Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

1968-04-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:36, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1968

1

Nr 36

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370), m. m. jämte motioner, såvitt propositionen

och motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

Propositionen

I proposition nr 1968: 57 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

dels anta därvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

dels godkänna de i propositionen förordade grunderna i fråga om kompensation

för bensinskatt,

dels till kompensation för bensinskatt för rennäringen för budgetåret

1968/69 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 100 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Frågan om anslag till Kompensation för bensinskatt till rennäringen har

hänvisats till jordbruksutskottet och propositionen i övrigt till bevillningsutskottet.

I propositionen sammanfattas dess huvudsakliga innehåll sålunda.

På grundval av bilskatteutredningens betänkande »Kompensation i vissa

fall för bensinskatt» (SOU 1967:34) framläggs i propositionen förslag om

gottgörelse för bensinskatt på bensin, som förbrukats vid viss användning av

motorsågar och snöskotrar.

Det föreslås att den som yrkesmässigt använder motorsåg skall få individuell

kompensation för bensinskatten på den därvid förbrukade bensinen.

Kompensationen skall normalt utgå med ett schablonmässigt bestämt procenttal

av det avdrag för bensin och smörjolja till motorsåg som taxeringsmyndigheterna

godtagit vid inkomsttaxeringen. Procenttalet föreslås tills

vidare utgöra 15 % av den kompensationsgrundande kostnaden. För speciella

fall föreslås särskilda regler. Restituerat belopp bör vara skattefritt

vid inkomsttaxeringen. För att erhålla restitution erfordras särskild ansökningshandling,

som bifogas självdeklarationen, men restitutionsärendena

skall handläggas inom kontrollstyrelsen.

Vidare föreslås att för budgetåret 1968/69 anvisas ett belopp om 100 000

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1968

kr. till Svenska samernas riksförbund som gottgörelse för bensinskatt som

utgår på bensin vid användning av snöskotrar inom rennäringen.

Bestämmelserna är avsedda att tillämpas, såvitt gäller motorsågarna

fr. o. m. inkomståret 1968 (dvs. 1969 års taxering), och i övrigt fr. o. in. budgetåret

1968/69.

Författningsförslaget har följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 19 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

19

Till skattepliktig — —-----

sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse

ur medel, för vilka avdrag icke medgivits

vid taxering, vid första tillfälle

dylika medel finnas i stiftelsen.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

§•

— likartad form;

sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse

ur medel, för vilka avdrag icke medgivits

vid taxering, vid första tillfälle

dylika medel finnas i stiftelsen;
kompensation

av staten för bensinskatt

på bensin som förbrukats

vid yrkesmässig användning av motorsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

Motiveringen för de framlagda förslagen återfinns under följande rubriker

på nedan angivna sidor i propositionen.

Inledning, s. 3—4

Nuvarande ordning, s. 4—5

Motorsågarna, s. 5—-22

Utredningen, s. 5—10

Remissyttrandena, s. 10—15

Departementschefen, s. 15—22

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1968

3

Snöskotrarna, s. 22—24

Utredningen, s. 22—23

Remissyttrandena, s. 23—24

Departementschefen, s. 24

Motionerna

Yrkanden

1) I de likalydande motionerna I: 789 av herrar Tistad och Gösta Jacobsson

samt II: 1022 av herr Öhvall har hemställts att riksdagen måtte godkänna

de i propositionen förordade grunderna i fråga om kompensation av bensinskatt

med den ändringen att ansökningar om kompensation skall handläggas

av vederbörande länsstyrelse och inte, såsom föreslås i propositionen,

av kontrollstyrelsen.

2) I de likalydande motionerna I: 8H av herrar Yngve Nilsson och Arvidson

samt II: 1052 av fru Sundberg och herr Nilsson i Bästekille har hemställts

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

att bilskatteutredningen erhåller i uppdrag att skyndsamt utreda frågan om

restitution av bensinskatt för betskördemaskiner.

Motivering

1: 789 och II: 1022

Enligt förslaget skall den som önskar erhålla nu avsedd kompensation

göra ansökan därom hos kontrollstyrelsen. Ansökningen skall bifogas sökandens

självdeklaration och innehålla uppgift om det avdrag som sökanden

yrkat i deklarationen för bensin och smörjolja till motorsåg. Taxeringsnämndens

ordförande skall på ansökningshandlingen utmärka om avdraget

godtagits, ändrats eller lämnats utan prövning vid taxeringen. Prövning

skall inte ske, om den kompensationsgrundande kostnaden överstiger 4 000

kr.

Efter behandlingen i taxeringsnämnden skall ansökningarna översändas

till kontrollstyrelsen, som har att besluta i kompensationsfrågan. Om den

kompensationsgrundande kostnaden inte överstiger 4 000 kr., skall kompensation

beräknas enligt schablonen på grundval av det avdrag för bensin

och smörjolja som medgetts vid taxeringen. Om taxeringsnämndens beslut i

fråga om taxeringen inte klart anger vad som fått dras av i dessa hänseenden

eller om den kompensationsgrundande kostnaden överstiger 4 000 kr.,

skall kontrollstyrelsen verkställa utredning för att fastställa den kompensationsgrundande

kostnaden.

Den kompensationsgrundande kostnaden för en skattskyldig understiger

normalt 4 000 kr. och torde i regel kunna fastställas vid taxeringen. Kontrollstyrelsens

åtgärder kommer därför i normalfallen att inskränka sig till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1968

en rent formell granskning, en enkel multiplikation för uträkning av kompensationsbeloppet

och remittering till sökanden av beloppet. Att för dessa

enkla handläggningsmoment översända ansökningarna till kontrollstyrelsen

synes vara en onödig omgång. Handläggningen kan med fördel ske regionalt,

förslagsvis vid länsstyrelserna.

I de fall då utredning måste företagas, såsom då den kompensationsgrundande

kostnaden överstiger 4 000 kr. eller inte framgår av taxeringsnämndens

beslut, synes länsstyrelsen med sina lokala kontakter vara bättre skickad

att ombesörja utredningen än kontrollstyrelsen. Detta talar för att handläggningen

av kompensationsansökningarna också i sådana fall bör ske vid

länsstyrelserna. Såsom statskontoret anfört i sitt remissyttrande bör uträkning

och utbetalning av kompensationsbelopp samordnas med registrering

av taxeringsdata hos länsstyrelsen. Det förtjänar uppmärksammas att kontrollstyrelsen

i sitt remissyttrande uttalat, att det effektivaste sättet för styrelsen

att fullgöra de uppgifter som skulle åvila den enligt utredningsförslaget

skulle vara att anlita länsstyrelsernas datakontor. Det sagda talar för att

handläggningen av kompensationsansökningarna bör förläggas till länsstyrelserna

och inte till kontrollstyrelsen.

I: 8U och 11: 1052

Motionärerna ansluter sig i princip till departementschefens förslag till

restitution av bensinskatt men anser att det i detta sammanhang hade funnits

skäl att ta ställning till frågan om skatterestitution av bensinskatt för

betskördemaskiner.

Jordbrukets snabba rationalisering har medfört en alltmer omfattande

användning av självgående skördemaskiner. Beträffande de självgående

skördetröskorna som drivs med bensin restitueras en del av bensinskatten

i form av ett årligt belopp som f. n. utgör 575 kr.

De ovan nämnda betskördemaskinerna överensstämmer i sitt arbetssätt

med de självgående skördetröskorna, varför det borde vara rimligt att de i

detta hänseende behandlas som skördetröskor. Då restitutionsbeloppets storlek

givetvis måste vara avhängigt av den årliga förbrukningen av skattebelagd

bensin, kan det emellertid vara svårt att utan vidare fastställa återbäringens

storlek. Motionärerna anser därför att bilskatteutredningen bör

få i uppdrag att snarast möjligt förelägga Kungl. Maj:t sådant förslag att

restitution av bensinskatt kan utgå även för betskördemaskiner.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1968

5

Utskottet

I propositionen begär Kungl. Maj :t fullmakt att genomföra ett förslag till

individuell kompensation för bensinskatt på bensin som förbrukats vid

yrkesmässig användning av motorsåg. Vidare föreslås att de remskötande

samerna skall få kompensation för bensinskatt, som utgått på bensin vid

körning av snöskoter i samband med renskötseln. Kompensationen avseende

snöskoter föreslås bli kollektiv och frågan om anslag härför har hänvisats

till jordbruksutskottet. Förslagen i propositionen bygger på ett betänkande

som avgivits av bilskatteutredningen.

Den föreslagna kompensationsmetoden i fråga om motorsågar innebär i

huvudsak att en ansökan bifogas självdeklarationen och att taxeringsnämndens

ordförande gör en anteckning huruvida sökandens yrkande om avdrag

för bensin- och smörjoljekostnader i självdeklarationen godtagits av nämnden

eller ej. Därefter vidarebefordras ansökan till kontrollstyrelsen som

efter granskning utbetalar restitutionsbeloppet med viss procent av avdraget.

Procenttalet föreslås så avvägt att beloppet inte sedermera behöver tas

upp till beskattning. Antalet restitutionssökande har beräknats till 80 000

och den årliga kompensationen till ca 20 milj. kr.

Bilskatteutredningen har ansett att man inte utan tungt vägande skäl bör

avstå från de fördelar från administrativ synpunkt som den nuvarande bensinbeskattningen

erbjuder. Med utgångspunkt härifrån och då utredningen

enligt sina direktiv inte har att behandla frågan om bensinskattens specialdestinering

till vägväsendet och inte heller ansett att frågan kan lösas genom

märkning av bensin som används utan samband med vägtrafiken, har

utredningen funnit kompensationsmetoden innebära den bästa lösningen. I

valet mellan individuell och kollektiv restitution har utredningen stannat

för att förorda individuell restitution i fråga om förbrukningen av bensin

för motorsågar och kollektiv restitution till samerna för förbrukningen av

bensin till snöskoter vid renskötseln. Departementschefen har i huvudsak

inte haft något att invända mot utredningens ställningstaganden i dessa

frågor.

Bevillningsutskottet har tidigare i olika sammanhang uttalat tvekan om

lämpligheten av att komplettera bensinbeskattningen med restitutioner i

olika former och därvid särskilt framhållit de administrativa svårigheterna i

samband med individuella restitutioner. Utskottet har även uttalat förhoppningen

att den pågående bilskatteutredningen skulle finna lösningar av

vägtrafikbeskattningen som gjorde sådana åtgärder överflödiga. Då utredningen

nu utan att närmare redovisa motiven utgår från att bensinbeskattningen

bör bibehållas, reduceras problemen till hur det nuvarande restitutionssystemet

lämpligen bör utbyggas. Utan tvivel har de här behandlade

frågorna sin grund i specialdestineringen av bensinskatten till vägväsendet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1968

och utskottet vill därför beklaga att utredningen inte fått i uppdrag att vid

bibehållen bensinbeskattning förutsättningslöst pröva specialdestineringen.

Det torde vara helt klart att så länge denna regel tillämpas kommer nya

krav på restitution att resas. Den snabba tekniska utvecklingen gör det

omöjligt att förutse vilket område som härnäst står i tur att få bensinskattekompensation,

men hur man än hanterar kompensationsintrumentet

måste med nuvarande betraktelsesätt all förbrukning av bensin för annat

än vägtrafik anses vara diskriminerad i den mån man inte får full gottgörelse

för bensinskatten. Systemet leder till att restitution medges om en förbrukarkategori

Iramför tillräckligt starka skäl härför och om det finns

praktiska förutsättningar för en sådan åtgärd, medan i övriga fall restitutionsanspråken

lämnas obeaktade. Utskottet kan således inte finna att de i

propositionen föreslagna åtgärderna leder till en helt tillfredsställande lösning

av de problem som är förknippade med den nuvarande bensinbeskattningen.

Med nu gällande förutsättningar för denna beskattning är det dock

enligt utskottets mening angeläget att inte några mera betydande grupper

med berättigade krav på skatteavlyftning ställs utanför möjligheterna till

restitution, och med hänsyn härtill kan utskottet i princip biträda de nu

framlagda förslagen.

I fråga om motorsågarna medför förslaget till individuell restitution självfallet

visst administrativt merarbete. Av såväl utredningens som Kungl.

Maj :ts överväganden framgår emellertid att ett så enkelt förfarande som

möjligt eftersträvats. Utskottet finner att förslaget i allt väsentligt bör kunna

godtas med hänsyn bl. a. till att det, såvitt nu kan bedömas, endast i undantagsfall

torde påkalla mera omfattande utredningar.

Enligt förslaget i propositionen skall kontrollstyrelsen i egenskap av beskattningsmyndighet

för bensinskatten handlägga restitutionsärendena. I

motionerna I: 789 och II: 1022 föreslås att denna uppgift i stället skall fullgöras

av länsstyrelserna.

Då restitutionsärendena i huvudsak torde bli av expeditionell natur och då

de har nära anknytning till självdeklarationerna och taxeringsarbetet och således

också till länsstyrelserna finner utskottet inte att Kungl. Maj :t visat

särskilda skäl för att överföra ärendena till ett centralt ämbetsverk. En sådan

åtgärd hade möjligen varit befogad om man därigenom velat skapa en enhetlig

praxis på ett område där mera kvalificerade utredningar måste ligga

till grund för besluten. Utskottet tillstyrker alltså motionerna. I samband

med att utskottet sålunda förordar att länsstyrelserna får handlägga restitulionsärendena

beträffande bensin som förbrukats till motorsågar vill utskottet

också fästa uppmärksamheten på vissa andra möjligheter att behandla

dessa ärenden.

I propositionen föreslås att taxeringsnämndens ordförande skall göra vissa

anteckningar om nämndens beslut beträffande det yrkade avdraget för

bensin- och smörjoljekostnader. Utan att ifrågasätta taxeringsnämndsord
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1968

7

förandens lämplighet för detta uppdrag vill utskottet erinra om angelägenheten

av att begränsa nämndernas administrativa uppgifter med hänsyn

bl. a. till att uppdraget som ordförande i taxeringsnämnd är en bisyssla

som måste fullgöras under en förhållandevis kort period. Det finns enligt

utskottets mening därför anledning undvika att belasta taxeringsnämndsordförandena

med ytterligare uppgifter under pågående taxeringsarbete.

Tidsschemat för taxeringsarbetet medför emellertid att det efter dess avslutande

uppstår en minskning i arbetsbelastningen vid det organ, som bl. a.

har att sortera och iordningställa underlaget för taxeringen, nämligen den

lokala skattemyndigheten. Enligt vad utskottet erfarit skulle uppgifterna

med restitutionerna utan svårighet kunna fullgöras inom nuvarande ram

för den lokala skattemyndighetens organisation och följaktligen innebära

ett bättre utnyttjande av dess kapacitet med viss besparing som följd. En

sådan ändring innebär inte annat än att taxeringsnämndens prövning av

avdragsyrkandet för bensin- och smörjoljekostnaderna alltjämt i praktiken

blir avgörande för kompensationens storlek utom i eventuella utredningsfall,

där länsstyrelserna eller lokala skattemyndigheten kan infordra kompletterande

uppgifter från och även ta kontakt med nämndens ordförande. Det

finns därför enligt utskottets mening skäl att närmare överväga en sådan

uppläggning som utskottet här angivit i samband med att länsstyrelserna

blir första instans beträffande restitutionerna.

Med anledning av propositionen har i motionerna I: 814 och II: 1052

yrkats att bilskatteutredningen också skall få i uppdrag att utreda frågan

om restitution av bensinskatt för bensin som använts för drift av betskördemaskiner.

Motionärerna hänvisar bl. a. till att dessa maskiner kan anses

jämförliga med de bensindrivna skördetröskor för vilkas bensinförbrukning

ägaren erhåller en årlig av riksdagen fastställd restitution. Utskottet finner

kravet berättigat och biträder alltså motionsyrkandet.

I detta sammanhang vill utskottet aktualisera frågan om en bättre samordning

av de olika formerna för individuell bensinskatterestitution. I fråga

om kompensation för bensinskatt på bensin som använts till motorsåg föreslås

i propositionen att beloppet skall reduceras med hänsyn till att de utbetalade

beloppen inte behöver deklareras som inkomst. Beträffande den

schabloniserade restitutionen för bensindrivna jordbrukstraktorer och skördetröskor

gäller inte den skattefrihet som föreslås i fråga om motorsågarna.

Den i propositionen föreslagna ändringen av kommunalskattelagen för att

möjliggöra skattefrihet för kompensation avseende motorsågar skulle enligt

utskottets mening med fördel kunna utvidgas till att omfatta också de övriga

formerna av individuell restitution. När det gäller skördetröskor och

traktorer är emellertid beloppen som tidigare framhållits fastställda av

riksdagen, medan Kungl. Maj:t nu begär fullmakt att i en särskild restitutionskungörelse

enligt de i propositionen angivna grunderna få reglera motorsågskompensationen.

Det finns enligt utskottets mening skäl alt införa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1968

enhetliga regler också beträffande formerna för hur restitutioner skall beräknas

och fastställas. Härvid kan övervägas om inte Kungl. Maj:t bör få

ett generellt bemyndigande att restituera bensinskatt enligt särskilda av

riksdagen godkända grunder. Utskottet är inte berett att föreslå några omedelbara

åtgärder i angivna syfte utan förutsätter att Kungl. Maj:t uppdrar

åt bilskatteutredningen att utreda såväl det sist behandlade motionsyrkandet

som övriga av utskottet i detta sammanhang aktualiserade spörsmål.

Mot de delar i propositionen som i det föregående inte upptagits till särskild

behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 57 och med bifall till motionerna I: 789 och II: 1022

samtl: 814 och II: 1052

1) antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad

lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370),

2) godkänner de i propositionen förordade grunderna i

fråga om kompensation för bensinskatt med de ändringar

som utskottet ovan förordat,

3) i skrivelse till Kungl. Maj:t begär den ytterligare utredning

av frågan om kompensation för bensinskatt som

utskottet ovan förordat.

Stockholm den 18 april 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Yngve Nilsson (h),

Wärnberg* (s), Lundström* (fp), Paul Jansson* (s), Enarsson (h), Stadling

(s), Tistad (fp) och Ove Karlsson (s); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Brandt* (s),

Allard* (s), Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson i Essvik (s), Enskog* (fp),

Hammarsten (s), Öhvall (fp) och Börjesson i Falköping (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 689028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:181 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten