Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motioner angående beräkningen av avdrag för värdeminskning av skog vid tillköp av skogs fas tighet.

1968-10-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:54, Betänkande med anledning av motioner angående beräkningen av avdrag för värdeminskning av skog vid tillköp av skogs fas tighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54- år 1968

1

Nr 54

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner

angående beräkningen av avdrag för värdeminskning

av skog vid tillköp av skogs fas tighet.

I de likalydande motionerna I: 653 av herrar Wikberg och Fälldin samt

II: 810 av herr Larsson i Norderön m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte

anta följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av punkt 4 av anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen

4. Har skog---- gällande ingångsvärde.

Med skogs — — — före avyttringen.

Såsom fastighetens---nämnda likvid.

Med ingående---motsvarande tillämpning.

Ingår i samma förvärvskälla flera fastigheter eller fastighetsdelar och

har dessa förvärvats genom skilda fång, må avdrag för minskning av skogens

för ägaren gällande ingående virkesförråd eller för minskning i skogens

för honom gällande ingångsvärde åtnjutas särskilt för varje fastighet

eller fastighetsdel. Vad nu sagts gäller endast om godtagbar utredning kan

förebringas om ingående virkesförråd, skogens ingångsvärde samt tillväxt

och avverkning på den fastighet eller fastighetsdel, för vilken avdraget yrkas.

Har ägaren vid tidigare taxeringar åtnjutit avdrag och har därvid avdragsberäkningen

grundats på utredning som omfattat fler fastigheter eller

fastighetsdelar gemensamt, må för i sådan utredning ingående del av förvärvskällan

i regel ej särskild avdragsberäkning godtagas.

Vare sig---ursprungliga ingångsvärdet.

Är det---samma tid.

Om avdrag---av skogen.

Om moderbolag---övertagande föreningen.

Exempel å---ingående virkesförråd:

A. försäljer---erlagda köpeskillingen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 saml. Nr 64

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1968

Det för —-- 10 200 kronor.

Exempel å---i ingångsvärde:

B. försäljer —--- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har---det ursprungliga.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 35 har riksdagen beslutat

uppskjuta behandlingen av de föreliggande motionerna till innevarande

års höstsession.

Gällande bestämmelser

Enligt 18 § kommunalskattelagen (KL) anses i fråga om jordbruksfastighet

såsom särskild förvärvskälla varje fastighet, fastighetsdel eller komplex

av fastigheter, som i ägarens eller brukarens hand är att anse som

förvaltningsenhet. För att fastigheter skall tillsammans bilda en förvaltningsenhet

fordras enligt anvisningarna till nämnda paragraf inte endast

att de har gemensam innehavare och står under överinseende av innehavaren

eller dennes representant, utan också att de står under gemensam förvaltning

och drift på sådant sätt, att de i ekonomiskt hänseende framträder

som en naturlig enhet.

Av stadgandet i 17 § KL framgår att inkomsten av varje särskild förvärvskälla

skall uppskattas för sig.

Gällande bestämmelser för inkomstbeskattning av skog syftar i princip

till att skogens avkastning skall beskattas, när det uttas av ägaren eller —

om skogstillväxten sparats —- när han avyttrar fastigheten. Om ägaren avverkar

mer än skogens tillväxt och alltså genom avverkningen tar en del av

det ursprungliga skogskapitalet i anspråk, äger han enligt bestämmelserna

i 22 § 1 mom. och punkt 4 av anvisningarna till 22 § KL rätt till värdeminskningsavdrag

å skog med belopp som motsvarar värdet av skogskapitalets

minskning. Värdeminskningsavdrag medges därvid antingen med så stor

del av skogens ingångsvärde, som belöper på minskningen av det för honom

gällande ingående virkesförrådet (den s. k. virkesförrådsmetoden), eller

med belopp, varmed skogens återstående värde understiger skogens ingångsvärde

(den s. k. värdemetoden).

Regeringsrätten har i ett utslag den 9 maj 1967, som refereras i riksskattenämndens

meddelanden ser. I nr 5/1967 p. 3, tagit ställning till frågan

om avdrag för värdeminskning å skog vid tillköp av skogsfastighet. Omständigheterna

i målet var följande.

Sökanden, som ägde jordbruksfastigheten A, avsåg att inom en snar

framtid köpa hela eller del av den intilliggande fastigheten B. På sistnämnda

fastighet fanns avverkningsbar skog.

Hos riksskattenämnden anhöll sökanden om förhandsbesked huruvida

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1968

han var berättigad till avdrag för värdeminskning av skog, beräknat enbart

med hänsyn till fastigheten B eller om även skogsinnehavet på fastigheten

A måste beaktas vid beräkningen av värdeminskningsavdraget.

Riksskattenämnden meddelade följande förhandsbesked:

»Riksskattenämnden finner att, om sökanden förvärvar fastigheten B

eller del därav, omständigheterna icke föranleder till annat antagande än

att den sålunda förvärvade fasta egendomen och den sökanden redan tillhöriga

fastigheten A kommer att tillsammans utgöra en förvärvskälla. På

grund härav förklarar riksskattenämnden att sökanden — oavsett vilket av

de i ansökningen uppställda alternativen som väljes — icke äger beräkna

avdraget för värdeminskning av skog enbart med hänsyn till förhållandena

på fastigheten B respektive den av sökanden förvärvade delen därav.»

Regeringsrätten, där sökanden fullföljde sitt yrkande, fann inte skäl att

göra ändring i förhandsbeskedet.

Motionerna

Motionärerna erinrar inledningsvis om det ovannämnda av regeringsrätten

meddelade utslaget, som innebär, att en för komplettering tillköpt

skogsfastighet inte får behandlas som en fristående enhet vid beräkning av

värdeminskningsavdrag å skog utan skall tillsammans med köparens tidigare

fastighetsinnehav räknas som en förvärvskälla, varför avdraget skall

göras beroende av ingångsvärdet och virkesförrådets storlek även på det

gamla fastighetsinnehavet.

Utslaget har —- framhåller motionärerna — väckt uppmärksamhet i vida

kretsar och föranlett omfattande kommentarer i facktidskrifter på skatteområdet.

Det har allmänt tolkats såsom ett avsteg från tidigare gällande

praxis.

Bl. a. har kammarrättsrådet Hans Bylin i en uppsats uttalat:

För en skattskyldig, som köper till en fastighet och finansierar köpet

med ett omedelbart skogsuttag från den tillköpta fastigheten, måste emellertid

den restriktiva inställning såsom den kommit till uttryck i rättsfallet

från den 9 maj 1967 förefalla stötande. För honom är det ju inget annat än

ett uttag av skogskapital, för vars tillväxt förre ägaren beskattats vid sin

försäljning. För den tillköpande kan resultatet bli att han genom en skogsför

sälj ning av kapitaluttagskaraktär får skatta för ej realiserad tillväxt på

den först köpta fastigheten. Eftersom man endast skall skatta för tillväxten

då den skördas synes resultatet i rättsfallet inte helt harmoniera med grunderna

för skogsbeskattningen.

Ett flertal tillfrågade taxeringsintendenter har förklarat att de numera

anser sig bundna av regeringsrättens restriktiva inställning sådan den kommit

till uttryck i rättsfallet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1968

Bland skogsägarna och hos de statliga organen för rationalisering av jordoch

skogsbruket har det nya läget vållat stark oro. Den ändrade tillämpningen

av beskattningsreglerna har uppenbart en negativ effekt på arbetet

med strukturrationaliseringen. De viktigaste nackdelarna kan sammanfattas

under följande punkter.

1. Ökade svårigheter att i förväg bedöma beskattningens storlek

Vid hittills gällande regler har lantbruksnämndens tjänstemän utan större

svårighet kunnat lämna köparen av tillskottsmark någorlunda tillförlitliga

uppgifter om beskattningen i samband med olika avverkningsalternativ

på den tillköpta skogen. Enligt de nya reglerna blir det en invecklad procedur

att bedöma skattekonsekvenserna genom att värdeminskningsavdraget

är beroende av förhållandena även på tidigare innehav, förvärvat långt tillbaka

i tiden och ofta i flera omgångar. Följden av detta blir att den tilltänkta

köparen är osäker på skattekonsekvenserna och därför försiktigtvis

kan avstå även från ur struktursynpunkt mycket lämpliga tillköp.

2. Inverkan på redan gjorda tillköp

Vid redan genomförda tillskottsköp av skogsmark har priset avvägts med

hänsyn till möjligheterna att erhålla värdeminskningsavdrag enligt vid tiden

för köpet gällande praxis. När nu skatten genom de nya reglerna blir

avsevärt högre än den bedömts av bl. a. lantbruksnämndens tjänstemän vid

tillköpet, har den ekonomiska ställningen för köparen blivit helt annorlunda

än den kalkylerade. I något fall där ändringen medför särskilt stor skattehöjning

har t. o. m. diskuterats återgång av köp från lantbruksnämnden.

3. Inverkan på prisnivån

Ändringen av skattereglerna innebär, att olika prisnivåer för fastigheter

har bildats beroende på användningssättet för fastigheterna. En fastighet

som skall användas som tillskottsmark kommer i ett ogynnsammare skatteläge

genom de försämrade avdragsmöjligheterna än en fastighet som består

som särskild enhet och där värdeminskningsavdraget beräknas utan inverkan

av tidigare innehav. En köpare av tillskottsmark kan därför av priskonkurrensskäl

tvingas avstå från ett för honom rationellt tillköp.

Lantbruksnämnderna har betydande skogsmarksareal som rationaliseringsreserv.

Ett betydligt köpmotstånd beträffande skogsmark har blivit

märkbart, beroende dels på konjunkturläget inom skogsbruket, dels på inverkan

av de nya skattereglerna.

Av det anförda framgår, att det för dagen råder stark osäkerhet om rättsläget.

Grunderna för avdragsberäkningen vid tillskottsköp av skogsfastighet

är av stor ekonomisk betydelse för ett stort antal skattskyldiga och kan

i många fall ha avgörande betydelse för lösningen av finansieringsfrågan.

Många skogsägare, som under 1966 och 1967 förvärvat tillskottsskog och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b år 1968 5

delvis finansierat köpet genom en omedelbar större avverkning på det tillköpta

området, kommer i en svår situation, om avdrag endast kommer att

medges efter de nya reglerna. Den pågående strukturrationaliseringen har

redan fått vidkännas en uppbromsning. Fastighetsbildningen kan befaras

få en icke önskvärd inriktning. Avdragsfrågan kräver en snabb lösning.

Detta synes endast kunna ske lagstiftningsvägen genom ett uttryckligt

stadgande, att vid tillskottsköp av skogsfastighet eller fastighetsdel skogsvärdeminskningsavdrag

får beräknas för det nyförvärvade området särskilt,

utan sammanblandning med tidigare skogsinnehav.

Utskottet

Enligt gällande principer för inkomstbeskattningen skall ett komplex av

jordbruksfastigheter, som i ekonomiskt hänseende utgör en förvaltningsenhet,

anses såsom en förvärvskälla. Inkomsten av varje sådan förvärvskälla

skall därvid uppskattas för sig. Härav följer att intäkterna och omkostnaderna

för jordbruks- och skogsfastigheter, som drivs i sambruk, i självdeklarationen

skall redovisas gemensamt på en och samma jordbruksbilaga.

Detta gäller även avdragen för värdeminskning av skog.

Vid tillämpning av bestämmelserna om värdeminskningsavdrag för skog

har fråga uppkommit, om ägare av en skogsfastighet, som avsett att delvis

finansiera anskaffningen av en intilliggande skogsfastighet genom avverkningar

på sistnämnda fastighet, äger rätt att beräkna värdeminskningsavdraget

enbart med hänsyn till förhållandena på den tillköpta fastigheten. I

ett ärende om förhandsbesked från riksskattenämnden, som avgjorts i regeringsrätten

den 9 maj 1967 och som är publicerat i riksskattenämndens

meddelanden ser. I nr 5/1967 p. 3, har regeringsrätten förklarat att, eftersom

fastigheterna i det berörda fallet fick antas komma att tillsammans utgöra

en förvärvskälla, avdraget för värdeminskning av skog skulle bestämmas

med hänsyn till de från beskattningssynpunkt aktuella skogliga

förhållandena på båda fastigheterna.

I de förevarande motionerna yrkas sådan ändring av kommunalskattelagen,

att vid tillköp av skogsfastighet eller del av sådan fastighet avdrag för

värdeminskning av skog under vissa förutsättningar skall få beräknas särskilt

för den tillköpta fastigheten eller fastighetsdelen utan beaktande av förhållandena

på den tidigare innehavda fastigheten.

Regeringsrättens ställningstagande i den aktuella frågan har otvivelaktigt

medfört stora svårigheter för de skattskyldiga och för de myndigheter, som

handlägger frågor rörande jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering.

Under senare år har vissa betydelsefulla uppmjukningar gjorts i

skogsbeskattningsreglerna i syfte att underlätta strukturrationaliseringen

inom skogsbruket. Utskottet vill erinra om bestämmelserna i förordningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1968

om uppskov i vissa fall med beskattning av intäkt av skogsbruk och de regler,

som gäller för beskattning av ståndskogslikvider. Dessa bestämmelser

avser inte att medge befrielse från den beskattning, som enligt allmänna

skogsbeskattningsprinciper gäller för skogens tillväxt, utan endast att medge

temporärt uppskov med beskattningen för att därigenom underlätta rationaliseringsåtgärder,

som är angelägna från både skogsägarnas och samhällets

synpunkt. Motionärernas förslag ligger helt i linje med dessa strävanden

och innebär för den enskilde skogsägaren endast ett uppskov med

beskattningen av skogens tillväxt på den ursprungligen innehavda fastigheten.

Det är heller ingen nyhet inom skogsbeskattningen att avdrag för värdeminskning

av skog får beräknas särskilt för ett visst område av en fastighet

eller ett fastighetskomplex. På grund härav och med hänsyn till angelägenheten

av att rationaliseringsverksamheten inom skogsbruket inte förhindras

på grund av beskattningsreglernas konstruktion tillstyrker utskottet med

vissa ändringar och förenklingar den i motionerna föreslagna lydelsen av

punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. Lagändringen bör

äga tillämpning fr. o. m. 1969 års taxering.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1) att riksdagen med anledning av motionerna I: 653

och II: 810 antar följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskatts,

lagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4. Har skog---

Med skogs — — —

Såsom fastighetens

Med ingående — —

Anvisningar

till 22 §.

— —- gällande ingångsvärde.

---före avyttringen.

-----nämnda likvid.

----motsvarande tillämpning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1968 7

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Ingår i förvärvskälla flera fastigheter

eller fas tighets delar och har

dessa förvärvats genom skilda fång,

må avdrag för minskning av ingående

virkesförråd eller för minskning

i skogens ingångsvärde åtnjutas särskilt

för varje fastighet eller fastighetsdel.

Vare sig---------ursprungliga ingångsvärdet.

Är det-------— — samma tid.

Om avdrag--------av skogen.

Om moderbolag--------övertagande föreningen.

Exempel å---------ingående virkesförråd:

A. försäljer---------erlagda köpeskillingen.

Det för---------- 10 200 kronor.

Exempel å---— — —----— i ingångsvärde:

B. försäljer--------— 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har —--------det ursprungliga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas

första gången vid 1969 års taxering. Äldre bestämmelser gälla fortfarande

i fråga om eftertaxering för år 1968 eller tidigare år.

2) att riksdagen avslår motionerna I: 653 och II: 810 i

den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 23 oktober 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

fröken Ranmark* (s), herrar Stefanson (fp), Wärnberg* (s), Gösta Jacobsson

(h), Enarsson (h), Tistad (fp) och Fälldin (ep); samt

från andra kammaren: herrar Engkvist (s), Vigelsbo (ep), Andersson

i Essvik (s), fru Nettelbrandt* (fp), herrar Forsberg (s), Enskog (fp),

Carlsson i Västerås (s), Carlstein (s), Franzén i Träkumla (ep) och Söderström

(h).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b år 1968

Reservation

av herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s), fröken Ranmark (s),

herrar Wärnberg (s), Engkvist (s), Andersson i Essvik (s), Forsberg (s),

Carlsson i Västerås (s) och Carlstein (s), vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 5 börjar med »Regeringsrättens

ställningstagande» och på s. 6 slutar med »års taxering» bort

ha följande lydelse:

»Utskottet vill inte förneka att regeringsrättens ställningstagande i den

aktuella frågan medfört vissa svårigheter för de skattskyldiga och för de

myndigheter, som handlägger frågor rörande jordbrukets och skogsbrukets

yttre rationalisering. Inom utskottet har emellertid delade meningar rått om

det befogade i motionärernas krav på lagändring med hänsyn dels till att de

åtgärder, som hittills vidtagits för att underlätta rationaliseringsverksamheten

inom skogsbruket, inte alltid lett till avsett resultat och dels till att motionärernas

förslag skulle innebära avsevärda avsteg från allmänna principer

för inkomstbeskattningen. Enligt vad utskottet inhämtat har det i motionerna

behandlade spörsmålet uppmärksammats av skogsskattekommittén,

som beräknas slutföra sitt utredningsuppdrag vid årsskiftet 1968/69. På

grund av frågans komplicerade natur har utskottet därför ansett det lämpligt

att avvakta resultatet av kommitténs arbete, innan slutlig ställning tas

till motionärernas lagstiftningsyrkande. Utskottet avstyrker således bifall

till motionerna.»

dels ock att utskottet bort hemställa,

att riksdagen avslår motionerna I: 653 och II: 810.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.