Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1968-05-09 · 30 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:43, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

1

Nr 43

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), m. m.

jämte motioner.

Propositionen

I proposition 1968:88 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anta

därvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370),

2) förordning om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst.

Det huvudsakliga innehållet i propositionen sammanfattas sålunda.

I propositionen föreslås vissa kompletteringar av de vid 1967 års höstriksdag

antagna bestämmelserna angående beskattningen av realisationsvinst

vid avyttring av fastighet. Lika med avyttring av fastighet skall således

enligt förslaget anses sådan marköverföring som omfattas av det utvidgade

ägoutbytesinstitut, varom förslag framlagts i prop. 1967: 167. Vidare

föreslås att engångsersättning, som erhålls vid upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till fastighet på obegränsad tid, vid realisationsvinstbeskattningen

skall likställas med köpeskilling för avyttrad fastighet. Detsamma

föreslås även i fråga om motsvarande engångsersättningar för inskränkning

i förfoganderätten till fastighet som utgår enligt naturvårdslagen.

Har fastighet tagits i anspråk genom expropriation eller liknande

förfarande eller har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som

nyss nämnts, skall han enligt propositionen i vissa fall få möjlighet till

uppskov med realisationsvinstbeskattningen, om han inom tre år anskaffar

ny fastighet.

De nya bestämmelserna skall i princip tillämpas första gången vid 1969

års taxering.

Författningsförslagen har följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 saml. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 35 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen den

28 september 1928 samt punkt 5 av anvisningarna till 21 §, punkt 5 av anvisningarna

till 24 §, punkt 4 av anvisningarna till 35 § och punkt 2 av anvisningarna

till 36 § samma lag1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

35 §.

2 mom. Avyttras fastighet,

Har fastighet tagits i anspråk genom

expropriation eller liknande förfarande

eller eljest avyttrats under

sådana förhållanden, att tvångsförsäljning

måste anses vara för handen,

och kan det icke skäligen antagas,

att avyttringen skulle ha ägt

rum även om tvång icke förelegat, är

endast 75 procent av vinsten skattepliktig

även om fastigheten innehafts

mindre än två år. Detsamma gäller i

fråga om fastighetsförsäljning, som

utgör led i åtgärder för jordbrukets

eller skogsbrukets yttre rationalisering,

och sådan avyttring av fastighet

till staten som ägt rum, därför att

fastigheten på grund av flygbuller

icke kan bebos utan påtaglig olägenhet.

(Föreslagen lydelse)

---vinsten skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk genom

expropriation eller liknande förfarande

eller eljest avyttrats under

sådana förhållanden, att tvångsförsäljning

måste anses vara för handen,

och kan det icke skäligen antagas,

att avyttringen skulle ha ägt

rum även om tvång icke förelegat, är

endast 75 procent av vinsten skattepliktig

även om fastigheten innehafts

mindre än två år. Detsamma gäller i

fråga om fastighetsförsäljning, som

utgör led i åtgärder för jordbrukets

eller skogsbrukets yttre rationalisering,

och sådan avyttring av fastighet

till staten som ägt rum, därför att

fastigheten på grund av flygbuller

icke kan bebos utan påtaglig olägenhet,

samt vidare när fastighet överföres

till ny ägare genom marköverföring

enligt 8 kap. 4 a § eller 13

kap. 2b § lagen den 18 juni 1926 (nr

326) om delning av jord å landet.

Skattskyldig, som haft skattepliktig

realisationsvinst på grund av avyttring

eller marköverföring enligt

föregående stycke eller på grund av

att han fått engångsersättning för

inskränkning i förfoganderätten till

1 Senaste lydelse av 35 § 2 och 3 mom., punkt 4 av anvisningarna till 35 § och punkt 2 av

anvisningarna till 36 § se 1967:748 samt av punkt 5 av anvisningarna till 21 § och punkt 5 av

anvisningarna till 24 § se 1946:109.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968 3

<Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sin fastighet enligt naturvårdslagen

den 11 december 1964 (nr 822) eller

för motsvarande inskränkningar enligt

andra författningar eller för upplåtelse

av nyttjanderätt eller servitutsrätt

till fastigheten på obegränsad

tid, kan, om han avser att förvärva

fastighet (ersättningsfastighet),

som är jämförlig med den fastighet

till vilken realisationsvinsten

hänför sig, få uppskov med beskattning

av realisationsvinsten i enlighet

med särskilda bestämmelser därom.

Uppkommer fråga om beskattning

av realisationsvinst eller om beräkning

av realisationsförlust på grund

av avyttring av ersättningsfastighet,

beräknas vid tillämpning av vad i

första stycket sägs innehavstiden för

ersättningsfastigheten som om avyttringen

avsett den tidigare innehavda

fastigheten. Vad nu sagts gäller

dock endast om den realisationsvinst

som uppskovet avser helt eller delvis

avräknats från ersättningsfastighetens

ingångsvärde.

Har avyttrad--------närmast dessförinnan.

Vad som--------till vattenkraft.

3 mom. Avyttras aktie,-----av vinsten

Avyttrar skattskyldig--------detta stycke.

Kan tillämpning-------avyttringen sker.

Har egendom--------— för avyttringen.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje Bestämmelsen i 2 mom. fjärde

stycket äger motsvarande tillämp- stycket äger motsvarande tillämpning

på egendom som avses i detta ning på egendom som avses i detta

moment. moment.

Från skatteplikt--------läs egendom.

Har fastighet--------av fångeshandlingen.

Anvisningar

till 21 8.

5. Till intäkt av jordbruksfastighet

räknas jämväl vad som influtit

på grund av upplåten nyttjanderätt

till fastigheten eller del därav, såsom

arrende, avgäld för lägenhet,

som är avsöndrad från fastigheten,

eller för servitut, som vilar å fastigheten,

m. m. dyl. Vad nu sagts gäller

dock icke beträffande engångs
-

5. Till intäkt av jordbruksfastighet

räknas jämväl vad som influtit

på grund av upplåten nyttjanderätt

till fastigheten eller del därav,

såsom arrende, avgäld för lägenhet,

som är avsöndrad från fastigheten,

eller för servitut, som vilar å fastigheten,

m. m. dyl. Vad nu sagts gäller

dock icke beträffande engångs
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 ar 1963

(Nuvarande lydelse)

ersättning vid upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt för obegränsad

tid, t. ex. vid ianspråktagande

under nyss angivna förhållanden av

mark eller strömfall enligt vattenlagen

eller för framdragande av ledningar

eller anläggande av väg. Hör

till fastigheten rätt att på visst sätt

utnyttja någon annan fastighet såsom

till skogsfång, mulbete eller dyl.,

skall givetvis även vad som därigenom

kommer fastighetens innehavare

tillgodo räknas som intäkt av fastigheten.

I fråga om för gemensamt

behov avsatta s. k. besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra

likartade samfälligheter, som förvaltas

självständigt för delägarnas gemensamma

räkning, skall som samfällighetens

inkomst räknas även

vad som in natura utdelats till innehavarna

av de fastigheter, som hava

del i samfälligheten. Då inkomsten

således beskattas hos samfälligheten

(jfr 53 § 1 mom. f), följer härav,

att innehavare av fastighet, som

har del i samfällighet av ovannämnda

art, icke är skyldig att som intäkt

av sin fastighet upptaga vad

han uppburit såsom utdelning från

samfälligheten, vare sig utdelningen

utgått in natura eller i penningar.

till

5. Såsom intäkt av annan fastighet

räknas icke engångsersättning

vid upplåtelse av nyttjanderätt eller

servitutsrätt till sådan fastighet för

obegränsad tid (jfr punkt 5 andra

meningen av anvisningarna till

21 §).

(Föreslagen lydelse)

ersättning vid upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt för obegränsad

tid, t. ex. vid ianspråktagande

under nyss angivna förhållanden av

mark eller strömfall enligt vattenlagen

eller för framdragande av ledningar

eller anläggande av väg. Icke

heller räknas till intäkt av jordbruksfastighet

engångsersättning för

inskränkning i förfoganderätten till

fastighet enligt naturvårdslagen den

11 december 1964 (nr 822) eller för

motsvarande inskränkningar enligt

andra författningar. Hör till fastigheten

rätt att på visst sätt utnyttja

någon annan fastighet såsom till

skogsfång, mulbete eller dyl., skall

givetvis även vad som därigenom

kommer fastighetens innehavare tillgodo

räknas som intäkt av fastigheten.

I fråga om för gemensamt behov

avsatta s. k. besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra liknande

samfälligheter, som förvaltas

självständigt för delägarnas gemensamma

räkning, skall som samfällighetens

inkomst räknas även vad som

in natura utdelats till innehavarna

av de fastigheter, som hava de! i

samfälligheten. Då inkomsten således

beskattas hos samfälligheten (jfr

53 § 1 mom. f), följer härav, att innehavare

av fastighet, som har del

i samfällighet av ovannämnda art,

icke är skyldig att som intäkt av sin

fastighet upptaga vad han uppburit

såsom utdelning från samfälligheten,

vare sig utdelningen utgått in natura

eller i penningar.

24 §.

5. Såsom intäkt av annan fastighet

räknas icke engångsersättning

vid upplåtelse av nyttjanderätt eller

servitutsrätt till sådan fastighet för

obegränsad tid (jfr punkt 5 andra

meningen av anvisningarna till 21

§). Icke heller räknas till sådan intäkt

engångsersättning för inskränkning

i förfoganderätten till fastighet

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 ar WbS

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

enligt naturvårdslagen den 11 december

1964 (nr 822) eller för motsvarande

inskränkningar enligt andra

författningar.

till 35 §.

4. Upplåtelse av nyttjanderätt eller

servitutsrätt till fastighet för obegränsad

tid mot engångsersättning

anses som avyttring av fastighet när

upplåtelsen framstår som ett fullständigt

ianspråktagande av mark,

t. ex. upplåtelse av mark till väg. 1

övriga fall anses upplåtelsen som avyttring

av lös egendom. Engångsersättningen

är att betrakta som köpeskilling

(jfr punkt 5 andra meningen

av anvisningarna till 21 §).

4. Lika med avyttring av fastighet

anses marköverföring enligt 8 kap.

4 a § eller 13 kap. 2 b § lagen den 18

juni 1926 (nr 326) om delning av

jord å landet. Detsamma gäller när

ägare av fastighet fått engångsersättning

på grund av sådan inskränkning

i förfoganderätt till fastigheten

som skett enligt naturvårdslagen den

11 december 1964 (nr 822) eller på

grund av motsvarande inskränkningar

enligt andra författningar eller

när han fått sådan ersättning på

grund av upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till fastigheten

för obegränsad tid (jfr punkt 5 andra

meningen av anvisningarna till

21 §). Engångsersättningen är i dessa

fall att betrakta som köpeskilling,

varvid så stor del av fastigheten anses

avyttrad som ersättningsbeloppet

utgör av fastighetens hela värde

vid tiden för beslutet om inskränkningen

i förfoganderätten eller för

upplåtelsen av nyttjanderätten eller

servitutsrätten. Vid vinstberäkningen

får den skattskyldige från sammanlagda

beloppet av den eller de

engångsersättningar han erhållit under

ett beskattningsår, om han icke

visar att han haft avdragsgilla omkostnader

enligt 36 § till samma eller

högre belopp, i stället åtnjuta avdrag

med 500 kronor. Detta avdrag

får dock icke överstiga det sammanlagda

ersättningsbeloppet.

till 36 §.

2. Har fastighet-------

Har avyttrad--------

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet

— antingen detta utgör

köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet

tjugo år före avyttring
-

- åsatta taxeringsvärde,

sista meningen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet

— antingen detta utgör

köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet

tjugo år före avyttring
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr A3 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

en, taxeringsvärdet för år 1914 eller en, taxeringsvärdet för år 1914 eller

taxeringsvärdet året före dödsfallet taxeringsvärdet året före dödsfallet

eller motsvarande värde — liksom de eller motsvarande värde — liksom de

förbättrings- eller därmed jämförliga förbättrings- eller därmed jämförliga

reparations- och underhållskostna- reparations- och underhållskostnader,

för vilka avdrag får ske, skola der, för vilka avdrag får ske, skola

omräknas till de belopp, vartill de omräknas till de belopp, vartill de

skulle ha uppgått efter det allmänna skulle ha uppgått efter det allmänna

prisläget under det år då avyttringen prisläget under det år då avyttringskcdde.

en skedde. Angående omräkningen,

när den skattskyldige erhållit uppskov

med beskattning av realisationsvinst

enligt 35 § 2 mom. tredje

stycket, gälla särskilda bestämmelser.

Omräkningen sker-------årligen omräkningstalen.

Har avyttring--------före dödsfallet.

Förbättringskostnad eller-----— före dödsfallet.

Kostnad för-----— —— tredje stycket.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas

första gången vid 1969 års taxering. Äldre bestämmelser om engångsersättning

för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighet på obegränsad

tid eller för inskränkning i förfoganderätt till fastighet enligt naturvårdslagen

eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar

gäller fortfarande, om avtal träffats eller beslut meddelats om ersättningen

före den 1 juli 1968. Utgår sådan engångsersättning på grund av expropriation

eller liknande förfarande, gäller äldre bestämmelser om talan i målet

väckts före den 1 juli 1968 eller om rättigheten börjat utövas eller inskränkningen

trätt i kraft före nämnda dag.

Förslag

till

Förordning

om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst

Härigenom förordnas som följer.

1 §‘

Har skattskyldig haft skattepliktig realisationsvinst, som avses i 35 § 2

mom. tredje stycket kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

och som uppgått till minst 3 000 kronor, kan han, om han så yrkar och på

de villkor och i den omfattning som nedan sägs, erhålla uppskov med beskattning

enligt kommunalskattelagen och förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt av realisationsvinsten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968 7

2 §•

Uppskov kan erhållas, om den skattskyldige avser att före utgången av

tredje kalenderåret efter det år, då realisationsvinsten uppkommit, förvärva

fastighet (ersättningsfastighet), som är jämförlig med den fastighet

till vilken realisationsvinsten hänför sig.

Om den skattskyldige icke förvärvat ersättningsfastighet innan uppskovsbeslut

meddelats, gäller som förutsättning för uppskov, att den skattskyldige

till länsstyrelsen i det län, där han taxeras till statlig inkomstskatt,

överlämnat en av svensk bank eller, efter länsstyrelsens medgivande, annan

svensk kreditinrättning utfärdad garantiförbindelse i vilken kreditinrättningen

förklarat sig svara för ett skattebelopp, avseende statlig eller

kommunal inkomstskatt, som beräknas till 50 procent av den vid taxering

till statlig inkomstskatt skattepliktiga realisationsvinst som uppskovet avser.

Länsstyrelsen utfärdar intyg om överlämnad garantiförbindelse.

Garantiförbindelse skall gälla till utgången av andra taxeringsåret efter

det beskattningsår, då ersättningsfastighet enligt första stycket senast skulle

ha förvärvats. Förbindelsen skall vara utfärdad enligt formulär som riksskattenämnden

fastställer.

3 §•

Fråga om uppskov handlägges av prövningsnämnden i det län, där den

fastighet, till vilken realisationsvinsten hänför sig, är belägen.

Ansökningshandlingen inges eller insändes till prövningsnämndens kansli

och skall vara inkommen till kansliet före utgången av året efter det år,

under vilket den realisationsvinst uppkommit som ansökningen avser. Har

ansökan gjorts hos annan prövningsnämnd än som avses i första stycket,

skall handlingarna omedelbart översändas till kansliet hos den prövningsnämnd

som har att pröva ansökningen.

4 §•

Medges uppskov innebär detta i första hand att frågan om beskattning

av realisationsvinst som avses i 1 § får anstå i avvaktan på att den skattskyldige

förvärvat ersättningsfastighet. Har den skattskyldige icke inom

den föreskrivna tiden förvärvat ersättningsfastighet, skall realisationsvinsten

upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för det

beskattningsår, då realisationsvinsten uppkom.

Anskaffar den skattskyldige inom föreskriven tid ersättningsfastighet

upptages frågan om fortsatt uppskov snarast till behandling och gäller därvid

följande.

I den mån det vederlag, till vilket realisationsvinsten hänför sig, efter

avdrag för försäljningsomkostnader eller motsvarande kostnader, motsvarar

eller understiger det för ersättningsfastigheten utgivna vederlaget, anstår

frågan om beskattning av realisationsvinsten till dess ersättningsfastigheten

avyttras. Om förstnämnda vederlag, efter avdrag som nyss nämnts,

överstiger det för ersättningsfastigheten utgivna vederlaget, får uppskov

med beskattningen icke längre åtnjutas för den del av realisationsvinsten

som motsvarar det överskjutande beloppet. Denna del av realisationsvinsten

skall upptagas till beskattning i enlighet med första stycket andra punkten.

Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust genom avyttring

av ersättningsfastigheten skall det ingångsvärde, som gäller för denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

fastighet enligt anvisningarna till 36 § kommunal skattelagen, minskas med

beloppet av den skattepliktiga realisationsvinst eller del av sådan vinst som

uppskovet avser.

Det åligger skattskyldig som erhållit uppskov att, när anskaffningen skett,

utan dröjsmål anmäla detta för prövningsnämnden.

5 §.

Avlider skattskyldig, som erhållit uppskov med beskattningen av realisationsvinst

för att anskaffa ersättningsfastighet, tillämpas för dödsboet vad

som enligt bestämmelserna i denna förordning skolat gälla för den avlidne.

Upplöses aktiebolag eller annan juridisk person, som erhållit sådant

uppskov, skall realisationsvinsten snarast upptagas till beskattning på samma

sätt som vid eftertaxering för det beskattningsår då realisationsvinsten

uppkom.

6 §■

Om handläggning av ansökan om uppskov enligt denna förordning samt

om talan mot beslut rörande tillämpningen av förordningen gäller i tilllämpliga

delar bestämmelserna i taxeringsförordningen den 23 november

1956 (nr 623) om handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och

om talan mot prövningsnämnds beslut rörande taxering.

7 §‘

Berör beslut om uppskov åsatt taxering, skall sådan ändring vidtagas i

taxeringen som betingas av beslutet. Ändringen ankommer på den prövningsnämnd,

som har att taga befattning med taxeringen, eller, om besvär

rörande taxeringen är föremål för prövning i högre instans, på denna.

Underrättelse angående beslut om uppskov skall, när så behövs, tillställas

den myndighet som har att vidtaga ändringen i taxeringen.

8 §•

Om taxeringen för det år, då den med uppskovet avsedda realisationsvinsten

uppkom, i anledning av anförda besvär eller av annan anledning ändras

efter det att beslut om uppskov meddelats, får besvär med yrkande om därav

betingad ändring i uppskovsbeslutet anföras i särskild ordning. Besvären

skall vara inkomna inom sex månader från den dag då beslutet om ändring

i taxeringen meddelades men får ej företagas till avgörande förrän beslutet

rörande taxeringen vunnit laga kraft.

9 §•

Konungen meddelar föreskrifter för tillämpningen av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förordningen äger icke tillämpning på realisationsvinst, som uppkommit

genom att skattskyldig erhållit engångsersättning för upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till fastighet på obegränsad tid eller för inskränkning

i förfoganderätt till fastighet enligt naturvårdslagen den It december

1964 (nr 822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra

författningar, om avtal träffats eller beslut meddelats före den 1 juli 1968,

och ej heller på annan realisationsvinst, om realisationsvinsten uppkommit

före år 1968.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

9

Motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen återfinns under

följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen.

Inledning, s. 9—10

Marköverföring genom ägoutbyte, s. 11—12

Upplåtelse av nyttjanderätt m. m., s. 12—15

Uppskov med realisationsvinstbeskattningen, s. 15—20

Övergångsbestämmelser, s. 20—21

Realisationsvinstbeskattningen av jordbruksfastigheter, s. 21.

Motionerna

Yrkanden

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 948 av herrar Eskilsson och Sveningsson

samt II: 1206 av herrar Eliasson i Moholm och Björkman, vari hemställts,

att riksdagen måtte antaga det i proposition nr 88 framlagda förslaget till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) med

den ändring att dels 35 § 2 mom. erhåller nedanstående lydelse, dels till

punkt 4 av anvisningarna till 35 § fogas ett stycke av den lydelse som nedan

framgår dels ock att ikraftträdandebestämmelserna får följande lydelse.

35 §.

2 mom. Avyttras fastighet,---vinsten skattepliktig.

Har fastighet---å landet.

Skattskyldig, som haft skattepliktig realisationsvinst på grund av avyttring

eller marköverföring enligt föregående stycke eller sådan avyttring som

föranletts av att han av sysselsättningsskäl måst flytta till annan ort, så ock

skattskyldig, som på grund av att han fått engångsersättning för inskränkning

i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen den 11 december

1964 (nr 822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra

författningar eller för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten

på obegränsad tid, kan, om han avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet),

som är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten

hänför sig, få uppskov med beskattning av realisationsvinsten i enlighet

med särskilda bestämmelser därom. Uppkommer fråga om beskattning

av realisationsvinst eller om beräkning av realisationsförlust på grund av avyttring

av ersättningsfastighet, beräknas vid tillämpning av vad i första

stycket sägs innehavstiden för ersättningsfastigheten som om avyttringen

avsett den tidigare innehavda fastigheten. Vad nu sagts gäller dock endast

om den realisationsvinst som uppskovet avser helt eller delvis avräknats

från ersättningsfastighetens ingångsvärde.

Har avyttrad--- —■ närmast dessförinnan.

Vad som---till vattenkraft.

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 43

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

Anvisningar

till 35 §.

4. Lika med---sammanlagda ersättningsbeloppet.

Ersättningsfastighet skall kunna anses jämförlig med fastighet, beträffande

vilken uppskov med beskattning av realisationsvinst medgives, även om

den enligt fastighetstaxeringen är av annan beskattningsnatur.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas

första gängen vid 1969 års taxering. Äldre bestämmelser om engångsersättning

för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighet på obegränsad

tid eller för inskränkning i förfoganderätt till fastighet enligt naturvårdslagen

eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar

gäller fortfarande, om avtal träffats eller beslut meddelats om ersättningen

före den 1 januari 1969. Utgar sådan engångsersättning på grund av

expiopriation eller liknande förfarande gäller äldre bestämmelser om talan

i målet väckts före den 1 januari 1969 om rättigheten börjat utövas eller inskränkningen

trätt i kraft före nämnda dag.

II) motionen I: 949 av herr Åkerlund, vari hemställts,

A) att riksdagen måtte besluta att engångsersättningar för inskränkning

i förfoganderätten till fastighet enligt naturvårdslagen den 11 december 1964

(nr 822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar

vid realisationsvinstbeskattningen skall anses som avyttring av fastighet men

att i övrigt någon ändring icke vidtas i gällande bestämmelser rörande beskattningen

av engångsersättning för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt

till fastighet;

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext.

I detta sammanhang behandlas även följande vid riksdagens början väckta

motioner

1) de likalydande motionerna I: 92 av herr Strandberg och II: 132 av herr

Petersson, vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om utgivande av eu broschyr som på lättförklarligt sätt klargör principerna

och innebörden av den nya lagstiftningen om realisationsvinstbeskattningen»

;

2) de likalydande motionerna I: 387 av herr Tistad och 11: 483 av herr

Larsson i Umeå, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte begära förslag om sådan ändring av gällande bestämmelser att vinst,

som uppkommer vid försäljning av villa på grund av ägarens flyttning från

orten, inte skali beskattas om han inom viss tid på den nya orten köper ny

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

11

bostadsfastighet;

3) de likalydande motionerna I: 392 av herr Werner och //: 473 av herr

Hermansson m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära utredning om sådan utformning av mark- och aktievinstbeskattningen

att sådana vinster beskattas i minst samma utsträckning

som löneinkomster;

4) de likalydande motionerna I: 636 av herr Axel Kristiansson och 11:806

av herr Josef son i Arrie in. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta

sådan ändring av 36 § kommunalskattelagen att interpolation av taxeringsvärdet

under perioden mellan två allmänna fastighetstaxeringar må tillåtas

enligt i motionerna anförda riktlinjer samt att vederbörande utskott utarbetar

förslag till ändrad lagtext»;

5) de likalydande motionerna I: 650 av herr Sveningsson och 11: 813 av

herr Magnusson i Borås m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga

följande

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas att 35 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 och punkt 7 av övergångsbestämmelserna till lagen den 15

december 1967 (nr 748) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

35 §.

3 mom. Avyttras aktie,---- 25 % av vinsten.

Avyttrar skattskyldig---detta stycke.

Kan tillämpning---avyttringen sker.

Har egendom--- — för avyttringen.

Bestämmelsen i ---- detta moment.

Från skatteplikt---lös egendom.

7. Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk

förening efter den 31 december 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande

över bolaget eller föreningen, beräknas realisationsvinst vid hans

avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen

avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts

får icke föranleda att realisationsvinst beräknas lägre eller att realisationsförlust

beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna

i detta stycke gälla endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens

väsentliga tillgång. De gälla dock icke vid avyttring av aktie i sådant

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsrättsförening som avses i 24 §

3 mom., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla

bostadslägenheter i fastigheten.

Övriga yrkanden i motionerna 1: 392 och II: 473 behandlas av utskottet i

andra sammanhang.

Motivering

I: 92 och II: 132

Det måste åvila myndigheterna att på rimligt sätt förklara innebörden av

den av 1967 års höstriksdag beslutade lagstiftningen rörande realisationsvinstbeskattningen.

I samband med lagändringsförslag i fråga om hyresregleringen

föreslog Ivungl. Maj:t att flera 100 000 kr. skulle utnyttjas för utgivande

av en informationsbroschyr. Det angivna exemplet åskådliggör önskemålet

om att för berörda medborgare söka klargöra innebörden av riksdagens

lagbeslut. Lagstiftningen beträffande realisationsvinstbeskattningen

är av sådan karaktär att dess innebörd och principerna för dess tillämpning

bör klarläggas. Det torde inte innebära större svårigheter och inte heller vara

något ekonomiskt problem att i kortfattad form söka klarlägga dessa förhållanden.

Utgivandet av en enkel broschyr synes därför inte behöva belastas

med särskilt anslag.

I: 387 och II: 483

Vid föregående års riksdag behandlades i samband med propositionen om

markvärdebeskattningen förslag om att vinst, som uppkommer vid försäljning

av villa på grund av ägarens flyttning från orten, inte iskall beskattas

om ägaren inom viss tid på den nya orten köper ny bostadsfastighet. Riksdagsmajoriteten

avvisade dessa förslag.

Departementschefen anförde i prop. 1967: 153 att tillräcklig hänsyn tagits

till dessa reinvesteringsfall genom lagstiftningens grundläggande utformning

(s. 137). Majoriteten i bevillningsutskottet anslöt sig till departementschefens

bedömning och motivering (BeU 1967: 64). Genom det fasta tillägget

på 3 000 kr. per år torde visserligen många mindre realisationsvinster

bli skattefria, men i ett inte oväsentligt antal fall kan man förutsätta att

försäljningar av vanliga egna hem kommer att resultera i beskattning. Av

flera skäl är detta inte tillfredsställande.

Markvärdekommitténs förslag, som i fråga om dessa reinvesteringsfall

överensstämmer med propositionen, utsattes för kritik från flera remissinstanser

på denna punkt.

Kooperativa förbundet ifrågasatte om inte någon bestämmelse borde införas,

som generellt befriar från beskattning i dessa reinvesteringsfall. Förbundet

ansåg att denna regel skulle kunna utformas så, att eventuellt uppkommande

beskattning skall undanröjas, därest skattskyldig i samband

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968 13

med byte av anställningsort, inträde i pensionsåldern eller liknande försäljer

en- eller tvåfamilj sfastighet, som använts som egen bostad, och därefter senast

inom viss tid, två å tre år, anskaffar liknande bostadsfastighet. Också

Näringslivets skattedelegation framhöll, att de olägenheter, som uppkommer

för en villaägare som tvingas flytta från en ort och där sälja sin bostad för

att i stället köpa en villa på en ny bostadsort, inte helt undanröjs genom

kommittéförslaget.

Även om i de flesta fall någon skattepliktig vinst inte uppkommer, befarar

motionärerna att »lagstiftningens grundläggande utformning» inte resulterar

i skattefrihet i samtliga fall där en villa säljs på grund av flyttning

till annan ort och motsvarande ^investering sedan sker. Helt oberoende av

om flyttningen beror på driftinställelse eller är en frivillig flyttning stämmer

det illa med lagstiftningens syfte att realisationsvinstbeskattning i dessa

fall skall kunna ifrågakomma. En beskattning motverkar här dessutom direkt

den rörlighet på arbetsmarknaden, som är ett av syftena med arbetsmarknadspolitiken.

1: 392 och II: 173

Från radikalt håll inom arbetarrörelsen har länge krävts en hårdare beskattning

av spekulationsvinster. Den införda aktievinstbeskattningen liksom

omläggningen av markvinstbeskattningen kan i viss män anses vara

ett tillmötesgående av dessa krav från arbetarhåll. Utformningen av beskattningen

på dessa områden lämnar emellertid mycket övrigt att önska. Medan

eu löntagare får betala skatt för hela sin inkomst, bortsett från ortsavdraget,

beskattas aktie- och markvinster bara delvis. Från markvinsterna får man

göra stora avdrag, bland annat för penningvärdets fall. Det belopp som blir

kvar efter alla avdragen är i allmänhet skattepliktigt bara till 75 %. Likartad

beskattningsprincip gäller för aktievinsterna.

1: 636 och II: 806

I de nya bestämmelserna om beräkning av skattepliktig realisationsvinst

vid avyttring av fastighet ingår en alternativregel för beräkning av ingångsvärdet

av fastighet vid längre innehavstid än 20 år. Enligt denna alternativregel

får i stället för den ursprungliga anskaffningskostnaden för fastigheten

till grund för realisationsvinstberäkningen läggas taxeringsvärdet 20 år före

avyttringen förhöjt med 50 procent. Den s. k. 20-årsregeln kommer i regel att

tillämpas i de fall då det inte är möjligt att verkställa en tillförlitlig utredning

om förbättringskostnader, som ligger bortom 20-årsgränsen.

Den i lagstiftningen genomförda anknytningen till taxeringsvärdet vid lång

innehavstid är praktisk, men den medför i likhet med den äldre lagstiftningen

tröskelproblem med hänsyn till att underlaget för ingångsvärdesberåkningen

vid 20-årsregeln i så hög grad påverkas av höjningarna av taxeringsvärdena

vid de allmänna fastighetstaxeringarna. Fastighetsägarna kommer

att bli obenägna att genomföra en försäljning de närmaste åren före den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

tidpunkt som markerar gränsen för tillämpning av ett nytt taxeringsvärde

vid ingångsvärdeberäkningen. Enligt de undersökningar av taxeringsutfallei

beträffande jordbruksfastighet på landsbygden som genomförts beträffande

dels 1952 års allmänna fastighetstaxering (SOU 1956: 57) och dels 1957 års

allmänna fastighetstaxering (SOU 1963: 14) uppgick höjningen av taxeringsvärdet

på jordbruksfastighet i genomsnitt till 56 procent vid 1952 års allmänna

fastighetstaxering jämfört med 1945 års och till 62 procent vid 1957

års allmänna fastighetstaxering jämfört med 1952 års. Detta innebär att, om

taxeringsvärdenivån vid 1945 års allmänna fastighetstaxering sätts till 100,

nivån vid 1952 års taxering blir 156 och nivån vid 1957 års taxering 252.

Vid fastighetsförsäljningar fr. o. in. 1968 t. o. m. 1971 kommer 1945 års taxeringsvärden

att ligga till grund för 20-årsregeln och under åren 1972 t. o. in.

1976 1952 års taxeringsvärden. Det är uppenbart att fastighetsägarna under

respektive perioder blir obenägna att genomföra försäljningar med hänsyn

till de trösklar som uppkommer 1972 respektive 1977. En stor del av tröskelproblemen

skulle undanröjas om man tillåter interpolation av taxeringsvärdet

under perioden mellan två allmänna fastighetstaxeringar. En sådan konstruktion

med ett för varje år glidande taxeringsvärde skulle i hög grad minska

de ogynnsamma effekterna av trösklarna vid de allmänna fastighetstaxeringarna

och därmed ge ett rättvisare resultat vid tillämpningen av 20-årsregeln.

Om nytt taxeringsvärde åsatts vid särskild fastighetstaxering under

perioden mellan två allmänna fastighetstaxeringar får jämkning göras med

hänsyn härtill.

1: 650 och 11: 813

Genom beslut av 1967 års riksdag rörande markvärdebeskattningen antogs

en bestämmelse som i sig själv innebar retroaktivitet och som enligt

motionärernas mening kan få upprörande verkningar långt framåt i tiden.

Motionärerna åsyftar den i kommunalskattelagen införda regeln enligt vilken

fastighet, vilken före ingången av 1968 förvärvats från närstående utan

att lagfart sökts senast den 8 november 1967, vid en framtida realisationsvinstbeskattning

skall anses förvärvad genom det köp, byte eller därmed

jämförliga fång, som skett närmast dessförinnan från annan än på angivet

sätt närstående person.

Den vittgående retroaktivitet som härigenom infördes strider enligt motionärernas

uppfattning i väsentliga hänseenden mot vedertagna rättssäkerhetsprinciper.

Framför allt framstår det som stötande att på detta sätt införa

ett stadgande som radikalt och slumpmässigt ändrar villkoren för de

avtalsslutande parterna efter det att avtalet ingåtts. Speciellt i fråga om fastighetsaffärer

bör det kunna krävas att de rättsregler som gäller vid tidpunkten

för ett avtals ingående och vilka köpare och säljare förlitat sig på

inte förändras genom retroaktiv lagstiftning.

I svensk skattepraxis anses äganderätten till en fastighet övergå till köparen

vid tidpunkten för köpekontraktets undertecknande. De bestämmelser

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968 15

varom ovan är fråga knyter i stället den skatterättsliga effekten til! ingivandet

av ansökan om lagfart eller annan ansökan hos myndighet. Någon

betydelse för äganderättens övergång har dock icke lagfartsansökan. Enligt

lagfartsförordningen skall ansökan om lagfart inges till inskrivningsdomaren

inom sex månader — i stad inom tre månader — från köpets avslutande.

Det händer dock många gånger att ansökan av fullt legitima skäl inges väsentligt

senare. Åtskilliga avyttringar kommer nu, oavsett om köpare och

säljare varit i god tro eller ej, i ett helt annat skatterättsligt läge än vad

som från början avsetts. Det måste därför anses som högst olämpligt att de

skattemässiga verkningarna knyts till en tidpunkt som har så föga med

själva äganderättens övergång att göra som tidpunkten för lagfartsansökan.

Svensk skatterätt erkänner den principen att det står den skattskyldige

fritt att inom lagstiftningens ram så avpassa sitt ekonomiska handlande

att han ej drabbas av onödigt hög skatt. Genom de regler som nu införts

har fullt legitima överlåtelser plötsligt bestraffats på ett för den allmänna

rättskänslan stötande sätt.

Genom att köparen endast får räkna sig till godo säljarens ingångsvärde

övergår den latenta skatteskuld som eventuellt uppkommit under säljarens

innehavstid på köparen. Någon möjlighet för denne att i efterhand gottgöra

sig för denna belastning torde i de allra flesta fall inte föreligga. Det förefaller

obilligt att verkningarna av den retroaktiva lagstiftningen ensidigt

skall träffa den part som icke haft den direkta ekonomiska vinningen av

affären. Att märka är vidare att flertalet av dem som kommer att drabbas av

den retroaktivt verkande lagstiftningen torde vara andra än dem man velat

komma åt. Risk föreligger nämligen att endast de som handlat i okunnighet

och god tro drabbas, medan de som haft tillgång till skatteexpertis eller eljest

varit tillräckligt förutseende ej blir berörda av förevarande bestämmelse.

I: 948 och II: 1206

I och med att 1967 års riksdag antagit nj^a bestämmelser rörande realisationsvinstbeskattningen,

innebärande att denna fick evärdelig karaktär, kan

principiella invändningar ej riktas mot de i prop. 1968: 88 framlagda förslagen

om kompletterande bestämmelser rörande nyttjanderätts- och servitutsupplåtelser.

Däremot saknas enligt motionärernas mening anledning afl

i samband med ikraftträdandet bryta beskattningsåret och låta den 1 juli

1968 utgöra gränsen mellan de äldre och de nya bestämmelserna. I fråga om

inkomstbeskattningen gäller i vårt land den praxis att samma lagstiftning

skall gälla för hela beskattningsåret, och denna praxis brukar brytas endast

då speciella skäl anses vara för handen. Några sådana skäl har emellertid

ej åberopats av departementschefen och synes ej heller kunna anföras. Motionärerna

föreslår därför att övergångsbestämmelserna får sådan utformning

att äldre bestämmelser gäller även beträffande transaktioner under senare

halvåret 1968.

Då 1967 års riksdag behandlade frågan om realisationsvinstbeskattningen,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

förelåg full enighet om att uppskov med beskattningen borde medges när

fastighetsägare av mer eller mindre tvingande skäl nödgades avyttra sin

fastighet och han avsåg att skaffa sig ny sådan. Redan i prop. 1967: 153 angavs

exempel på fall då uppskov befanns motiverat. I anslutning härtill

framfördes från olika håll önskemålet att egnahemsägare, som erhållit anställning

å annan ort och på grund härav avyttrar sin fastighet, skall inbegripas

bland de uppskovsberättigade. I prop. 1968: 88 har departementschefen

utvidgat området för uppskovsrätt men alltjämt ställ t de berörda

egnahemsfallen utanför.

Enligt motionärernas mening föreligger en form av tvångsförsäljning när

en skattskyldig av anställningsskäl avflyttar från viss ort till annan. Tydligast

torde detta framträda när arbetsgivaren beordrat förflyttning i tjänsten

eller när ett helt verk eller helt företag flyttar till annan ort. Likartat är förhållandet

för den som mist sin anställning på grund av personalinskränkning

eller företagsnedläggelse och ej kan erhålla nytt arbete på platsen. I

vissa sådana fall förekommer också omflyttningar som föranstaltas genom

AMS. Det tvångsmässiga kan måhända sägas vara mindre för dem som frivilligt

söker tjänst å annan ort, men j fråga om fastighetsförsäljningen föreligger

blott gradskillnader i tvånget. Någon principiell skillnad görs f. ö.

icke mellan mer frivilliga flyttningar och sådana av ren tvångskaraktär när

det gäller avdrag för flyttningskostnader. Det kan måhända göras gällande

att försäljning av egnahem i allmänhet ej kommer att föranleda någon realisationsvinstbeskattning.

Motionärerna anser det dock angeläget att icke

genom beskattningen försvåra anskaffandet av nytt egnahem.

Enligt lagförslaget skall ersättningsfastigheten vara »jämförlig» med den

fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig. Härom uttalar departementschefen,

att det enligt hans mening »ligger i sakens natur att man särskilt

i upplåtelsefallen får bedöma frågan om likvärdigheten relativt liberalt».

Motionärerna delar denna uppfattning men kan inte instämma i vad

departementschefen anför om att ersättningsfastigheten skall vara av samma

beskattningsnatur som den tidigare fastigheten. Det kan nämligen förhålla

sig så att en fastighet, som egentligen används endast som bostadsfastighet,

i fastighetstaxeringslängden är registrerad som jordbruksfastighet

i stället för annan fastighet. Anledningen kan vara t. ex. att det egentliga

jordbruket efter hand avstyckats och byggnaden jämte tomt behållit stamfastighetens

registernummer eller helt enkelt att det är fråga om en relativt

stor tomt, vilken förlorat sin tidigare jordbrukskaraktär genom att jorden

ej brukas. Om en sådan fastighet exproprieras, bör det vara i lagstiftningens

anda att ersättningsfastigheten har annan fastighets karaktär. Likaså bör

t. ex. en av staten inköpt bullerstörd annan fastighet få ersättas med jordbruksfastighet

av ovannämnd typ. Motionärerna förordar en komplettering

av lagstiftningen i detta syfte.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

17

1: .94.9

Departementschefen har i prop. 1968: 88 föreslagit, att alla nyttjanderätts-

och servitutsiipplåtelser på obegränsad tid mot engångsersättning skall

behandlas som avyttring av fastighet. Härigenom tillgodoses de önskemål

som bevillningsutskottet uttryckt i betänkande 1967: 64, att upplåtelser enligt

naturvårdslagen, i vilka fall engångsersättningarna ofta uppgår till stora

belopp, bör behandlas som avyttring av fastighet.

Det vill synas som om departementschefen inte längre tillmätt de komplikationer,

som en ändring av regeln skulle medföra, någon betydelse. De

starka skäl som i höstas talade emot att samtliga upplåtelser mot engångsersättning

behandlades som fastighetsavyttring äger självfallet alltjämt giltighet.

Den föreslagna 500-kronorsregeln löser inte problemet. Någon uppskattning

görs inte i propositionen om i hur många fält realisationsvinstbeskattning

skulle komma alt inträda med den föreslagna regeln. Mycket

tyder på att antalet blir stort, sannolikt förekommer upplåtelser mot engångsersättning

årligen för 20 000—25 000 fastigheter.

Motionären anser att de skäl, som departementschefen anförde i prop.

1967: 153 för en särbehandling av sådana nyttjanderättsupplåtelser som upplåtelser

för kraftledning o. dyl., alltjämt äger sådan styrka, att motionären

inte på den bristfälliga utredning som föreligger kan tillstyrka en ändring

härvidlag. Ersättningar enligt naturvårdslagen och motsvarande bör dock

kunna jämställas med upplåtelser av mark till vägar o. dyl. De praktiska

problemen då det gäller upplåtelser enligt naturvårdslagen kan knappast

tillmätas nämnvärd betydelse.

Utskottets yttrande

I propositionen föreslås vissa kompletteringar och ändringar av den vid

1967 års höstriksdag antagna lagstiftningen rörande markvärdebeskattningen.

På grundval av förslag i prop. 1967: 167 har innevarande års riksdag beslutat

vissa ändringar i jorddelningslagen, som syftar till ökade möjligheter

att genom ägoutbyte eller vid laga skifte överföra mark från en fastighet

till en annan mot ersättning i pengar. Metoden är avsedd att användas i

stället för köp, avstyckning och sammanläggning när fastighet skall utökas

med del av annan fastighet.

Enligt gällande rättspraxis anses ägoutbyte inte utgöra ett realisationsvinstgrundande

fång. I den förevarande propositionen föreslås att ägoutbyLe

enligt de ovannämnda bestämmelserna skall jämställas med avyttring

av fastighet och således inte medföra skattefrihet vid realisationsvinstbeskattningen.

Den nya civilrättsliga lagstiftningen ger möjlighet till transaktioner med

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande, nr ho år 1968

samma reella innebörd som avyttring av fastighet. Mot bakgrunden härav

framstår det som följdriktigt att marköverföring enligt det utvidgade ägoutbytesinstitutet

vid beskattningen jämställs med överlåtelse genom köp

eller byte. Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot att

realisationsvinst i här avsedda fall skall beräknas på motsvarande sätt som

vid expropriation och liknande tvångsavyttring, dvs. att aldrig mer än 75 %

av vinsten skall tas upp till beskattning. Utskottet tillstyrker således propositionen

i denna del.

I propositionen behandlas också ett spörsmål, som var föremål för diskussion

i utskottets bet. 1967: 64, nämligen frågan om beskattningen av engångsersättning

för nyttjanderätts- eller servitutsupplåtelse av fastighet på

obegränsad tid och engångsersättning för inskränkning i förfoganderätt till

fastighet enligt naturvårdslagen.

Enligt 1967 års lagstiftning görs vid realisationsvinstbeskattningen skillnad

mellan sådana upplåtelser mot engångsersättning, som innebär ett totalt

ianspråktagande av mark, och andra upplåtelser. De förstnämnda anses

jämställda med avyttring av fastighet, och engångsersättning härför beskattas

enligt samma regler, som gäller för realisationsvinst vid avyttring av

fastighet. Sådana ej tidsbegränsade upplåtelser, som innebär att fastighetsägaren

fortfarande kan förfoga över marken med viss begränsning, betraktas

däremot som avyttring av lös egendom. Detta medför att ersättningar

för dylika upplåtelser blir helt skattefria efter fem år från fastighetsförvärvet.

I rättspraxis har engångsersättningar enligt naturvårdslagen jämställts

med ersättningar vid upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt.

Förslaget i propositionen innebär att engångsersättning vid upplåtelse av

nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighet på obegränsad tid vid realisationsvinstbeskattningen

alltid skall jämställas med köpeskilling för avyttrad

fastighet. Detsamma gäller sådana engångsersättningar för inskränkning

i förfoganderätten till fastighet, vilka utgår enligt naturvårdslagen eller

andra författningar. Med motivering att beskattning av bagatellbelopp inte

bör förekomma föreslås vidare att avdrag vid vinstberäkningen får ske med

högst 500 kr. från sammanlagda beloppet av de under året uppburna engångsersättningarna.

Motionären i motionen I: 949 anser förslaget i propositionen vara förenat

med praktiska olägenheter och hemställer därför att nuvarande regler om

beskattning av engångsersättningar vid nyttj anderätts- och servitutsupplåtelser

på obegränsad tid bibehålls oförändrade.

Departementschefen har som motivering för en skärpning av bestämmelserna

om beskattning av sådana nyttj anderättsupplåtelser på obegränsad

tid, där markägaren fortfarande har en begränsad förfoganderätt över

marken, anfört bl. a. att man till följd av den nya lagstiftningen redan kunnat

märka en klar tendens hos de skattskyldiga att — i stället för försäljning

— ingå avtal om nyttjanderättsupplåtelse för all framtid i sådana fall

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

19

då upplåtelseformen faller under de gynnsammare beskattningsreglerna. Sådana

konsekvenser av lagstiftningen är givetvis inte tilltalande. Det ökade

utrednings- och kontrollarbete, som motionären befarar på grund av förslaget

i propositionen, torde till väsentlig del komma att elimineras genom

500-kronorsavdraget. På grund härav och då förslaget om beskattning av

engångsersättning enligt naturvårdslagen och andra författningar tillgodoser

de önskemål, som utskottet framfört i bet. 1967: 64, biträder utskottet departementschefens

förslag. Utskottet avstyrker således bifall till motionen

I: 949.

I prop. 1967: 153 skisserade departementschefen ett förslag till bestämmelser

om uppskov med realisationsvinstbeskattningen av fastighet i vissa

fall. Förslaget har närmare utformats i förevarande proposition och innebär

i huvudsak följande.

Rätt till uppskov med beskattningen av realisationsvinst skall föreligga

om skattskyldig anskaffar annan fastighet med anledning av att en av honom

tidigare innehavd fastighet frånhänts honom eller hans äganderätt till

denna begränsats genom

1) expropriation eller liknande förfarande,

2) arronderingsför sälj ning,

3) försäljning till staten på grund av flygbuller,

4) ägoutbyte eller annan marköverföring, som föranleder realisationsvinstbeskattning,

5) nyttjanderätts- eller servitutsupplåtelse på obegränsad tid mot engångsersättning

eller

6) inskränkning i förfoganderätten till fastighet enligt naturvårdslagen

eller annan lagstiftning, för vilken engångsersättning utgått.

Som förutsättning för uppskov med beskattningen skall gälla att realisationsvinsten

uppgått till minst 3 000 kr., att bankgaranti ställts för den beräknade

skatten, och att ersättningsfastighet av jämförligt slag anskaffas

inom tre år. Om den skattskyldige inte anskaffat ersättningsfastighet inom

föreskriven tid, skall realisationsvinsten, på samma sätt som vid eftertaxering,

upptas till beskattning för det beskattningsår då vinsten uppkom. Om

den skattskyldige förvärvar en jämförlig ersättningsfastighet, och anskaffningskostnaden

för denna motsvarar eller överstiger vederlaget för den avyttrade

fastigheten, medges däremot uppskov med beskattningen. Överstiger

vederlaget för den avyttrade fastigheten anskaffningsvärdet för ersättningsfastigheten

får uppskov med beskattningen åtnj utas endast med belopp motsvarande

sistnämnda värde. Den realisationsvinst, som uppskovet avser,

blir sedermera beskattad, när ersättningsfastigheten försäljs, på så sätt att

ingångsvärdet på sistnämnda fastighet minskas med det belopp uppskovet

avser.

Den förordade rätten till uppskov med beskattningen av intäkt vid fastighetsavyttring

utgör ingen nyhet i skattelagstiftningen. Ett liknande för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

farande tillämpas i fråga om intäkt, som erhållits genom avyttring av växande

skog, när en jordbruksfastighet försålts som ett led i åtgärder för jordbrukets

eller skogsbrukets yttre rationalisering. Då det är angeläget att realisationsvinstbeskattningen

inte verkar hämmande på utbudet av fastigheter

finns enligt utskottets mening skäl för att rätt till uppskov med beskattningen

införs också i de fall som anges i propositionen. Utskottet tillstyrker

därför i princip det framlagda förslaget.

I motionerna I: 948 och II: 1206 yrkas att uppskov med realisationsvinstbeskattning

skall medges också vid sådan fastighetsavyttring, som föranleds

av att den skattskyldige av sysselsättningsskäl tvingas flytta till annan ort

och där anskaffar ersättningsfastighet. Motionärerna i motionerna 1: 387 och

II: 483 anser att vinst vid försäljning av villafastighet på grund av ägarens

flyttning inte skall beskattas om inom viss tid ny fastighet anskaffas på

den nya bostadsorten.

Nämnda fråga behandlades vid 1967 års höstriksdag. I het. 1967: 64 framhöll

utskottet att vinster, som enbart hänför sig till penningvärdeförsämringen,

genom indexregleringen av anskaffnings- och förbättringskostnader,

inte kommer att bli föremål för realisationsvinstbeskattning. Eftersom

en villaägare vid försäljning i anledning av flyttning inte annat än undantagsvis

drabbas av en beskattning, som hindrar honom från att anskaffa en

annan likvärdig fastighet på den nya bostadsorten, ansåg utskottet speciella

undantagsregler inte erforderliga i dessa fall.

Utskottet har inte funnit anledning frånträda denna ståndpunkt. Härtill

kommer att det inte torde vara möjligt att på ett tillfredsställande sätt i lagstiftningen

närmare ange de fall, då en flyttning till annan ort kan motivera

uppskov med realisationsvinstbeskattningen. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motionerna I: 387 och 11:483 samt till motionerna

1: 948 och II: 1206 i berörda del.

Som tidigare angivits är enligt förslaget i propositionen ett villkor för

uppskov med beskattningen att ersättningsfastigheten är jämförlig med den

avyttrade. Enligt vad departementschefen uttalat bör kravet på likvärdighet

innebära att fastigheterna är av samma beskattningsnatur.

I motionerna I: 948 och II: 1206 yrkas att ersättningsfastighet skall anses

jämförlig med den avyttrade fastigheten även om fastigheterna inte är av

samma beskattningsnatur.

Enligt utskottets mening finns inte anledning medge uppskov med beskattningen,

om de båda fastigheterna inte är av jämförlig art. Om en skattskyldig

i stället för en exproprierad villafastighet anskaffar en såsom jordbruksfastighet

taxerad fastighet, vilken vid förvärvet endast består av bostadsbyggnad

och eventuellt driftbyggnader med tillhörande tomtområde,

bör emellertid enligt utskottets uppfattning de båda fastigheterna, även om

omtaxering av jordbruksfastigheten inte skett, anses likvärdiga och upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

21

skov med beskattningen av realisationsvinsten på villafastigheten medges.

För en sådan tillämpning av bestämmelserna erfordras inte någon ändring

av de föreslagna författningsbestämmelserna. Med det anförda avstyrker

utskottet yrkandet i motionerna I: 948 och II: 1206 i denna del.

Utskottet behandlar härefter de föreslagna ikaftträdandebestämmelserna.

I fråga om ändringarna i kommunalskattelagen föreslås bl. a. att äldre bestämmelser

om engångsersättning för nyttjanderätts- eller servitutsupplåtelse

på obegränsad tid och för inskränkning i förfoganderätten till fastighet

enligt naturvårdslagen eller andra författningar skall äga tillämpning,

om avtal träffats eller beslut om ersättningen meddelats före den 1 juli

1968. Utgår sådan ersättning på grund av expropriation eller liknande förfarande

skall enligt förslaget äldre bestämmelser fortfarande tillämpas om

talan i målet väckts före den 1 juli 1968 eller om rättigheten börjat utövas

eller inskränkningen trätt i kraft före nämnda dag.

I motionerna I: 948 och II: 1206 hemställer motionärerna att övergångsbestämmelserna

utformas så, att äldre bestämmelser fortfarande skall tilllämpas

i fråga om engångsersättningar av angivet slag, om avtal träffats

eller beslut meddelats före den 1 januari 1969.

Med hänsyn till de nackdelar som — på sätt tidigare framhållits — redan

visat sig vara förenade med den nuvarande lagstiftningen om beskattning

av engångsersättningar för nyttj anderätts- och servitutsupplåtelser för all

framtid och då ojämnheter i beskattningen i möjligaste mån bör undvikas,

anser utskottet det angeläget att den nya lagstiftningen träder i kraft snarast

möjligt. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 948 och II:

1206 också i denna del.

Stadgandet i sista punkten av övergångsbestämmelserna avser »engångsersättning

på grund av expropriation eller liknande förfarande» men däremot

inte annan därmed jämförlig tvångsavyttring. Härav skulle möjligen

kunna dras den slutsatsen att stadgandet inte är tillämpligt vid uppgörelse

utan rättegång, trots att tvång som nyss sagts måste anses vara för handen.

Samma regler bör givetvis gälla även i sistnämnda fall. Med hänsyn

till att den föreslagna utformningen av övergångsbestämmelserna kan ge

anledning till tveksamhet på denna punkt föreslår utskottet viss omgruppering

och omredigering av bestämmelserna i förtydligande syfte. I anslutning

härtill föreslår utskottet i samma syfte vissa ändringar av övergångsbestämmelserna

i förslaget till uppskovsförordning.

Enligt sista punkten av övergångsbestämmelserna till ändringarna i kommunalskattelagen

i såväl departementschefens som utskottets förslag skall

äldre bestämmelser gälla om inskränkningen i förfoganderätten till fastighet

trätt i kraft före den 1 juli 1968.

Beträffande förordnande om s. k. strandskyddsområde uppkommer fråga

om ersättning först sedan fastighetsägaren vägrats tillstånd till viss åtgärd

som omfattas av förordnandet. I detta sammanhang uttalar departements
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

chefen att den ersättningsgrundande inskränkningen inte trätt i kraft förrän

avslagsbeslutet meddelats. Med anledning härav vill utskottet framhålla,

att avgörande är om avslagsbeslutet meddelats före den 1 juli 1968 och att

det således saknar betydelse om beslutet vinner laga kraft först senare eller

eventuellt överklagas.

Om dispens från exempelvis strandskyddsförordnande vägrats, är fastighetsägaren

enligt 28 § naturvårdslagen berättigad till ersättning för den

skada han lider till följd av beslutet om dispensvägran. I förarbetena till

lagstiftningen har gjorts uttalanden som talar för att ersättningsfrågan —

även om avslagsbeslutet avser ett enstaka fall — bör prövas i ett sammanhang

för hela den inom ett skyddsområde belägna delen av en fastighet.

Därvid bör övergångsbestämmelserna äga tillämpning endast på den ersättning,

som direkt grundar sig på avslagsbeslutet.

Utskottet har härefter att behandla vissa frågor rörande realisationsvinstbeskattningen,

vilka aktualiserats i motioner väckta vid riksdagens början.

I motionerna 1:392 och 11:473 begärs att mark- och aktievinstbeskattningen

utformas så att dylika vinster beskattas i minst samma utsträckning

som löneinkomster.

Den nuvarande lagstiftningen rörande beskattningen av vinst vid avyttring

av fastighet är utformad så att beskattningen inte skall inbjuda till

markspekulation. Hänsyn har tagits till att fastighetsinnehavet är föremål

också för andra former av beskattning och att den del av realisationsvinsten,

som motsvarar penningvärdeförsämringen under innehavstiden, i

princip inte skall bli beskattad. Tämligen komplicerade regler har tillskapats

för att tillgodose dessa syften. I prop. 1967: 153 uttalade departementschefen

att kapitalvinstbeskattningen senare borde överses och samordnas

i belysning av gjorda erfarenheter. Innan man erhållit tillräckligt material

för bedömning av verkningarna av den nya lagstiftningen, finns det enligt

utskottets mening inte anledning att överväga mer genomgripande ändringar

i beskattningens utformning. Utskottet kan alltså inte tillstyrka

berörda skrivelseyrkande i motionerna I: 392 och II: 473.

Om en fastighet innehafts mer än 20 år får vid beräkning av den skattepliktiga

realisationsvinsten som ingångsvärde — i stället för köpeskillingen

vid förvärvet — användas ett värde motsvarande 150 % av taxeringsvärdet

20 år före avyttringen.

Motionärerna i motionerna I: 636 och II: 806 yrkar att interpolation

mellan taxeringsvärdena vid två allmänna fastighetstaxeringar skall tilllåtas

vid tillämpning av 20-årsregeln.

Det ligger i sakens natur att en schablonmässig vinstberäkning slår mer

eller mindre ojämnt i det enskilda fallet. Man kan å andra sidan inte bortse

från att 20-årsregeln för beräkning av ingångsvärdet i många fall är

mycket förmånlig. En rätt till interpolation bör enligt utskottets mening

inte kombineras med nuvarande regler om indexreglering av ingångsvärdet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968 23

Med hänsyn härtill och då en interpolationsregel är ägnad att komplicera

lagstiftningen och knappast torde medföra den av motionärerna åsyftade

rörligheten på fastighetsmarknaden avstyrker utskottet bifall till motionerna

I: 636 och II: 806.

I samband med tillkomsten av de nya bestämmelserna om beskattning

av vinst vid avyttring av fastighet infördes två skatteflyktsbestämmelser i

lagstiftningen. Den ena bestämmelsen finns intagen i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen

och innebär att om fastighet genom fång, på vilket lagfart

sökts efter den 8 november 1967, överlåtits till aktiebolag, handelsbolag

eller ekonomisk förening, vari säljaren bär ett dominerairde inflytande,

realisationsvinst vid senare försäljning av aktie eller andel i bolaget eller

föreningen skall beräknas som om försäljningen avsett en motsvarande

andel av fastigheten. Den andra bestämmelsen, som är intagen i punkt 7

av övergångsbestämmelserna till 1967 års ändringar i kommunalskattelagen,

innebär i huvudsak att fastighetsförsäljning, som skett före den 1 januari

1968 till aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari säljaren

har ett dominerande inflytande, eller till familjemedlem, skall accepteras

enligt de nya realisationsvinstreglerna endast om lagfart på fånget sökts

den 8 november 1967 eller tidigare. Motsvarande gäller vid förvärv från

nyssnämnda fysiska eller juridiska personer.

I motionerna I: 650 och II: 813 yrkas att den sistnämnda skatteflyktsbestämmelsen

upphävs och att den förstnämnda bestämmelsen endast skall

äga tillämpning på fastighetsöverlåtelser, som skett efter den 31 december

1967.

Vid behandlingen av prop. 1967: 153 ägde utskottet kännedom om att

mer eller mindre skenbara fastighetsöverlåtelser i inte obetydlig omfattning

ägt rum efter det innehållet i propositionen offentliggjorts och att

detta skett i syfte att undvika eller väsentligt minska verkningarna av en

framtida realisationsvinstbeskattning. Utskottet ansåg det angeläget att

verkningarna av sådana transaktioner förhindrades och föreslog därför att

lagstiftningen om evig realisationsvinstbeskattning skulle få en i viss mån

retroaktiv tillämpning på sådana från skattesynpunkt inte önskvärda fastighetsöverlåtelser,

varå lagfart sökts efter den dag propositionen förelädes

riksdagen, d. v. s. den 8 november 1967. Utskottet har inte funnit anledning

frånträda denna av riksdagen accepterade ståndpunkt och avstyrker

därför bifall till motionerna I: 650 och II: 813.

Utskottet har slutligen att ta ställning till yrkandet i motionerna I: 92

och II: 132 att Kungl. Maj :t utger en broschyr för information om markvärdebeskattningen.

Enligt vad utskottet erfarit har man inom finansdepartementet för avsikt

att inom kort i informationssyfte utsända en utförlig redogörelse för

de nya reglerna för beskattning av vinst vid fastighetsförsäljning till samtliga

länsstyrelser, lantbruksnämnder och andra myndigheter, som berörs

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

av lagstiftningen. Det åligger vidare riksskattenämnden att årligen på lämpligt

sätt publicera och i den särskilda deklarationsblankett för skattskyldig,

som avyttrat fastighet under beskattningsåret, inta de aktuella uppräkningstal,

som skall tillämpas vid realisationsvinstberäkningen. Med det anförda

anser utskottet sig ha besvarat yrkandet i motionerna I: 92 och II: 132.

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

A) att riksdagen med anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 88 och med avslag på motionerna 1:948 och

11:1206 samt motionen 1:949 antar de vid propositionen

fogade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) med den ändringen att övergångsbestämmelserna

erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling, och

tillämpas första gången vid 1969 års

taxering. Äldre bestämmelser om engångsersättning

för upplåtelse av

nyttjanderätt eller servitutsrätt till

fastighet på obegränsad tid eller för

inskränkning i förfoganderätt till

fastighet enligt naturvårdslagen eller

för motsvarande inskränkningar

enligt andra författningar gäller fortfarande,

om avtal träffats eller beslut

meddelats om ersättningen före

den 1 juli 1968. Utgår sådan engångsersättning

på grund av expropriation

eller liknande förfarande,

gäller äldre bestämmelser om talan

i målet väckts före den 1 juli 1968

eller om rättigheten börjat utövas eller

inskränkningen trätt i kraft före

nämnda dag.

(Utskottets förslag)

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling, och

tillämpas första gången vid 1969 års

taxering.

Äldre bestämmelser om engångsersättning

för upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till fastighet

på obegränsad tid gäller fortfarande,

om upplåtelsen ägt rum före

den 1 juli 1968. Har rättigheten tagits

i anspråk genom expropriation

eller liknande förfarande, gäller

äldre bestämmelser om talan i målet

väckts före den 1 juli 1968 eller

om den exproprierande tagit egendomen

i besittning före nämnda dag.

1 fråga om engångsersättning på

grund av inskränkning i förfoganderätt

till fastighet enligt naturvårdslagen

eller andra författningar gäller

äldre bestämmelser, om inskränkningen

trätt i kraft före den 1 juli

1968.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

25

2) förordning om uppskov i vissa fall med beskattning

av realisationsvinst med den ändringen att övergångsbestämmelserna

erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

Förordningen äger

icke tillämpning på realisationsvinst,

som uppkommit genom att skattskyldig

erhållit engångsersättning

för upplåtelse av nyttjanderätt eller

servitutsrätt till fastighet på obegränsad

tid eller för inskränkning i

förfoganderätt till fastighet enligt

naturvårdslagen den It december

1964 (nr 822) eller för motsvarande

inskränkningar enligt andra författningar,

om avtal träffats eller

beslut meddelats före den 1 juli 1968,

och ej heller på annan realisationsvinst,

om realisationsvinsten uppkommit

före år 1968.

(Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

Förordningen äger

icke tillämpning på realisationsvinst,

som uppkommit genom att skattskyldig

erhållit engångsersättning

för upplåtelse av nyttjanderätt eller

servitutsrätt till fastighet på obegränsad

tid eller för inskränkning i

förfoganderätt till fastighet enligt

naturvårdslagen den 11 december

1964 (nr 822) eller för motsvarande

inskränkningar enligt andra författningar,

om upplåtelsen ägt rum

eller inskränkningen trätt i kraft före

den 1 juli 1968, och ej heller på

annan realisationsvinst, om realisationsvinsten

uppkommit före år

1968.

B) att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 92 och II: 132

2) motionerna 1:387 och 11:483

3) motionerna 1:392 och 11:473, i vad de behandlas i

detta betänkande

4) motionerna 1:636 och 11:806

5) motionerna I: 650 och II: 813

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 9 maj 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Yngve Nilsson (h),

Stefanson (fp), Sundin (ep), Wärnberg (s), Tage Johansson (s), Paul

Jansson (s), Enarsson* (h), Arne Pettersson (s) och Tistad (fp); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Brandt (s),

Engkvist (s), Andersson i Essvik (s), Eriksson i Bäckmora* (ep), Enskog

(fp), Kristenson (s), Carlstein (s), Larsson i Umeå (fp) och Börjesson i

Falköping (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

1) av herrar Yngve Nilsson (h), Enarsson (h) och Magnusson i Borås

(h), vilka — under åberopande av innehållet i motionen 1:949 av herr

Åkerlund — ansett, att utskottet under punkt A 1 bort hemställa,

att riksdagen, med anledning av motionen I: 949 av herr

Åkerlund antar det vid proposition nr 88 fogade förslaget

till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) med de ändringar, att 35 § 2 inom. samt

punkt 4 av anvisningarna till 35 § ävensom övergångsbestämmelserna

erhåller nedan angivna lydelse:

35 §.

2 inom. Avyttras fastighet,---vinsten skattepliktig.

Har fastighet---å landet.

Skattskyldig, som haft skattepliktig realisationsvinst på

grund av avyttring eller marköverföring enligt föregående

stycke eller på grund av att han fått engångsersättning för

inskränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen

den It december 1964 (nr 822) eller för

motsvarande inskränkningar enligt andra författningar

eller för upplåtelse, som avses i första meningen av punkt

4 av anvisningarna till 35 §, av nyttjanderätt eller servitutsrätt

till fastigheten på obegränsad tid, kan, om han avser

att förvärva fastighet (ersättningsfastighet), som är jämförlig

med den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför

sig, få uppskov med beskattning av realisationsvinsten

i enlighet med särskilda bestämmelser därom. Uppkommer

fråga om beskattning av realisationsvinst eller om beräkning

av realisationsförlust på grund av avyttring av ersättningsfastighet,

beräknas vid tillämpning av vad i första

stycket sägs innehavstiden för ersättningsfastigheten som

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

27

om avyttringen avsett den tidigare innehavda fastigheten.

Vad nu sagts gäller dock endast om den realisationsvinst

som uppskovet avser helt eller delvis avräknats från ersättningsfastighetens

ingångsvärde.

Har avyttrad---närmast dessförinnan.

Vad som---till vattenkraft.

Anvisningar

till 35 §.

4. Upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighet

för obegränsad tid mot engångsersättning anses som

avyttring av fastighet när upplåtelsen framstår som ett fullständigt

ianspråktagande av mark, t. ex. upplåtelse av mark

till väg. Detsamma gäller när ägare av fastighet fått engångsersättning

på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt

till fastigheten som skett enligt naturvårdslagen

den 11 december 1964 (nr 822) eller på grund av motsvarande

inskränkningar enligt andra författningar. I Övriga

fall anses upplåtelsen som avyttring av lös egendom. Engångsersättningen

är att betrakta som köpeskilling (jfr

punkt 5 andra meningen av anvisningarna till 21 §).

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas

första gången vid 1969 års taxering.

I fråga om engångsersättning på grund av inskränkning i förfoganderätt

till fastighet enligt naturvårdslagen eller andra förfatLningar gäller

äldre bestämmelser, om inskränkningen trätt i kraft före den 1 januari

1969.

2) av herrar Yngve Nilsson (h), Enarsson (h) och Magnusson i Borås

(h), vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: 948 och II: 1206,

dels anfört, att skäl saknas för att ge de nya bestämmelserna beträffande

realisationsvinstbeskattning vid nytt j anderätts- och servitutsupplåtelser giltighet

i fall där avtal träffats eller beslut meddelats före utgången av är

1968,

dels ock ansett, att utskottet under punkt A 1 bort hemställa,

att riksdagen, med anledning av motionerna 1:948 av

herrar Eskilsson och Sveningsson samt II: 1206 av herrar

Eliasson i Moholm och Björkman, antar det i proposition

nr 88 framlagda förslaget till lag om ändring i kommunaiskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) med den änd
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr i3 år 1968

ringen, att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande

lydelse:

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk

författningssamling, och tillämpas första gången vid 1969

års taxering.

Äldre bestämmelser om engångsersättning för upplåtelse

av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighet på obegränsad

tid gäller fortfarande, om upplåtelsen ägt rum före

den 1 januari 1969. Har rättigheten tagits i anspråk genom

expropriation eller liknande förfarande, gäller äldre bestämmelser

om talan i målet väckts före den 1 januari

1969 eller om den exproprierande tagit egendomen i besittning

före nämnda dag.

I fråga om engångsersättning på grund av inskränkning

i förfoganderätt till fastighet enligt naturvårdslagen eller

andra författningar gäller äldre bestämmelser, om inskränkningen

trätt i kraft före den 1 januari 1969.

3) av herrar Yngve Nilsson (h), Stefanson (fp), Sundin (ep), Enarsson

(h), Tistad (fp), Magnusson i Borås (h), Eriksson i Bäckmora (ep),

Enskog (fp), Larsson i Umeå (fp) och Börjesson i Falköping (ep), vilka

dels anfört följande:

»I motionerna I: 387 av herr Tistad och II: 483 av herr Larsson i Umeå

hemställs, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära förslag

om sådan ändring av gällande bestämmelser att vinst, som uppkommer

vid försäljning av villa på grund av ägarens flyttning från orten, inte skall

beskattas om han inom viss tid på den nya orten köper ny bostadsfastighet.

Ett liknande yrkande förekommer i motionerna I: 948 av herrar Eskilsson

och Sveningsson samt II: 1206 av herrar Eliasson i Moholm och Björkman,

vari hemställs, att skattskyldig, vilken haft skattepliktig realisationsvinst

på grund av fastighetsavyttring som föranletts av att han av sysselsättningsskäl

måste flytta till annan ort, skall få uppskov med beskattning av

realisationsvinsten i enlighet med de särskilda bestämmelserna därom.

Vi delar motionärernas uppfattning att rätten till uppskov med realisationsvinstbeskattning

bör utvidgas till de av motionärerna berörda fallen.

Såsom anförts i motionerna 1: 948 och II: 1206 föreligger en form av tvångsförsäljning

när en skattskyldig måste flytta till annan ort för att där tillträda

anställning och på grund härav säljer sin bostadsfastighet på den tidigare

bosättningsorten. Det är i sådana fall angeläget att icke genom beskattning

försvåra anskaffandet av nytt egnahem. Vi föreslår för vår del, att riksdagen

i skrivelse till Kungl Maj :t hemställer om förslag i antydd riktning

till årets höstriksdag.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

dels ock ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kung!. Maj :t anhåller, att

Kungl. Maj:t förelägger 1988 års höstriksdag förslag till

sådan ändring av 35 § kommunalskattelagen att skattskyldig,

som haft skattepliktig realisationsvinst på grund av

sådan avyttring av bostadsfastighet som föranletts av att

han av sysselsättningsskäl måst flytta till annan ort, skall

få uppskov med beskattning av realisationsvinsten om han

avser att på den nya orten förvärva ersättningsfastighet.

4) av herrar Yngve Nilsson (h), Stefanson (fp), Sundin (ep), Enarsson

(h), T is t ad (fp), Magnusson i Borås (h), Eriksson i Bäckmora (ep), Enskog

(fp), Larsson i Umeå (fp) och Börjesson i Falköping (ep), vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 22 börjar med »Det

ligger» och på s. 23 slutar med »motionerna I: 636 och II: 806», bort ha följande

lydelse:

»En schablonmässig vinstberäkning kan onekligen medföra ganska stora

variationer, som i det enskilda fallet ter sig omotiverade. Genom interpolation

av taxeringsvärdet under perioden mellan två allmänna fastighetstaxeringar i

enlighet med vad motionärerna föreslår, kan nuvarande tröskelproblem till

en del undanröjas och därmed fastighetsförsäljningarna undgå att periodvis

hämmas. Ett av skälen för de nya beskattningsreglerna var just att öka

utbudet av fastigheter, och naturligtvis är det en fördel om en sådan utbudsökning

också fördelas jämnt över en längre tidsperiod. Interpolation bör

enligt utskottets mening kunna förenas med nuvarande regler om indexreglering

av ingångsvärdet. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund i anledning

av motionerna 1:636 och 11:806 att frågan om interpolation av

taxeringsvärdet under perioden mellan två allmänna fastighetstaxeringar

utreds och att förslag i denna fråga föreläggs nästa års riksdag.»

dels ock att utskottet under punkt B 4 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 636 och II: 806

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning och förslag

till nästa års riksdag angående sådan ändring av anvisningarna

till 36 § kommunalskattelagen att interpolation

av taxeringsvärdet under perioden mellan två fastighetstaxeringar

kan medges vid tillämpning av schablonberäkning

vid innehav av fastighet under längre tid än 20 år enligt

alternativregeln.

5) av herrar Yngve Nilsson (h), Enarsson (h) och Magnusson i Borås (h),

vilka betecknar den i kommunalskattelagen införda regeln — enligt vilken

fastighet, som före ingången av 1968 förvärvats från närstående utan att

lagfart sökts senast den 8 november 1967, skal! vid en framtida realisations
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1968

vinstbeskattning anses förvärvad genom det köp, byte eller därmed jämförliga

fång, som skett närmast dessförinnan från annan än närstående_

såsom orättfärdig och på grund härav, under åberopande av innehållet i

motionerna I: 650 och II: 813, ansett att utskottet under punkt B 5 bort

hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionerna 1: 650 av herr

Sveningsson och II: 813 av herr Magnusson i Borås in. fl.,

antar det vid motionerna fogade förslaget till lag om ändring

i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370).

Särskilt yttrande

av herrar Stefanson (fp), Sundin (ep), Tistad (fp), Eriksson i Bäckmora

(ep), Enskog (fp), Larsson i Umeå (fp) och Börjesson i Falköping (ep),

vilka anfört följande:

»Invändningar av betydande tyngd kan från principiella utgångspunkter

riktas mot de regler om retroaktiv beskattning som återfinns i punkt 7 av

övergångsbestämmelserna till 1967 års ändringar i kommunalskattelagen.

Dessa bestämmelsers innebörd är i huvudsak att fastighetsförsäljning, som

skett före den 1 januari 1968 till aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk

förening, vari säljaren har ett dominerande inflytande, eller till familjemedlem

skall accepteras enligt de nya realisationsvinstreglerna endast om lagfart

på fånget sökts den 8 november 1967 eller tidigare. Motsvarande gäller

vid förvärv från nyssnämnda fysiska eller juridiska personer. Dessa bestämmelser

återfanns ej i proposition 1967: 153 utan framfördes först under

motionstiden. Vi har givetvis inget att erinra mot det syfte, som ligger bakom

dessa bestämmelser — nämligen att hänsyn vid beskattningen inte skall

tas till försäljningar som är mer eller mindre formella och inte syftar till

en egentlig avhändelse av egendomen. Genom det retroaktiva inslaget i bestämmelserna

kan emellertid även åtskilliga transaktioner gjorda i god tro

och grundade på från allmänna synpunkter fullt godtagbara motiv leda till

en skattebelastning vid en framtida överlåtelse som ej kunnat förutses.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m. a1 i texten