Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motioner om ändrade principer för inkomstbeskattningen av fiskare.

1968-03-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:24, Betänkande med anledning av motioner om ändrade principer för inkomstbeskattningen av fiskare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1968

1

Nr 24

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner om

ändrade principer för inkomstbeskattningen av fiskare.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 128 av herr Tistad in. fl. och II: 172 av herr

Åberg m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller

om utredning angående inkomstbeskattningen av svenska fiskare i

syfte att utforma bestämmelser, som överensstämmer med i Norge för

närvarande gällande principer.

Motionsyrkanden om förmånligare skatteavdrag för svenska yrkesfiskare

avvisades av riksdagen förra året. I sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 36 uttalade bevillningsutskottet att det inte var berett att genom ändring

av gällande beskattningsregler för en särskild yrkeskategori införa särbestämmelser

i fråga om värdering av naturaförmåner och beräkning av omkostnadsavdrag.

En sådan reform skulle strida mot grundläggande principer

vid beskattningen. I den mån en ändring av nu tillämpade normer

för sådan värdering och beräkning ansågs påkallad borde detta enligt

utskottets mening åstadkommas genom av vederbörande myndigheter utfärdade

anvisningar för tillämpningen av lagstiftningen beträffande ifrågavarande

skattskyldiga.

I de förevarande motionerna framhåller motionärerna, att den svenska

sjömansskattelagstiftningen innehåller bestämmelser, som medför vissa

skattelättnader. I Danmark och Norge bar man ett liknande system, men i

dessa länder har man också strävat efter att skapa sådan rättvisa att

samtliga, som arbetar på havet och uppfyller vissa fordringar, får någon

form av lättnad i beskattningen. En sådan rättvisa har ännu inte kommit

de svenska yrkesfiskarna till de], trots att dessa under en stor del av året

maste vistas ute till havs och därvid — i likhet med sjömännen — inte

har möjlighet att få del av samhällets service. Norska fiskare får gör avdrag

med viss procent av den skattepliktiga inkomsten — dock högst 3 000 kr.

— under förutsättning att de bedrivit havsfiske under minst 15 veckor av

beskattningåret. Dessutom erhåller norska yrkesfiskare subventioner från

norska staten. Dessa uppgick år 1966 till 167 milj. kr. och år 1967 till 190

milj. kr. Svenska yrkesfiskare har inte samma möjligheter till avdrag, och

från den svenska fiskerinäringens sida har man inte aktualiserat frågan

0111138

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1968

om subventioner. Det svenska yrkesfisket har sedan ett par år tillbaka haft

att kämpa med motgångar av olika slag. Därvid har statsmakterna vidtagit

vissa smärre hjälpåtgärder. Trycket från subventionerade fiskerinäringar

i vissa konkurrerande länder accentuerar enligt motionärernas mening behovet

av ytterligare snabba hjälpåtgärder. En sådan åtgärd skulle vara att

ge svenska yrkesfiskare smärre skattelättnader liknande dem som redan

länge gällt i Norge.

Utskottet

Den svenska skattelagstiftningen innehåller inte några specialbestämmelser

för beskattning av fiskare. I några av de länsanvisningar, som prövningsnämnderna

i länen utfärdar till ledning för taxeringsnämndernas

verksamhet, har däremot intagits vissa normer som taxeringsmyndigheterna

i normalfallen har att tillämpa vid taxeringen av fiskare. Enligt de

anvisningar som prövningsnämnden i Göteborgs och Bohus län utfärdat till

ledning för 1968 års taxering skall sålunda värdet av hushållsfislc, även

ombord, i regel beräknas till 140 kr. för år för varje yrkesfiskare, medan

sådant värde för s. k. hemmafiskare skall uppskattas till 70 kr. för år för

hushållsmedlemmar över 16 år. Fiskare, som på grund av sitt arbete under

längre tidsperioder nödgas vistas utom hemorten och som gör sannolikt

att merutgift för proviant förekommit, kan medges avdrag för sådan merutgift

med skäligt belopp, dock högst 440 kr. Vidare kan enligt anvisningarna

yrkesfiskare, som tillämpar planenlig avskrivning, medges avdrag

för värdeminskning av fiskefartyg med 10 % av anskaffningskostnaden

för skrov, motor och annan fast utrustning.

1 de förevarande motionerna påpekas att norska fiskare får göra avdrag

med vissa procent av den skattepliktiga inkomsten — dock högst 3 000 kr.

— under förutsättning att de bedrivit havsfiske minst 15 veckor under beskattningsåret.

Ett införande av ett liknande system i den svenska skattelagstiftningen

skulle enligt motionärernas mening medföra en lättnad

för de svenska yrkesfiskarna, vilka f. n. har att kämpa med motgångar av

olika slag.

Utskottet är medvetet om de svårigheter som svenska fiskare f. n. brottas

med. Det naturliga underlaget för fisket har visat negativa tendenser, vilket

medfört starka inkomstfluktuationer. Detta — i förening med en hårdnande

konkurrens från länder med statssubventionerade fisken — utövar

en hård press på svenska fiskare, som måste ikläda sig stora ekonomiska

förpliktelser för att kunna fortsätta med sin näringsverksamhet.

Enligt förordningen om sjömansskatt gäller bestämmelser som bereder

sjömän i fjärrfart viss kompensation för att de under sin tjänsteutövning

tvingas avstå från de förmåner samhället erbjuder andra medborgare. Utskottet

anser rättviseskäl tala för att fiskare som utövar sitt yrke under

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 i år 1968

förhållanden liknande dem som gäller för sjömän i fjärrfart kommer i

åtnjutande av någon form av lindring vid inkomstbeskattningen. De i vissa

länsanvisningar intagna särskilda normerna för beräkning av avdrag för

merutgifter i samband med fiske är enligt utskottets mening härvidlag inte

till fyllest. Med hänsyn härtill är utskottet berett att så till vida biträda motionsyrkandet

att en utredning tillsätts med uppgift att undersöka former

för en lindring i beskattningen av sådana fiskare, som utövar sin verksamhet

på avlägsna fiskeplatser.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av motionerna I: 128 och

II: 172 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning i syfte att

uppnå en lindring i inkomstbeskattningen av sådana fiskare,

som utövar sin verksamhet på avlägsna fiskeplatser.

Stockholm den 26 mars 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

fröken Ranmark (s), herrar Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Gösta Jacobsson

(h), Lundström (fp), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s) och

Listad (fp); samt

från andra kammaren: herrar Brandt* (s), Allard (s), Gustafson i

Göteborg* (fp), Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson i Essvik (s), Eriksson i

Bäckmora* (ep), fru Holmqvist (s), herrar Lothigius (h) och Öhvall (fp).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

•

av herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s), fröken Ranmark (s),

herrar Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Brandt (s), Allard (s), Asp

(s), Andersson i Essvik (s) och fru Holmqvist (s), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med orden

»Utskottet är» och på s. 3 slutar med orden »avlägsna fiskeplatser.» bort

ha följande lydelse:

Frågan om gynnsammare avdragsregler för fiskare prövades av riksdagen

förra året men avvisades på förslag av bevillningsutskottet. Utskottet

framhöll (BeU 1967: 36) att det inte var berett att genom ändring av

gällande beskattningsregler för en särskild yrkeskategori införa särbe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1968

stämmelser i fråga om beräkning av omkostnadsavdrag. En sådan reform

skulle strida mot grundläggande principer vid beskattningen. I den mån

en ändring av nu tillämpade normer för en sådan beräkning ansågs påkallad

borde detta enligt utskottets mening åstadkommas genom att vederbörande

myndigheter utfärdade anvisningar för tillämpning av lagstiftningen

beträffande ifrågavarande skattskyldiga.

Utskottet finner vad som anförts i de förevarande motionerna inte utgöra

skäl för ändrat ståndpunktstagande. Utskottet avstyrker således bifall

till motionerna.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen avslår motionerna I: 128 och II : 172.

K L Beckmans Tryckerier AB» Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.