Betänkande med anledning av motioner om indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av utskiftningsskatt.
1968-03-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1968:30, Betänkande med anledning av motioner om indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av utskiftningsskatt.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1968
1
Nr 30
Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner om
indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av
utskiftningsskatt.
(2:a avd.)
I de likalydande motionerna 1:256 av herr Brundin och II: 321 av herr
Fridolfsson i Stockholm m.fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär att förslag om indexreglering av ingångsvärde m. in.
vid beräkning av utskiftningsskatt snarast föreläggs riksdagen.
Enligt gällande skattelagstiftning dubbelbeskattas i princip all inkomst
som åtnjuts av svenska aktiebolag på så sätt att aktiebolagens vinster
beskattas dels hos aktiebolagen, dels hos delägarna, när vinstmedlen utdelas
till dessa. Bolagen äger, med vissa undantag, inte göra avdrag vid taxeringen
för belopp som utdelas, vilket innebär att fonderad och utdelad vinst i
princip beskattas efter samma grunder. För sådana vinstmedel, som inte
delas ut utan fonderas, har lagstiftningen uppställt särskilda regler för att
göra dubbelbeskattningen effektiv. Som ett led i dessa regler ingår förordningen
om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar (SFS 1927: 321).
Aktiebolag som utskiftar tillgångar skall sålunda erlägga skatt till staten
med 40 % av utskiftat belopp, i den mån detta inte är att anse som återbäring
av tillskjutet belopp. Med tillskjutet belopp avses bl. a. bolags ingångsvärde,
d. v. s. vad delägarna tillskjutit i pengar eller annat för bolagets
bildande med tillägg av vad som under bolagets bestånd tillskjutits av
delägarna.
Genom beslut av 1967 års höstriksdag infördes ändrade regler för beskattningen
av realisationsvinst vid avyttring av fastighet (SFS 1967: 748). Vid
beräkning av realisationsvinstens storlek skall enligt de nya reglerna inköpspriset
för fastigheten eller det på visst sätt beräknade ingångsvärdet
för denna liksom årliga förbättringskostnader, vilka överstigit 3 000 kr.,
uppräknas med ledning av en av riksskattenämnden årligen fastställd indexserie,
grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med
år 1914 som basår.
I de förevarande motionerna framhåller motionärerna att man vid införandet
av den nya realisationsvinstbeskattningen accepterade principen att
i möjligaste mån ej beskatta en på inflation beroende fiktiv vinst. En ut
-
0111S88
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 30
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1968
vidgning av denna princips tillämpningsområde så att även utskiftningsskatt
omfattas är enligt motionärernas mening angelägen. Detta kan ske
genom att ett bolags ingångvärde omräknas med de uppräkningstal, grundade
på konsumentprisindex, som fastställts för realisationsvinstbeskattning
av fastighet. Motsvarande justering av värdet på belopp som tillskjutits
efter bolags bildande bör göras. Mot bakgrund av den betydelse som
den pågående strukturomvandlingen inom näringslivet har är det enligt motionärerna
av vikt att en dylik förändring av ifrågavarande beskattning
åstadkoms med det snaraste.
Utskottet
Utmärkande för beskattningen av svenska aktiebolags inkomster äi
bl. a. att dessa i princip beskattas två gånger, nämligen dels hos bolaget och
dels, i den mån inkomsten utdelas, hos delägarna. Då bolagen — med vissa
undantag — inte får göra avdrag vid taxeringen för belopp som utdelas
medför detta att fonderad och utdelad vinst beskattas lika. För att göra
dubbelbeskattningen effektiv så att den träffar även sådana vinstmedel
so in fonderas infördes år 1927 förordningen om skatt vid utskiftning av
aktiebolags tillgångar (SFS 1927: 331). Denna skatt är av statlig natur och
innebär att aktiebolag som utskiftar tillgångar skall erlägga skatt med 40 %
av sådana hos bolaget uppsamlade medel som inte kan anses som av aktieägarna
tillskjutet belopp. Med tillskjutet belopp förstås summan av bolagets
ingångsvärde, d. v. s. vad delägarna tillskjutit för bolagets bildande,
och senare gjorda tillskott.
1 motionerna begärs förslag till indexreglering av ingångsvärde in. in.
vid beräkning av utskiftningsskatt. Motionärerna åberopar därvid de regler
för beskattning av realisationsvinst vid avyttring av fastighet som gäller
fr. o. in. 1969 års taxering och som innebär att inköpspriset för fastigheten
liksom årliga förbättringskostnader, överstigande 3 000 kr., skall uppräknas
med ledning av en av riksskattenämnden årligen fastställd indexserie,
grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med år 1914
som basår. Ett införande av indexreglering också på utskiftningsskattens
område är enligt motionärerna en angelägen reform, som med hänsyn till
den pågående strukturomvandlingen inom näringslivet bör genomföras så
snart som möjligt.
Anledningen till att man vid markvinstbeskattningen använder sig av ett
indexförfarande är att man i möjligaste mån vill undvika att beskatta
vinster som uppkommit uteslutande på grund av penningvärdeförändringen.
Genom indexberäkningen uppräknas fastigheten till ett faktiskt
nuvärde och därigenom kommer skatten att träffa endast reala vinster.
Syftet med ulskiftningsskatten däremot är — som redan nämnts — att
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1968
3
göra dubbelbeskattningen effektiv. Skatten är avsedd att ersätta det andra
ledet av dubbelbeskattninegn vid en normal utdelning till aktieägarna.
Redan av denna anledning kan man enligt utskottets mening inte utan
vidare göra gällande att en indexmetod bör tillämpas i fråga om utskiftningsskatt
bara därför att markvinstbeskattningen bygger på indexförfarande.
Tvärtom torde — såvitt utskottet kan bedöma — en indexmetod för
beräkning av ingångsvärde vid utskiftningsskatt vara ägnad att motverka
skattens syfte.
Utskottet vill erinra om att departementschefen under förarbetena till
den nya markvinstbeskattningen (prop. 1967:153) framhöll att ett indexförfarande
stred mot hittills tillämpade principer vid beskattningen och
att det kunde väntas följas av krav på indexanknytning inom andra delar
av beskattningsområdet, där dess användning från bl. a. praktisk synpunkt
var otänkbar. Att lagstiftningen arbetade med en indexmetod för att beräkna
anskaffningsvärde vid realisationsvinstbeskattningen för fastighet kunde
enligt departementschefens mening inte med fog åberopas som skäl för
att metoden skulle tillämpas över hela fältet. Metodens användning vid
realisationsvinstbeskattningen kunde motiveras med de speciella hänsynstaganden
som måste göras vid en vinstbeskattning av fastighet. En utvidgning
av metoden till andra områden t. ex. ortsavdrag och skatteskalor var
mer komplicerad och opraktisk.
Utskottet delar departementschefens uppfattning. Enligt utskottets mening
bör ett ställningstagande till den av motionärerna aktualiserade frågan
anstå till dess närmare erfarenheter vunnits av den nya realisationsvinstbeskattningen.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionerna I: 256 och II: 321.
Stockholm den 26 mars 1968
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),
fröken Ranmark (s), herrar Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Gösta Jacobsson
(h), Lundström (fp), Arne Pettersson (s), Stadling (s) och Tistad
(fp); samt
från andra kammaren: herrar Allard (s), Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson
i Essvik (s), fru Holmqvist (s), herrar Carlstein (s), Larsson i
Umeå (fp), Lothigius (h), Öhvall (fp) och Börjesson i Falköping (ep).
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1968
Reservation
av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Lothigius (h).
K L BeckniansTryckerter AB- Stockholm
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.