Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t begär att Kungl. Maj :t med förtur utreder och framlägger förslag om avskaffande av skatteplikten för folkpensioner, samt 2) antar följande a) Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1968-05-21 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:47, Skrivelse till Kungl. Maj :t begär att Kungl. Maj :t med förtur utreder och framlägger förslag om avskaffande av skatteplikten för folkpensioner, samt 2) antar följande a) Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

1

Nr 47

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1968/69, m. m. jämte motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avger bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1968/69 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1968 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1968: Finansplanen) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan och

beräkning av inkomster för budgetåret 1968/69 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält riksrevisionsverkets

skrivelse den 11 december 1967 med inkomstberäkning för nämnda

budgetår.

I en den 19 april 1968 dagtecknad proposition, nr 125, angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1968/69 m. m. har Kungl. Maj :t

bl. a. föreslagit riksdagen besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall

ingå i preliminär skatt för budgetåret 1968/69 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 125 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

A) de likalydande motionerna I: 963 av herr Bengtson m. fl. och II: 1222

av herr Hedlund m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen beslutar

a) att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att finanspolitiska åtgärder

— i första hand ett uppskov med ikraftträdandet av den löneskatt som

den nya arbetsgivaravgiften utgör — planeras och förslag i enlighet med

vad i motionerna anförts föreläggs riksdagen under hösten 1968, om betydande

arbetslöshet och svagt kapacitetsutnyttjande inom näringslivet då

bedömes komma att råda även under vinterhalvåret 1968/69,

b) att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära åtgärder i syfte att åstadkomma

en stabil ekonomi, inriktad på att främja full sysselsättning, en förbättring

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

av låginkomstgruppernas ställning, ekonomisk tillväxt och att hejda prisstegringarna

med utgångspunkt från vad som anförts i motionerna;

B) de likalydande motionerna I: 964 av herr Dahlén in. fl. och II: 1224

av herr Wedén in. fl. i vilka framställts samma yrkanden som de under A)

redovisade.

De ovan redovisade motionerna har hänvisats till bevillningsutskottet såvitt

de avser skattepolitiken och i övrigt till bankoutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande v i d

riksdagens början väckta motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:175 av herr Holmberg m. fl. och II: 230

av herr Bohman m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

1) i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att Kungl. Maj :t med förtur utreder

och framlägger förslag om avskaffande av skatteplikten för folkpensioner,

samt

2) antar följande

a) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 65 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att i nämnda

lag skall införas en ny paragraf, benämnd 48 a §, av nedan angiven lydelse.

48 a §.

Vad i 48 § 2 mom. stadgas skall icke gälla skattskyldig fysisk person,

som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och som enligt

lag 25 maj 1962 om allmän försäkring är berättigad till ålders- eller förtidspension

(eller sjukbidrag) eller vars make är berättigad till sådan förmån.

Denne äger att å den i hemortskommunen taxerade inkomsten åtnjuta

kommunalt ortsavdrag på sätt nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, åtnjuter, därest endast en av makarna är pensionär som

i första stycket sagts, kommunalt ortsavdrag med 6 400 kronor.

Därest sammanlevande makar båda är pensionärer enligt ovan, åtnjutes

kommunalt ortsavdrag med 8 000 kronor.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med

andra maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes änka, änkling

eller frånskild) äger, därest han haft hemmavarande barn under 16 år,

likaledes åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 8 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Annan skattskyldig än i andra, tredje eller fjärde stycket sagts äger åtnjuta

kommunalt ortsavdrag med 4 000 kronor.

Bestämmelser om ortsavdrag enligt 48 § 2 mom. skola i tillämpliga delar

avse jämväl avdrag enligt 48 a §.

65 §.

Fråga, huruvida skattskyldig är ålders- eller förtidspensionär och huruvida

skattskyldig haft barn eller icke eller om barn är att räkna såsom

hemmavarande eller icke, liksom ock fråga om barns ålder skall bedömas

efter förhållandena den 1 november året näst före taxeringsåret. Med barn

avses jämväl styvbarn ävensom adopterat barn. Barn, som bor hos sina föräldrar,

skall, såvitt avser föräldrarnas rätt till avdrag enligt 46 § 2 mom.

första stycket vid 3) och 46 § 3 mom. ävensom ortsavdrag, anses som hemmavarande

endast hos den ena av dem.

I fråga — — — följande beskattningsåret.

De för — ---före taxeringsåret.

Har eljest---— för taxeringen.

De för---- haft barn.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969, dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1969 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1969 eller tidigare år.

b) Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 8 § och 10 § 1 mom. förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 8 § och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

8 §•

Skattskyldig fysisk---statligt ortsavdrag. Vad i 48 § 2 och 3 inom.,

48 a § samt 49 § kommunalskattelagen stadgas angående kommunalt ortsavdrag

skall äga motsvarande tillämpning beträffande statligt ortsavdrag.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter statligt ortsavdrag med belopp, som beräknats

med ledning av 48 § 2 mom. andra eller tredje stycket kommunalskatte
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

lagen eller 48 a § andra, tredje eller fjärde stycket samma lag och som

varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, utgör

grundbeloppet:

när den---beskattningsbara inkomsten;

när den ---65 % av återstoden.

För annan---— 65 % av återstoden.

Ändå att--— denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969, dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1969 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

II) de likalydande motionerna 1:262 av fröken Stenberg m. fl. och

II: 332 av fröken Wetterström m.fl, i vilka hemställts, att riksdagen beslutar

att i avvaktan på slutförandet av den pågående utredningen av frågan

om familj ebeskattningen generellt sänka skattesatserna för ensamstående

med en procentenhet vid den statliga inkomstbeskattningen på sätt i motionerna

närmare utvecklats;

III) de likalydande motionerna I: 379 av herr Gösta Jacobsson in. fl. och

II: 487 av herr Nordgren m. fl, i vilka hemställts, att riksdagen beslutar att

hos Kungl. Maj :t göra framställning om en förutsättningslös och allsidig

utredning rörande skattesystemets verkningar i olika hänseenden framför

allt med avseende på samhällsekonomin;

IV) de likalydande motionerna I: 392 av herr Werner och II: 473 av herr

Hermansson m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

1) antar följande

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)

om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 11 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

11 §•

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt---familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 150 000 kronor:

en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger

100 000 kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

ISO 000 men icke 200 000 kr.: 500 kr. för 150 000 och 1,5 % av återstoden;

200 000 » i» 400 000 » : 1250 » » 200 000 »> 2 % » » ;

400 000 * » 1 000 000 i) : 5 250 » »> 400 000 » 2,5 % » » ;

1 000 000 kr. : 20 250 » » 1 000 000 » 3 % » »

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t begär utredning angående i motionerna

förordade förändringar av den direkta statsbeskattningen,

3) i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att reklamutredningen genom tillläggsdirektiv

får i uppdrag att utarbeta förslag till en stark begränsning av

rätten till avdrag för reklamutgifter;

V) de likalydande motionerna I: 630 av herrar Bengtson och Dahlén

samt II: 825 av herrar Wedén och Hedlund, i vilka hemställts, att riksdagen

1) anhåller om förslag till en allmän skattereform innefattande

a) särskilda lättnader beträffande den direkta inkomstskatten för låginkomstgrupperna

— inte minst folkpensionärerna — samt lättnader i marginalskatterna

med särskilt beaktande av inflationen,

b) fortsatt reformering av den direkta beskattningen, innebärande bl. a.

en utrensning av vissa punktskatter;

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att undersökningar kommer till

stånd rörande metoder att undvika inflationens skattehöjande verkningar

samt att förslag i anledning härav föreläggas riksdagen;

VI) de likalydande motionerna 1: 633 av herr Holmberg m. fl. och II: 795

av herr Bohman in. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

1) antar följande

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen skall erhålla

följande ändrade lydelse.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk---nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, åtnjuter kommunalt ortsavdrag med 4 800 kronor.

Gift skattskyldig ---— stycke sägs.

Annan skattskyldig än i andra eller tredje stycke sägs (ensamstående)

äger åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 2 400 kronor.

Har skattskyldig---tiotal kr-onor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969, dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola gälla i fråga om 1969 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1969 eller tidigare år.

2) antar följande

Förslag

till

förordning om ändrad hjdelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt----angivna grundbelopp.

För skattskyldig---beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000 men icke 18 000 kr.: 1 200 kr. för 12 000 kr. och 14 % av återstoden

18 000

»

»

24 000

»

2 040

»

»

18 000

»

»

21 %

»

)>

24 000

»

»

30 000

»

3 300

»

24 000

»

»

30 %

»

»

30 000

»

»

40 000

»

5 100

»

»

30 000

»

»

40 %

»

»

40 000

»

»

60 000

»

9 100

»

»

40 000

»

»

48 %

»

»

60 000

»

»

100 000

»

18 700

»

»

60 000

»

»

54 %

»

»

100 000

»

»

150 000

»

40 300

»

»

100 000

»

»

59 %

»

»

150 000 kr.

69 800

»

»

150 000

»

»

65 %

»

)>

För annan---beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000 men icke 9 000 kr.: 600 kr. för 6 000 kr. och 14 % av återstoden

9 000

»

»

12 000

» : 1 020

»

»

9 000

»

»

21 %

»

»

12 000

»

»

15 000

» : 1 650

»

»

12 000

»

»

27 %

»

»

15 000

»

»

20 000

» : 2 460

»

»

15 000

»

»

31 %

»

»

20 000

»

»

25 000

» : 4 010

»

»

20 000

»

»

36 %

»

»

25 000

»

»

30 000

» : 5 810

»

»

25 000

»

»

40 %

»

»

30 000

)>

»

40 000

» : 7 810

»

»

30 000

»

»

44 %

»

»

40 000

»

»

60 000

» : 12 210

»

»

40 000

»

»

49 %

»

»

60 000

»

»

100 000

» : 22 010

»

»

60 000

»

)>

54 %

»

»

100 000

»

»

150 000

» : 43 610

»

»

100 000

»

»

59 %

»

»

150 000 kr.

73 110

»

»

150 000

»

»

65%

»

»

Ändå att -

—

— denna inkomstdel.

Med familjestiftelse —--ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969; dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola gälla i fråga om 1969 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968 7

3) i skrivelse till Kungl. Maj :t begär, att Kungl. Maj :t

a) förelägger 1968 års höstriksdag förslag rörande indexreglering av ortsavdrag

och av skatteskiktsgränser inom de statliga inkomstskatteskalorna,

b) tillsätter en allsidigt sammansatt utredning med uppdrag att göra en

skyndsam översyn av allmänna skatteberedningens betänkande rörande ett

nytt skattesystem och framlägger härav föranledda förslag;

VII) de likalydande motionerna 1:651 av herr Sundin samt It: ;t-68 av

herrar Boo och Dahlgren, i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl Maj :t anhåller om skyndsam utredning och förslag angående införande

av ett särskilt schablonavdrag vid taxeringen till kommunal inkomstskatt

motsvarande det nu gällande avdraget för kommunalutskylder vid den

statliga beskattningen i enlighet med vad i motionerna anförts;

VIII) motionen II: 20 av herr Sjöholm m.fl., i vilken hemställts, att riksdagen

beslutar att hos Kungl. Maj :t begära utredning och förslag till sådana

ändrade beskattningsregler att utgående folkpensionsbelopp blir skattefria;

IX) motionen II: 484 av herrar Lindberg och Persson i Heden, i vilken

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om skyndsam

utredning och förslag angående fragan om skattefrihet för folkpension i

enlighet med vad i motionen framhållits;

X) motionen 11:594 av herrar Carlstein och Fagerlund, i vilken hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om särskild deklarationsblankett

för inkomsttagare med enbart folkpension och kommunalt

bostadstillägg som inkomstkälla.

Det ovan under III 2) framställda yrkandet har i vad det avser översyn av

arvsbeskattningen samt ändrad utformning av mark- och aktievinstbeskattningen

redan behandlats av riksdagen (BeU 1968: 19 och 43), medan yrkandet

i vad det avser införandet av ett effektivt kontrollsystem för att motverka

skattefusk kommer att prövas av utskottet under höstriksdagen i samband

med behandling av motioner angående rättssäkerheten vid beskattningen

in. m. Det under III) 3) framställda yrkandet har också redan behandlats

av riksdagen (BeU 1968: 34). Yrkandena under V) b) och VI) 3) b) i vad de

avser indirekt beskattning har behandlats av utskottet i dess betänkande

1968:45 angående införande av mervärdeskatt.

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

på driftbudgeten under budgetåret 1968/69 är bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

Kupongskatt ........................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt..

Skogsvårdsavgifter ..................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ................

Arvsskatt och gåvoskatt..............

Lotterivinstskatt ....................

Stämpelskatt och stämpelavgift ......

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt........................

Bensin- och brännoljeskatt............

Allmän arbetsgivaravgift ..............

Tullar och acciser:

Tullmedel ..........................

Allmän varuskatt....................

Mervärdeskatt ......................

Särskilda varuskatter ................

Omsättningsskatt på motorfordon......

Tobaksskatt ........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

......................

Skatt på sprit.......................

Skatt på vin ........................

Skatt på malt- och läskedrycker......

Energiskatt ........................

Särskild skatt på motorbränslen ......

Investeringsavgift ..................

Postverket (överskott) ................

14 650 000 000

12 000 000

1 000 000

10 200 000

3 500 000

200 000 000

95 000 000

205 000 000

1 000 000 000

1 800 000 000

880 000 000

4 760 000 000

2 000 000 000

415 000 000

350 000 000

1 550 000 000

25 000 000

50 000 000

1 980 000 000

205 000 000

350 000 000

900 000 000

220 000 000

1 000 000

15 176 700 000

2 800 000 000

240 000 000

13 686 000 000

5 000 000

Beträffande liksstatsförslagets inkomstsida i övrigt och beräkningen av

de särskilda inkomsttitlarna hänvisar utskottet till bilaga 3 till Finansplanen.

De närmare detaljerna i inkomstberäkningen framgår av riksrevisionsverkets

inkomstberäkning (Bilaga 2 till Finansplanen). Riksrevisionsverket

har vidare gjort vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren

1969/70 1972/73 (Bilaga 2 till Finansplanen, s. 119). Departementsche
fens

beräkning av de särskilda inkomsttitlarna framgår av Finansplanen

s. 39 ff.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

9

Kompletteringspropositionen

I prop. 1968: 125 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Riksrevisionsverket har enligt gällande instruktion i skrivelse den 4 april

1968 avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster för

budgetåret 1968/69. Därvid har ämbetsverket liksom under tidigare år från

vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under

budgetåret 1968/69 på de större inkomsttitlarna ävensom beträffande

vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Riksrevisionsverkets redogörelse

för de nya beräkningarna av olika inkomsttitlar återfinns i bil. 5

s. 3 ff. i propositionen.

Departementschefen redogör för sina bedömningar av budgetutvecklingen

1967/68—1968/69 och sina förnyade beräkningar av de särskilda inkomsttitlarna

m. in. på s. 12 ff. och s. 34 ff. i propositionen.

Kungl. Maj:t har i prop. 1968: 125 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna

på driftbudgeten för budgetåret 1968/69 enligt en såsom bilaga 6

till propositionen fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer

med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med

undantag av att i specifikationen inkomsterna på följande inkomsttitlar beräknats

till följande belopp:

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m................. 14 200 000 000

Allmän arbetsgivaravgift.............................. 300 000 000

Allmän varuskatt .................................... 4 800 000 000

Mervärdeskatt ...................................... 2 200 000 000

Tobaksskatt ........................................ 1 500 000 000

Skatt på sprit........................................ 1 950 000 000

Skatt på malt- och läskedrycker........................ 360 000 000

Särskild skatt på motorbränslen ...................... 223 000 000

Sammanfattningsvis må framhållas att de i prop. 1968: 125 föreslagna

beräknade bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionen innebär

en sammanlagd minskning med 217 milj. kr.

Motionerna

Folkpensionärernas beskattning

I: 175 och II: 230

En fast princip för beskattningen av försäkringar har varit antingen att

avdrag ej medgivits för betalda premier, i vilket fall utfallande försäkringsbelopp

ej beskattats, eller också att erlagda premier får avdragas,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

varvid utfallande försäkringsbelopp tagits upp till beskattning. För pensionsförsäkringar

över huvud taget, därmed också för folkpensioneringen,

har den senare metoden tidigare tillämpats. Syftet härmed har varit att

på ett så långt möjligt rättvist sätt fördela en skattskyldigs inkomster på

de år då de faktiskt åtnjutes.

Denna princip, som åtminstone tills vidare inte heller ifrågasätts av

finansministern när det gäller enskilda pensionsförsäkringar, är lika motiverad

vid en socialförsäkring sådan som folkpensionen. Även här utgår

premier, kallade avgifter. Att inte lika höga avgifter uttas av alla och

den utfallande pensionen sålunda ej står i relation till de inbetalda avgifterna

sammanhänger med den sociala karaktären hos folkpensionsförsäkringen.

I princip är avgiftssystemet upplagt så, att den som anses ha tillräcklig

betalningsförmåga får betala full avgift, medan de som har eu

lägre betalningsförmåga får hjälp av samhället till resten av avgiften. Det

förhållandet att folkpensionsavgiften numera nått en sådan höjd att den

sannolikt överstiger en på försäkringsmässiga grunder fastställd avgift

gör inte principen mindre hållfast.

På grund av beslut av 1964 års riksdag är folkpensionsavgiften numera

inte avdragsgill. En följd härav borde vara, att utfallande folkpension ej

betraktas som skattepliktig inkomst. Det må tilläggas att det av motionärerna

förda principresonemanget gäller den av staten utgivna folkpensionen.

De kommunala bostadstilläggen har nämligen, trots att de sammanlänkats

med folkpensionen, ej något som helst samband med folkpensionsavgiften.

Ett borttagande av skatteplikten för folkpensioner är enligt motionärernas

mening synnerligen angeläget. Det är uteslutande det bekymmersamma

ekonomiska läget som avhåller dem från att framlägga konkret förslag

härom redan nu. Närmare uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna för

statens del synes erforderliga. På grund härav anser motionärerna, att regeringen

med förtur bör undersöka och framlägga förslag i frågan.

II: 20

Det är en inom vårt skattesystem generellt gällande regel i fråga om

beskattningen av pensionsbelopp av skilda slag att utfallande tillgodohavande

skall upptagas som inkomst endast i de fall då avgiftspremierna varit

avdragsgilla. Har avdrag inte medgivits för premieinbetalning blir utfallande

ersättningsbelopp inte skattepliktiga.

I konsekvens med ovan angivna riktlinjer bör utgående folkpension

numera inte beskattas. Avdrag för folkpensionsavgiften beviljas inte. Folkpensionen

bör inrangeras i de principer som är grundläggande för våra

beskattningsregler.

Att göra folkpensionen skattefri skulle inte endast innebära en logisk

eftergift åt kraven på konsekvens i beskattningen. En ytterligare beaktansvärd

fördel skulle vinnas genom att därvid de alltjämt existerande svårig
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968 11

heterna att ordna folkpensionärernas skattefråga på ett lämpligt sätt skulle

kunna bemästras. Stor enighet torde råda därom att beskattningen av folkpensionärer

med relativt ringa extrainkomster är långt ifrån tillfredsställande.

Reglerna om sidoinkomsts påverkan på möjligheterna att bevilja

extra ortsavdrag medför inte sällan helt obilliga konsekvenser. Om folkpensionen

görs skattefri upphör skattskyldigheten — och även deklarationsplikten

— för alla folkpensionärer med inkomst av pensionen jämte annan

inkomst understigande ortsavdragsbeloppet. Sidoinkomster överstigande

ortsavdraget skulle givetvis deklareras men inte nödvändigtvis behöva

medföra skattskyldighet. Att förklara folkpensionen vara icke skattepliktig

inkomst torde vara det bästa och framför allt effektivaste sättet att

äntligen lösa problemet med folkpensionärernas beskattning.

II: it 8 4

Den trygghet som en allmän folkpension innebär kan med rätta betraktas

som en självklar rättighet för den som verksamt bidragit till samhällets

uppbyggnad. Detta gäller inte minst de äldre, som under sina aktiva år

knappast kom i åtnjutande av några sociala förmåner och som nu i egenskap

av pensionärer endast i ringa mån kan få del av ATP. För många i

denna stora samhällsgrupp är en extrainkomst synnerligen välbehövlig.

Inte heller sysselsättningsfaktorn får komma ur bilden. Visserligen har

pensionärer möjlighet att under särskilda omständigheter efter ansökan

erhålla skattelättnader, men på grund av okunnighet eller oföretagsamhet

underlåter somliga att göra sådan framställning. Det vore ingen orimlighet,

att folkpensionärer med obetydliga biinkomster — förslagsvis under 2 000

kr. — erhölle vidgad befrielse från skattskyldighet i väntan på att det allmänna

ortsavdraget höjs mot folkpensionens nivå. I all synnerhet som

pensionsavgiften ej längre är avdragsgill vid taxeringen vore det naturligt

att som konsekvens härav överväga förändringar i bestämmelserna angående

beskattningsgrundande inkomst med särskild hänsyn till folkpensionärer

med obetydliga extrainkomster.

II: 59It

Deklarationsblanketten bereder årligen många stort bekymmer. Trots allvarliga

ansträngningar att göra den enkel torde den för flertalet av landets

folkpensionärer framstå som onödigt tillkrånglad och besvärlig. För den

grupp av inkomsttagare som enbart har folkpension och kommunalt bostadstillägg

som inkomstkälla borde det vara möjligt att underlätta deklarationsbestyren

genom en enklare deklarationsblankett. Blanketten kunde

tryckas med t. o. m. pensionsbeloppet ifyllt, det enda pensionären bär att

utföra är personlig underskrift med försäkran om att utöver folkpensionen

har inkomsten endast utgjorts av kommunalt bostadstillägg. Blanketten

kunde lämpligen översändas till pensionärerna i samband med pensionsanvisningen

för januari månad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Avdrag för representationskostnader

I: 392 och II: 473

Motionärerna framhåller att betydande belopp undgår beskattning genom

aktiebolags och firmors rätt till avdrag för representationskostnader.

Någon bärande grund finns inte för denna avdragsrätt utan den är enligt

motionärernas mening att betrakta som ett skatteprivilegium. Motionärerna

erinrar vidare om att löntagare i allmänhet inte har rätt till avdrag för

kostnader för måltider utanför hemmet i samband med arbete eller för

avgifter för daghemsvård och andra faktiska kostnader för inkomstens

förvärvande.

Kommunalskatteavdrag

I: 651 och II: 468

Utvecklingen synes för närvarande gå mot ökande inkomstklyftor. Därför

finns det anledning att söka få fram medel som kan användas för att

främja en jämnare inkomstfördelning. I detta sammanhang skall endast

aktualiseras en metod, nämligen skattepolitiken. Detta innebär ingen prioritering

i och för sig bland alla de medel som kan tänkas komma till användning

i syfte att nå en jämnare inkomstfördelning.

Den kommunala beskattningen är utan tvekan den mest betungande

främst bland låginkomstgrupperna. Under de senaste tio åren har t. ex. den

genomsnittliga kommunala utdebiteringen stigit från 12,60 kr. till drygt

18,70 kr. Genom beslut av 1965 års riksdag infördes ett schablonavdrag

för kommunalutskylder vid taxering till statlig inkomstskatt. Vid förra årets

riksdag genomfördes en viss förenkling och utbyggnad på ifrågavarande

område, så att numera avdrag på minst 4 500 kr. för gifta och 2 250 kr. för

ogifta medges utan begränsning.

Ett sätt att bereda de lägre inkomstgrupperna en lättnad i beskattningen

skulle vara att införa ett schablonavdrag också vid taxeringen till kommunal

skatt. En sådan avdragsrätt skulle emellertid innebära betydande skattebortfall

för kommunerna och dessutom bli störst i kommuner med lågt

skatteunderlag per invånare. Det måste därför anses självklart, att staten

kompenserar kommunerna för skattebortfallet. Detta bör ske genom en höjning

av skatteutjämningsbidraget till kommunerna. Som ett tänkbart medel

för att uppnå en jämnare inkomstfördelning efter skatt bör förslaget

skyndsamt utredas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

13

Ortsavdragen

1:175 och 11: 230

Enligt nuvarande bestämmelser får folkpensionär, vars inkomst helt eller

till huvudsaklig del utgöres av folkpension, ett extra avdrag utöver ortsavdraget

och undgår därigenom skatt. I den mån vederbörande skaffar sig inkomst

utöver ett ganska obetydligt bottenbelopp minskas emellertid det

extra avdraget, vilket betyder att den beskattningsbara inkomsten stiger

snabbare än årsinkomsten. Resultatet kan bli att folkpensionären drabbas

av en marginalskatt, som är avsevärt hårdare än den personer med

högre inkomster har att räkna med. Behållningen av den extra inkomsten

blir därför ofta relativt obetydlig. En konsekvens av detta är att de personer,

som uppbär även en blygsam pension efter exempelvis statlig eller kommunal

tjänst, får vidkännas en kraftig avbränning på förvärvsinkomsten när

folkpensionen tillkommer. Det är förklarligt att en folkpensionär, trots önskan

att vara yrkesverksam, ofta förlorar lusten att skaffa sig avlönat arbete.

Detta är högst olyckligt, då personer även sedan de lämnat sin yrkesverksamhet

i allmänhet har ett starkt behov av sysselsättning.

Statsmakterna bör inte genom sina åtgärder lägga hinder i vägen för den

pensionär som önskar fortsätta att förvärvsarbeta utan i stället stimulera

denne därtill. För att råda bot på nuvarande missförhållanden föreslår motionärerna

att ortsavdraget för ålders- och förtidspensionärer fastställes till

4 000 kr. för ensamstående pensionär, 6 400 kr. för äkta makar, varav en är

pensionär, och 8 000 kr. för makar som båda är pensionärer.

/: 633 och II: 795

En höjning av ortsavdragen är motiverad bl. a. av att en begränsning av

progressiviteten av naturliga skäl ej kan komma nyssnämnda inkomsttagare

till godo. Motionärerna förordar — med giltighet fr. o. m. beskattningsåret

1969 — en höjning med 150 resp. 300 kr. till 2 400 resp. 4 800 kr. att

gälla vid såväl den statliga som den kommunala beskattningen. Skattebortfallet

genom en sådan åtgärd kan för statens del beräknas till ca 160 milj.

kr. för helt år och ca 50 milj. för budgetåret 1968/69. Vad kommunerna beträffar

skulle ett skatteunderlagsbortfall av så ringa betydelse — särskilt

med nu gällande skatteutjämningssystem — icke behöva föranleda någon

extra kompensation till kommunerna. Även om sådan skulle ifrågakomma

innebär förslaget ingen ökning av den totala skattebelastningen på kommunernas

skatteuttag utan endast en viss omfördelning till förmån för de mindre

inkomsttagarna. Den föreslagna ortsavdragshöjningen är inte särskilt

stor; med en utdebitering av 19 kr. per skattekrona motsvarar den en skattelättnad

av ca 50 kr. för ensamstående och 100 kr. för familjeförsörjare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Skatteskalorna

I: 262 och II: 332

Differentieringen av skattetrycket mellan å ena sidan gifta och å andra

sidan ensamstående har inte gjorts till föremål för närmare analys. Själva

grundvalen för resonemanget, nämligen den ensamståendes större skatteförmåga,

kan emellertid med fog sättas i fråga. Den är ingalunda självklar.

I vilket fall som helst kan en mera nyanserad bedömning vara på sin plats.

Förutom att de ensamstående i olika hänseenden ej sällan kan ha relativt

sett väl så höga levnadskostnader som de gifta, diskrimineras de av statsmakterna

i vissa hänseenden. De ensamstående får ofta vänta längst i bostadsköerna,

de blir hänvisade att ta de dyrare bostäderna, de får i praktiken

mindre sociala förmåner och de får den största skatteräkningen när det

är fråga om att betala andras förmåner. Därtill kommer att samtliga ensamstående

skärs över en kam utan hänsynstagande till sådana faktorer

som för sörj ningsskyldighet mot närstående samboende eller andra kostnadselement,

vilka kan vara ägnade att minska skatteförmågan. En särskilt

besvärlig situation uppstår vid övergång i fråga om skattestatus från gift

till ensamstående vid andra makens frånfälle eller skilsmässa.

I den offentliga debatt som ägt rum om familj ebeskattningen har stor uppmärksamhet

ägnats åt frågan om de giftas sambeskattning respektive särbeskattning.

De ensamståendes skatteproblem har däremot inte varit föremål

för nämnvärt intresse i detta sammanhang, och de ensamstående synes

också ha kommit något i skymundan i den utredning rörande familj ebegkattningen

som pågår. Då denna kategori bör komma i åtnjutande av rimlig

skatterättvisa, synes det vara befogat att jämväl de ensamståendes skatteförhållanden

omfattas av utredningen. Därvid synes bl. a. frågan om hänsynstagande

till sådana förhållanden som menligt kan inverka på skatteförmågan

utan att berättiga till avdrag för nedsatt skatteförmåga böra övervägas.

I avvaktan på vad som kan framkomma vid angivna utredning torde

starka skäl föreligga för att riksdagen överväger de lättnader som omedelbart

såsom ett provisorium kan beredas de ensamstående för att minska den

diskriminering som uppstår genom skattesystemets konstruktion.

Rättvisa torde skapas genom en sänkning av skatteskalan för de ensamstående.

Den lämpligaste utvägen torde i så fall vara att som ett provisorium

i inkomstskikten 6 000 och 40 000 kr. en genomgående sänkning av

skattesatserna för ensamstående genomföres med en procentenhet i förhållande

till vad som nu gäller.

I: 392 och II: 473

Om man ser den ekonomiska utvecklingen i vårt land från j ämlikhetsprincipens

synpunkt måste konstateras att inkomstklyftorna i samhället

vidgas samtidigt som förmögenhetskoncentrationen fortsätter. Andelen löntagare

med låginkomster är stor. Vad förmögenhetskoncentrationen beträf
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968 15

far måste den väsentligaste anledningen enligt motionärernas mening vara

det rådande ekonomiska systemet med dominerande privat ägande av näringslivet.

Inom detta pågår, i samband med den tekniska och ekonomiska

utvecklingen, en väldig kapitalanhopning som så att säga automatiskt

gör små grupper av ägare allt rikare i förhållande till det stora flertalet

medborgare, vars »rikedom» så gott som helt begränsas till konsumtionsföremål

och i förekommande fall egnahem. En annan faktor i sammanhanget

är statsmakternas ekonomiska politik. Inflationen drabbar låglönegrupperna

och barnfamiljerna hårdast. För vissa löntagargrupper har

den progressiva beskattningen fått ökad betydelse genom både real och

nominell inkomstökning.

Motionärernas kritik mot det rådande skattesystemet utgår från den uppfattningen

att beskattningen borde utformas så, att den kraftigt bidrar till

att minska inkomst- och förmögenhetsklyftorna i samhället. Detta är också

möjligt att åstadkomma, vilket emellertid förutsätter väsentliga förändringar

av det rådande skattesystemet. Sänkning av progressiviteten i de lägre

inkomstskikten är enligt motionärernas mening en angelägen reform

därvid skatteskalorna bör ges en sådan utformning att beskattningen av

höga inkomster förblir oförändrad eller ökas.

7: 633 och II: 795

Den högsta skattesatsen i skatteskalorna är 65 % eller drygt sex gånger

så hög som den lägsta, men det relativt ringa antalet inkomsttagare som

beskattas inom de höga skikten gör dock att dessa skattesatser har ringa

betydelse statsfinansiellt sett. Sålunda skulle en sänkning av maximum från

65 till 50 % ej betyda större skattebortfall än ca 120 milj. kr. Beloppen bör

ses mot bakgrunden av att den totala statliga inkomstskatten på fysiska personer

1969 — vilket år beräkningarna avser — kan beräknas inbringa mer

än 12 miljarder kr.

De nuvarande skatteskalorna börjar vid 10 %, vilken skattesats tillämpas

för beskattningsbara inkomster upp till 12 000 kr. för äkta makar och ensam

barnförsörjare samt 6 000 kr. för ensamstående. Enligt motionärernas mening

kan man för närvarande inte företaga någon ändring i dessa skikt. En

sänkning i de lägsta s. k. proportionella skikten skulle dels ställa sig »kostsam»,

dels försvåra framtida lättnader av progressionen i de skikt, där den

är särskilt kännbar, dels slutligen i ett läge där den totala skattelättnaden

måste begränsas ge relativt små skattelättnader i mellanskikten. Det har ej

heller synts möjligt att i dagens läge vidga de s. k. proportionella skikten.

Även detta skulle enligt motionärernas mening vara att »plottra bort» skattesänkningarna

så att deras antiinflationseffekt bleve blott ringa.

För inkomståret 1969 kan de förordade ändringarna beräknas minska

statens inkomster med ca 840 milj. kr. På budgetåret 1968/69 kan härav beräknas

belöpa ca 260 milj. kr. Verkningarna av progressionssänkningarna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1968

skulle innebära sådana förbättringar i samhällsekonomin att man redan för

de första åren kan räkna med betydande återvinning av skatt.

Indexreglering av skattesystemet

1: 630 och II: 865

Progressiviteten i skattesystemet har under senare år fått en ökad betydelse.

Mer än två tredjedelar av alla gifta inkomsttagare befinner sig i

det läge där en ökad inkomst kan innebära högre marginalskatter på grund

av skatteprogressionen. Även den del av inkomstökningen som motsvarar

penningvärdets fall blir föremål för progressiv beskattning, eftersom skatteskalorna

inte är indexreglerade. På grund av inflationens automatiskt

verkande skatteskärpning kan därför höjd skatt utgå på oförändrad reaiinkomst.

Av ovan nämnda skäl bör man enligt motionärernas mening söka

sig fram till ett system i vilket inflationens skattehöj ande verkningar i möjligaste

mån undvikes och den progressiva skatten justeras så att dess hämmande

verkningar på arbetsvilja och sparande reduceras.

1: 633 och II: 795

Inflationen åstadkommer automatiskt en skatteskärpning, i det att ortsavdragen

blir reellt mindre värda och progressionsskikten reellt sett förskjutes

nedåt. Härigenom blir inkomstbelopp, som tidigare varit skattefria,

beskattade. Vidare blir vissa belopp beskattade efter högre skattesats än

tidigare, detta utan att riksdagen fattat något som helst beslut härom.

Allmänna skatteberedningen var helt enig om att en indexreglering borde

genomföras för att förhindra dessa orättmätiga skattehöjningar. Enligt beredningens

beräkningar motsvarar varje ökning av levnadskostnaderna med

en procent en icke motiverad skatteskärpning på ca 100 milj. kr. per år.

Beskattningen av stiftelser

I: 392 och II: 573

De exklusiva skatteprivilegierna för vissa stiftelser bör avskaffas. Det måste

betecknas som en anakronism att privata stiftelser får disponera stora

skattebelopp som egentligen tillhör samhället.

Förmögenhetsskatten

Z: 392 och II: 573

Förmögenhetsbeskattningen har länge varit oförändrad och är så föga

betungande att inte ens högerpartiet anser det vara mödan värt att försöka

skapa någon skattesänkningsopinion på detta område. Samtidigt pågår en

väldig förmögenhetskoncentration och därmed ökning av det potentiella underlaget

för förmögenhetsbeskattning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

17

Fortsatt reformering av skattesystemet och utredning angående dess

verkningar

1: 379 och II: 487

Skattesystemet bär under det senaste årtiondet undergått betydande förändringar,

och nya skattereformer är förestående. Enligt motionärernas

mening är det märkligt att utvecklingen på skattelagstiftningens område ägt

rum utan att någon närmare analys av skattesystemets samhällsekonomiska

verkningar företagits, detta trots att systemet har utnyttjats för såväl konjunkturpolitiska

som inkomst- och förmögenhetsutjämnande ändamål.

Med hänsyn till den avgörande betydelse som den offentliga sektorn och

skatternas utformning har för vårt lands ekonomi talar starka skäl för att

en förutsättningslös och allsidig översyn av de skilda verkningar, som de

olika skatteformerna kan ha på samhällsekonomin, kommer till stånd. Även

övervältringsfenomenen, skattesystemets sociala och psykologiska verkningar,

skattebetalarnas reaktioner i förhållande till företagna skattepolitiska

åtgärder samt skatternas samband med företagens självfinansiering

bör göras till föremål för analys. Vidare bör skatternas förhållande till konjunkturskiftningarna

utredas. Undersökningarna bör enligt motionärerna

ligga på en hög nivå och framstående vetenskaplig expertis bör beredas tillfälle

att medverka. Genom möjligheterna att använda datamaskiner torde

man relativt snabbt kunna få fram värdefulla data. Likaså borde man kunna

utnyttja de undersökningar som kommit till stånd inom OECD och EEC.

1: 630 och II: 825

Grundavdragen bör höjas, så att ett större belopp i botten av inkomsten

blir skattefritt. Vidare bör den proportionella delen av beskattningen vidgas.

Sedan början av 1950-talet har den genomsnittliga kommunalskatten i det

närmaste fördubblats. Det innebär ökad belastning för de sämst ställda. Det

framtida reformarbetet på familj ebeskattningens område bör som grundläggande

princip ha att varje inkomsttagare beskattas efter sin inkomst

och oberoende av civilstånd. En sådan reform kan utformas så att den mer

än nuvarande system uppmuntrar gifta kvinnor att efter eget bedömande

ta förvärvsarbete utanför hemmet. Samtidigt innebär en individuell beskattning

större rättvisa åt de ensamstående. En förutsättning för en framtida

särbeskattningsreform är givetvis att den innehåller beskattningsregler

som tar hänsyn till de gifta kvinnor som av olika skäl saknar reella möjligheter

till yrkesarbete utanför hemmet. Dessutom måste barnfamiljerna få

ett förstärkt stöd.

Med hänsyn till det frivilliga sparandets betydelse för möjligheterna Lill

ökade investeringar bör sparstimulerande åtgärder infogas i den direkta

beskattningen.

En möjlighet till skattemässig utjämning mellan olika år bör införas

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 47

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

genom rätt till progressionsutjämning och rätt till avsättning till resultatut

j ämningskonto.

Företagsbeskattningen bör utformas så att investeringar och effektivitetshöjande

åtgärder främjas. Bland åtgärder som i första hand är erforderliga

är bättre avskrivningsmöjligheter för byggnader som används i rörelse

och jordbruk och vidare åtgärder för vatten- och luftvård. Möjligheterna

att beräkna avskrivning på maskiner och inventarier på återanskaffningsvärdet

bör prövas.

I fråga om byggnader bör större avskrivning medges under de första åren

av byggnadens ekonomiska användning. En sådan regel anpassar den skattemässiga

avskrivningen bättre till den faktiska värdeminskningen än vad

nuvarande regler medger. Motionärerna anser det synnerligen angeläget att

ett nytt skattesystem innefattar en skälig avvägning av skattebördan mellan

olika inkomstgrupper, varvid folkpensionärernas och andra låginkomstgruppers

intressen tillvaratas.

I: 633 och II: 795

Ett enligt motionärernas mening mycket graverande fel från finansministerns

sida är att han ej i samband med införandet av en mervärdeskatt avser

att genomföra en radikal omfördelning från direkt till indirekt beskattning

i syfte att eliminera de svåra skadeverkningarna av nuvarande höga

marginalskatter. Motionärerna anser det nödvändigt att en ny skyndsam

utredning kommer till stånd, varigenom allmänna skatteberedningens förslag

1964, anpassade till dagens förhållanden, kan bilda underlag för en

genomgripande skattereform.

För fullföljande och fortsättande av sänkning i progressionen och därmed

av marginalskatterna bör en successiv omfördelning på den indirekta beskattningen

ske genom höjning av mervärdeskatten. Sänkningar av den direkta

skatten har gynnsamma verkningar med avseende på arbetsvilja,

sparvilja, företagsamhet och ej minst skattemoral. De är inflationsbekämpande

i och med att de leder till minskade kompensationskrav vid löneförhandlingar

och därmed håller tillbaka kostnadsstegringar inom näringslivet.

Detta förbättrar vårt näringslivs internationella konkurrenskraft, vilket

har en gynnsam effekt på vår bytesbalans. Sådana skattesänkningar är alltså

i hög grad produktionsfrämjande. Därmed blir de också i längden självfinansierande.

Sänkningar av de direkta skatterna är en av de viktigaste och nödvändigaste

ekonomiska reformerna.

I: 963 och II: 1222

Med hänsyn till de osäkra konjunktur utsikterna inför nästa vinterhalvår

anser motionärerna det nödvändigt med ett uppskov med ikraftträdandet av

den i prop. 1968: 77 föreslagna allmänna arbetsgivaravgiften. Förslag bör

senare framläggas för riksdagen om sådan tidpunkt för ikraftträdandet, att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1968 19

ogynnsamma konsekvenser för konjunkturutvecklingen och därmed sysselsättningen

inte uppkommer.

En allmän skattereform som gör skattesystemet rationellare bör genomföras

till gagn för alla folkgrupper eftersom produktionens utveckling därigenom

främjas. I första hand bör skattelättnader eftersträvas för låginkomstgrupperna.

Det är mycket angeläget, att dessa grupper kompenseras

för det under senare år allt tyngre kommunala skattetrycket och att den

statliga och den kommunala beskattningen ses i ett sammanhang. Dessutom

måste den arbetande låginkomstutredningen snarast ge underlag för åtgärder

i syfte att påverka inkomstbildningen före skatt. Sverige har haft en

utveckling mot ökande löneklyftor under senare år. Den utvecklingen måste

vändas. Inflationens automatiskt skatteskärpande effekt inom den progressiva

beskattningen måste elimineras. Andra skattepolitiska reformer, som

motionärerna tidigare föreslagit, skulle öka företagssparandet och därigenom

skapa förutsättningar för en högre investeringsaktivitet. Det gäller t. ex.

förslagen om snabbare initialavskrivning på byggnader som används i rörelse

eller jordbruk samt om rätt till skattefri avsättning av medel som avsätts

till forskningsfonder inom företagen. Sparstimulerande åtgärder i den

direkta beskattningen skulle också, med hänsyn till det enskilda sparandets

betydelse för kapitalbildningen, ge möjligheter till ökade investeringar. Det

enskilda sparandet bör uppmuntras genom lämpliga skattepolitiska åtgärder

och utgivande av värdefasta obligationer.

I: 964 och II: 1224

Innehållet i dessa motioner överensstämmer i huvudsak med innehållet i

motionerna I: 963 och II: 1222.

Utskottets yttrande

Uttagsprocenten för den statliga inkomstskatten

I prop. 1968: 125 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1968/69 med

100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen avgivit

förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då procenttalet

för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet att samma

uttagsprocent bestäms för förra hälften av budgetåret 1968/69.

Den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i den förevarande

propositionen, utvisar att det i årets finansplan med drygt 2 800

milj. kr. redovisade underskottet i totalbudgeten för budgetåret 1967/68

2f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 47

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

beräknas öka till 3 300 milj. kr. ökningen om 500 milj. kr. består till 100

milj. kr. av minskade statsinkomster och till 400 milj. kr. av ökade statsutgifter,

varav ca 200 milj. kr. beror på de ökade insatserna inom arbetsmarknadspolitiken.

Jämfört med utfallet närmast föregående budgetår, 1966/67,

innebär de nu framlagda beräkningarna en försvagning av budgeten med

1 650 milj. kr.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen utvisade totalbudgeten

för budgetåret 1968/69 ett underskott på 2 150 milj. kr. De i kompletteringspropositionen

redovisade nya kalkylerna utvisar en ökning av underskottet

till 2 700 milj. kr. Ökningen består till drygt 300 milj. kr. av minskade

statsinkomster och till 200 milj. kr. av ökade statsutgifter.

I kompletteringspropositionen kommenterar departementschefen statsinkomsternas

utveckling. Under budgetåret 1966/67 var inkomstökningen avsevärt

svagare än under de båda närmast föregående åren och uppgick till

ca 2 500 milj. kr. Under budgetåret 1967/68 beräknas ökningen stanna vid

1 800 milj. kr. för att under budgetåret 1968/69 åter ligga på ca 2 500 milj.

kr. Skatteunderlagets tillväxt, som under den första hälften av 1960-talet

uppgick till ca 10 % per år, stannade under fjolåret vid 8 %. Inkomstberäkningarna

i statsverkspropositionen byggde på samma ökning under år 1968.

På grund av bl. a. en minskad löneglidning räknar man nu med en något

lägre ökning av skatteunderlaget eller 7 % under såväl innevarande som

nästa år, vilket i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen för

budgetåret 1967/68 medför en minskning av statsinkomsterna med 100

milj. kr.

Inom finansdepartementet utarbetas årligen som ett led i den statliga planeringsverksamheten

en långtidsbudget. Den nu utarbetade budgeten belyser

utvecklingen under den fyraårsperiod som inleds med budgetåret 1969/70.

I långtidsbudgeten redovisas de resurser som erfordras för att genomföra av

statsmakterna hittills fattade beslut och för att i övrigt uppehålla den statliga

och statsunderstödda verksamheten vid gällande ambitionsnivå. Departementschefen

understryker att långtidsbudgeten inte utgör någon prognos

över den sannolika utgiftsutvecklingen och inte heller är ett program för

regeringens budgetpolitik. Långtidsbudgeten anger endast omfattningen av

redan intecknade resurser för att därmed bilda ett underlag för bedömningav

utrymmet för nya åtaganden och reformer.

Inkomstberäkningarna i långtidsbudgeten är baserade på de vid periodens

början gällande skattereglerna. Avgörande för statsinkomsternas förändringar

vid oförändrad ambitionsnivå blir därför de antaganden som kan

göras om skatteunderlagets utveckling. För de år som omfattas av långtidsbudgeten

beräknas den totala lönesumman komma att stiga med 7 % per

år. Den antagna tillväxten av lönesumman ligger till grund för beräkningarna

av inkomsterna på inkomstskattetiteln och av den allmänna arbets
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968 21

givaravgiften samt förutsätts ge upphov till en motsvarande utveckling av

förbrukningen av varor och tjänster, som är belagda med allmän varuskatt

resp. föreslagits bli belagda med mervärdeskatt. Övriga inkomster har framskrivits

trendmässigt. För budgetåret 1969/70 förutses statsinkomsterna

öka med 3,3 miljarder kr. mot ca 2,5 miljarder kr. budgetåret 1968/69. För

budgetåren 1970/71—1972/73 beräknas statsinkomsterna öka med drygt

3 miljarder kr. per år.

Statsutgifterna under budgetåret 1969/70 beräknas i långtidsbudgeten i

löpande priser öka med drygt 3,2 miljarder kr. mot ca 1,9 miljarder kr. budgetåret

1968/69. Av utgiftsökningen svarar folkpensioner, bostäder, utbildning

och forskning samt stöd till barnfamiljer för drygt 1/3. Löneökningar

och sociala kostnader för de statsanställda svarar för ytterligare närmare

1/3. För budgetåren 1970/71—1972/73 tyder långtidsbudgetens kalkyler på

en svagare utgiftsexpansion vid oförändrad ambitionsnivå. Utgiftsökningarna

för dessa budgetår beräknas således till 1,5, 2,2 resp. 2,2 miljarder kr.

Departementschefen framhåller emellertid att begreppet oförändrad ambitionsnivå

innebär att inga nya åtaganden inkalkylerats samtidigt som vissa

pågående program antagits upphöra. Erfarenhetsmässigt tillkommer dock

nya utgiftsprogram samtidigt som existerande program ofta förlängs i någon

form. Enligt departementschefen kan därför den sannolika utgiftsökningen

för budgetåren 1970/71—1972/73 antas bli större än vad långtidsbudgetens

kalkyler ger vid handen.

I kompletteringspropositionen framhåller departementschefen avslutningsvis

att den framlagda redovisningen av den svenska och internationella ekonomiska

utvecklingen utvisar att vi nu passerat konjunkturdämpningens

botten och kan se framtiden an med försiktig optimism. Genom en selektivt

inriktad stimulans kompletterad med trygghetsreformer för den äldre arbetskraften

kan sysselsättningen säkras utan att utrymmet för det kommande

konjunktur uppsvinget intecknas och utan risk för påfrestningar på valutareserven.

Vår ekonomi inger internationellt förtroende, och utvecklingen

av utrikeshandel och bytesbalans bör bidra till att stärka detta förtroende.

1968 bör — framhåller departementschefen — kunna bli ett lugnt år i

fråga om löner samt pris- och kostnadsutveckling. Goda förutsättningar föreligger

också för en snabb produktionsutveckling. Vidare framhålls att det

är ett vitalt intresse att de löneförhandlingar, som skall inledas under hösten,

leder fram till en samlad lösning inom den ram som tillväxten av resurserna

anger. Den alltjämt hårda internationella konkurrensen och intresset

av en tillfredsställande sysselsättning begränsar emellertid utrymmet

för inkomstökningar. Likväl föreligger goda förutsättningar för en fortsatt

välståndsstegring.

Utskottet ansluter sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget

till den i kompletteringspropositionen redovisade uppfattningen. Med hän
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

syn härtill tillstyrker utskottet att procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande även för senare hälften av budgetåret 1968/69 fastställs

till 100.

I detta sammanhang behandlar utskottet även vissa motioner, i vilka bl. a.

yrkats ändringar rörande den direkta beskattningen, som lämpligen bör

undergå ett samlat bedömande vid ställningstagandet till den förevarande

propositionen.

Folkpensionärernas beskattning

Motionerna I: 175 av herr Holmberg m. fl. och II: 230 av herr Bohman

in. fl., 11:20 av herr Sjöholm m. fl. samt 11:484 av herrar Lindberg och

Persson i Heden innehåller samtliga yrkanden om skattefrihet för folkpension.

Till stöd härför åberopas bl. a. att folkpensionsavgiften numera inte är

avdragsgill vid taxeringen och att enligt grundläggande principer i skattelagstiftningen

därav bör följa att folkpension inte beskattas.

Genom beslut vid förra årets riksdag (prop. 1967: 7, BeU 2) upphävdes

med verkan fr. o. in. 1967 års taxering tidigare gällande maximigräns om

4 500 kr. för extra avdrag för nedsatt skatteförmåga för folkpensionär, vars

inkomst helt eller till huvudsaklig del utgjorts av folkpension. Genom denna

provisoriska lagstiftning har beskattningsmyndigheterna fått möjlighet att

medge skattskyldiga, som är hänvisade att leva enbart på sina folkpensionsförmåner,

extra avdrag med så stort belopp att någon beskattningsbar inkomst

inte uppkommer vid taxeringen. I anslutning till reformen, som var

en följd av den successiva förbättringen av folkpensionsförmånerna, hade

bevillningsutskottet att ta ställning till motionsyrkanden av samma innehåll

som i de nu förevarande motionerna. Utskottet framhöll därvid att reglerna

för beskattningen av folkpensionärernas sidoinkomster var förenade med

påtagliga brister och i vissa fall ledde till orimliga resultat. Detta berodde

inte bara på beskattningsreglernas utformning utan kanske i högre grad på

att hustrutillägg och kommunala bostadstillägg var inkomstprövade och därför

reducerades, om folkpensionären hade sidoinlcomst av viss storlek. Inte

minst från rättvisesynpunkt fann utskottet det angeläget att i möjligaste

mån undanröja de ogynnsamma verkningarna av bidrags- och beskattningssystemet.

Utskottet tillstyrkte därför riksdagsskrivelse med begäran om

skyndsam utredning av frågan om beskattningen av folkpensionärernas sidoinkomster.

Därvid borde särskilt övervägas möjligheten att införa en definitiv

källskatt för folkpensionärer. En sådan utredning ansåg utskottet

lämpligen kunna verkställas inom den pågående utredningen om definitiv

källskatt. Riksdagen godkände utskottets betänkande.

Som svar på en i år framställd interpellation av herr Wedén angående beskattningen

av folkpensionärernas sidoinkomster anförde chefen för finans
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 är 1968 23

departementet bl. a. (prot. II 1968:9 s. 124), att spörsmålet om beskattning

av folkpensionärernas sidoinkomster ingick i en större fråga avseende

den s. k. marginaleffekten för folkpensionärer med sidoinkomster. Denna

effekt kunde enligt departementschefens mening inte lösas enbart genom

en översyn av skattereglerna. Hänsyn måste också tas till socialförsäkringens

regler om folkpensionsförmåner. Departementschefen hänvisade till att pensionsförsäkringskommittén

enligt sina direktiv hade att utreda vissa frågor

rörande den allmänna pensioneringen och att kommittén under innevarande

år avsåg att framlägga förslag rörande bl. a. inkomstprövningen av det

kommunala bostadstillägget. Innan detta förslag avlämnats var det — menade

departementschefen — för tidigt att ta ställning till frågan om beskattning

av folkpensionärernas sidoinkomster. Av departementschefens uttalande

framgår vidare att inom finansdepartementet i samråd med socialdepartementet

sedan någon tid pågår preliminära undersökningar av olika vägar

att komma till rätta med marginaleffektproblemet. Något resultat av dessa

överväganden kan emellertid inte framläggas förrän ställning tagits till den

framtida utformningen av pensionsförmånerna.

Som framgår av det anförda är motionärernas önskemål om utredning av

frågan redan tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna

II: 20 och II: 484 samt I: 175 och II: 230, sistnämnda båda motioner i vad

de avser skattefrihet för folkpension.

I motionen II: 594 av herrar Carlstein och Fagerlund begärs en särskild

deklarationsblankett för inkomsttagare med enbart folkpension och kommunalt

bostadstillägg.

Utskottet är medvetet om att deklarationsblanketten av många folkpensionärer

uppfattas som svårbegriplig och onödigt komplicerad. Härigenom

förorsakas de i många fall besvär och kostnader för biträde med deklarationens

upprättande. Det skulle därför vara rationellt om deklarationsblanketten

kunde avsevärt förenklas för dessa skattskyldiga. Man kan emellertid

inte bortse från att ett stort antal folkpensionärer har sidoinkomster av olika

slag och att deras antal successivt kommer att öka genom att allt fler blir

berättigade till tilläggspension. Utskottet förväntar emellertid att också den

av motionärerna aktualiserade frågan kommer att uppmärksammas vid de

undersökningar, som f. n. pågår inom finansdepartementet rörande folkpensionärernas

beskattning. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat

motionen II: 594.

Avdrag för representationskostnader

Såsom allmän regel gäller enligt 20 § kommunalskattelagen att vid beräkning

av inkomst av särskild förvärvskälla från bruttointäkten skall avräknas

alla omkostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande. Enligt

punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen är utgifter för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

representation och liknande ändamål att hänföra till omkostnader i förvärvskällan

endast under förutsättning att utgifterna har omedelbart samband

med verksamheten i förvärvskällan. Därmed har markerats att avdragsrätten

inte omfattar kostnader för sällskapsliv av privat natur, personlig

gästfrihet o. d.

I motionerna I: 392 av herr Werner och II: 473 av herr Hermansson in. fl.

begärs utredning i syfte att avskaffa rätten till avdrag för representationskostnader.

Motionärerna anser att betydande belopp undgår beskattning

genom aktiebolags och firmors rätt till avdrag för sådana kostnader.

Att utan vidare avskaffa en avdragsrätt för representation, som på grund

av sedvänja förekommer i kommersiella och andra sammanhang inte bara

i vårt land utan också utomlands, torde enligt utskottets mening inte vara

möjligt. Man kan nämligen inte förneka att utövandet av representation

ofta är en nödvändig förutsättning för intäkternas förvärvande och att det

i sådana fall skulle vara obilligt att inte medge avdrag för representationskostnader.

Som redan nämnts krävs för att avdrag skall medges att representationskostnaden

har ett omedelbart samband med verksamheten i förvärvskällan.

Härigenom torde garantier ha skapats för att avdragsrätten

inte missbrukas. Enligt utskottets mening behandlas frågan om avdrag för

representation restriktivt av skattedomstolarna. Avslutningsvis vill utskottet

erinra om att riksskattenämnden — för att åstadkomma enhetlighet vid

rättstillämpningen — utfärdat anvisningar i ämnet (RN 7/1967 p. 2).

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till det nu behandlade yrkandet

i motionerna I: 392 och II: 473.

Kommunalskatteavdraget

I samband med 1965 års skattereform (prop. 1965: 14, BeU 16) infördes

med verkan fr. o. in. 1967 års taxering ett schablonavdrag för kommunalskatt

vid taxeringen till statlig inkomstskatt. I syfte att neutralisera verkningarna

av höjda folkpensionsavgifter och kompensera de s. k. låglönegrupperna

och andra med låga inkomster för höjningar av de indirekta

skatterna omkonstruerades avdraget fr. o. m. 1968 års taxering (prop. 1967:

7, BeU 2). Numera medges sådant avdrag alltid med minst 4 500 kr. för gifta

och därmed i beskattningshänseende jämställda samt 2 250 kr. för övriga

skattskyldiga. Om den under närmast föregående år påförda kommunalskatten

överstiger minimibeloppet medges avdrag med det faktiskt påförda

beloppet.

I motionerna I: 651 av herr Sundin samt II: 468 av herrar Boo och Dahlgren

begärs skyndsam utredning om införande vid den kommunala taxeringen

av ett särskilt skatteavdrag, motsvarande schablonavdraget för kommunalskatt

vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Till stöd härför åberopas

att den kommunala beskattningen är mer betungande än den statliga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968 25

för inkomsttagare i de lägre inkomstskikten och att det därför är angeläget

att bereda dem lindring i den kommunala beskattningen. Motionärerna förutsätter

att staten skall kompensera kommunerna för det skattebortfall,

som föranleds av förslaget.

Reglerna om avdrag för kommunalskatt vid den statliga taxeringen har

ursprungligen tillkommit i syfle att utjämna den skillnad i skattebördan,

som på grund av ojämnheter i den kommunala utdebiteringen uppkommer

mellan skattskyldiga med lika stora inkomster. Något motsvarande motiv

för att införa ett schablonavdrag vid den kommunala taxeringen finns inte.

Härtill kommer att ett bifall till den av motionärerna förordade reformen

kan beräknas medföra ett skattebortfall för kommunerna på ca 2,5 miljarder

kr., vilket måste kompenseras antingen genom höjd kommunal utdebitering

eller genom statliga bidrag i en omfattning, som inte bör ifrågakomma

i nuvarande budgetläge. Utskottet avstyrker därför motionerna 1:651 och

II: 468.

Ortsavdragen

Enligt gällande regler medges vid den statliga och kommunala taxeringen

ortsavdrag med 4 500 kr. för gifta och därmed i beskattningshänseende jämställda

samt 2 250 kr. för övriga skattskyldiga.

I motionerna I: 175 av herr Holmberg m. fl. och II: 230 av herr Bohman

m. fl. yrkas att ortsavdragen fr. o. m. 1970 års taxering höjs för ålders- och

förtidspensionärer. Motionärerna anser att sådant avdrag bör medges för

makar med 8 000 kr. om båda är pensionärer och med 6 400 kr. om endast

ena maken är pensionär samt för ensamstående med 4 000 kr. Yrkandet syftar

till att i möjligaste mån minska den nuvarande marginalskatteeffekten

på folkpensionärernas sidoinkomster och därigenom stimulera deras intresse

för fortsatt förvärvsarbete. I motionerna I: 633 av herr Holmberg in. fl. och

II: 795 av herr Bohman m. fl. yrkas en generell höjning av ortsavdragen —

också med verkan fr. o. m. 1970 års taxering — till 4 800 kr. för gifta och

med dem i beskattningshänseende likställda samt till 2 400 kr. för övriga

skattskyldiga.

Ett bifall till yrkandet i motionerna I: 175 och II: 230 skulle innebära att

samtliga ålders- och förtidspensionärer skulle erhålla förhöjt ortsavdrag.

Enligt utskottets mening kan det inte anses motiverat att tillerkänna pensionärer

med höga inkomster ett väsentligt större ortsavdrag än som tillkommer

andra skattskyldiga i motsvarande inkomstläge. Mot en höjning

av ortsavdragen över huvud taget talar framför allt att utrymmet för skattesänkningar

är ytterligt begränsat. Även smärre justeringar av ortsavdragsbeloppen

föranleder skattebortfall som med hänsyn till rådande budgetläge

inte torde kunna accepteras. Som utskottet tidigare uttalat bör frågan om

ortsavdragens storlek bedömas i samband med den prövning av familje
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

beskattningen, som f. n. äger rum inom finansdepartementet. De negativa

verkningar, som ortsavdragen i deras nuvarande utformning kan innebära

för skattskyldiga med relativt låga inkomster, torde i icke ringa mån ha

eliminerats genom det med verkan fr. o. m. 1968 års taxering omkonstruerade

schablonavdraget för kommunalskatt. Med det anförda anser utskottet

sig böra avstyrka de i förevarande avsnitt behandlade motionerna i vad de

avser yrkanden om höjda ortsavdrag.

Skatteskalorna

I motionerna I: 262 av fröken Stenberg in. fl. och II: 332 av fröken Wetterströrn

m. fl. yrkas att skattesatserna för ensamstående vid den statliga inkomstbeskattningen

sänks med en procentenhet i inkomstskikten 6 000_

40 000 kr. I motionerna I: 392 av herr Werner och II: 473 av herr Hermansson

in. fl. begärs utredning om sänkning av progressiviteten i de lägre inkomstskikten

och om oförändrade eller höjda skattesatser i högre inkomstskikt.

Enligt motionerna I: 633 av herr Holmberg m. fl. och II: 795 av herr

Bohman in. fl. bör skatteskalorna vid den statliga inkomstbeskattningen

fr. o. m. 1970 års taxering sänkas i inkomstskikten 12 000—40 000 kr. för

gifta och i skikten 6 000—12 000 kr. för ensamstående med procenttal, varierande

mellan en och åtta procent.

Med anledning härav vill utskottet erinra om de reformer som tidigare

vidtagits för att åstadkomma lättnader i beskattningen för mindre inkomsttagare

och barnfamiljer. 1965 års skattereform innebar sålunda en lindring

av progressionen för gifta i inkomstlägena 20 000—50 000 kr. och för ensamstående

i inkomstlägena 10 000—50 000 kr. med en skattelättnad i absoluta

tal av högst 1 300 kr. för gifta och 750 kr. för ensamstående. Den av

1967 års riksdag beslutade förenklingen av schablonavdraget för kommunalskatt

vid den statliga beskattningen medförde ytterligare skattesänkningar

i inkomstskikten upp till ca 17 000 kr. för gifta och ca 8 000 kr. för ensamstående.

Som utskottet tidigare framhållit torde det med hänsyn till det

aktuella budgetläget inte vara möjligt att nu genomföra ytterligare sänkningar

av den direkta beskattningen. Den ändring av skatteskalorna som

föreslås i motionerna I: 633 och II: 795 kan enligt motionärernas mening

beräknas medföra ett skattebortfall på 840 milj. kr. för helt budgetår. Enbart

den relativt obetydliga sänkning av skatteuttaget som föreslås i motionerna

I: 262 och II: 332 kan beräknas medföra ett skattebortfall för helt

budgetår om ca 100 milj. kr. Utskottet anser sig därför böra avstyrka motionerna

I: 262 och II: 332, I: 392 och II: 473 samt I: 633 och II: 795, sistnämnda

fyra motioner i vad de innefattar yrkanden om ändrade skatteskalor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

27

Indexreglering av skattesystemet

I motionerna 1: 630 av herrar Bengtson och Dahlén samt II: 825 av herrar

Wedén och Hedlund begärs förslag till åtgärder som är ägnade att förebygga

inflationens skattehöjande verkningar. Enligt motionerna I: 633 av herr

Holmberg m. fl. och II: 795 av herr Bohman in. fl. bör 1968 års höstriksdag

föreläggas förslag om indexreglering av ortsavdrag och skatteskiktsgränser.

Utskottet vill erinra om att chefen för finansdepartementet i prop. 1967:

153 angående ändrade regler för beskattning av realisationsvinst vid avyttring

av fastighet framhöll att ett indexförfarande stred mot hittills tillämpade

principer vid beskattningen. Ett sådant förfarande kunde vid realisationsvinstbeskattningen

motiveras med de speciella hänsynstaganden som

måste göras vid en vinstbeskattning av fastighet. En utvidgning av metoden

till andra områden t. ex. ortsavdrag och skatteskalor var enligt departementschefens

mening mer komplicerad och opraktisk. Till denna uppfattning

har utskottet anslutit sig i sitt av riksdagen godkända betänkande

1968:30.

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen framhållit att det är förenat

med stora praktiska svårigheter, främst på grund av källskattesystemet,

att finna en godtagbar metod för att vid beskattningen beakta förändringar

i penningvärdet. Grunderna för det preliminära skatteuttaget måste nämligen

fastställas i god tid före beskattningsårets ingång. Att i efterhand verkställa

omräkningar av preliminärskatten skulle otvivelaktigt innebära en

avsevärd reducering av källskattesystemets fördelar.

På grund härav och med hänsyn till det utredningsarbete som f. n. pågår,

bl. a. inom utredningen om definitiv källskatt, avstyrker utskottet motionerna

1: 630 och II: 825 samt 1: 633 och II: 795 i nu berörda delar.

Beskattningen av stiftelser

Bestämmelserna om skattefrihet för stiftelser har i huvudsak erhållit sin

nuvarande utformning genom lagstiftning år 1942. Skattebefrielse inträder

om stiftelserna fullföljer vissa angivna, högt kvalificerade ändamål. Från de

restriktiva principer, på vilka den svenska lagstiftningen i förevarande hänseende

är uppbyggd, har sedan 1942 endast smärre avvikelser gjorts, såsom

beträffande Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,

norrlandsfonden samt malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.

Enligt motionerna I: 392 av herr Werner och II: 473 av herr Hermansson

m. fl. bör skattefriheten för vissa stiftelser avskaffas. Av motionernas innehåll

framgår inte vilka stiftelser som åsyftas, men yrkandet torde ha tillkommit

med anledning av vad som framförts i koncentrationsutredningens

betänkande »Ägande och inflytande inom det privata näringslivet» (SOU

1968:7).

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Enligt vad utskottet erfarit skall remissbehandlingen av detta betänkande

påbörjas inom kort. Utskottet anser att de förslag som kan komma att framläggas

på grundval därav bör avvaktas innan ställning tas till en eventuell

reform av beskattningen av stiftelser. Härtill kommer att frågan om denna

beskattning till viss del torde komma att bli föremål för överväganden inom

kapitalskatteberedningen. I utredningsdirektiven anges nämligen att en central

uppgift för utredningen är att klarlägga ändringarna i förmögenhetstillväxt

och förmögenhetsfördelning. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet nu berörda yrkande i motionerna I: 392 och II: 473.

Förmögenhetsskatten

I motionerna I: 392 av herr Werner och II: 473 av herr Hermansson in. fl.

begärs en väsentlig skärpning av förmögenhetsskatten i förhållande till vad

som nu gäller. Motionärerna föreslår skattesatser varierande mellan 1 och

3 procent, medan nuvarande skattesatser utgör lägst 0,8 och högst 1,8 procent.

Nu gällande skatteskalor överensstämmer med de skalor som fastställdes

år 1952 med de avvikelser som följer av beslut om höjda skattepliktsgränser

åren 1957 och 1965. Sistnämnda år höjdes sålunda skattepliktsgränsen

från 80 000 till 100 000 kr. Genom denna åtgärd avsåg man att de mindre

förmögenhetsägarna skulle undgå beskattning på grund av den allmänna

prisnivåns höjning och de vid 1965 års allmänna fastighetstaxering höjda

fastighetstaxeringsvärdena.

Utskottet ansåg i sitt av riksdagen godkända betänkande 1966: 19 med

anledning av motionsyrkande om sänkning av skattesatserna i bottenskikten

en jämkning av skatteskalorna i och för sig motiverad till följd av penningvärdeförsämringen

men avstyrkte yrkandet med hänsyn till det skattebortfall

som en sådan reform skulle medföra. Utskottet vidhåller sin tidigare

uttalade uppfattning och är således inte berett att tillstyrka någon skärpning

av förmögenhetsskatten. Med hänsyn härtill och då förmögenhetsbeskattningen

är föremål för överväganden inom kapitalskatteberedningen avstyrker

utskottet bifall till lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 392 och

II: 473.

Fortsatt reformering av skattesystemet och utredning angående dess verkningar
I

motionerna 1:379 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och 11:487 av herr

Nordgren in. fl. begärs en förutsättningslös och allsidig utredning rörande

skattesystemets verkningar i olika hänseenden, framför allt med avseende

på samhällsekonomin. I motionerna I: 630 av herrar Bengtson och Dahlén

samt II: 825 av herrar Wedén och Hedlund begärs förslag till en allmän

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

29

skattereform, innefattande särskilda lättnader för låginkomstgrupperna,

speciellt folkpensionärerna, och lättnader i marginalskatterna med särskilt

beaktande av inflationen. Enligt motionerna I: 633 av herr Holmberg m. fl.

och II: 795 av herr Bohman m. fl. bör en utredning tillsättas med uppgift

att skyndsamt överse allmänna skatteberedningens förslag till nytt skattesystem.

I de med anledning av kompletteringspropositionen väckta motionerna

I: 963 av herr Bengtson m. fl. och II: 1222 av herr Hedlund in. fl. samt

I: 964 av herr Dahlén m. fl. och II: 1224 av herr Wedén m. fl. slutligen föreslås

planering av och förslag till höstriksdagen rörande finanspolitiska åtgärder

— i första hand uppskov med ikraftträdandet av den allmänna arbetsgivaravgiften

— om betydande arbetslöshet och svagt kapacitetsutnyttjande

inom näringslivet bedöms komma att råda även under vinterhalvåret

1968/69.

Yrkandet i de två sistnämnda motionsparen om att ikraftträdandet av den

allmänna arbetsgivaravgiften t. v. uppskjuts har avvisats av bevillningsutskottet

i dess betänkande 1968: 44. Motionerna föranleder därför i detta hänseende

inte något vidare yttrande från utskottets sida.

Med anledning av yrkandena i övrigt bör erinras om att utskottet nyligen

tillstyrkt förslag i prop. 1968: 100 om övergång till mervärdeskatt. Denna

omläggning av den indirekta beskattningen torde — om den godkänns av

riksdagen —- innebära att ett under senare år mycket omdebatterat skattereformkrav

blir i huvudsak tillgodosett.

Utskottet vill också framhålla att väsentliga delar av den direkta beskattningen

f. n. är föremål för utredning inom bl. a. företagsslcatteutredningen,

familj eskatteberedningen, utredningen om definitiv källskatt och kapitalskatteberedningen.

Motionärernas krav på fortsatt reformarbete måste därför

redan anses tillgodosett. I vart fall bör enligt utskottets mening resultatet

av utfört och pågående utredningsarbete avvaktas innan beslut fattas

om nya utredningar.

I motionerna I: 379 och II: 487 antyds att vissa undersökningar om skattesystemets

verkningar påbörjats av allmänna skatteberedningen. Enligt vad

utskottet erfarit har dessa undersökningar fortsatts av företagsskatteutredningen.

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att Nordiska rådet vid sin

sextonde session i Oslo i år antagit ett av rådets ekonomiska utskott framlagt

förslag om en rekommendation till regeringarna att i samarbete med

forskare och institutioner undersöka möjligheterna att upprätta ett nordiskt

skattevetenskapligt forskningsråd.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de i detta avsnitt behandlade

motionsyrkandena.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 47

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Bevillningarna

De i kompletteringspropositionen framlagda beräkningarna av bevillningarna

utvisar i förhållande till statsverkspropositionen en minskning med

217 milj. kr.

Därvid har inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. vid den

i kompletteringspropositionen föreslagna uttagsprocenten upptagits till

14 200 milj. kr. mot i statsverkspropositionen 14 650 milj. kr. Nedjusteringen

är en följd av den antagna lägre tillväxten av skatteunderlaget för år 1968.

Förnyade beräkningar har även medfört att inkomsttitlarna skatt på tobak

och skatt på sprit i kompletteringspropositionen upptagits till 1 500 resp.

1 950 milj. kr. mot i statsverkspropositionen 1 550 resp. 1 980 milj. kr.

I statsverkspropositionen beräknades de nya inkomsttitlarna allmän arbetsgivaravgift

och mervärdeskatt till 240 resp. 2 000 milj. kr. I prop. 1968:

77 och 1968: 100 har framlagts förslag om införande av allmän arbetsgivaravgift

och mervärdeskatt fr. o. m. den 1 januari 1969.

Enligt prop. 1968: 77 beräknas direktdebiterade avgifter från arbetsgivare

uppgå till 720 milj. kr. under år 1969. Häri ingår 112 milj. kr. för statsanställda,

vilket belopp inte till någon del kommer att tillgodoföras titeln allmän

arbetsgivaravgift förrän efter utgången av budgetåret 1968/69. De s. k.

egenavgifterna för år 1969, vilka beräknas till 80 milj. kr., inflyter huvudsakligen

först efter utgången av år 1969. Mot bakgrund härav har titeln

allmän arbetsgivaravgift uppförts med 300 milj. kr. i kompletteringspropositionen.

Beräkningarna i statsverkspropositionen av inkomsterna av mervärdeskatt

byggde på förutsättningen att två ordinarie uppbörder av sådan skatt,

avseende månaderna januari—april 1969, skulle ske före utgången av budgetåret

1968/69. Enligt den i prop. 1968: 100 föreslagna utformningen av

mervärdeskatten skulle de två uppbörderna avse månaderna januari—maj

1969. Den till följd härav beräknade inkomstökningen av mervärdeskatt

motverkas dock av vissa omständigheter. Vissa skattskyldiga kommer sålunda

inte att redovisa någon mervärdeskatt under budgetåret 1968/69. Inkomsterna

begränsas vidare av avlyftning av allmän varuskatt på vissa inneliggande

lager inom byggnadsbranschen. Slutligen kan också en viss eftersläpning

ske i redovisningen av uppbörden i juni 1969. Med beaktande av

dessa förhållanden beräknar departementschefen i kompletteringspropositionen

inkomsterna av mervärdeskatten till 2 200 milj. kr. eller till ett 200

milj. kr. högre belopp än i statsverkspropositionen. Bevillningsutskottet har

1 sitt betänkande 1968:45 föreslagit vissa ändringar av redovisningsperioderna

för uppbörd av mervärdeskatt och redovisningstidens längd, innebärande

två uppbörder av mervärdeskatt, avseende månaderna januari—april

1969. Under förutsättning att riksdagen bifaller utskottets förslag bör enligt

utskottets mening titeln mervärdeskatt nedräknas med 200 milj. kr. till

2 000 milj. kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Inkomsttiteln allmän varuskatt har i kompletteringspropositionen uppräknats

med 40 milj. kr., dvs. från 4 760 milj. kr. till 4 800 milj. kr. I övrigt

föreslås i kompletteringspropositionen vissa smärre ändringar av de i statsverkspropositionen

gjorda beräkningarna av inkomsttitlarna skatt på maltoch

läskedrycker samt särskild skatt på motorbränslen.

Med undantag av den nyssnämnda ändringen av inkomsttiteln mervärdeskatt

föranleder de i prop. 1968: 125 gjorda beräkningarna av bevillningarna

inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts proposition

nr 125, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet

■— beslutar att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1968/69

ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet;

B) att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 175 och II: 230

2) motionerna I: 262 och II: 332

3) motionerna I: 379 och II: 487

4) motionerna 1:392 och 11:473, i vad de behandlas i

detta betänkande,

5) motionerna 1:630 och 11:825, i vad de behandlas i

detta betänkande,

6) motionerna 1:633 och 11:795, i vad de behandlas i

detta betänkande,

7) motionerna I: 651 och II: 468

8) motionerna I: 963 och II: 1222, i vad de behandlas av

bevillningsutskottet,

9) motionerna I: 964 och II: 1224, i vad de behandlas av

bevillningsutskottet,

10) motionen II: 20

11) motionen II: 484

12) motionen II: 594

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört;

C) att bevillningarna för budgetåret 1968/69 beräknas

sålunda:

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. 14 200 000 000

Kupongskatt.......................... 12 000 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . ..

Slcogsvårdsavgifter ....................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter .......................

Arvsskatt och gåvoskatt...............

Lotterivinstskatt ......................

Stämpelskatt och stämpelavgift.........

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .........................

Bensin- och brännoljeskatt.............

Allmän arbetsgivaravgift.................

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................

Allmän varuskatt.....................

Mervärdeskatt ........................

Särskilda varuskatter..................

Omsättningsskatt på motorfordon ......

Tobaksskatt ..........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

.............................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag

.............................

Skatt på sprit.........................

Skatt på vin..........................

Skatt på malt- och läskedrycker........

Energiskatt ..........................

Särskild skatt på motorbränslen........

Investeringsavgift .....................

Postverket (överskott) ..................

1 000 000

10 200 000

3 500 000

200 000 000

95 000 000

205 000 000 14 726 700 000

1 000 000 000

1 800 000 000 2 800 000 000

300 000 000

880

000

000

4 800

000

000

2 000

000

000

415

000

000

350

000

000

1 500

000

000

25

000

000

50

000

000

1 950

000

000

205

000

000

360

000

000

900

000

000

223

000

000

1

000

000 13 659 000 000

5 000 000

Stockholm den 21 maj 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herr John Ericsson (s), fröken Ranmarlc (s),

herrar Stefanson (fp), Sundin (ep), Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson

(h), Lundström (fp), Paul Jansson (s), Enarsson (h) och Stadling (s);

samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (li), Brandt (s),

Allard (s), Engkvist (s), Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson i Essvik (s),

fru Nettelbrandt (fp), herrar Enskog (fp) och Boo (ep).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

33

Reservationer och särskild! yttrande

Beträffande uttagsprocenten för den statliga inkomstskatten

1) Reservation av herrar Gösta Jacobsson (h), Enarsson (h) och Magnusson

i Borås (h), vilka ansett att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar

på s. 21 med »Utskottet ansluter» och slutar på s. 22 med »till 100» bort ha

följande lydelse:

Finansministern har i den reviderade finansplanen anfört vissa tecken

som tyder på en begynnande konjunkturuppgång. Den internationella konjunkturbilden

är emellertid ännu ganska splittrad. Det är därför enligt utskottets

mening tveksamt om vi har att vänta en konjunkturuppgång som

under hösten och vintern kommer att resultera i ett normalt kapacitetsutnyttjande

och ökad efterfrågan på arbetskraft. Oavsett detta tillstyrker utskottet

förslaget att procenttalet för den statliga inkomstskattens uttagande

fastställs till 100 även för den senare hälften av budgetåret 1968/69.

2) Särskilt yttrande av herrar Stefanson (fp), Sundin (ep), Lundström

(fp), Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt (fp), herrar Enskog (fp) och Boo

(ep), vilka anfört följande:

I motionerna I: 963 av herr Bengtson m. fl. och II: 1222 av herr Hedlund

m. fl. samt I: 964 av herr Dahlén m. fl. och II: 1224 av herr Wedén m. fl. har

vi redovisat vår bedömning av det samhällsekonomiska läget. Finansministern

har i den reviderade finansplanen anfört vissa tecken som tyder på en

begynnande konjunkturuppgång. Det är emellertid enligt vår mening fortfarande

tveksamt om konjunkturuppgången har sådan kraft att den under

hösten och vintern kommer att resultera i ett normalt kapacitetsutnyttjande

och ökad efterfrågan på arbetskraft. Den internationella konjunkturbilden

är ännu ganska splittrad.

Med hänsyn till den osäkra konjunkturutvecklingen inför nästa vinterhalvår

har vi inte nu kunnat tillstyrka regeringens förslag om den s. k.

arbetsgivaravgiftens ikraftträdande den 1 januari 1969 utan förordat att

förslag senare skulle framläggas för riksdagen om sådan tidpunkt för ikraftträdandet

att ogynnsamma konsekvenser för konjunkturutvecklingen och

därmed sysselsättningen ej skulle uppkomma. Vi hänvisar vidare till bevillningsutskottets

betänkande 1968:44, där arbetsgivaravgiften behandlas.

I de ovannämnda motionsparen har generellt starkt betonats att den ekonomiska

politiken framgent med hänsyn till den splittrade konjunkturbilden

måste planeras med ett starkt inslag av flexibilitet. Detta gäller såväl

finans- och kreditpolitiken som arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Beträffande folkpensionärernas beskattning

3) Reservation av herrar Stefanson (fp), Sundin (ep), Lundström (fp),

Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt (fp), herrar Enskog (fp) och Boo (ep),

vilka

dels anfört följande:

I motionen II: 20 av herr Sjöholm m. fl. och i motionen II: 484 av herrar

Lindberg och Persson i Heden samt i motionerna I: 175 av herr Holmberg

m. fl. och II: 230 av herr Bohman m. fl. hemställs om förslag till skattefrihet

för folkpension. Frågan om folkpensionärernas beskattning har vid flera

tillfällen tidigare varit föremål för utskottets behandling. 1967 framhöll

ett enigt utskott (BeU 2), att reglerna för beskattningen av folkpensionärernas

sidoinkomster var förenade med påtagliga brister och i vissa fall

ledde till orimliga resultat. Utskottet tillstyrkte en riksdagsskrivelse med

begäran om skyndsam utredning av frågan om beskattningen av folkpensionärernas

sidoinkomster. Denna utredning kunde enligt utskottet lämpligen

verkställas med förtur inom den pågående utredningen om definitiv källskatt.

Riksdagen godkände utskottets betänkande.

Trots riksdagens begäran om en skyndsam utredning av frågan om beskattningen

av folkpensionärernas sidoinkomster har, som framgick av

finansministerns svar på en interpellation i ärendet av herr Wedén, något

målinriktat utredningsarbete ej igångsatts. De preliminära undersökningar

som pågår inom finansdepartementet i samråd med socialdepartementet

angående olika vägar att komma till rätta med marginaleffektproblemet

tillgodoser ej enligt vår mening på ett tillfredsställande sätt riksdagens beslut

från i fjol om skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om skyndsam utredning

av frågan om beskattningen av folkpensionärernas sidoinkomster.

Med hänsyn till att riksdagens beslut ej har effektuerats av Kungl. Maj:t

kommer uppenbarligen den ytterst otillfredsställande skattemässiga behandlingen

av folkpensionärerna att fortgå. Vi finner det därför motiverat att

begära att riksdagen åter upprepar sin begäran om en skyndsam utredning

av här berörda problem.

dels ansett att utskottet under punkterna B 1, 10 och 11 bort hemställa,

att riksdagen — med anledning av motionerna II: 20 av

herr Sjöholm in. fl. samt 11:484 av herrar Lindberg och

Persson i Heden ävensom motionerna I: 175 av herr Holmberg

m. fl. och II: 230 av herr Bohman m. fl., såvitt här är

ifråga, och med hänvisning till det av riksdagen 1967 fattade

beslutet om en riksdagsskrivelse i förevarande ärende

— i skrivelse till Kungl. Maj :t begär skyndsam utredning

av frågan om beskattningen av folkpensionärernas sidoinkomster.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968 35

4) Reservation av herrar Gösta Jacobsson (h), Enarsson (h) och Magnusson

i Borås (h), vilka

dels anfört följande:

I motionerna I: 175 av herr Holmberg m. fl. och II: 230 av herr Bohman

in. fl. hemställs, att Kungl. Maj :t måtte med förtur utreda och framlägga

förslag om avskaffande av skatteplikten för folkpensioner. Sådant yrkande

framförs även i motionen II: 20 av herr Sjöholm m. fl. och i motionen II: 484

av herrar Lindberg och Persson i Heden. I motionerna erinras om den för försäkringar

i övrigt generellt gällande regeln att utfallande belopp skall upptas

till beskattning endast i de fall då försäkringspremierna är avdragsgilla.

Vidare framhålls att man genom införande av skattefrihet för utfallande

folkpensioner skulle kunna bemästra de existerande svårigheterna att ordna

folkpensionärernas skattefråga på ett lämpligt sätt.

Vi delar motionärernas uppfattning. Så länge folkpensionsavgiften var avdragsgill,

var det i konsekvens med gällande principer att beskatta folkpensionen.

I och med att denna avdragsrätt enligt beslut av 1964 års riksdag

avskaffades, borde emellertid utfallande folkpension ha gjorts skattefri. Det

hade varit rimligt att 1964 års riksdag fattat beslut i sådan riktning.

Det är emellertid, såsom även motionärerna framhållit, ej blott principiella

utan även praktiska skäl som talar för en sådan ordning. Ett resultat

av det nuvarande systemet är nämligen att folkpensionärer, som har begränsade

inkomster och därför finner det angeläget att söka förbättra dessa, kan

få behålla blott 15 å 20 % — eller t. o. in. mindre — av en biinkomst som

de skaffar sig. De har sålunda att räkna med en marginalskatt som är vida

högre än den som personer med avsevärt högre inkomster drabbas av. Ingen

må förmena dem att de då avstår från att göra en extra arbetsinsats, oavsett

om denna skulle vara till gagn ej blott för dem själva utan även för samhället.

Vi tillstyrker sålunda bifall till de förenämnda motionerna.

dels ansett att utskottet under punkterna B 1, 10 och 11 bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till motionerna I: 175 av herr

Holmberg m. fl. och II: 230 av herr Bohman m. fl., såvitt här

är i fråga, samt motionen II: 20 av herr Sjöholm m. fl. och

motionen II: 484 av herrar Lindberg och Persson i Heden

— i skrivelse till Kungl. Maj :t begär, att Kungl. Maj :t efter

skyndsam utredning framlägger förslag om avskaffande av

skatteplikten för folkpensioner.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

Beträffande kommunalskatteavdraget

5) Reservation av herrar Sundin (ep), Vigelsbo (ep) och Boo (ep), vilka

dels anfört följande:

Det är angeläget att olika metoder prövas för att åstadkomma särskilda

lättnader i beskattningen för de lägre inkomsttagarna. Bara under den senaste

tioårsperioden har den genomsnittliga kommunala utdebiteringen stigit

från 12,60 kr. till 18,70 kr. Det är uppenbart, att denna ökning i den proportionellt

utgående skatten drabbar låginkomstgrupperna hårdast. För att

bereda dessa grupper lättnader i beskattningen bör man således i första

hand lindra kommunalskatten. Ett schablonavdrag vid kommunalbeskattningen,

motsvarande det vid statsbeskattningen gällande kommunalskatteavdraget,

borde här kunna utgöra en lösning. För att inte minska reformens

effekt bör kommunerna kompenseras för därav förorsakat skattebortfall.

Ett schablonavdrag vid den kommunala beskattningen upp till samma

nivåer som vid den statliga, dvs. 4 500 kr. för makar och ofullständiga

familjer samt 2 250 kr. för övriga skattskyldiga, kan naturligtvis endast

genomföras successivt i den takt som de statsfinansiella resurserna medger.

Vi anser dock att ett sådant avdrag bör utredas och förslag om ett sådant

etappvis genomförande föreläggas riksdagen för att därmed möjliggöra en

viss utjämning av inkomsterna efter skatt.

dels ansett, att utskottet under punkt B 7 bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionerna 1:651 av herr

Sundin samt II: 468 av herrar Boo och Dahlgren, i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhåller om skyndsam utredning och förslag

angående ett successivt införande av ett schablonavdrag

vid taxeringen till kommunal inkomstskatt, motsvarande

det nu gällande avdraget för kommunalutskylder vid

den statliga beskattningen, samt kompensation för kommunerna

i anledning av skattebortfallet.

Beträffande ortsavdragen

6) Reservation av herrar Gösta Jacobsson (h), Enarsson (h) och Magnusson

i Borås (h), vilka

dels anfört följande:

En höjning av de generella ortsavdragen i enlighet med vad som föreslås

i motionerna I: 633 av herr Holmberg m. fl. och II: 795 av herr Bohman

m. fl., nämligen från 2 250 till 2 400 kr. för ensamstående och från 4 500 till

4 800 kr. för gifta samt för ensamma barnförsörjare, är motiverad ej minst

mot bakgrund av den penningvärdeförsämring som ägt rum sedan de nuvarande

beloppen fastställdes 1962.

dels ansett, att utskottet under punkt B 6 bort hemställa,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevilningsutskottets betänkande nr fri år 1968

att riksdagen — med bifall till motionerna I: 633 av herr

Holmberg m. fl. och 11:795 av herr Bohman m. fl., såvitt

här i fråga — antar det vid motionerna fogade förslaget till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

7) Reservation av herrar Gösta Jacobsson (h), Enar sson (h) och Magnusson

i Borås (h), vilka

dels anfört följande:

En höjning av folkpensionärernas ortsavdrag bör ske i enlighet med vad

som föreslås i motionerna I: 175 av herr Holmberg in. fl. och II: 230 av herr

Bohman m. fl., nämligen från 2 250 till 4 000 kr. för ensamstående folkpensionär,

från 4 500 till 6 400 kr. för sammanlevande makar av vilka endast

en är folkpensionär samt från 4 500 till 8 000 kr. för sammanlevande makar

som båda är folkpensionärer.

dels ansett, att utskottet under punkt B 1 bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till motionerna I: 175 av herr

Holmberg m. fl. och 11:230 av herr Bohman m. fl., såvitt

här är i fråga — antar de vid motionerna fogade förslagen

till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370); och

b) förordning om ändrad lydelse av 8 § och 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Beträffande skatteskalorna

8) Reservation av herrar Gösta Jacobsson (h), Enarsson (h) och Magnusson

i Borås (h), vilka — under åberopande av innehållet i motionerna

I: 633 av herr Holmberg m. fl. och II: 795 av herr Bohman m. fl. — ansett

att utskottet under punkt B 6 bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 633 av herr

Holmberg m. fl. och II: 795 av herr Bohman m. fl., såvitt

här är i fråga, antar det vid motionerna fogade förslaget

till förordning om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Beträffande indexreglering av skattesystemet

9) Reservation av herrar Stefanson (fp), Sundin (ep), Gösta Jacobsson

(h), Lundström (fp), Enarsson (h), Magnusson i Borås (h), Vigelsbo (ep),

fru Nettelbrandt (fp), herrar Enskog (fp) och Boo (ep), vilka ansett, att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

utskottet under punkterna B 5 och 6 i vad gäller inflationens verkningar vid

beskattningen bort hemställa,

att riksdagen, med anledning av motionerna I: 630 av herrar

Bengtson och Dahlén samt II: 825 av herrar Wedén och

Hedlund ävensom motionerna I: 633 av herr Holmberg

m. fl. och 11:795 av herr Bohman m. fl., i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller, att undersökningar kommer till

stånd rörande metoder att undvika inflationens verkningar

vid beskattningen, samt att förslag i anledning härav föreläggs

riksdagen.

Beträffande fortsatt reformering av beskattningssystemet och utredning

angående dess verkningar

10) Reservation av herrar Stefanson (fp), Sundin (ep), Lundström (fp),

Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt (fp), herrar Enskog (fp) och Boo (ep),

vilka

dels anfört följande:

En allmän och genomgripande skattereform har sedan flera år varit starkt

motiverad. Det nuvarande skattesystemet är invecklat och svåröverskådligt.

En effektiv skattekontroll försvåras. Deklaration, taxering och uppbörd blir

onödigt tidskrävande.

Enligt vår uppfattning bör en allmän skattereform utgå från principerna

i allmänna skatteberedningens förslag från 1964. Detta är emellertid på avgörande

punkter redan föråldrat. Förutsättningarna har bl. a. ändrats genom

de delreformer inom skattesystemet, som genomförts eller kommer att

genomföras inom den närmaste tiden. Vi har vid upprepade tillfällen framhållit,

att en större skattereform måste genomföras successivt och under

en ganska lång övergångsperiod. Införandet av mervärdeskatt är en betydelsefull

åtgärd, men den ingår inte som del i en större och mera allmän

skattereform enligt en genomtänkt plan, vilket är att beklaga. Den hittillsvarande

indirekta beskattningen — och den även efter mervärdeskattens

genomförande kvarstående energiskatten — har försvårat svenska företags

möjligheter att konkurrera på internationella marknader. Denna belastning

måste därför snarast avlägsnas.

Den snabba inflationen under senare år har automatiskt skärpt marginalbeskattningen

och bristen på sparstimulerande inslag i beskattningen har

minskat människors vilja till arbetsinsatser och sparande.

Under senare år har den kommunala skattebördan ökat avsevärt. Samtidigt

har övergången till mera indirekt beskattning fortsatt. Vid denna förskjutning

i skatteuttaget är det särskilt angeläget att låginkomstgrupperna

kompenseras och att den statliga och kommunala beskattningen i ökad utsträckning

ses i ett sammanhang.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968 39

Den alltför låga självfinansieringsgraden har försämrat företagens konsolideringsmöjligheter

och gjort dem särskilt känsliga för konjunkturdämpningen

och minskat förmågan till nödvändiga strukturförändringar. Näringslivets

investeringsvilja måste öka, vilket också påpekas i kompletteringspropositionen,

om vi inte ska försämra utgångsläget för produktionsökningar

framöver.

En skattereform bör genomföras enligt nedanstående riktlinjer:

Den indirekta beskattningen reformeras även efter mervärdeskattens genomförande,

bl. a. genom att punktskatter utan social eller medicinsk motivering,

med undantag av sådana avsedda för finansiering av vägar m. in.,

liksom energiskatten, efter hand avvecklas.

Den direkta beskattningen reformeras genom höjning av grundavdragen

och justering av marginalskattesatsen. Ett system skapas för att i möjligaste

mån eliminera inflationens skatteskärpande verkningar och progressiviteten

justeras, så att dess hämmande verkningar på arbetsvilja och sparande

reduceras. För det framtida reformarbetet på familj ebeskattningens

område bör den grundläggande principen vara att varje inkomsttagare beskattas

efter sin inkomst och oberoende av civilstånd. En förutsättning för

en sådan framtida familjebeskattningsreform är givetvis att den innehåller

beskattningsregler som tar hänsyn till de hemmavarande makar, som av

olika skäl saknar reella möjligheter till yrkesarbete utanför hemmet.

Utöver det starkt motiverade och nyligen beslutade särskilda stödet till

låginkomstfamiljerna bör barnfamiljerna fa ett förstärkt stöd, inte minst

till följd av inflationens urholkning av barnbidragets realvärde. Sparstimulerande

åtgärder bör infogas i den direkta beskattningen och skattemässig

utjämning mellan olika år medges i viss utsträckning.

Företagsbeskattningen reformeras i syfte att öka investeringstakten och

främja rationaliseringar inom näringslivet. Ändrade avskrivningsregler för

byggnad, som används i rörelse eller jordbruk, bör snarast framläggas, så

att avsevärt ökad avskrivning medges under de första åren av byggnadens

ekonomiska användning. Tillgången på riskvilligt kapital ökas genom förbättrade

och lika möjligheter till sparande inom företagen samt genom införande

av en generellt användbar kontometod.

Ovan nämnda förslag till justeringar inom skattesystemet i syfte att

åstadkomma en rättvisare fördelning av inkomsterna och en snabbare produktionsökning

och därmed stigande statsinkomster bör ingå i en tidsplan

för allmän reformering av skattesystemet och samordnas med resultaten av

pågående utredningar angående företags- och familj ebeskattning, definitiv

källskatt samt kapitalbeskattning.

Skattesystemet och förändringar i skattenivån bör bättre än hittills anpassas

till konjunkturerna och i nuläget bör finanspolitiska åtgärder planeras

inför vinterhalvåret 19G8/69. Beslut om den allmänna arbetsgivaravgiftens

ikraftträdande bör uppskjutas tills läget den kommande vintern på

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

arbetsmarknaden och vad gäller näringslivets kapacitetsutnyttjande bättre

kan bedömas.

En allmän skattereform enligt nämnda riktlinjer bör planeras och genomföras

i den takt statsfinansiella och samhällsekonomiska förutsättningar

medger.

Mot bakgrund av de allvarliga brister, som råder inom många väsentliga

samhällsområden, och med hänsyn till vad reformarbetet kräver, är några

allmänna lättnader i det totala skattetrycket inte möjliga för närvarande.

Ansträngningarna måste i första hand inriktas på att undvika ständiga

skattehöjningar. Denna bedömning stärks av det material som presenterats

i långtidsbudgeten — bilaga 3 till proposition nr 125.

dels ansett, att utskottet under punkterna B 3, 5, 6, 8 och 9 bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 630 av herrar

Bengtson och Dahlén samt II: 825 av herrar Wedén och

Hedlund angående reformering av skattesystemet, i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhåller om förslag till tidsplan för

samordnad och fortsatt genomgripande skattereformering

i syfte att åstadkomma rättvisare inkomstfördelning och eu

snabbare produktionsökning innefattande i första hand följande

åtgärder:

a) särskilda lättnader beträffande den direkta inkomstskatten

för låginkomstgrupperna — inte minst folkpensionärerna

— mot bakgrund av den successivt stigande proportionella

beskattningen samt lättnader i marginalskatterna

med särskilt beaktande av inflationen,

b) fortsatt reformering av den indirekta beskattningen,

innebärande bl. a. en utrensning av vissa punktskatter,

samt

c) att i övrigt beakta vad som i motionerna anförts.

11) Reservation av herrar Gösta Jacobsson (h), Enarsson (h), och Magnusson

i Borås (h), vilka

dels anfört följande:

De menliga verkningar som vårt nuvarande skattesystem medför med

hänsyn till såväl penningvärde, arbetsvilja och sparvilja som näringslivets

kostnadsutveckling gör behovet av en genomgripande skattereform angelägen.

En höjning av det skattefria avdraget för existensminimum -— för

vuxna liksom för barn — samt en sänkning av marginalskatterna bör komma

i första rummet. Vidare är det av behovet påkallat att få sådana ändringar

av beskattningen som gynnar en produktionsökning och bidrar till

ett stärkande av näringslivets konkurrensförmåga.

Vi finner det för vår del angeläget att en utredning med det snaraste till
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1968

sättes i syfte att, väsentligen på grundval av den enhälliga skatteberedningens

betänkande, framlägga förslag till ett nytt skattesystem. De synpunkter

i detta avseende som anförts i motionerna I: 633 av herr Holmberg m. fl.

och II: 795 av herr Bohman m. fl. bör därvid vara vägledande. Likaså bör,

i enlighet med yrkandet i motionerna I: 379 av herr Gösta Jacobsson m. fl.

och II: 487 av herr Nordgren m. fl., en förutsättningslös och allsidig utredning

företas rörande skattesystemets verkningar i olika hänseenden, framför

allt med avseende på samhällsekonomin.

dels ansett att utskottet under punkterna B 3, 5 och 6 bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till motionerna I: 379 av herr

Gösta Jacobsson in. fl. och 1:487 av herr Nordgren m. fl.,

motionerna I: 630 av herrar Bengtson och Dahlén samt

II: 825 av herrar Wedén och Hedlund ävensom motionerna

I: 633 av herr Holmberg in. fl. och II: 795 av herr Bohman

m. fl. — i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att Kungl Maj :t

tillsätter en allsidigt sammansatt utredning med uppdrag

att belysa skattesystemets verkningar i olika hänseenden,

bl. a. med avseende på samhällsekonomin, och framlägger

förslag till ett nytt skattesystem på grundval av allmänna

skatteberedningens betänkande.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 68002

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om mervärdeskatt, m. m. jämte motioner. a1 i texten