förskjutningen från direkt och progressiv till indirekt och regressiv

beskattning, som ägt rum under senare år i vårt land. Förutom de

allmänna fördelningspolitiska konsekvenserna är det naturligtvis angeläget

att de olika förutsättningarna för utlandslconsumtion, som onekligen

föreligger i skilda inkomstlägen, också blir föremål för granskning. Utskottet

anser, i likhet med motionärerna, att konsumtionen utomlands i princip

bör beläggas med samma skatt som den vi har inom landet.

Det finns all anledning att understryka värdet av de ökande utlandsresorna

bl. a. ur rekreationssynpunkt. Betalningsbalansproblemet och de

skattemässiga rättvisefrågorna som aktualiserats av motionärerna är emel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1968

lertid värda att beaktas. Ju större omfattning utlandsresorna får, desto angelägnare

är det att också de nämnda konsekvenserna undersöks. Utskottet

anser därför att den praktiska utformningen bör utredas och förslag därefter

föreläggas riksdagen angående avgiftsbeläggning, motsvarande konsumtionsbeskattningen

inom landet, av utlandsresor.

dels ansett, att utskottet bort hemställa

att riksdagen, med bifall till motionerna 1:632 och 11:798,

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning

och förslag till avgiftsbeläggning, motsvarande inom

landet gällande konsumtionsbeskattning, av resor som svenska

medborgare företar utanför riket.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.