Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motioner om indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av utskiftningsskatt.

1968-03-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:30, Betänkande med anledning av motioner om indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av utskiftningsskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1968

1

Nr 30

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner om

indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av

utskiftningsskatt.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna 1:256 av herr Brundin och II: 321 av herr

Fridolfsson i Stockholm m.fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t begär att förslag om indexreglering av ingångsvärde m. in.

vid beräkning av utskiftningsskatt snarast föreläggs riksdagen.

Enligt gällande skattelagstiftning dubbelbeskattas i princip all inkomst

som åtnjuts av svenska aktiebolag på så sätt att aktiebolagens vinster

beskattas dels hos aktiebolagen, dels hos delägarna, när vinstmedlen utdelas

till dessa. Bolagen äger, med vissa undantag, inte göra avdrag vid taxeringen

för belopp som utdelas, vilket innebär att fonderad och utdelad vinst i

princip beskattas efter samma grunder. För sådana vinstmedel, som inte

delas ut utan fonderas, har lagstiftningen uppställt särskilda regler för att

göra dubbelbeskattningen effektiv. Som ett led i dessa regler ingår förordningen

om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar (SFS 1927: 321).

Aktiebolag som utskiftar tillgångar skall sålunda erlägga skatt till staten

med 40 % av utskiftat belopp, i den mån detta inte är att anse som återbäring

av tillskjutet belopp. Med tillskjutet belopp avses bl. a. bolags ingångsvärde,

d. v. s. vad delägarna tillskjutit i pengar eller annat för bolagets

bildande med tillägg av vad som under bolagets bestånd tillskjutits av

delägarna.

Genom beslut av 1967 års höstriksdag infördes ändrade regler för beskattningen

av realisationsvinst vid avyttring av fastighet (SFS 1967: 748). Vid

beräkning av realisationsvinstens storlek skall enligt de nya reglerna inköpspriset

för fastigheten eller det på visst sätt beräknade ingångsvärdet

för denna liksom årliga förbättringskostnader, vilka överstigit 3 000 kr.,

uppräknas med ledning av en av riksskattenämnden årligen fastställd indexserie,

grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med

år 1914 som basår.

I de förevarande motionerna framhåller motionärerna att man vid införandet

av den nya realisationsvinstbeskattningen accepterade principen att

i möjligaste mån ej beskatta en på inflation beroende fiktiv vinst. En ut
-

0111S88

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1968

vidgning av denna princips tillämpningsområde så att även utskiftningsskatt

omfattas är enligt motionärernas mening angelägen. Detta kan ske

genom att ett bolags ingångvärde omräknas med de uppräkningstal, grundade

på konsumentprisindex, som fastställts för realisationsvinstbeskattning

av fastighet. Motsvarande justering av värdet på belopp som tillskjutits

efter bolags bildande bör göras. Mot bakgrund av den betydelse som

den pågående strukturomvandlingen inom näringslivet har är det enligt motionärerna

av vikt att en dylik förändring av ifrågavarande beskattning

åstadkoms med det snaraste.

Utskottet

Utmärkande för beskattningen av svenska aktiebolags inkomster äi

bl. a. att dessa i princip beskattas två gånger, nämligen dels hos bolaget och

dels, i den mån inkomsten utdelas, hos delägarna. Då bolagen — med vissa

undantag — inte får göra avdrag vid taxeringen för belopp som utdelas

medför detta att fonderad och utdelad vinst beskattas lika. För att göra

dubbelbeskattningen effektiv så att den träffar även sådana vinstmedel

so in fonderas infördes år 1927 förordningen om skatt vid utskiftning av

aktiebolags tillgångar (SFS 1927: 331). Denna skatt är av statlig natur och

innebär att aktiebolag som utskiftar tillgångar skall erlägga skatt med 40 %

av sådana hos bolaget uppsamlade medel som inte kan anses som av aktieägarna

tillskjutet belopp. Med tillskjutet belopp förstås summan av bolagets

ingångsvärde, d. v. s. vad delägarna tillskjutit för bolagets bildande,

och senare gjorda tillskott.

1 motionerna begärs förslag till indexreglering av ingångsvärde in. in.

vid beräkning av utskiftningsskatt. Motionärerna åberopar därvid de regler

för beskattning av realisationsvinst vid avyttring av fastighet som gäller

fr. o. in. 1969 års taxering och som innebär att inköpspriset för fastigheten

liksom årliga förbättringskostnader, överstigande 3 000 kr., skall uppräknas

med ledning av en av riksskattenämnden årligen fastställd indexserie,

grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med år 1914

som basår. Ett införande av indexreglering också på utskiftningsskattens

område är enligt motionärerna en angelägen reform, som med hänsyn till

den pågående strukturomvandlingen inom näringslivet bör genomföras så

snart som möjligt.

Anledningen till att man vid markvinstbeskattningen använder sig av ett

indexförfarande är att man i möjligaste mån vill undvika att beskatta

vinster som uppkommit uteslutande på grund av penningvärdeförändringen.

Genom indexberäkningen uppräknas fastigheten till ett faktiskt

nuvärde och därigenom kommer skatten att träffa endast reala vinster.

Syftet med ulskiftningsskatten däremot är — som redan nämnts — att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1968

3

göra dubbelbeskattningen effektiv. Skatten är avsedd att ersätta det andra

ledet av dubbelbeskattninegn vid en normal utdelning till aktieägarna.

Redan av denna anledning kan man enligt utskottets mening inte utan

vidare göra gällande att en indexmetod bör tillämpas i fråga om utskiftningsskatt

bara därför att markvinstbeskattningen bygger på indexförfarande.

Tvärtom torde — såvitt utskottet kan bedöma — en indexmetod för

beräkning av ingångsvärde vid utskiftningsskatt vara ägnad att motverka

skattens syfte.

Utskottet vill erinra om att departementschefen under förarbetena till

den nya markvinstbeskattningen (prop. 1967:153) framhöll att ett indexförfarande

stred mot hittills tillämpade principer vid beskattningen och

att det kunde väntas följas av krav på indexanknytning inom andra delar

av beskattningsområdet, där dess användning från bl. a. praktisk synpunkt

var otänkbar. Att lagstiftningen arbetade med en indexmetod för att beräkna

anskaffningsvärde vid realisationsvinstbeskattningen för fastighet kunde

enligt departementschefens mening inte med fog åberopas som skäl för

att metoden skulle tillämpas över hela fältet. Metodens användning vid

realisationsvinstbeskattningen kunde motiveras med de speciella hänsynstaganden

som måste göras vid en vinstbeskattning av fastighet. En utvidgning

av metoden till andra områden t. ex. ortsavdrag och skatteskalor var

mer komplicerad och opraktisk.

Utskottet delar departementschefens uppfattning. Enligt utskottets mening

bör ett ställningstagande till den av motionärerna aktualiserade frågan

anstå till dess närmare erfarenheter vunnits av den nya realisationsvinstbeskattningen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna I: 256 och II: 321.

Stockholm den 26 mars 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

fröken Ranmark (s), herrar Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Gösta Jacobsson

(h), Lundström (fp), Arne Pettersson (s), Stadling (s) och Tistad

(fp); samt

från andra kammaren: herrar Allard (s), Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson

i Essvik (s), fru Holmqvist (s), herrar Carlstein (s), Larsson i

Umeå (fp), Lothigius (h), Öhvall (fp) och Börjesson i Falköping (ep).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1968

Reservation

av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Lothigius (h).

K L BeckniansTryckerter AB- Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.