Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motion om rätt för yrkesfiskare att avgiftsfritt införa vissa varor.

1968-03-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:33, Betänkande med anledning av motion om rätt för yrkesfiskare att avgiftsfritt införa vissa varor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1968

1

Nr 33

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motion om

rätt för yrkesfiskare att avgiftsfritt införa vissa varor.

(l:a avd.)

I motionen 11:602 av herr Åberg har hemställts, att yrkesfiskare erhåller

samma rätt som tillkommer övriga besökare i utländska hamnar att till

Sverige avgiftsfritt införa vissa varor.

Gällande bestämmelser

Resande, som ankommer från utrikes ort, får tull- och avgiftsfritt införa

reseutrustning, en viss kvantitet rusdrycker och tobaksvaror och dessutom

andra varor till ett värde av sammanlagt 275 kr. Utländsk resande och i

Sverige bosatt resande, som varit utomlands mer än 24 timmar, får medföra

200 cigarretter eller motsvarande mängd andra tobaksvaror och 2 1

starköl samt antingen 1 1 vin och % 1 spritdrycker eller 2 1 vin. Svensk

resande, som varit utomlands högst 24 timmar får inte införa rusdrycker

och ej heller mer än 40 cigarretter eller motsvarande mängd andra tobaksvaror.

För vissa kortare fartygsrutter gäller dessutom att resande inte får

införa rusdrycker eller mer än 40 cigarretter eller motsvarande mängd

andra tobaksvaror, om varorna köpts ombord.

Rätten att införa varor tull- och avgiftsfritt gäller inte blott resande utan

även den som utför arbete på transportmedel som ankommer från utrikes

ort, om arbetet sammanhänger med transportmedlets gång eller med

betjäningen ombord. Den som utför arbete på fartyg eller luftfartyg får

dock införa andra varor än reseutrustning tull- och avgiftsfritt endast om

han i samband med inresan frånträder sin anställning ombord eller om

han är bosatt här i riket och omedelbart före inresan har vistats utomlands

minst 15 dygn. Ett fartyg skall anses ankomma från utrikes ort endast

om det under resan besökt utländsk hamn. Resande, som medföljer

från tullområdet avgående fartyg vilket under resan ej besöker utländsk

hamn, kan därför vid återkomsten ej anses komma från utrikes ort och

åtnjuter följaktligen ej tull- och avgiftsfrihet för medförda varor. Rätt till

tull- och avgiftsfrihet åtnjuter ej heller den som utför arbete ombord på

sådant fartyg. — Besättningen på fiskefartyg skall anses utföra sådant arbete

ombord, som sammanhänger med fartygets gång.

Enligt 8 § punkten 7 tulltaxeförordningen (SFS 1960: 391) åtnjuts tullfri
-

0112118

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1968

het för proviant, som är avsedd för besättning eller passagerare och medförs

på transportmedel som inkommer i trafik i den mån Konungen därom

förordnar. Med stöd härav har Konungen i 29 § tulltaxeringskungörelsen

(SFS 1960: 392) medgivit tullfrihet för proviant medförd på fartyg i den

utsträckning som erfordras ombord för besättning och passagerare, så länge

fartyget icke efter avslutad resa avgått i inrikestrafik. Fartyg i trafik mellan

Sverige och utlandet har även rätt att ta ombord sitt behov av proviant här

i riket utan att hehöva betala eljest utgående skatter och andra avgifter.

Obeskattade spritdrycker och tobaksvaror får emellertid tas ombord på

fiskefartyg endast om det framgår att fartyget skall avgå till mer avlägsna

fiskeplatser och om fartygets förråd av sådana varor därefter inte överstiger

en mängd, som tullverket anser skälig med hänsyn till resans varaktighet

och antalet personer på fartyget.

Spritdrycker får enligt lagen om förbud i vissa fall mot införsel av

spritdrycker (SFS 1960: 419) inte medföras till svenskt territorialvatten,

om inte dryckerna är att hänföra till skeppsproviant eller tillhör ombord

anställda personer eller resande. Kvantiteten får inte överstiga behovet under

resan eller vad den resande får införa till riket för eget bruk.

Fartyg skall enligt 32 § tullstadgan (SFS 1927:391) då det ankommer

till tullområde hålla sig till allmän farled till dess fartyget avslutat sin

resa. Samma skyldighet gäller fartyg med tullgods vid färd från tullområdet.

Uppehåll eller förbindelse med land får inte äga rum (33 och 34 §§).

Då fartyget inkommer till tullområdet skall anmälan för tullklarering ske

hos tullanstalten i bestämmelseorten (38 §), och fartyget får i regel inte

utan tillstånd lägga till vid land efter mörkrets inbrott (40 §).

Fiskefartyg är i viss utsträckning undantagna från dessa bestämmelser.

Enligt 125 § tullstadgan får nämligen befälhavare på fiskefartyg, då fartyget

företar resa inom eller utom tullområdet uteslutande för fiske eller

fångstens avyttrande och icke medför gods av annat slag eller i större

myckenhet än vad därför oundgängligen erfordras, ta den väg med fartyget

och göra det uppehåll som med hänsyn till fisket och avyttringen påkallas

och är då också befriad från skyldighet att göra anmälan för tullklarering.

Medförs proviantartiklar för fartyget, för vilka tull eller skatt

ej erlagts, får denna förmån åtnjutas endast i den utsträckning och på

de villkor generaltullstyrelsen bestämmer.

I anslutning till dessa bestämmelser har generaltullstyrelsen meddelat

bl. a. följande föreskrifter (TFS nr 1954: 180).

Såsom villkor för de för fiskefartyg medgivna undantagsförmånerna

gäller, bl. a., att fartyget ej medför gods av annat slag eller i större myckenhet,

än som oundgängligen erfordras för fiske eller fångstens avyttrande.

Vid tillämpningen härav skall iakttas att, där obeskattade varor

såsom exempelvis spritdrycker, starköl och tobaksvaror tilldelas fisketar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1!)68

3

tyg såsom proviant vid fiske utom tullområdet, besättningens behov av

sådana förnödenheter uppskattas för varje särskild resa och ej för längre

tidsperiod samt att till tullområdet ankommande fiskefartyg ej äger medföra

obeskattad vara av angivet slag i större mängd än som oundgängligen

erfordras för besättningens behov intill dess fartyget avslutat sin resa.

Medför fiskefartyg gods av annat slag eller i större myckenhet är fartyget

underkastat de för fartygstrafiken i allmänhet gällande föreskrifterna i

tullstadgan och tullordningen. — Gällande bestämmelser angående förbud

i vissa fall mot införsel av spritdrycker torde ej utgöra hinder för att fiskefartyg

tillåts att till svenskt territorialvatten införa överskott av till proviant

hänförliga spritdrycker, då sådana drycker tagits ombord för fartygets

normala behov under en resa men fartyget nödgas avbryta resan och

återvända till riket tidigare än beräknat. — Det åligger tullmyndighet att

vid tilldelning av oförtullade eller obeskattade varor såsom proviant för

fiskefartyg iaktta all det återhållsamhet, som betingas av vad som sålunda

föreskrivits.

Generaltullstyrelsen har vidare meddelat bestämmelser av i huvudsak

följande innehörd (TFS 1961: 10 och 1965: 15).

Fiskefartyg, som avgår från tullområdet på fiskeresa, får åtnjuta i 125 §

tullstadgan angivna förmåner, även om fartyget medför obeskattade proviantartiklar,

under villkor att fartygets befälhavare före avgången gör

anmälan till tulltjänsteman, samt att försegling, som tullmyndighet åsatt

obeskattade proviantartiklar eller utrymme vari dylika varor förvaras ombord

på fartyget, inte bryts innan fartyget lämnat tullområdet. Fiskefartyg,

som ankommer till tullområdet på fiskeresa, får åtnjuta ifrågavarande

förmåner även om fartyget medför obeskattade proviantartiklar under

villkor att fartygets befälhavare för tullmyndighet anmäler tidpunkten

för ankomsten och fartygets innehav av obeskattade proviantartiklar,

att proviantartiklarna förtecknats på särskild blankett, samt att fartyget

icke medför obeskattade proviantartiklar i större mängd än som kan anses

motsvara tilldelningen för högst en veckas fiskeresa. Anmälan skall

göras med radiotelefon eller med telefon från utrikes ort senast två timmar

före fartygets ankomst till första svenska hamn, som skall besökas

under resan. Då särskilda skäl föreligger kan distrikttullanstalt i samråd

med vederbörande kustdistriktchef medge befrielse från skyldigheten att

göra anmälan. —- Obeskattade proviantartiklar som finns ombord på fartyget

vid ankomsten till tullområdet får, sedan fartyget ankommit till

den första svenska hamn som besöks under resan, ej förbrukas under uppehållet

inom tullområdet och ej heller under sådan fiskeresa för vilken

fartyget icke är berättigat till proviantering med dylika artiklar. Om fiskefartyget

inte inom tio dagar från ankomsten till svensk hamn åter avgått

på sådan fiskeresa för vilken fartyget är berättigat till proviantering med

obeskattade proviantartiklar äger tullmyndigheten vidta de åtgärder med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1968

proviantartiklarna som ur kontrollsynpunkt kan finnas erforderliga. — Ankommer

fiskefartyg, som medför obeskattade proviantartiklar, till riket

är fartyget underkastat för fartygstrafiken i allmänhet gällande bestämmelser,

om ovan angivna förutsättningar inte uppfyllts. Distrikttullanstalt

eller kustdistriktchef äger för visst fall föreskriva de ytterligare villkor

som med hänsyn till särskilda omständigheter finnes erforderliga.

Motionen

Vanliga resande, som begagnar sig av de konventionella samfärdsmedlen,

äger rätt att efter besök i utlandet medföra vissa stipulerade kvantiteter

livsmedel m. m., och en sjöman som varit till sjöss minst en månad

äger rätt att ta i land matvaror, presentartiklar o. d. Då det gäller tobaksvaror

likställs en avmönstrande sjöman med övriga resande. Fiskarna däremot

har genom nuvarande bestämmelser ställts helt utanför dessa möjligheter.

Vad som gäller för sjömän blir i mycket liten utsträckning tillämpligt

på fiskare. Även om fångstresorna oftast sträcker sig över flera veckor, är

det dock mera sällan man är borta från hemmet över en månad. Vidare

är ju de svenska fiskarna inte mönstrade ombord eftersom de i lagens

mening inte är att anse som arbetstagare. Någon rätt till införsel av avgiftsfria

varor vid en avmönstring är därför helt utesluten.

Det måste anses vara orättvist, anser motionären, att turister från Sverige

kan resa till ett annat land och få båtbiljetten betald genom fördelaktiga

inköp, medan fiskarna inte har rätt att ta i land någonting från en fiskeresa

som varit till gagn inte enbart för fiskarna och deras familjer utan

också för hela landet rent nationalekonomiskt sett.

Motionären anför vidare att det vid vissa tillfällen kan vara nödvändigt

för fiskare att ta i land av den proviant som egentligen avsetts alt användas

ombord. Så kan exempelvis bli fallet om motorskada, längre stormperioder

eller något annat hindrar ett fiske, som man planerat bege sig ut

på. Har man då ömtålig proviant ombord, kan denna bli förstörd om man

ej har möjlighet att förbruka den inom rimlig tid.

Utskottet

I motionen hemställer motionären att yrkesfiskare skall få samma rätt

som resande eller sjöman att införa varor till riket tull- och avgiftsfritt.

Motionären åberopar rättvisesynpunkter och anför bl. a., att bestämmelserna

för sjöman i detta hänseende f. n. inte kan tillämpas på fiskare, eftersom

fångstresorna mera sällan varar en månad och fiskare inte är arbetstagare.

Den rätt som resande har att införa varor tull- och avgiftsfritt är mer

vidsträckt än vad som gäller för den som utför arbete på fartyg som an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1968

5

kommer från utrikes ort. Den sistnämnde har nämligen rätt att medföra

andra varor än reseutrustning endast under förutsättning bl. a. att han i

samband med inresan frånträder anställning ombord, eller att han vistats

utomlands minst 15 dygn. Även om denna tidsgräns således numera är

kortare än som angivits i motionen, innebär bestämmelserna som motionären

framhållit att yrkesfiskarnas rättigheter i ifrågavarande hänseende

är begränsade i förhållande till vad som gäller såväl för resande som för

ombordanställda, i det senare avseendet dock endast i den mån fiskaren

är egen företagare och således inte innehar anställning som kan frånträdas

i samband med inresan.

Den gränsdragning som skett mellan å ena sidan resande och å andra

sidan den som utför arbete ombord måste ses mot bakgrunden av de

förmåner som gäller för fartyg i trafik mellan svenska och utländska hamnar.

Sådana fartyg har rätt att ta ombord erforderlig proviant här i riket

— såväl högt beskattade rusdrycker och tobaksvaror som andra förnödenheter

— utan att erlägga eljest utgående skatter och att medföra proviant

från utrikes ort utan att erlägga tull eller andra avgifter. Dessa tull- och

skattelättnader gäller även förbrukningen ombord inom det svenska tullområdet

till dess att fartyget avgår i inrikes trafik.

Även om fiskefartyg som utövar fiske på mer avlägsna vatten i provianthänseende

inte har lika stora förmåner som handelsfartyg i utrikes fart

— bl. a. får oförtullad proviant inte förbrukas på fiskefartyg under stillaliggande

i svensk hamn — finns det enligt utskottets mening inte skäl att

tillerkänna fiskare större rätt än ombordanställda i handelsflottan att införa

varor tull- och avgiftsfritt. En mera vidsträckt rätt till sådan införsel

torde inte heller kunna kombineras med de lättnader i kontrollhänseende

som fiskefartyg åtnjuter och som bl. a. innebär rätt att vid ankomst till

riket ingå till ort som inte är lullplats.

Motionärerna anger särskilt vissa problem som uppkommit beträffande

matvaror i fall då en fiskeresa av olika skäl blivit avbruten. Enligt vad utskottet

erfarit tillämpas gällande föreskrifter därvid inte rigoröst och bestämmelserna

torde ej heller medföra svårigheter i det enskilda fallet.

Med hänsyn härtill och till de synpunkter utskottet ovan framhållit kan utskottet

inte biträda yrkandet i motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionen II: 602.

Stockholm den 26 mars 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

fröken Ranmark (s), herrar Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Gösta Jacobsson

(h), Lundström (fp), Arne Pettersson (s), Stadling (s) och Tistad

(fp); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Allard (s),

Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson i Essvik (s), fru Holmqvist (s), herrar

Carlstein (s), Larsson i Umeå (fp), Öhvall (fp) och Börjesson i Falköping

(ep).

K l Beckmans Tryckerier AB» Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.