Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motioner angående frivillig särbeskattning.

1968-03-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:25, Betänkande med anledning av motioner angående frivillig särbeskattning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1968

1

Nr 25

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner angående

frivillig särbeskattning.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande motioner, nämligen

1) motionen II: 480 av fri! Kristcnsson och herr Hedin, vari hemställts,

att riksdagen beslutar att taxeringsmyndighet från och med 1968 års taxering

— utan ansökan från skattskyldig — skall särbeskatta makar i de fall

detta leder till lägre skatt och att vederbörande utskott utarbetar härför

erforderliga författningsändringar; samt

2) motionen II: 803 av herrar Hedin och Nordstrandh, vari hemställts,

att riksdagen beslutar att förordningen den 21 maj 1965 om särskild skatteberäkning

i vissa fall för makar (nr 153) skall, i vad avser 1967 års inkomsttaxering,

äga tillämpning beträffande sådana skattskyldiga som inger

ansökan härom senast den 1 juli 1968 och att vederbörande utskott utarbetar

förslag till härför erforderlig författningstext.

Enligt gällande bestämmelser skall makar samtaxeras. Med makar likställs

i beskattningshänseende vissa ogifta, som sammanlever under äktenskapsliknande

förhållanden. Allmän förutsättning för samtaxering är att

makarna varit gitta vid beskattningsårets ingång och levt tillsammans under

större delen av beskattningsåret. Makarna anses ha levt tillsammans

under större delen av beskattningsåret även om ena maken avlidit under

förra hälften av detta år (65 § kommunalskattelagen — KL). Den omständigheten

att makar samtaxeras påverkar vid inkomstbeskattningen deras

rätt till avdrag i åtskilliga hänseenden. Härvidlag innebär bestämmelserna

i stort sett att de är berättigade till olika schablonavdrag och ortsavdrag med

dubbelt så stort belopp som ensamstående skattskyldiga. För beräkningen

av inkomsten i viss förvärvskälla finns en regel, som berör faktisk sambeskattning,

dvs. då ena maken arbetat i andra makens jordbruk eller rörelse.

Stadgandet anger att avdrag inte får ske för bl. a. värdet av arbete, som

i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv

eller hans make (20 § KL). Vid samtaxering taxeras vardera maken för sin

inkomst och mannen därjämte för boets gemensamma inkomst. Kommunal

inkomstskatt beräknas för vardera maken på hans beskattningsbara

inkomst. Statlig inkomstskatt däremot beräknas på det sammanlagda beloppet

av makarnas beskattningsbara inkomster och fördelas mellan makar
-

0111148

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år i968

na efter förhållandet mellan deras beskattningsbara inkomster. Olika skatteskalor

gäller för makar och ensamstående. I skatteskalorna är den s. k.

tudelningsprincipen i viss omfattning inbyggd. Med tudelning avses, att

makars skatt motsvarar skatten för två ensamstående med vardera hälften

av makarnas sammanlagda inkomster. Tudelning gäller intill 24 000 kr.

sammanlagd beskattningsbar inkomst för makarna, motsvarande en årsinkomst

av ca 34 000 kr.

Folkpensionsvgift skall för år 1968 utgå efter 4,5 % av den beskattningsbara

inkomsten dock med högst 1 350 kr. samt fr. o. m. 1969 efter 5 % med

högst 1 500 kr. Maximum gäller både för ensamstående och för makar gemensamt.

Samtaxering av makar och därmed likställda skattskyldiga sker även vid

förmögenhetsbeskattningen.

Genom ansökan om särskild skatteberäkning kan två makar, som båda

förvärvsarbetar, fr. o. in. 1967 års taxering undgå högre sammanlagd skatt

än de skulle ha haft som ogifta med samma inkomster (s. k. negativ sambeskattningseffekt).

Reglerna om sådan skatteberäkning återfinns i förordningen

den 21 maj 1965 (nr 153) om särskild skatteberäkning i vissa fall

för makar och innebär i huvudsak följande. Samtaxerade makar och med

dem i beskattningshänseende jämställda sammanlevande skattskyldiga, vilka

båda haft arbetsinkomst, skall efter särskild ansökan kunna få skatten

på arbetsinkomsten beräknad som om de blivit särtaxerade för denna inkomst.

Ansökan skall göras av båda makarna eller en av dem hos den

lokala skattemyndigheten i hemortskommunen senast den 1 juli under taxeringsåret.

Har taxeringsnämnden inte följt makes självdeklaration vid

taxeringen till statlig inkomstskatt eller har nämnden åsatt make som inte

lämnat självdeklaration sådan taxering, får ansökan om särskild skatteberäkning

göras hos den lokala skattemyndigheten senast den 15 augusti

under taxeringsåret. Om prövningsnämnd ändrat taxeringsnämnds beslut i

fråga om taxering till statlig inkomstskatt eller som första instans meddelat

beslut om sådan taxering får ansökan göras hos den lokala skattemyndigheten

inom två månader från det taxeringen vunnit laga kraft. Om make

eftertaxeras till statlig inkomstskatt får ansökan om särskild skatteberäkning

göras inom två månader från det eftertaxeringen vunnit laga kraft.

Den särskilda skatteberäkningen avser endast statlig inkomstskatt och

folkpensionsavgift och skall verkställas av den lokala skattemyndigheten,

sedan taxeringen i vanlig ordning bestämts av vederbörande taxeringsnämnd.

Till arbetsinkomst hänföres inkomst av tjänst — med undantag av periodiskt

understöd — samt inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, om den

skatteskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.

Rätt till särbeskattning föreligger dock inte vid s. k. faktisk sambeskattning.

Inkomst av annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet eller kapital

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1968

3

skall vid skatteberäkningen behandlas som arbetsinkomst endast om det

sammanlagda beloppet av makarnas sidoinkomster inte överstiger 1 000 kr.

Till grund för särbeskattningen skall ligga en beräkning av arbetsinkomstens

nettobelopp, efter frånräknande av allmänna avdrag, ortsavdrag m. m. Skatteberäkningen

sker på sådant sätt, att skatten på arbetsinkomsten beräknas

för vardera maken för sig med tillämpning av den för ensamstående gällande

skatteskalan. Även folkpensionsavgiften beräknas enligt de för ensamstående

gällande grunderna. Skatten på makarnas sidoinkomster drabbas

emellertid av samma progressiva beskattning som vid samtaxering enligt

huvudregeln.

Till stöd för yrkandet i motionen II: 480 anför motionärerna att skattemyndigheterna

bör ha skyldighet att på eget initiativ pröva huruvida

särbeskattning leder till ett för de skattskyldiga bättre resultat än sambeskattning.

Om så är fallet bör särbeskattning äga rum ex officio. Deklarationsblanketten

bör kompletteras så, att skattskyldig som önskar särbeskattning

även i det fall detta skulle leda till högre skatt får markera

detta med ett kryss i därför avsedd ruta. I avvaktan på förslag till en familjeskattereform

anser motionärerna den föreslagna förenklingen av reglerna

för frivillig särbeskattning motiverad och den bör genomföras så att den

kan tillämpas redan fr. o. m. årets taxering.

1 motionen II: 803 påpekar motionärerna att bestämmelserna om frivillig

särbeskattning inte blev kända av alla skattskyldiga första året bestämmelserna

skulle tillämpas. Många skattskyldiga upptäckte för sent att de skulle

haft fördel av en särtaxering och att de skulle ha ingivit ansökan senast

den 1 juli 1967. Motionärerna anser det därför naturligt att berörda skattskyldiga

får möjlighet att i efterhand bli särtaxerade vid 1967 års taxering

Förutsättning härför bör vara att ansökan om särskild skatteberäkning

inges senast den 1 juli 1968.

Utskottet

Genom beslut av 1965 års vårriksdag infördes med tillämpning fr. o. m.

1967 års taxering möjligheter till frivillig särbeskattning. Reglerna härom

återfinns i förordningen om särskild skatteberäkning i vissa fall för makar

(SFS 1965: 153). Samtaxerade makar och med dem i beskattningshänseende

jämställda skattskyldiga, vilka båda haft arbetsinkomst, kan få skatten på

arbetsinkomsten beräknad som om de blivit särtaxerade för inkomsten. Den

särskilda skatteberäkningen avser endast statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift.

Syftet med den frivilliga särbeskattningen är att upphäva den

s.k. negativa sambeskattningseffekten, d. v. s. att två makar, som båda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1968

förvärvsarbetar, får högre sammanlagd skatt än de skulle ha haft som

ogifta med samma inkomster.

Ansökan om särskild skatteberäkning skall göras av båda makarna eller

en av dem senast den 1 juli under taxeringsåret. Om taxeringsnämnd inte

följt makes självdeklaration vid taxeringen till statlig inkomstskatt eller

om nämnden åsatt make, som inte lämnat självdeklaration, sådan taxering,

får ansökan göras hos den lokala skattemyndigheten senast den 15 augusti

under taxeringsåret. Om prövningsnämnd ändrat taxeringsnämnds beslut

vid taxering till statlig inkomstskatt eller som första instans meddelat beslut

om sådan taxering, får ansökan göras hos den lokala skattemyndigheten

inom två månader från det taxeringen vunnit laga kraft. Samma

tidsgräns gäller vid eftertaxering till statlig inkomstskatt.

1 motionen II: 480 yrkar motionärerna att taxeringsmyndighet fr. o. m.

1968 års taxering ex officio skall särbeskatta makar i de fall detta leder

till lägre skatt. Till stöd härför åberopar de att den frivilliga särbeskattningen

fått en större omfattning än beräknat och att därför en sådan reform

av reglerna för frivillig särbeskattning måste anses motiverad.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att allmänna skatteberedningen

i sitt betänkande (SOU 1964:25) skisserade ett system för frivillig

särbeskattning, när båda makarna har förvärvsinkomst och sambeskattning

av dem leder till högre skatt. Därvid diskuterades också frågan om särbeskattningsreglerna

borde tillämpas ex officio av myndigheterna. Utredningen

fann vissa skäl tala för en sådan ordning men förordade likväl att

särbeskattning inte skulle ske annat än på initiativ av den skattskyldige.

Till stöd härför åberopade utredningen att ett ex officioförfarande skulle

medföra ett väsentligt och onyttigt merarbete i alla de fall, där först efter

omständliga uträkningar kunde konstateras att särbeskattningen var ogynnsam.

Till detta kom att en make vid särbeskattning kunde påföras högre

skatt än vid sambeskattning trots att den sammanlagda skatten för makarna

blev lägre och att en särtaxering cx officio knappast kunde anses

lämplig i fall av söndring i äktenskap och liknande. I prop. 1965: 84 med

förslag till förordning om särskild skatteberäkning i vissa fall för makar

fann chefen för finansdepartementet i likhet med allmänna skatteberedningen

övervägande skäl tala för att tillämpningen av frivillig särbeskattning

gjordes beroende av särskild ansökan. Bevillningsutskottet hade i sitt

betänkande 1965: 30 ingen erinran mot propositionen i denna del.

Det ansökningsförfarande som nu tillämpas förorsakar de lokala skattemyndigheterna

ett avsevärt arbete. Detta belyses av uppgifter, som fögderidirektören

i Stockholms fögderi nyligen lämnat i en facktidskrift. Antalet

i rätt tid i Stockholm ingivna ansökningar, avseende 1967 års taxering, utgjorde

ca 18 000, varvid som ansökan även godtogs yrkande i den allmänna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1968 5

självdeklarationen om särbeskattning. 76 ansökningar inkom efter ansökningstidens

utgång. Vid kontroll mot deklarationerna visade det sig att ca

70 % av ansökningarna var felaktigt eller ofullständigt ifyllda. Granskningsarbetet

krävde ca 2 300 timmar av assistentpersonal och gav till resultat

att särbeskattning skedde i ca 17 000 eller i 93 % av samtliga ansökningsfall.

Ett ex officioförfarande skulle enligt utskottets mening f. n. innebära

en ytterligare belastning på skattemyndigheterna som inte står i rimlig

proportion till de skattelättnader som lagstiftningen är avsedd att medföra.

Utskottet vill erinra om att debiteringen i Stockholm i 75 % av ansökningsfallen

kunnat göras med ADB. Därvid torde ca 4 000 arbetstimmar

av biträdespersonal ha inbesparats. Som villkor för tillämpning av ADB

har hittills bl. a. gällt att de skattskyldiga varit mantalsskrivna på samma

fastighet, att de haft debetsedelnummer i löpande följd och att de saknat

sidoinkomst. Enligt vad utskottet under hand erfarit kan den framtida utformningen

av ADB-systemet komma att möjliggöra en ex officiotillämpning

av förordningen om frivillig särbeskattning. Avslutningsvis vill utskottet

erinra om att det nuvarande systemet för frivillig särbeskattning utgör

ett provisorium i avvaktan på en definitiv lösning av frågan om familjebeskattningen.

Det av motionärerna aktualiserade problemet kan således

komma att lösas i ett större sammanhang. Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motionen II: 480.

Motionärerna i motionen II: 803 yrkar att förordningen om särskild skatteberäkning

i vissa fall för makar skall i fråga om 1967 års taxering äga

tillämpning på sådana skattskyldiga som inger ansökan senast den 1 juli

1968. Motionärerna motiverar yrkandet med att många skattskyldiga vid

tidpunkten för avlämnande av 1967 års deklaration inte kände till förordningen

om frivillig särbeskattning.

Utskottet vill inte bestrida att åtskilliga skattskyldiga, som vid 1967 års

taxering skulle ha gynnats av särbeskattning, underlåtit att i rätt tid

ansöka därom. Detta får enligt utskottets mening anses förvånande med

tanke på den publicitet och information som förekommit dels vid reformens

genomförande år 1965, dels vid ingången av år 1966 i anslutning till att

centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden utfärdade anvisningar till de

lokala skattemyndigheterna för förordningens tillämpning vid debitering

och jämkning av preliminär skatt, dels och inte minst vid tidpunkten för

avgivande av 1967 års självdeklarationer. Även om de skattskyldiga underlåtit

att inom föreskriven tid framställa yrkande om särskild skatteberäkning

kan detta därför enligt utskottets mening inte sägas bero på bristande

information från myndigheternas sida. Utskottet är därför inte berett att

medverka till lagstiftningsyrkandet i motionen II: 803.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1968

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår

1) motionen II: 480

2) motionen II: 803

Stockholm den 14 mars 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

fröken Ranmark (s), herrar Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Gösta Jacobsson

(h), Lundström (fp), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s) och

Tistad (fp); samt

från andra kammaren: herrar Brandt (s), Allard (s), Gustafson 1

Göteborg (fp), Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson i Essvik (s), Eriksson

i Bäckmora (ep), fru Holmqvist (s), herrar Lothigius (h) och öhvall (fp).

Reservation

av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Lothigius (h), vilka

— under åberopande av innehållet i motionen II: 480 — ansett att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen med anledning av motionen II: 480 i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer, att Kungl. Maj :t undersöker

möjligheterna att genom skattemyndigheternas försorg bereda

tillfälle till särtaxering för sådana äkta makar, för vilka särbeskattning

skulle ge sammanlagt lägre skatt men vilka ej i

behörig tid ingivit ansökan härom.

K l Beckmans Tryckerier AB« Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.