Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ls proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968

1968-05-09 · 47 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 46 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:42, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ls proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr h-2 år 1968

1

Nr 42

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ls

proposition med förslag till förordning om ändring i

tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25), m. m. jämte

motioner.

I proposition nr 1968: 99 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels anta därvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25),

2) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen

den 13 maj 1960 (nr 391),

3) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)

om utjämningsskatt å vissa varor,

4) förordning om avgift vid införsel av vissa bakverk,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att den 1 januari vart och ett av åren 1970,

1971 och 1972 genomföra de ändringar i tulltaxan som framgår av kol. 5, 6

och 7 i bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Propositionens huvudsakliga innehåll sammanfattas sålunda.

I propositionen föreslås vissa tulländringar, bl. a. beträffande syntetiska

textilfibrer samt bilar och bildelar, som aktualiserats i samband med genomförandet

av Sveriges åtaganden i Kennedyronden. Vidare föreslås införande

av råvaruprisutjämning för vissa slag av mandelmassa samt avgiftsbeläggning

av importen av vissa slag av wafers och biscuits.

Författningsförslagen har följande lydelse.

I

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

1. Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25)

Härigenom förordnas, att rubriken till 34 kap. samt tulltaxenr 21.04,

21.05, 34.07, 41.10, 56.01, 56.02, 56.03, 56.04, 56.05, 56.06, 59.17, 62.05, 73.03,

84.13, 87.03, 87.04 och 87.05 ävensom Anm. efter tulltaxenr 22.10, 24.02 och

48.10 tulltaxan den 12 januari 1968 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges. Till följd härav kommer 21, 22, 24, 34, 41, 48, 56, 59, 62, 73, 84

och 87 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den dag då denna

förordning träder i kraft.

TULLTAXA

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

3

21 kap. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänförcs till nr 21.02.

21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom

extrakter därav..........................................

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser......................

21.03 Senapspulver och beredd senap:

A. senapspulver.........................................

B. beredd senap.........................................

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat...........

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger..

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver:

A. bakpulver..........................................

B. andra slag.........................................

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker

B. konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer.............

C. grädd- eller mjölkliknande fettemulsioner med en fetthalt av:

1. högst 15 %:

a. steriliserade och förpackade i slutna glaskärl eller bleck
-

burkar, rymmande högst 1/4 liter........... 100 kg

b. andra.................................... 100 kg

2. mer än 15 % men icke mer än 40 %........... 100 kg

3. mer än 40 %............................... 100 kg

D. andra slag............................................

fri

fri

15 %

8 %

6,4 %

8,8 %

12 %

15 %

9,2 %

8 %

30: —

80: —

125: —

200: —

fri

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

22 kap. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28.58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d) medikamenter (nr 30.03);

e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt

uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15° C.

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten .... 100 1 33: —

B. andraslag............................................ fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat

vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktoch

köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:

A. kolsyrade drycker................... 100 1 33: —

B. andra slag.............................................. fri

22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)............ 100 1 22: —

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent

(Öl av typ A) .................................. 100 1 60: —

C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent

(Öl av typ B).................................. 100 1 108: —

D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl)............... 100 1 155: —

22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits

på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1 40: —

B. på andra kärl.................................... 100 1 16: —

22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom

tillsats av alkohol:

A. musserande..................................... 1001 160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —

b. på andra kärl............................... 100 1 16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter............. . 100 1 108: —

b. på andra kärl............................... 100 1 SO: —

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar

eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................ 100 1 40: —

2. på andra kärl................................. 100 1 16: —

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................ 100 1 108: —

2. på andra kärl................................. 100 1 80: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

22 kap. Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 5

22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och

mjöd:

A. musserande, andra än cider........................ 100 1 160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —

b. på andra kärl............................... 100 1 16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —

b. på andra kärl............................... 100 1 80: —-

22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),

denaturerad, oavsett alkoholhalten:

A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling .. fri

B. andra................................................ 9,6 %

22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra

alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade

extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker.................. 100 1 148: —

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —

2. på andra kärl.....1001 av 50 % alkoholhalt vid + 15° C 28: —

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker............................ 8 %

22.10 Ättika.................................................. 9,6 %

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull

med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac................................................................... 49: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky .................................... 42: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................... 35: —

Vin:

musserande:

champagne ........................................................... 19: —

annat................................................................. 12: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent........................................... 12: —

icke överstigande 14 volymprocent....................................... 7: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen,

utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt

belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på

sprit och vin; samt

3) allmän varuskatt enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

24 kap. Tobak

24.01

24.02

Råtobak samt avfall av tobak .......................... fri

Tobaksvaror och tobaksextrakt:

A. cigarrer och cigariller:

1. vägande per styck högst 1,7 g................. 100 st. 2: 66

2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer än 3 g 100 st. 5:12

3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer än 5 g 100 st. 10: 50

4. vägande per styck mer än 5 g................. 100 st. 14: 18

B. cigarretter:

1. vägande per styck högst 0,85 g................ 100 st. 0: 96

2. vägande per styck mer än 0,85 g.............. 100 st. 1: 70

C. röktobak...................................... 100 kg 780: —

D. andra tobaksvaror.................................... fri

E. tobaksextrakt........................................ fri

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen

den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966 (nr 394)

om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,

tull med följande belopp:

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller..............

högst 3

mer än 3

högst 0,85

över 0,85 t. o. m. 1,20

» 1,20 » 1,55

» 1,55 » 1,90

» 1,90

18

40

12

18

22

26

30

70: -

Cigarretter ......................

Andra slag av färdiga tobaksvaror ..

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

/

34 kap. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; putsoch

skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa

och s. k. dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även innehållande

tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel,

slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enligt

anm. 3 till 27 kap.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast

följande produkter:

A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;

B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjorda);
C.

blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, på

basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen eller andra

ämnen.

Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska:

A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen

........................................ 100 kg1

B. andra slag............................................

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och

rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa...........

34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användes

för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller

andra material, dock med undantag av produkter, innehållande

minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa

mineral:

A. smörjfetter.................................... 100 kg

B. andra slag............................................

34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulgerbara

med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke

innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul
gerbara

vaxer........................................

B. andra slag............................................

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och metall
föremål,

skurpulver samt liknande preparat, med undantag av

beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 .....................

40: —

9,6 %

9,6 %

1: 60

fri

10,8 %

fri

6,4 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 34 kap.

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor........... 6,5 %

34.07 Modelleringspastor, även inkommande i satser eller utgörande

leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalbruk,

i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e. d....... fri

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr h2 år 1968

9

ÅTTONDE AVDELNINGEN

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

41 kap, Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och 05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (43 kap.); till nr 41.01 hänföres

dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och

hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande

lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm),

av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren,

gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade

eller picklade)........................................... fri

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr

41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.06 Sämskläder.............................................. 6,6 %

41.07 Pergament.............................................. 6,6 %

41.08 Lackläder samt metalliserat läder.......................... 6,6 %

41.09 Avltlipp och annat avfall av läder, konstläder eller pergament,

icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver---- fri

41.10 Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor eller

rullar.................................................. 6,6 %

-jl Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 42

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

48 kap. Papper och papp samt varor av pappersmassa,

papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel

(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller liknande nreparat

(nr 34.05);

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt

varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);

g) varor, hänförliga till 46 kap. (korgmakeriarbeten m. m.);

h) pappersgarn och textilvaror därav (elfte avd.);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta på papper

(nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföres däremot till nr

48.07;

k) metallfolier, fastade på papper eller papp (femtonde avd.);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller 98 kap. (knappar

m. in.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföres, om icke anm. 3 föranleder annat, även papper och papp,

som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt) eller försetts med vattenmärken (även

torrstämplade), samt papper och papp, som, oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats

i massan. Papper och papp, som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller

impregnering), hänföres däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till två eller

flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföres icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke har någon sida större än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföres dock, oberoende av storlek och form, till nr 48.02,

för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis bortskurits eller

bestämmelserna i anm. 3 annat föranleder.

4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller svagt

glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m2 av minst 45 g men icke mer än 55 g och en

slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet,

som är avsett för tryckning av tidningar.

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att det

antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken, eller —

därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt, bestruken, stoftad

eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst 60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföres bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna, för flätningsändamål

eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat, eller i buntar

eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.

7. Till nr 48.21 hänföres bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort, hyllremsor,

pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster samt

tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda varor av pappersmassa,

papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck, hänföres till detta

kapitel och ej till 49 kap., om trycket är av underordnad betydelse med hänsyn till varans

användning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

48 kap.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 11

1. Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbegripen,

i rullar eller ark:

A. tidningspapper........................................ fri

B. grålumppapp och grålumppapper....................... 2,4 %

C. kondensatorpapper.................................... 2,4 %

D. karbonråpapper....................................... 3,2 %

E. andra slag............................................ 4 %

48.02 Papper och papp, handgjorda.............................. 4 %

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även imiterade,

samt pergamyn, i rullar eller ark.................... 4 %

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel

förenade skikt, utan överdrag eller impregnering, även med

invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark..... 4 %

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plisserade,

mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,

i rullar eller ark.......................................... 4 %

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark...... 4 %

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder

inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade annorlunda

än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga till

nr 48.06 eller till 49 kap.), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation)

............................................ 3,2 %

B. andra slag............................................ 4,8 %

48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa................ fri

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra vegetabiliska

fibrer, även innehållande naturharts, konstharts

eller liknande ämne som bindemedel................. 100 kg 4: — 11

11. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av

papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor...... 4 %

Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor, vilka införas i den ordning

som avses i 1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt eller i förordningen om rätt för resande

m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 5 öre för

varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigar
-

rett.

48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och s. k.

fönsterpapper............................................ 8 %

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleum
massa,

tillskurna eller icke tillskurna....................... 8 %

48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler av

papper härunder inbegripna, samt övertryckspapper, tillskurna,

även förpackade i askar................................... 6,4 %

48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och papeterier av papper eller papp........ 6,4 %

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål:

A. kondensatorpapper.................................... 2,4 %

B. andra slag............................................ 4,8 %

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 48 kap,

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper

eller papp............................................... 6,4 %

48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande

artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d......... 6,4 %

48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,

orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlings
-

pärmar samt andra artiklar av papper eller papp för skolor,

kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag,

av papper eller papp..................................... 6,4 %

48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder,

även överdragna med gummi arabicum, lim e. d.............. 6,4 %

48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper

eller papp, även perforerade eller härdade................... 6,4 %

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd

................................................... 6,4 %

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

56 kap. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella

fibrer, vilka alla är av samma längd som knippet, och som:

a) bar en längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gäller endast i

fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per m:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);

i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföres till nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,

kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska textilfibrer................................ fri

B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7,6 %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda

textilfibrer:

A. av syntetiska textilfibrer ............................ fri

B. av konstgjorda textilfibrer............................ 7,6 %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller

korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke

kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning ...... fri

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av

syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta),

kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska textilfibrer................................ fri

B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7,6 %

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar:
A.

t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering:

1. av syntetiska textilfibrer.......................... 7 %

2. av konstgjorda textilfibrer ........................ 10,6 %

B. över nr 89..................... fri

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar:
A.

av syntetiska textilfibrer ............................ 7 %

B. av konstgjorda textilfibrer .......................... 10,6 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer:

1. vägande per m2 200 g eller däröver.................. 18,4 %,

dock minst

460: — per

100 kg

2. vägande per m2 under 200 g ...................... 18,4 %,

dock minst

644: — per

100 kg

B. andra slag............................................ 13 %

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

59 kap. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor

samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till 50—57 kap.

eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten,

hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hänförliga till nr 58.08

eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09, samt trikåväv, hänförlig till

nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke framträder

synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på

vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade teaterkulisser,

ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader

med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade

med gummi, oavsett vikten per m2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, andra än varor, som i

enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras till nämnda kapitel.

4. Till nr 59.16 hänföres icke:

a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjocklek av

mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi

eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi

(nr 40.10).

5. Nr 59.17 tillämpas på följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer

i elfte avd.:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller laminerade

med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag, samt andra

dylika varor för tekniskt ändamål;

siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål, även

av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),

med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning eller

för annat tekniskt ändamål;

vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning

eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller med

förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.18), såsom polerskivor, packningar

och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial;

A. vadd samt varor av vadd:

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger................. 12,6 %

2. andra slag......................................... 9,6 %

B. stoft, noppor o. d...................................... fri

s. 15 Kontrollera mot PDF

59 kap. Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 15

59.02 Stampad filt (härunder inbegripet s. k. nålad filt) samt varor

av stampad filt, även med impregnering eller överdrag....... 10,6 %

59.03 Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller överdrag

.................................................... 10,6 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial:

1. enkelt............................................. 8,6 %

2. flertrådigt......................................... 9,2 %

59.05 Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät,

tillverkade av i nr 59.04 upptaget material; avpassade fisknät

samt andra fiskredskap av nät, tillverkade av gran, tågvirke

eller linor:

A. fisknät samt andra fiskredskap av nät:

1. av bomull.................................. 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial....................... 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 15 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 20 %

3. av annat textilmaterial.............................. 10 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor,

med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 9,2 %

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseklister

eller liknande ämne, för inbindning av böcker eller för

tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; vävnader,

beredda för målning; kanfas och liknande vävnader för

tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot........................................ 8 %

B. andra slag............................................ 12,6 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat

eller andra plaster:

A. bokbindarklot........................................ 8 %

B. andra slag............................................ 12,6 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja............. 12,6 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader

ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag av

annan massa, även i tillskurna stycken..................... 9,4//0

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer................ 14,8 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............. 18,4 %,

dock minst

175: — per

100 kg

C. andra slag............................................ 12,6 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d...................... 12,6 %

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 59 kap.

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i

förening med gummitråd:

A. band:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................... 17,2%,

dock minst

500: — per

100 kg

3. av annat textilmaterial ............................. 12,6 %

B. andra:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 11,2%

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................. 17,2 %

3. av annat textilmaterial............................ 11,8%

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor,

kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade, samt

slangformiga ämnen därtill................................ 10,4 %

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även ar
merade

eller försedda med beslag eller kopplingar av annat

material................................................ 10,6 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta

med metall eller annat ämne.............................. 9,6 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:

A. siktduk.............................................. 7,6 %

B. andra slag............................ 10,2 %

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

17

62 kap. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av trikåvaror

och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 58, 59 eller 61 kap.;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01 Res- och sängfiltar:

A. av vävnad hänförlig till nr 53.11, 53.12 eller 53.13 ...... 13%,

dock minst

300: — per

100 kg

B. andra ............................................ 13 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar; gardiner

och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer........................ 20 %

C. av annat textilmaterial................................ 14 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade.............................., .. fri

B. andra slag:

1. tillverkade av juteväv vägande per m2 310 g eller däröver 8 %

2. andra........................ 10,6 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar . . _____ 13,6 %

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster härunder

inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...................... 12,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

•j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 42

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

73 kap. Järn och stål

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan får därjämte innehålla:

mindre än 15 % fosfor,

högst 8 % kisel,

högst 6 % mangan,

högst 30 % krom,

högst 40 % volfram och

sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vanadin,

molybden m. m.).

Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som företer de för

stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan

och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för valsning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid

järn- och stålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter,

efter vikten räknat, nämligen

mer än 8 % kisel,

mer än 30 % mangan,

mer än 30 % krom,

mer än 40 % volfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden,

niob m. m.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 % i fråga om ferrolegeringar,

innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men

icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat,

nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,

minst 2 % mangan,

minst 2 % kisel,

minst 0,50 % nickel,

minst 0,50 % krom,

minst 0,10 % molybden,

minst 0,10 % vanadin,

minst 0,30 % volfram,

minst 0,30 % kobolt,

minst 0,30 % aluminium,

minst 0,40 % koppar,

minst 0,10 % bly,

minst 0,12 % fosfor,

minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller

minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt stål (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre

än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning

av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller

genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot

eller av välljärn.

s. 19 Kontrollera mot PDF

73 kap.

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

19

g) Göt (nr 73.06):

produkter för varning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

h) Blooms och biltets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av

mer än 1 225 mma och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden,

lj) Stabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm och

en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst

1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en styckevikt av minst

500 kg.

l) Universaljärn och universalstdl (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i

universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100 mm och med

en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.

m) Band (nr 73.12):

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt, med en

bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande en tiondel

av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm.

1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär

form dock endast om bredden överstiger 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär

samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under

förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer

hänförlig vara.

o) Tråd (nr 73.14):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av

högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd även valsade

produkter av samma dimension.

p) Stång, annan ån profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o

här ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat,

rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella

sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföres även stänger för armering av betong, vilka motsvarar ovanstående

definition men på vilka finns smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar

o. d.), åstadkomna under valsningen.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med ett

största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det största inre

tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11):

massiva produkter, som icke är hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvarar någon

av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt av annan form än sådan

som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföres icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr 73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn eller stål

av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter av det slag av järn

eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin form och

sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

5. Med högtrycksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar härunder

inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjock
-

lek av mer än 10,5 mm.

73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet.................... fri

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 %

kisel.......................................... 100 kg 5: 60

B. andra slag............................................ fri

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 73 kap.

73.03 Avfall och skrot av järn eller stål.......................... fri

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat.......... 4,8 %

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp....................... fri

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av järn

eller stål:

A. smältstycken och råskenor............................. fri

B. andra slag............................................ 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen av

järn eller stål, grovt tillformade genom smidning............. 4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.............. 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål............................ 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,

strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd

härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink...................... 6 %

2. med överdrag av annan metall................ 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd............................... 5 %

b. ihåligt bergborrstål ............................ 5,6 %

c. annan........................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade...................... 6,6 %

73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd

eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även borrade

och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink................... 6 %

2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom spont
pålar

och bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löpmeter

.......................................... fri

b. andra slag...................................... 6 %

2. kallbearbetade..................................... 6,6 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn ......... fri

2. med överdrag av zink............................... 6 %

3. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsat........................................ 6 %

2. kallvalsat.......................................... 6,6 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn......... fri

2. med överdrag av annan metall....................... 6 %

B. andra slag............................................ 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk

isolering................................................ 6,6 %

s. 21 Kontrollera mot PDF

73 kap. Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 21

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr

73.06—73.14:

A. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller strängpressat .. 6 %

B. plåt av rostfritt stål ................................ 5 %

C. band av rostfritt stål med en bredd av:

1. mer än 250 mm.................................. 5 %

2. andra:

a. varmvalsade.................................. 5,6 %

b. kallvalsade .................................. 6,2 %

D. andra slag:

belägges med samma tull som motsvarande artiklar, hänförliga

till nr 73.06—73.14

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller

spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,

spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,

sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare,

spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning

eller fästande av räler:

A. räler................................................. fri

B. andra slag............................................ 6,8 %

73.17 Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver.................................. fri

B. mindre än 510 mm.................................... 8 %

73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,

liålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............ 7 %

2. med överdrag av annan metall....................... 8 %

B. andra slag:

1. icke lcallbearbetade................................. 7 %

2. kallbearbetade..................................... 8 %

73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer, även

med förstärkning......................................... 8 %

73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör. muffar och

flänsar.................................................. 8 %

73.21 Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,

samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och

brosektioner, slussportar, torn, master, pelare, stolpar, fackverk,

tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket);

plåt, band, stång, profilstång, rör o. d. av järn eller stål, bearbetade

för användning i konstruktioner..................... 7,2 %

73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre

beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan

maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning---- 7,2 %

73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av järn
eller

stålplåt, för transport eller förpackning av varor......... 7,2 %

73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare, av

järn eller stål............................................ 7,2 %

73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av järn
eller

ståltråd, utan elektrisk isolering....................... 7,2 %

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 73 kap.

73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller

vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt

stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål.................................................... 7,2 %

73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................... 7,2 %

73.28 Klippnät av järn eller stål................................. 7,''s %

73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd....... 8,4 %

B. andra slag............................................ 72 %

73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål...... 6^4 %

73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor

och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller

stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar....... 7,2 %

73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,

skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor

(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av järn eller stål......................................... 7,2 %

73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande

artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,

brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............... fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papiljotter

och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål:
A.

knappnålar och säkerhetsnålar.......................... 8 %

B. andra slag............................................ g,4 %

73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................... 7;2 %

73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,

tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor

av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen

användes i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål 7,2 %

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspannor

och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska,

samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer och

varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater som även

kan användas för fördelning av friskluft eller konditionerad

luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda med motordriven

fläkt eller biåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål 7,2 %

73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av iärn eller

stål:

A. av plåt, emaljerade.................................... 8,4 %

B. andra................................................ 7,2 %

73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn

eller stål, för skurning, polering e. d......................... 6,4 %

73.40 Andra varor av järn eller stål.............................. 7,2 %

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

23

84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till 68 kap.;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material (69 kap.);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr 70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande artiklar av

andra oädla metaller (74—81 kap.);

e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater (nr

85.06).

2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner och apparater,

vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60,

enligt nr 84.01—84.21.

Till nr 84.17 hänföres dock icke:

a) äggkläclcningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)

och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror

(nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i vilka en

erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande till

maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.

Till nr 84.19 hänföres icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföres polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %, dock icke

större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt nr 73.40.

4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel

eller i anm. 5 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål,

efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsakliga

användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tulltaxenummer,

hänföres maskinerna till nr 84.59.

Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaski
-

ner) av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes till nr 84.59.

84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmelednings
e

o/

pannor................................................. ö /o

84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, över
hettare,

ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar

för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner....... 8 %

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)

och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare 8 %

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna.......... 8 %

84.05 Ångmaskiner utan ångpanna.............................. 8 %

84.06 Förbränningskolvmotorer................................. 8 %

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer---- 8 %

84.08 Andra motorer.................................. 8 %

84.09 Vägvältar, maskindrivna.................................. 8 %

84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder inbe
gripet

icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar;

vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.)............ 8 %

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 84 kap.

84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller turbin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra

gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar och liknande

maskiner........................................... g y

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt

och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet,

allt sammanbyggt till en enhet...................... 8 %

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller

gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eldstadsrostar,

mekaniska anordningar för avlägsnande av aska

samt liknande anordningar:

A. rostar till mekaniska eldstadsrostar...................... fri

B. andra................................................ g y

84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11.................................... g o/

84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även

elektriska........................................... g y

84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än

metall valsverk och maskiner för valsning av glas) ävensom valsar

därtill.............................................. g y

84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för

uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering,

pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning,

kondensering, avkylning eller annan behandling, som erfordrar

temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som

huvudsakligen användes i hushåll; varmvattenberedare, icke

elektriska............................................. g y

84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller

gaser................................................... g <yg

84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor

eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning,

kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar

eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för

förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i

drycker; diskmaskiner.................................... g

84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra än

vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för

vågar..............................................1..... g o/

84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,

spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga

ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprutpistoler

och liknande apparater; sandbläster- och ångblästerapparater

samt liknande apparater......................... 8 %

84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller

transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyftkranar,

telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23 8 %

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,

schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (grävmaskiner,

s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,

ej hänförliga till nr 87.03 .................................. 8 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, såsom

plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;

vältar för gräsmattor och idrottsplatser..................... 8 %

s. 25 Kontrollera mot PDF

84 kap. Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 25

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slåtter, tröskverk, halm
och

foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och

sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner

för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med

undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda

maskiner och apparater................................... g <yo

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen

............................................. g <yo

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin,

cider, fruktsaft e. d....................................... 8 <y

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel,

fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärmningsanordning

eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater

samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k.

kycklingmödrar)......................................... 8 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner

och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,

med undantag av maskiner och apparater för lantbruk........ 8 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-,

makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna

samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller

grönsaker............................................... 8 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av pappersmassa, papper eller papp........................ 8 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner

härunder inbegripna...................................... 8 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa,

papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag,

för papper eller papp..................................... 8 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;

maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra

tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47);

matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra

tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litografiska

stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,

kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar......................... 8 %

B. andra slag............................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater,

falsapparater och andra hjälpapparater till

dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater härunder

inbegripna...................................... 8 %

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning

av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvin
ning,

dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d. 8 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,

spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

84 kap"

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och

apparater för förberedning av garn till vävning e. d.....

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till

nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare

samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör,

igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda

för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller

till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag,

nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar

och solv samt nålar för trikåmaskiner:

A. trikåmaskinsnålar.....................................

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä..............

C. andra slag.........................................

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandhng

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), härunder

inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt

hattformar...........................................

§4.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,

torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling

av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,

stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för

vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning

av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning

av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner

för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter,

omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och

tryckvalsar till sådana maskiner.........................

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner

härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar.......................................

B. andra slag............................................

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning

av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn),

dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41...........

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för

metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill----

B. götkokiller samt delar därtill...........................

C. andra slag............................................

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer...........................

B. andra slag............................................

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,

ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000

kg..................................................

B. andra slag............................................

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produk
ter,

betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen

eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ........

8 %

fri

4 %

8 %

8 %

8 %

fri

9,2 %

8 %

fri

4 %

8 %

6,4 %

8 %

fri

8 %

8 %

s. 27 Kontrollera mot PDF

84 kap. Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 27

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning

av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda

ämnen..................................................

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller hu
vudsakligen

avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—

84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg,

självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar

och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshållare

till alla slags handverktyg.............................

84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke-elektrisk

motor.................................................

84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än mjuklödning),

skärning eller ythärdning med gas.................

84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater o. d.

84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater,

frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande maskiner

och apparater med räkneverk........................

84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,

stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.)......

84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom dup
liceringsmaskiner

(hektografer och stencilapparater), adresseringsmaskiner,

maskiner för sortering, räkning och förpackning

av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater.

..............................................

84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen
kännliga

såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för

maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 .......

84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,

krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller

andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för

hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,

keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen

i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar

av sand..........................................

84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av

glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning

av elektriska glödlampor, elektriska lysrör, elektronrör

e. d.....................................................

84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad
och

livsmedelsautomater..................................

84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej

hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill.............

B. andra slag............................................

84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar för

metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller andra mineraliska

ämnen (keramiska massor, betong o. d.), gummi eller

plast ...................................................

84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ång
pannor,

cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreglerade

ventiler härunder inbegripna........................

84.62 Kul- och rulla er...........................

9,2 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8„%

8 %

8 %

8 %

8 %

fri

8 %

8 %

8 %

8 %

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,

lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna), kuggväxlar

och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse,

svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder

inbegripna) samt axelkopplingar...........................

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex.

asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier;

satser av packningar av skilda material, för maskiner, transportmedel

eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar

..............................................

84.65 Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke

försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar

eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel...................................

84 kap.

8 %

8 %

8 %

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

29

87 kap. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som är konstruerade

väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last,

även om de har särskilda smärre utrymmen, som möjliggör medförande, i samband med deras

huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde, gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som är försedda med förarhytt, hänföres till nr 87.02 och icke till

nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföres icke barncyklar, som icke är konstruerade som vanliga cyklar eller

som icke är utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföres till nr 97.01.

87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d.......... 9,2 %

87.02 Bilar för person- eller godsbefordran:

A. gränsletruckar........................................ 8 %

B. personbilar, även i delar för sammansättning............. 13 %

C. andra slag............................................ 15 %

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastar
bilar,

verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning för

sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika bilar för

speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ................. 13 %

87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01—

87.03:

A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01............ 9,2 %

B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03:

1. till personbilar................................... 13 %

2. till andra fordon................................. 15 %

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter

härunder inbegripna:

A. till personbilar........................................ 13 %

B. till andra fordon.................................... 15 %

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03:

A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01...... 9,2 %

B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 13 %

87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna)

för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar

till dylika truckar........................................ 8 %

87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be
styckning;

delar till dylika fordon.......................... fri

87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),

även med sidvagn; särskilt inkommande sidvagnar till motorcyklar

eller cyklar:

A. motorcyklar:

1. med förbränningskolvmotor med en cylindervolym av

högst 245 cm3..................................... 12 %

2. andra............................................. 8 %

B. särskilt inkommande sidvagnar........................ 8 %

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 87 kap.

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna), utan

motor............................................. 1 st. 16: —

87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 .. 12 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon............. 8 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk

framdrivningsanordning samt delar därtill................... 8 %

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

31

2. Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen

den 13 maj 1960 (nr 391)

Härigenom förordnas, att 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen

den 13 maj 1960 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.1

(Nuvarande lydelse)

6

2 mom. Svensk eller i Sverige förtullad

vara, som i utlandet undergått

reparation, må återinföras mot tull,

motsvarande 10 % av det belopp,

som betingats för reparationen.

Efter tillstånd av generaltullstyrelsen

och på villkor som styrelsen bestämmer

må tull för vara, vilken efter

reparation i utlandet införs i utbyte

mot svensk eller i Sverige förtullad

vara av samma slag, beräknas

efter 10 % av ett belopp som svarar

mot reparationskostnaden.

8

Tullfrihet åtnjutes---sjöfolk,

nar;

(Föreslagen lydelse)

§•

2 mom. Svensk eller i Sverige förtullad

vara, som i utlandet undergått

reparation, må återinföras mot tull,

motsvarande 5 % av det belopp,

som betingats för reparationen.

Efter tillstånd av generaltullstyrelsen

och på villkor som styrelsen bestämmer

må tull för vara, vilken efter

reparation i utlandet införs i utbyte

mot svensk eller i Sverige förtullad

vara av samma slag, beräknas

efter 5 % av ett belopp som svarar

mot reparationskostnaden.

i den mån Konungen därom förord
23.

handgjorda textilvaror, i den mån

Konungen därom förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Tull som avses i 6 § 2 mom. skall dock utgöra

8 % under tiden den 1 juli 1968—den 31 december 1969,

7 % under år 1970 och

6 % under år 1971.

Senaste lydelse av rubriken se 1968: 26, av 6 § 2 mom. se 1966: 344 och av 8 § se 1967: 243.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

3. Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om

utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom förordnas, att 2—4 och 7 §§ förordningen den 3 juni 1960 om

utjämningsskatt å vissa varor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.1

(Nuvarande lydelse)

2 §•

Utjämningsskatt skall

b) wafers och biscuits, i tulltaxan

den 12 september 1958 (nr

475) hänförliga till tulltaxenummer

19.08;

c) Öl av typ B och starköl.

3

I fråga om skattskyldighet samt

den tidpunkt då sådan skyldighet

inträder äga, för inom riket tillverkat

Öl av typ B och starköl, bestämmelserna

i förordningen den 27 maj

1960 (nr 253) om tillverkning och

beskattning av malt- och läskedrycker

samt i övrigt bestämmelserna

i förordningen om särskild varuskatt

motsvarande tillämpning.

Skattskyldighet skall dock ej föreligga

vid tillverkning av wafers och

biscuits i allenast ringa omfattning.

(Föreslagen lydelse)

av läskedrycker;

b) fondantmassor, pastor och andra

liknande halvfabrikat, innehållande

mindre än 80 viktprocent sötningsmedel,

i bulk, i tulltaxan den

12 januari 1968 (nr 25) hänförliga

till tulltaxenummer 17.04, samt s. k.

fastlagsmassa, hänförlig till samma

tulltaxenummer;

c) wafers och biscuits, i tulltaxan

hänförliga till tulltaxenummer 19.08;

d) Öl av typ B och starköl.

§•

I fråga om skattskyldighet samt

den tidpunkt då sådan skyldighet

inträder äga, för inom riket tillverkat

Öl av typ B och starköl, bestämmelserna

i förordningen den 27 maj

1960 (nr 253) om tillverkning och

beskattning av malt- och läskedrycker

samt i övrigt bestämmelserna i

förordningen om särskild varuskatt

motsvarande tillämpning. Skattskyldighet

skall dock ej föreligga vid

tillverkning i allenast ringa omfattning

av varor som avses i 2 § b och c.

1 Senaste lydelse av 2—4 och 7 §§ se 1966: 656.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

33

(Nuvarande lydelse)

4

För choklad- och konfektyrvaror

samt wafers och biscuits utgår skatten

med 60 öre för kilogram. I varans

vikt inräknas sådant förefintligt

emballage med vilket varor av

ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.

För Öl av typ B utgår skatten med

3 öre för liter och för starköl med 4

öre för liter.

(Föreslagen lydelse)

För choklad- och konfektyrvaror

som avses i 2 § a samt för wafers och

biscuits utgår skatten med 60 öre för

kilogram. För fondantmassor, pastor

och andra varor som avses i 2 § b

utgår skatten med 35 öre för kilogram.

I varans vikt inräknas sådant

förefintligt emballage med vilket varor

av ifrågavarande slag försäljes i

detaljhandeln.

För Öl av typ B utgår skatten med

3 öre för liter och för starköl med 4

öre för liter.

7 §•

Bestämmelserna angående anmälan

och registrering i 5 § förordningen

om särskild varuskatt äga motsvarande

tillämpning i fråga om utjämningsskatt

för i 2 § avsedda wafers

och biscuits.

Bestämmelserna angående anmälan

och registrering i 5 § förordningen

om särskild varuskatt äga

motsvarande tillämpning i fråga om

utjämningsskatt för varor som avses

i 2 Sb och c.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

4. Förslag

till

Förordning

om avgift vid införsel av vissa bakverk

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För wafers och biscuits som innehåller choklad och i tulltaxan den 12 januari

1968 (nr 25) hänföres till tulltaxenummer 19.08 utgår särskild avgift

till staten vid införsel.

2 §•

Avgiften utgår med 2 kronor för kilogram choklad som ingår i varan.

3 §•

Avgiften erlägges i den ordning som är föreskriven beträffande tull. Även

i övrigt gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivits om tull.

4 §.

Det åligger varuhavare eller, i fråga om vara som införes för annans räkning,

denne att uppge den sammanlagda vikten av choklad i varan vid införseln.

Uppgiften skall styrkas med intyg från tillverkaren, om tullverket

ej medger annat.

5 §•

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen återfinns under

följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen.

Inledning, s. 43—44

Förslag och remissyttranden, s. 44—54

Departementschefen, s. 54—57

Motionerna

Yrkanden

I motioner med anledning av propositionen har yrkats

1) i de likalydande motionerna I: 881 av herrar T istad och Ahlmark samt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 35

II: 1136 av herrar Andersson i Örebro och Berndtsson att riksdagen antar

följ ande

Förordning

om restitution av särskild varuskatt vid tillverkning av vissa bakverk

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid tillverkning inom riket av wafers och biscuits som innehåller choklad

och i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25) hänföres till tulltaxenummer

19.08 äger tillverkaren erhålla restitution av särskild varuskatt som erlagts

för i bakverken ingående choklad. Rätt till restitution gäller j ämväl för materialförlust

som uppstått vid tillverkningen.

2 §•

Närmare föreskrifter för tillämpning av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

2) i de likalydande motionerna I: 902 av herr Gösta Jacobsson och II: 1161

av herr Magnusson i Borås in. fl. att för tulltaxenr 87.03, 87.04 och 87.05

tullen sätts till 11 % samt att reparationstullen bibehålls oförändrad vid

10 %;

3) i motionen II: 1160 av herr Magnusson i Borås m. fl. att riksdagen beslutar

följande ändring av de föreslagna tullsatserna.

Syntetullgarn 9 %

Trassel av rayon- eller syntetull 4 %

Rayonullavfall:

för framställning av trassel fritt

annat 7 % (som rayonull)

I detta sammanhang behandlas även följande vid riksdagens början väckta

motioner, nämligen

4) de likalydande motionerna I: 388 av herrar Tistad och Ahlmark samt

II: 465 av herrar Andersson i Örebro och Berndtsson, vari yrkats att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om skyndsamt förslag till sådan

ändring av förordningen om särskild varuskatt att ingen skatt uttas på halvfabrikat.

Motivering

I: 388 och II: 465

Vissa choklad- och konfektyrvaror är belagda med särskild varuskatt.

Skatt skall erläggas då varor av sådant slag tillverkas yrkesmässigt inom

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr h2 år 1968

riket för avsalu eller för vidare bearbetning. Även halvfabrikat är således

skattebelagda. Skatt skall också utgå då varor av skattepliktigt slag införs

till riket.

Registrerad skattskyldig får i deklaration till särskild varuskatt göra avdrag

för varor som enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till

svensk frihamn.

I en vara som inte är belagd med särskild varuskatt kan ingå halvfabrikat

som är belagt med sådan skatt. Som exempel därpå kan nämnas biseuits och

wafers (stat. nr 19.08.100) som är överdragna med choklad. Den vid tillverkningen

använda chokladmassan är i detta fall skattebelagd, däremot

inte bakverken som sådana.

Denna skattekonstruktion leder till att svensktillverkade produkter missgynnas

i förhållande till utländska varor. För att fasthålla vid det anförda

exemplet är importerade chokladöverdragna biseuits och wafers fria från

särskild varuskatt. Motsvarande svensktillverkade varor belastas däremot

med skatt på den ingående chokladmassan. Skatten utgår med 50 % av

chokladmassans beskattningsvärde, vilket är en väsentlig de! av den färdiga

produktens pris. Skattereglerna försätter alltså de svenska fabrikanterna i

underläge gentemot deras utländska konkurrenter. Något tullskydd som

kan lindra verkningarna existerar inte i förhållande till EFTA-staterna, varifrån

den hårdaste konkurrensen kommer.

Vid export av i Sverige tillverkade biseuits och wafers innehållande choklad

belastas varorna med särskild varuskatt på den ingående choldadmassan.

Detta minskar de svenska fabrikanternas konkurrensförmåga på exportmarknaden

och omöjliggör i praktiken all export av berörda varuslag.

I diskussionen har framförts tanken på att man skulle belägga importerade

biseuits och wafers innehållande choklad med eu särskild avgift motsvarande

den särskilda varuskatt som drabbar inom landet tillverkade produkter

av samma slag.

Motionärerna finner icke detta vara någon god lösning, då den innebär en

ytterligare komplicerande faktor i vårt redan tillräckligt komplicerade system

av punktskatter. Därför bör man gå den motsatta vägen och slopa den

särskilda varuskatten på halvfabrikat. En sådan ändring skulle emellertid

komma att beröra inte endast chokladmassa utan även pulver och tabletter

för beredning av läskedrycker, möjligen också andra varuslag.

1:881 och 11: 1136

I proposition nr 99 framläggs bl. a. förslag om avgift till staten vid införsel

av wafers och biseuits som innehåller choklad och hänföres till tulltaxenummer

19.08. Avgiften föreslås utgå med 2 kr. för kilogram choklad som ingår

i varan. Det skall åligga importören att uppge den sammanlagda vikten av

choklad i varan vid införseln. Uppgiften skall styrkas med intyg från tillverkaren,

om tullverket ej medger annat. Förslaget avser att utjämna den

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

snedvridning i konkurrensen som råder mellan importerade och inom landet

tillverkade wafers och biscuits innehållande choklad.

Motionärerna erinrar om att de i de ovan refererade motionerna 1: 388

och II: 465 påtalat denna konkurrenssnedvridning och hemställt om skyndsamt

förslag till sådan ändring att särskild varuskatt ej uttas på halvfabrikat.

I propositionen framlägges förslag till en annan lösning. Denna är emellertid

enligt motionärernas mening behäftad med svagheter i följande avseenden.

Det är ovisst huruvida den föreslagna avgiften motsvarar den särskilda

varuskatten, som belastar varan med 50 procent av chokladens beskattningsvärde.

Kvaliteten och sammansättningen av ingående choklad kan variera

starkt. I den män avgiften — generellt eller för visst varuparti — skulle vara

högre än den skatt som belastar motsvarande svenska varor, torde avgiftsbeläggningen

av importvarorna strida mot artikel 6 i EFTA-konventionen.

Erfarenheterna av pälsvarubeskattningen, där i viss mån likartade problem

föreligger, visar att de utländska leverantörerna påpassligt reagerar mot avgiftsdiskriminering.

Metoden för fastställande av mängden i varan ingående choklad är inte

tillförlitlig. Vid tillverkning inom Sverige utgår skatt för den chokladmassa

som tillförs bakverken. I denna massa ingår förutom produkter av kakaobönor

vanligen socker och smakämnen, men den kan därutöver innehålla

mjölk, kaffe, hasselnötter, mandlar, apelsinskal och annat. Vid bestämmande

av den sammanlagda vikten choklad i varan skall alla ingredienser givetvis

medräknas. Det föreligger risk för att importören resp. tillverkaren i sin

viktuppgift underlåter att medräkna sådana tillsatser. Möjligheterna att kontrollera

de lämnade uppgifterna är begränsade. Kontrollen är därtill tidsoch

kostnadskrävande.

Förslaget upphäver inte konkurrenssnedvridningen vid export.

Av dessa skäl anser motionärerna att den i propositionen föreslagna lösningen

inte kan godtas.

Då ett förslag om att slopa den särskilda varuskatten på halvfabrikat, såsom

föreslagits i de ovan nämnda motionerna, inte kan föreläggas riksdagen

förrän tidigast till hösten och en snabb lösning av här ifrågavarande konkurrensproblem

är angelägen, föreslås i stället införande av ett restitutionsförfarande

för avlyftning av erlagd skatt. Härigenom upphäves förekommande

konkurrenssnedvridning vad beträffar såväl import som export. Wafers

och biscuits torde uteslutande tillverkas industriellt av ett mycket begränsat

antal företag. Man kan därför i detta sammanhang helt bortse från de mindre

bagerierna. Detta gör ett restitutionsförfarande enkelt att administrera.

För wafers och biscuits utgår utjämningsskatt om inte tillverkningen sker

i endast ringa omfattning. Kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet vid

tillverkning inom riket. Skattskyldig tillverkare avger deklaration till kon
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

trollstyrelsen över sin tillverkning av skattebelagda varor. 1 deklarationen

yrkar tillverkaren samtidigt ersättning för den fördyring som uppstått genom

att vid tillverkningen använts råvaror som omfattas av jordbruksregleringen.

Denna ersättning regleras av kontrollstyrelsen.

Då sålunda de varor, varom här är fråga, är underkastade ett avgifts- och

prisutjämningssystem med kontrollstyrelsen som beskattningsmyndighet

och kontrollstyrelsen också är beskattningsmyndighet för den särskilda

varuskatten, bör ett restitutionsförfarande utan större omgång kunna byggas

upp på basis av det deklarations- och kontrollsystem som redan finns.

I: 902 och II: 1161

I propositionen föreslås vissa tulländringar, som aktualiserats i samband

med genomförandet av Sveriges åtaganden i Kennedyronden. Därvid föreslås

emellertid vissa tullnedsättningar, som går längre än vad dessa åtaganden

motiverar. Medan för specialbilar (tnlltaxenr 87.03) samt för underreden

och karosserier (tulltaxenr 87.04 och 87.05) de svenska förhandlingsåtagandena

innebär en sänkning från 15 % till 11 % föreslås i propositionen att

tullen sättes till 10 %. Anledning till eu sådan sänkning utan motsvarande

utländsk motprestation saknas.

På motsvarande sätt föreslås en sänkning av den s. k. reparationstullen

från 10 % till 5 % utan motsvarande åtaganden. Genom den senare sänkningen

försämras de svenska reparationsföretagens konkurrensläge i förhållande

till utlandet.

II: 1160

Motionärerna framhåller att handelsministern i remissdebatten meddelat

att utredningar pågår om vilken kapacitet som ur beredskapssynpunkt kan

vara nödvändig och önskvärd för vår textilindustri. Så länge detta utredningsarbete

ännu ej avslutats är det olämpligt att låsa tullen för textilvarorna

vid lägre nivå än som fordras enligt våra åtaganden i GATT. Speciellt allvarligt

är detta beträffande garnsidan, eftersom garnproduktionen utgör en

från beredskapssynpunkt mycket trång sektor. Branschen har för syntetullgarn

yrkat på en tull på 9—10 %. Kommerskollegium har funnit att en tull

på 7—9 % ger ett manufaktureringsskydd av den storlek som tulltaxekommittén

allmänt sett förordade. Med hänsyn till dessa förhållanden bör tullsatsen

för syntetullgarn nu inte sättas lägre än 9 %.

Enligt propositionen jämställs avfall och maskintrassel. Maskin- och polertrassel

är emellertid en manufakturerad vara, som liksom andra tillverkade

produkter bör beviljas ett tullskydd i proportion till förädlingsgraden. För

närvarande är manufaktureringsskyddet för tillverkning av syntet- och

rayonulltrassel 8 %. Att tullfrihet införes för avfall motiverar enligt motionärernas

uppfattning inte att en bearbetad vara med detta avfall som utgångsmaterial

skall berövas sitt manufaktureringsskydd. Vissa tulltekniska

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 39

svårigheter kan föreligga vad gäller alt skilja rayon- och syntetmaterial från

varandra. Den av branschen föreslagna lösningen eliminerar emellertid dessa

svårigheter samtidigt som tillverkningen av trassel fortfarande erhåller ett

visst mindre manufaktureringsskydd.

Utskottet

I den av 1967 års höstriksdag behandlade propositionen (1967: 150) med

förslag till ny tulltaxa på grundval av förhandlingsresultatet i Kennedyronden

aviserades att ändringar på vissa punkter kunde komma att visa sig

nödvändiga. Med anledning härav förutsatte bevillningsutskottet att frågan

om bl. a. tullen på linolja, som tagits upp i eu motion med anledning av propositionen,

skulle komma att uppmärksammas i detta sammanhang. Så har

också skett i den här behandlade propositionen, som förutom de tullfrågor

berörande bl. a. textil- och bilbranschen, som kvarstod olösta efter Ivennedyrondens

slut, även tar upp frågor om råvaruprisutjämning för mandelmassa

samt om särskild avgift vid import av vissa slag av wafers och biscuits.

De föreslagna tulländringarna i fråga om syntetiska textilfibrer, bilar och

bildelar samt avtrappningen av reparationstullen har föranlett motion syrkanden

liksom även den föreslagna avgiften för wafers och biscuits.

Syntetull tillverkas inte inom landet. I nuvarande tulltaxa åtnjuter tillverkningen

av syntetullgarn ett tullskydd motsvarande skillnaden 3 % mellan

garntullen på 11 % och ulltullen på 8 %. De svenska åtagandena i Kennedyronden

skulle innebära att denna marginal ökades till 6 %, dvs. till

skillnaden mellan 4 och 10 %. Frågan har emellertid kommit i ett ändrat

läge sedan Ivungl. Maj :t med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen på framställning

från textilbranschen medgett tullfrihet för syntetullen. Departementschefen

anser inte att denna tullfrihet i och för sig bör föranleda någon

höjning av skyddet för garntillverkningen men föreslår med beaktande av

utvecklingen på kostnadssidan en tullsats på 7 % för syntetullgarn och att

tullfrihet för syntetull införs i tulltaxan samt att tullfriheten också skall

omfatta avfall av rayonull.

I motionen II: 1160 yrkas att tullen för syntetullgarn bestäms till 9 %,

att trassel av rayon- eller syntetull får en tullsats på 4 % samt att rayonullavfal!

för framställning av trassel blir tullfritt medan annat sådant avfall

får en tull på 7 (i. Motionärerna anser det olämpligt att i nuvarande

läge låsa tullarna på en lägre nivå än som fordras enligt våra handelspolitiska

åtaganden.

Utskottet kan för sin del inte finna att motionärerna anfört tillräckligt

bärande skäl för sin ståndpunkt. Den avvägning som gjorts i propositionen

innebär i fråga om syntetullgarnerna en ökad tullmarginal gentemot ullen

men också en avvägning med hänsyn till den del av textilindustrin som i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

sill produktion använder importerade, tullbelagda garner. I fråga om trassel

är det enligt utskottets mening av vikt för förbrukarna alt tullförhållandena

blir enhetliga, och härvid bör observeras att den dominerande delen

utgörs av bomullstrassel som redan är tullfritt.

I fråga om bilområdet framhålls i propositionen värdet av så enhetliga

tullar som möjligt och med hänsyn härtill föreslås att de biltullar som i

Kennedyronden sattes till 11 % sänks till 10 %. Det gäller bl. a. specialbilar

och lcarosserier samt underreden med motorer för personbilar. Vidare

föreslås att den s. k. reparations tullen avtrappas på samma sätt som tullarna

på maskinområdet, vilket innebär en tullsats på 5 % som slutlig tull.

Motionärerna i motionerna I: 902 och II: 1161 motsätter sig den föreslagna

sänkningen av biltullarna med hänvisning till att sänkningen inte motsvaras

av någon utländsk motprestation. De anser vidare att sänkningen av

reparationstullen försämrar de svenska reparationsföretagens konkurrensläge

i förhållande till utlandet.

Tullarna i den svenska tulltaxan bygger som bekant i princip på tanken

om enhetligt tullskydd för enhetlig tillverkning. Denna princip försökte man

också iaktta i Kennedyronden. Av förhandlingsskäl gjorde man inom bilområdet

ett avsteg från den enhetliga tullen beträffande lastbilarna för vilka

en tull på 15 % bibehölls. Också tullsatsen 11 % för vissa bilar och bildelar

var betingad av förhandlingsutvecklingen. Ett bibehållande av en tull på

11 % för lcarosserier och underreden för personbilar ter sig emellertid inte

motiverat, då såväl de färdiga personbilarna som bildelar i allmänhet får eu

tull på 10 %. Någon anledning att specialbilar såsom brandbilar och bärgningsbilar

skall ha annan tull än övriga bilar finns inte heller.

En viss tveksamhet gentemot sänkningen av reparationstullen har vid

remissbehandlingen redovisats av bl. a. representanter för gummibranschen

samt av motorrenoverarna. Däremot är sänkningen ett starkt önskemål inom

den del av bilbranschen som är beroende av renoveringar utomlands. Anpassningen

av reparationstullen till tullarna på maskinområdet har hittills

betraktats som en lämplig avvägning mellan dessa olika intressen.

Utskottet finner således inte skäl tillstyrka de i de här behandlade motionerna

framförda yrkandena.

Det förhållandet att andra länder inte krävt tullsänkningar i dessa fall

är enligt utskottets mening i och för sig inte något skäl för att avstå från

den avvägning av tullsatserna som med hänsyn till de svenska marknadsförhållandena

synes vara lämpligast.

Utskottet tar slutligen upp de frågor som sammanhänger med den föreslagna

avgiften vid import av vissa wafers och biscuits. Enligt bestämmelserna

i förordningen om särskild varuskatt skall sådan skatt utgå på de

skattepliktiga varorna inte bara då de tillverkas för försäljning utan också

då de tillverkas för vidare bearbetning. En kexfabrik som framställer choklad

för att användas vid kextillverkningen blir således skattskyldig för sin

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 41

chokladtillverkning oaktat kexen inte är skattepliktiga enligt denna förordning.

Vid import av wafers och biscuits, till vilken varugrupp bl. a. chokladöverdragna

kex hör, utgår emellertid inte någon tull eller annan avgift som

svarar mot den inhemska beskattningen av choklad. Denna snedvridning av

konkurrensen har påtalats av vederbörande branschorganisation som framhållit

att den lett till en alltmer ökande import. För att förbättra de inhemska

tillverkarnas konkurrensläge föreslås i propositionen att en avgift

skall tas ut vid import av nämnda varor och att denna lämpligen bör sättas

till 2 kr. per kg choklad som ingår i bakverket.

Samma fråga tas upp i de vid innevarande riksdags början väckta motionerna

I: 388 och II: 465. Motionärerna avvisar tanken på en särskild avgift

vid import och begär i stället riksdagsskrivelse angående sådan ändring

av förordningen om särskild varuskatt att skatt inte skall utgå på halvfabrikat.

Med hänsyn till att en avveckling av skatten på halvfabrikat skulle komma

att beröra inte endast chokladmassa utan även pulver och tabletter för

beredning av läskedrycker och möjligen också andra varuslag inskränker

motionärerna sig till att begära riksdagsskrivelse med hemställan om förslag

beträffande den avsedda skatteavvecklingen. I de med anledning av

propositionen väckta motionerna I: 881 och II: 1136 av samma motionärer

framläggs förslag till förordning om restitution av skatt på choklad som

använts för tillverkning av wafers och biscuits, vilket förslag torde vara avsett

att ersätta det i propositionen framlagda förslaget om en särskild avgift

vid införseln av dessa varor. Formellt yrkar motionärerna inte avslag

på det i propositionen framlagda förslaget, men utskottet förutsätter med

hänsyn till motiveringen i motionerna att ett sådant yrkande varit avsett att

framställas.

Frågan om beskattningen av den choklad som används för tillverkning

av andra varor än sådana som är skattepliktiga enligt förordningen om

särskild varuskatt kan självfallet lösas på det i och för sig enkla sätt som

angivits i de vid riksdagens början väckta motionerna, nämligen att man

slopar den bestämmelse som stadgar skattskyldighet för den som tar ut

skattepliktig vara för vidare bearbetning. De av motionärerna uttalade farhågorna

för komplikationer i fråga om bl. a. tabletter och pulver avsedda

för beredning av läskedrycker saknar helt relevans i detta sammanhang, då

denna varugrupp inte förekommer i industriellt sammanhang. Däremot

synes det utskottet ovisst om motionärerna varit medvetna om vad en sådan

åtgärd skulle betyda ekonomiskt och administrativt. Om man från beskattningen

undantar alla former av blockchoklad blir man sannolikt nödsakad

att i likhet med vad som nu gäller i fråga om exempelvis mandelmassa fastställa

en viktgräns och förklara att choklad som säljs i enhet om minst ett

kg är skattefri men att övrig choklad skall beskattas. Detta system fungerar

i viss mån tillfredsställande i fråga om mandelmassa på grund av att denna

vara i obearbetat skick inte är nämnvärt efterfrågad som konfektyr. Beträf
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets betänkande nr fö år 1968

fande blockchokladen däremot gäller att den kan ges samma sammansättning

som en av de största artiklarna inom sötvaruområdet, nämligen chokladkakorna,

som svarar för en inte obetydlig del av skatteinkomsterna. Utskottet

anser det överflödigt att närmare utveckla de i samband härmed uppkommande

kontrollsvårigheterna. Skattebortfallet enligt motionärernas förslag

kan uppskattes till mellan 10 och 20 milj. kr.

Det med anledning av propositionen framförda yrkandet att konkurrenssnedvridningen

skulle elimineras genom att de inhemska tillverkarna av

wafers och biscuits får restitution av den särskilda varuskatt de erlagt för

choklad som ingår i sådana varor motiveras med att det i propositionen

framlagda förslaget är behäftat med vissa svagheter. Sålunda skulle det enligt

motionärernas mening vara tveksamt om den föreslagna avgiften är

riktigt avvägd. Om avgiften i vissa fall skulle vara för hög, skulle detta

strida mot EFTA-lconventionen. Vidare skulle svårigheter föreligga att fastställa

mängden i varan ingående choklad och att kontrollera uppgifterna

härom. Slutligen framhålls att förslaget inte upphäver konkurrenssnedvridningen

vid export.

Till stöd för den föreslagna restitutionen åberopas att de avsedda varorna

uteslutande torde tillverkas industriellt av ett mycket begränsat antal företag

som också är skattskyldiga till utjämningsskatt. Då kontrollstyrelsen

är beskattningsmyndighet för denna skatt och även för den särskilda varuskatten

anser motionärerna att kontrollstyrelsen bör kunna fullgöra uppgifterna

med restitutionen.

Utskottet, som förutsätter att motionärerna avser att deras förslag skall

ersätta den i propositionen föreslagna avgiften vid införsel och att inte båda

förslagen skall förverkligas, kan inte finna att något av de argument motionärerna

framför är tillräckligt vägande för att motivera ett frångående av

förslaget i propositionen. På vissa punkter finner utskottet motionärernas

argumentering vilseledande. Wafers och biscuits tillverkas nämligen av

praktiskt taget varje tillverkningslconditori och av ett flertal bagerier. Dessa

kategorier är f. n. inte skattskyldiga till utjämningsskatt men om man utformar

restitutionsbestäminelserna så som motionärerna föreslår kommer

självfallet dessa grupper att begära restitution för sin chokladförbrukning

som inte är begränsad till wafers och biscuits utan även omfattar tårtor och

andra varor som inte hör till denna varugrupp. Motionärernas förslag torde

med hänsyn därtill komma att medföra än större svårigheter och kontrollproblem

än departementschefens förslag. Skattesatsens höjd har enligt vad

utskottet erfarit bestämts med ledning av ingående undersökningar och är

— för att undvika EFT A-komplikationer — satt något i underkant i förhållande

till de värden som de verkställda undersökningarna gett till resultat.

Såväl när det gäller de praktiska svårigheterna som farhågorna för kollisioner

med EFTA-överenskommelsen vill utskottet emellertid hänvisa till

erfarenheterna från Danmark och Norge, där man i flera år tillämpat en

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 43

avgift av samma slag som nu föreslås i propositionen. Enligt vad utskottet

erfarit har nämligen tillämpningen av motsvarande bestämmelser i dessa

länder inte vållat några svårigheter. Härutöver vill utskottet framhålla att

om man godkänner principen att en inhemsk konsumtionsskatt bör avlyftas,

om importvarorna inom samma område inte drabbas av en däremot

svarande avgift, blir med all sannolikhet följden att samma krav kommer att

resas från närliggande områden. Det kan sålunda nämnas att vid glasstillverkningen

förbrukas ganska stora kvantiteter choklad, men glass är numera

en skattefri vara. Vad slutligen gäller frågan om exporten av svenska

wafers och biscuits kan utskottet i princip biträda den uppfattningen att

förordningen om säskild varuskatt borde ha innehållit bestämmelser som

möjliggör restitution av skatten i sådana fall. Då någon dylik export i nämnvärd

omfattning hittills inte förekommit kan emellertid avsaknaden av sådana

regler inte betecknas som någon allvarlig brist. Utskottet förutsätter

att Kungl. Maj :t om frågan blir aktuell kommer att framlägga förslag om

komplettering av förordningen om särskild varuskatt i nämnda avseende.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1: 388 och II: 465

samt I: 881 och II: 1136.

Mot de delar av propositionen som inte tagits upp till särskild behandling

har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen

A) med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 1968: 99

och med avslag på motionerna 1:902 och 11:1161 samt

motionen II: 1160 antar de vid propositionen fogade förslagen

till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968

(nr 25),

2) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 §

tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),

3) förordning angående ändring i förordningen den 3

juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor,

4) förordning om avgift vid införsel av vissa bakverk,

B) bemyndigar Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och

ett av åren 1970, 1971 och 1972 genomföra de ändringar

i tulltaxan som framgår av kol. 5, 6 och 7 i bilaga till statsrådsprotokollet

i ärendet,

G) avslår

1) motionerna I: 388 och II: 465,

2) motionerna I: 881 och II: 1136.

Stockholm den 9 maj 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Yngve Nilsson (h),

Sundin (ep), Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (h), Paul Jansson (s),

Erik Filip Petersson (fp), Arne Pettersson (s), Stadling (s) och Tistad

(fp); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Brandt (s),

Engkvist (s), Andersson i Essvik (s), Eriksson i Bäckmora (ep)*, Enskog

(fp), Carlstein (s), Larsson i Umeå (fp), Hammarsten (s) och Börjesson i

Falköping (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

1) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Magnusson i

Borås (h), vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: 902 och

II: 1161 samt II: 1160 ansett att utskottet under punkterna A 1, A 2 och B

bort hemställa att riksdagen med bifall till motionerna I: 902 och II: 1161

samt II: 1160

A 1) antar det vid Kungl. Maj :ts proposition nr 99 fogade

förslaget till förordning om ändring i tulltaxan den 12

januari 1968 (nr 25) med följande ändringar:

a) att tulltaxenummer 56.03 fr. o. m. den 1 juli 1968 skall

ha följande lydelse:

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller

korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke

kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning:

A. trassel............................................ 4 %

B. annat av syntetiskt textilmaterial...................... fri

C. annat av konstgjort textilmaterial:

1. för framställning av trassel ........................ fri

2. för framställning av annat än trassel ................ 7,6 %

b) att tullen för tulltaxenummer 56.05 A 1 och 56.06 A

fr. o. in. den 1 juli 1968 skall vara 9 %;

c) att den i propositionen föreslagna ändringen av tullen

för tulltaxenummer 87.03, 87.04 B 1 och 87.05 A avslås;

A 2) avslår det vid propositionen fogade förslaget till

förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen

den 13 maj 1960 (nr 391) såvitt ändringen

avser förstnämnda författningsrum,

B) bemyndigar Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och

ett av åren 1970, 1971 och 1972 dels genomföra de ändringar

i tulltaxan som framgår av kol. 5, 6 och 7 i bilagan till

statsrådsprotokollet i ärendet med undantag för tulltaxenummer

87.03, 87.04 B 1 och 87.05 A, dels beträffande tull
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

45

taxenummer 56.03 C 2 genomföra samma ändringar i tulltaxan

som i nämnda bilaga anges för tulltaxenummer

56.04 B.

2) av herrar Erik Filip Petersson (fp), T istad (fp), Enskog (fp) och

Larsson i Umeå (fp), som anser,

dels att det avsnitt som börjar på s. 41 med »Frågan om beskattningen»

och slutar på s. 43 med »motionerna I: 388 och II: 465 samt I: 881 och II:

1136» bort ha följande lydelse:

»Frågan om beskattningen av den choklad som används för tillverkning

av andra varor än sådana som är skattepliktiga enligt förordningen om särskild

varuskatt kan givetvis lösas på det sätt som angivits i de vid riksdagens

början väckta motionerna, nämligen genom att slopa skatten på halvfabrikaten.

En sådan omläggning av beskattningen måste dock enligt utskottets

mening föregås av en utredning som klarlägger konsekvenserna

därav. Med hänsyn till att en total avveckling av den särskilda varuskatten

bör ske inom ramen för en samlad skattereform, bör en sådan separat utredning

inte igångsättas nu. Utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka

bifall till motionerna I: 388 och II: 465.

Den lösning som föreslås i propositionen — införande av en särskild importavgift

på wafers och biscuits — är behäftad med åtskilliga svagheter.

Importavgiften föreslås utgå efter vikt, medan den särskilda varuskatten

utgår efter värde. Denna konstruktion synes vara nödvändig av kontrolltekniska

skäl. Om inle importavgiften sättes extremt lågt, i vilket fall den

delvis förfelar sitt syfte, kan denna konstruktion leda till en diskriminering

av vissa delar av importen, som strider mot våra internationella åtaganden.

Fastställandet av avgiften i det enskilda fallet förutsättes ske på grundval

av deklaration av tillverkaren. Möjligheterna att i praktiken kontrollera

deklarationens riktighet är starkt begränsade. Slutligen innebär den föreslagna

importavgiften inte någon lösning på det problem som består däri,

att den särskilda varuskatten på choklad belastar nu ifrågavarande bakverk

även vid export och i praktiken gör det omöjligt för de svenska fabrikanterna

att konkurrera på den utländska marknaden.

Med det anförda får utskottet avstyrka bifall till propositionen i vad den

avser förslag om importavgift på wafers och biscuits innehållande choklad.

Utskottet anser att ett restitutionsförfarande av det slag som föreslås i

motionerna I: 881 och II: 1136 löser hithörande problem på ett ändamålsenligt

sätt. För wafers och biscuits utgår utjämningsskatt enligt förordningen

den 3 juni 1960 (nr 258) såvida inte tillverkningen sker i allenast ringa

omfattning. Beskattningsmyndighet vid tillverkning inom landet är kontrollstyrelsen,

till vilken myndighet skattskyldig tillverkare har att avge

deklaration över sin tillverkning av skattebelagda varor. I deklarationen

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

yrkar tillverkaren samtidigt ersättning för den fördyring som uppstått genom

att vid tillverkningen använts råvaror som omfattas av jordbruksregleringen.

Denna ersättning regleras av kontrollstyrelsen, som också är beskattningsmyndighet

för den särskilda varuskatten. Då sålunda de varor

varom här är fråga är inordnade i ett avgifts- och prisutjämningssystem

som administreras av kontrollstyrelsen anser utskottet, att ett restitutionsinstitut

utan större omgång kan byggas upp på basis av det deklarationsoch

kontrollsystem som redan finns.

Såsom ovan nämnts föreligger inte skattskyldighet till utjämningsskatt

vid tillverkning av wafers och biscuits i allenast ringa omfattning. Utskottet

anser att rätten till restitution bör begränsas på motsvarande sätt. Utskottet

föreslår därför att tillverkare av wafers och biscuits, som har att erlägga utjämningsskatt

vid tillverkningen, skall vara berättigad att åtnjuta restitution

av särskild varuskatt för i bakverken ingående choklad. Därmed tillgodoses

i allt väsentligt yrkandena i motionerna I: 881 och II: 1136.»

dels alt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen

A) med avslag på propositionen i vad den avser förslag

om särskild avgift vid införsel av vissa bakverk och med

avslag på motionerna 1:902 och 11:1161 samt motionen

II: 1160 antar de vid propositionen fogade förslagen till

1) (= utskottet)

2) (= utskottet)

3) (= utskottet)

4) med anledning av motionerna I: 881 och II: 1136 antar

följande

Förordning

om restitution av särskild varuskatt vid tillverkning av vissa bakverk

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid tillverkningen inom riket av wafers och biscuits som innehåller choklad

och i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25) hänförs till tultaxenummer

19.08 äger tillverkaren, under förutsättning att vid tillverkningen utgår utjämningsskatt

enligt förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt

å vissa varor, erhålla restitution av särskild varuskatt som erlagts för

i bakverken ingående choklad. Rätt till restitution gäller jämväl för materialförlust

som uppstått vid tillverkningen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968

47

2 §•

Narmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

B) (= utskottet)

C) avslår motionerna I: 388 och II: 465.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:278 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :‘ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 a1 i texten