Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av motioner angående rätten till avdrag vid beskattningen för forskningskostnad. Bevillningsutskottet upptar till behandling i ett sammanhang följande motioner 1) de likalydande motionerna 1: 377

1968-10-23 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:52, Betänkande i anledning av motioner angående rätten till avdrag vid beskattningen för forskningskostnad. Bevillningsutskottet upptar till behandling i ett sammanhang följande motioner 1) de likalydande motionerna 1: 377

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968

1

Nr 52

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående

rätten till avdrag vid beskattningen för forskningskostnad.

Bevillningsutskottet upptar till behandling i ett sammanhang följande motioner
1)

de likalydande motionerna 1: 377 (jfr I: 393) av lierr Holmberg m. fl.

och II: 466 av herr Bohman in. fl., i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t begär att motionerna, i vad de avser frågan om beskattning

av företagens 1''orskningskostnader och om avsättningar av medel till

forskningsfonder, överlämnas till företagsskatteutredningen för beaktande;

2) de likalydande motionerna 1:859 av herr Dahlén m. fl. och 11:1116

(jfr II: 1115) av herr Wedén in. fl., i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t begär översyn av reglerna om avdrag för kostnader för

forskning och utvecklingsarbete samt utredning och förslag till regler om

skattefri avsättning till forskningsfonder.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 35 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av ifrågavarande motioner

till innevarande års höstsession.

Gällande rätt m. m.

Enligt 20 § kommunalskattelagen skall vid beräkningen av inkomsten

från särskild förvärvskälla avräknas alla omkostnader under beskattningsåret

för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag får däremot icke

ske för den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter.

Något uttryckligt stadgande om rätt till avdrag för försöks- och forskningskostnader

finns inte i gällande skatteförfattningar. Frågan om avdrag

skall medges vid inkomsttaxeringen för dylika bidrag blir därför att

bedöma enligt kommunalskattelagens allmänna regler om vad som är att

hänföra till driftkostnad. I enlighet härmed medges i praxis avdrag för

bidrag till vetenskaplig forskning under förutsättning att bidraget kan

anses som en omkostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande.

Hittills har praxis varit tämligen restriktiv, och i huvudsak har avdrag

medgivits endast om den vetenskapliga forskningen haft karaktär av s. k.

målforskning eller eljest haft en mera direkt eller påtaglig betydelse för

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 saml. Nr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968

bidragsgivarens intäktsförvärv. Eu förutsättning för avdragsrätten synes

vara, att mottagaren driver verksamhet av sådan art, att kostnaderna för

verksamheten skulle varit avdragsgilla för bidragsgivaren, därest denne

själv utövat verksamheten. Mottagarens verksamhet får således inte vara

av alltför allmän natur. Sålunda bär pappersfabrik ansetts berättigad till

avdrag för bidrag till Svenska pappersbruksföreningens forskningsinstitut

(RÅ 1947 not. 1166), ett boktryckeri- och förlagsbolag för bidrag till Grafiska

forskningslaboratoriet (RÅ 1947 not. 245), ett företag med behov av

ryska korrespondenter för bidrag till Ryska institutet vid handelshögskolan

att användas för utbildning av dylika korrespondenter (RÅ 1947 not. 1595),

ett försäkringsbolag för bidrag till Stockholms högskolas försäkringsmatematiska

institut (RÅ 1949 not. 1157), ett väveribolag för bidrag till

Chalmers tekniska högskola för ett laboratorium för teknisk forskning

in. m. (RÅ 1946 ref. 8) och en revisionsbyrå för bidrag till forskningsstiftelsen

Oskar Silléns fond (RÅ 1959 not. 297).

Genom beslut av årets riksdag har den 1 juli i år inrättats ett centralt

organ i syfte att samordna och effektivisera det statliga stöd som f. n. i olika

former utgår till teknisk forskning. Detta organ, benämnt styrelsen för teknisk

utveckling, har övertagit de uppgifter som f. n. handhas av statens

tekniska forskningsråd, Malmfonden, institutet för nyttiggörande av forskningsresultat

(INFOR), styrelsen för exploatering av forskningsresultat

(EFOR) och Svenska uppfinnarkontoret.

För budgetåret 1968/69 har den nya styrelsen för stöd till tekniska forskningsprojekt

erhållit ett anslag av 31 milj. kr. För stöd till teknisk kollektiv

forskning m. in. har styrelsen för samma budgetår tilldelats ett anslag av

18 milj. kr. Härutöver får styrelsen förfoga över Malmfondens och INFOR:s

medel, väsentligen för stöd till industriellt utvecklingsarbete.

Vid sidan av finansieringsverksamheten skall styrelsen bedriva viss serviceverksamhet,

bl. a. i fråga om rådgivning åt uppfinnare och forskare

samt förmedling av forskningsresultat. I fråga om internationellt tekniskt

samarbete, teknisk information och dokumentation samt vissa forskningsstationer

skall styrelsen ha en planerande och samordnande funktion.

Årets riksdagsbeslut innebär vidare bildandet av ett statligt utvecklingsbolag

med uppgift att främja framtagandet av innovationer, särskilt sådana

som tillgodoser angelägna samhällsbehov, och att skapa bättre förutsättningar

för utveckling och exploatering av nya produkter, särskilt inom den

statliga sektorn.

Frågans tidigare behandling

Ett yrkande av i huvudsak samma innehåll som det i motionerna I: 377

och 11:491 framförda tillstyrktes av bevillningsutskottet förra året (BeU

1967: 24). Utskottet framhöll därvid bl. a. att den moderna tekniska forsk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968 3

nings- och uppfinnarverksamheten var upplagd efter helt andra riktlinjer

än tidigare. Forskningen inriktades från början på att nå ett bestämt mål

och hade ofta en stor bredd. Härigenom tvingades företagen stödja vetenskaplig

forskning som inte hade direkt samband med deras aktuella verksamhet

men som kunde bli till gagn för denna i framtiden. I flertalet moderna

industriländer gynnades denna utveckling av liberalt utformade reglei

i fråga om avdrag för gåvor och bidrag till vetenskaplig forskning. De

svenska företagen saknade däremot möjlighet att med avdrag vid beskattningen

stödja allmän forskningsverksamhet och hade därigenom allt svårare

att hålla jämna steg med den internationella forskningen. Detta i sin tur

minskade deras möjligheter att konkurrera på den utländska marknaden.

Utskottet erinrade också om att riksdagen redan 1959 på förslag av bevillningsutskottet

(BeU 1959: 59) begärt utredning av frågan om rätt till avdrag

för bidrag till forskningsverksamhet utan att någon särskild sådan utredning

ännu kommit till stånd.

Riksdagen ogillade dock motionsyrkandet och följde därvid en vid betänkandet

fogad reservation av herr John Ericsson in. fl. Reservanterna

underströk i likhet med utskottsmajoriteten den tekniska forskningens stora

betydelse för den ekonomiska utvecklingen och önskvärdheten av att företagarna

erhöll en vidgad rätt till avdrag för forskningskostnader. Eftersom

frågan om avdrag för sådana kostnader var en företagsskattefråga och därför

borde prövas i samband med översynen av företagsbeskattningen i dess

helhet och då det — med hänsyn till att riksdagen redan 1959 begärt utredning

av frågan om rätt till avdrag för forskningsbidrag — måste antas

att företagsskatteutredningen skulle komma att ta ställning till denna fråga,

ansåg reservanterna det inte motiverat att överlämna motionerna till utredningen.

Motionerna

Motiveringen för yrkandet i motionerna I: 377 och II: 466 återfinns i motionen

1:393. Motionärerna framhåller, att utvecklingen på arbetsmarknaden

inger oro. Det enskilda näringslivets investeringar minskade under år

1967 med 1,4 procent, och denna utveckling beräknas enligt årets finansplan

komma att fortsätta under 1968. Den allt långsammare tillväxttakten

i vårt lands ekonomi anser motionärerna utgöra ett allvarligt problem. Möjligheterna

att genomföra angelägna reformer beror framför allt på den ekonomiska

framstegstakten. De aktuella internationella hetalningsbalansbekymren

kan medföra att några av våra viktigaste handelspartners fortsätter

den nuvarande åtstramnings- och restriktionspolitiken med negativa återverkningar

för oss. Konjunkturbilden är för närvarande mycket oenhetlig.

En uppgång synes vara på väg i Västtyskland och Norge, men på andra

viktiga marknader kan man inte skönja någon omedelbar förbättring. Hu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968

vudorsaken till den sjunkande lönsamheten i Sverige är den ogynnsamma

inhemska kostnadsutvecklingen. Inflationen har urholkat vår konkurrensförmåga

och detta kan ha till följd att Sverige, när den internationella konjunkturen

förbättras, kanske inte har möjlighet påräkna att fullt ut få del

av uppgången.

För att komma till rätta med dessa problem framlägger motionärerna olika

förslag till åtgärder inom den ekonomiska politikens och näringspolitikens

område, vilka enligt deras mening är ägnade att på sikt förbättra näringslivets

arbetsvillkor. Bl. a. föreslår motionärerna en skyndsam utredning om

lindring i beskattningen av företagens forskningskostnader och om skattefria

avsättningar till forskningsfonder inom företagen. Som specialmotivering

härför framhåller motionärerna att en förhållandevis snabb strukturrationalisering

i dag är ett normalt inslag i näringslivets utveckling. Det svenska näringslivet

är inte felaktigt inriktat men de höga produktionskostnaderna har

medfört svårigheter, som man inte kan övervinna genom att med statliga direktiv

ändra på vårt näringslivs struktur. I stället måste man enligt motionärernas

mening satsa på produktutveckling och forskning.

Motiveringen för yrkandet i motionerna 1:859 och 11:1116 återfinns i

motionen II: 1115. I denna motion, som väckts med anledning av den av

vårriksdagen antagna propositionen 1968:68 angående ökat statligt stöd

till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, framhåller motionärerna

bl. a. att statsmakterna har ett självklart ansvar för att understödja

och stimulera såväl offentlig som privat forskning därför att den

tekniska utvecklingen har en avgörande betydelse för den ekonomiska

framstegstakten.

Staten har intresse av att nya teknologier utvecklas på områden som svarar

mot offentliga behov. Lagstiftning mot olika slags miljöföroreningar,

trafikfarliga anordningar på bilar etc. kan i många fall inte komma till

stånd därför att de tekniska möjligheterna att uppfylla en sådan lagstiftnings

krav inte skapats. Staten måste se till alt lagstiftningen går hand i

hand med en teknisk utveckling. Också på andra områden exempelvis

inom sjukvård och undervisningsväsende måste statsmakterna känna en

viss del av ansvaret för att en innovationsverksamhet kommer till stånd.

Detta innebär dock inte att staten själv skall eller bör utföra allt forsknings-

och utvecklingsarbete på områden där det offentliga är konsument.

Den i varje enskilt fall bäst lämpade forsknings- och utvecklingsorganisationen

bör givetvis anlitas, oavsett om den är privat eller statlig.

U-länderna behöver vetenskaplig och teknisk hjälp i stigande omfattning.

På mer än kanske något annat område måste den rika världen tillgodose

detta behov. Här föreligger ett gigantiskt teknologiskt problem: modern

teknik måste snabbt kunna omsättas för tjänst i socialt efterblivna och

kapitalfattiga länder. Vad som erfordras är en transferering av den väster
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968 5

ländska tekniken — men också innovationer, särskilt kanske på livsmedelsteknikens

område. Även här har statsmakterna ansvaret att initiera och beställa

forskning och utveckling.

Motionärerna understryker betydelsen av generösa skatteregler när det

gäller att skapa ett innovationsvänligt klimat. Beskattningen bör enligt deras

mening utformas så att avdrag alltid får göras för kostnader för forskning

och utveckling som sker inom det område där företaget har sin verksamhet.

Speciella skattereformer som motionärerna anser böra övervägas är införande

av rätt till avdrag med t. ex. 110 % av kostnaderna för sådant forsknings-

och utvecklingsarbete och en rätt till skattefri avsättning till forskningsfonder,

utformad på samma sätt som gäller i fråga om investeringsfonderna.

Utskottet

I gällande skatteförfattningar saknas uttryckligt stadgande om rätt till

avdrag för forskningskostnader. Bidrag till teknisk-vetenskaplig forskning

brukar dock i praxis bedömas som avdragsgill omkostnad om forskningen

har en mera direkt eller påtaglig betydelse för bidragsgivarens intäktsförvärv.

Motionerna syftar till en lindring i beskattningen av företagens forskningskostnader

och till införande av rätt till avdrag för avsättning till forskningsfonder.

Allmän enighet torde råda om den tekniska forskningens stora betydelse

för den ekonomiska utvecklingen. Den allt snabbare tekniska utvecklingen

understryker behovet av att avsevärda resurser skapas för teknisk forskning.

Särskilt för en industri som likt den svenska måste inriktas på specialiserade

produkter av hög kvalitet är tekniskt utvecklingsarbete av den största

betydelse. Detta arbete bedrivs i Sverige till övervägande del i enskilda företag.

Dessa ansvarar alltså i första hand för att tillräckliga resurser anslås

för teknisk utveckling. Företagens vilja att satsa på teknisk forskning påverkas

givetvis i mycket hög grad av de bestämmelser som reglerar frågan

om forskningskostnaders behandling i skattehänseende. Det måste enligt

utskottets mening därför anses vara en brist att den svenska skattelagstiftningen

saknar uttryckliga sådana bestämmelser.

År 1959 väcktes en motion av innebörd att bidrag till vetenskaplig verksamhet

skulle betraktas som avdragsgill omkostnad i förvärvskälla, om verksamheten

inte uppenbarligen saknade betydelse för förvärvande och bibehållande

av den skattskyldiges intäkter. Vid remissbehandling av denna motion

rådde enighet om önskvärdheten av en utökad rätt till avdrag för forskningskostnader.

Utskottet begärde därför en utredning av frågan om rätten till

avdrag för sådana kostnader. Efter 1959 har utskottet vid flera tillfällen med

anledning av senare väckta motioner i samma ämne hänvisat till denna

begäran. Utskottet finner det anmärkningsvärt att trots detta något förslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968

till bestämmelser om avdrag för forskningskostnader ännu inte förelagts

riksdagen. De åtgärder i syfte att samordna och effektivisera det statliga

stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete som på förslag

i prop. 1968: 68 beslutats av årets riksdag kan komma att bli av betydelse

för den tekniska utvecklingen också inom näringslivet. Enligt utskottets

mening borde förslag om den skattemässiga behandlingen av forskningskostnader

lämpligen ha lagts fram i nämnda proposition. I stället skjuter

departementschefen den viktiga frågan om avdrag för forskningskostnader

på framtiden under hänvisning till en utredning, vars uppdrag inte kan

väntas vara slutfört ännu på flera år. Utskottet vill erinra om att departementschefen

i fråga om innovationsverksamheten i svenska företag understrukit

väsentligheten av att företagen både satsar på utvecklingsprojekt

mom det egna företaget och effektivt utnyttjar externa källor till teknisk

förnyelse. En förutsättning för att företagen skall kunna göra det är enligt

utskottets mening att de far vidgade möjligheter till avdrag för forskningskostnader

och för avsättning till forskningsfonder.

Utskottet vill med det anförda tillstyrka att en utredning omedelbart kommer

till stånd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen — med bifall till motionerna 1: 859 och

II: 1116 och med anledning av motionerna I: 377 och II: 466

- i skrivelse till Kung], Maj :t begär översyn av reglerna om

avdrag för kostnader för forskning och utvecklingsarbete

samt utredning och förslag till regler om skattefri avsättning

till forskningsfonder.

Stockholm den 23 oktober 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

fröken Ranmark* (s), herrar Stefanson* (fp), Wärnberg* (s), Gösta Jacobsson

(h), Enarsson (h), Tistad (fp) och Fälldin (ep); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås* (h), Engkvist (s),

Vigelsbo (ep), Andersson i Essvik (s), fru Nettelbrandt* (fp), herrar Forsberg

(s), Enskog (fp), Carlsson i Västerås (s), Carlstein (s) och Franzén i

Träkumla (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968 7

Reservation

av herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s), fröken Ranmark (s),

herrar Wärnberg (s), Engkvist (s), Andersson i Essvik (s), Forsberg (s),

Carlsson i Västerås (s) och Carlstein (s), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som mitt på s. 5 börjar med

»Allmän enighet» och tre rader längre ned slutar med »teknisk forskning»

bort ha följande lydelse:

»Allmän enighet torde råda om den tekniska forskningens stora betydelse

för den ekonomiska utvecklingen. De åtgärder för att samordna och effektivisera

det statliga stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete

som beslutats av årets riksdag torde otvivelaktigt komma att innebära

ett betydande stöd till den tekniska utvecklingen inom näringslivet.

Den allt snabbare tekniska utvecklingen understryker emellertid behovet av

att ytterligare ökade resurser för teknisk forskning skapas.»

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 5 rad 1 nedifrån

med »Utskottet finner» och slutar på s. 6 med »till stånd» bort ha följande

lydelse:

»Frågan om rätten till avdrag för forskningskostnader är i hög grad en

företagsbeskattningsfråga och bör lämpligen behandlas i samband med översynen

av företagsbeskattningen i dess helhet. Av uttalande i prop. 1968: 68

(s. 26) framgår att frågor om forskningsutgifternas behandling i skattehänseende

inte berörts i nämnda proposition därför att sådana frågor behandlas

av företagsskatteutredningen. På grund av det anförda saknas enligt

utskottets mening anledning att biträda skrivelseyrkandena i motionerna.»

dels ock att utskottet bort hemställa

att riksdagen avslår

1) motionerna I: 377 och II: 466

2) motionerna I: 859 och II: 1116.

ESSELTE AB. STHLH 68

814425

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.