Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motioner om ökad rättssäkerhet i skatteärenden m. m.

1968-10-18 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:55, Betänkande med anledning av motioner om ökad rättssäkerhet i skatteärenden m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1968

1

Nr 55

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner om

ökad rättssäkerhet i skatteärenden m. m.

Utskottet har till behandling i ett sammanhang upptagit följande motioner,

nämligen

1) de likalydande motionerna I: 392 av herr Werner och 11: i73 av herr

Hermansson m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t begär utredning om införande av ett effektivt kontrollsystem för att

motverka skattefusk;

2) de likalydande motionerna I: 476 av herr Schött m. fl. och 11: 601 av

herr Turesson, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhåller om sådana ändringar i berörda författningar, att prövningsnämnd

bereds möjlighet att i särskilda fall på det allmännas bekostnad förordna

sakkunnigt biträde åt skattskyldig part i taxeringsprocess;

3) motionen II: 18 av herr Sjöholm, vari hemställts, att riksdagen hos

Kungl. Maj :t begär utredning och förslag till s. k. tjänstemannataxering;

samt

4) motionen 11:804 av herrar- Hedin och Krönmark, vari hemställts, att

riksdagen uppdrar åt Kungl. Maj :t att framlägga förslag syftande till att

öka den enskilde deklarationsskyldiges rättssäkerhet.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 35 har riksdagen beslutat

uppskjuta behandlingen av föreliggande motionsyrkanden till innevarande

års höstsession.

Övriga yrkanden i de under 1) upptagna motionerna 1:392 och 11:473

har redan behandlats i utskottets betänkanden 1968: 19, 34, 43 och 47.

ökad rättssäkerhet i skatteärenden

Frågans tidigare behandling

Frågan om att förbättra den enskildes rättsskydd i skatteärenden har under

senare år vid flera tillfällen motionsvägen aktualiserats i riksdagen

(BeU bet. 1964: 61, 1965:39, 1966: 28 och 1967:54). Här må erinras om de

förslag som väckts om att vid länsstyrelserna anställa en speciell befattningshavare

för att gentemot taxeringsintendenten tillvarata de skattskyldigas

intressen i taxeringsprocessen, alt öka beskattningsmyndigheternas

möjligheter att sprida upplysning och lämna råd i deklarationsfrågor samt

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1968

att införa rätt för enskild till ersättning för kostnader i taxeringsprocessen.

I fråga om förslaget att tillsätta en särskild befattningshavare med uppgift

att bevaka den skattskyldiges rätt gentemot taxeringsintendenten

konstaterade 1964 års bevillningsutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 61 att taxeringsförordningens regler om granskning av deklarationer

och om prövning av anförda besvär erbjöd tillräckliga garantier

från rättsskyddssynpunkt och att utskottet därför inte kunde förorda tillsättande

av sådana särskilda befattningshavare. Liknande synpunkter anfördes

i utskottets betänkande 1967: 54.

JO-utredningen framhöll i sitt betänkande »Riksdagens justitieombudsmän»

(SOU 1965: 64) ■— utan att framlägga konkreta förslag till åtgärder

— att det med hänsyn till skattemålens ofta komplicerade beskaffenhet

skulle vara från rättssäkerhetssynpunkt av värde om den enskilde hade

möjlighet att i skattemål komma i åtnjutande av fri rättshjälp. Behovet av

sådan skulle enligt utredningens uppfattning kunna tillgodoses genom att

vid länsstyrelserna inrättades särskilda ombud med uppgift att bevaka de

skattskyldigas rättssäkerhet i taxeringsförfarandet samt att meddela råd

och upplysningar i deklarationsfrågor.

I sitt betänkande 1967:54 avstyrkte utskottet motionsvis framställda utredningsyrkanden

om åtgärder i syfte att förbättra den enskildes rättssäkerhet

i skatteärenden. Utskottet erinrade därvid om det omfattande reformarbete

som pågår och som kunde väntas resultera i beslut av avsevärd

betydelse för rättssäkerheten i förvaltningsärenden. Sålunda hade besvärssakkunniga

i sitt betänkande »Lag om förvaltningsförfarandet» (SOU 1964:

27) framlagt förslag till bestämmelser om bl. a. förvaltningsärendens handläggning

i första instans, om besvärsförfarandet, om särskilda rättsmedel och

om kostnader i förvaltningsärenden. Stor betydelse i detta sammanhang

kunde även tillmätas de förslag som framlagts i förvaltningsdomstolskommitténs

betänkande »Förvaltningsrättskipning» (SOU 1966: 70) och i

landskontorsutredningens betänkande »Skatteförvaltningen» (SOU 1967:

22) liksom det i anslutning därtill inom finansdepartementet utarbetade

förslaget till lag om skatterätt (SOU 1967:24). Riksdagen beslutade i enlighet

med utskottets förslag.

Landskontorsutredningcn har i sitt ovannämnda betänkande bl. a. föreslagit,

att de lokala skattemyndigheterna och de föreslagna nya skatteverken

skall ha till tjänsteåliggande att tillhandagå allmänheten med upplysningar

i skatte- och taxeringsfrågor. Betänkandet är efter remissbehandling föremål

för Kungl. Maj :ts prövning.

I detta sammanhang bör även erinras om att chefen för justitiedepartementet

den 1 mars 1968 tillkallat två sakkunniga med uppdrag att utreda

frågorna om kostnaderna i förvaltningsförfarandet, om rättshjälp i förvaltningsärenden

och om offentligt biträde åt part i sådana ärenden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1968

3

Motionerna

I motionerna I: 476 och 11: 601 framhåller motionärerna, att det från

rättssäkerhetssynpunkt är av vikt att parterna i processer av olika slag har

tillgång till sakkunnig hjälp. Detta gäller inte minst i taxeringsprocesser,

där prövningsnämnden emellanåt kan konstatera, att den skattskyldige inte

själv inser, att han saknar förmåga att iakttaga sina intressen och föra sin

talan på ett från hans egen synpunkt tillfredsställande sätt och därför underlåter

att anlita sakkunnigt biträde. Då prövningsnämnden inte har någon

möjlighet att agera till vederbörandes förmån i en sådan situation, kan

resultatet bli helt orimligt för den skattskyldige. Denne kan naturligtvis sägas

ha sig själv att skylla, men det ter sig å andra sidan stötande för rättssäkerheten,

att oförstånd eller bristande insikter skall tillåtas leda till en

sådan utgång av en process. I fall där det bedöms särskilt angeläget bör

därför prövningsnämnden ha möjlighet att på det allmännas bekostnad

förordna sakkunnigt biträde åt den skattskyldige i taxeringsprocess.

Motionärerna i motionen II: 804 anför i huvudsak följande. När taxeringsnämnd

gjort avvikelse från deklaration kan den skattskyldige i första

hand anföra besvär hos prövningsnämnd. Men även om taxeringsnämndens

beslut ogillas av högre instans kan den skattskyldige inte få ersättning för

de kostnader han åsamkar sig genom anlitande av biträde och i andra avseenden.

Principiellt och ur moralisk synvinkel borde det finnas möjligheter

att få ersättning för kostnaderna, när den skattskyldige vid överprövning

av taxeringsnämnds beslut får rättelse.

Vid sidan av taxeringsmyndigheterna borde enligt motionärernas mening

också finnas taxeringsexperter som efter vissa regler kostnadsfritt finge

anlitas av dem som inte får sina deklarationer godkända av taxeringsmyndigheterna.

Dessa skulle härvid bevaka de skattskyldigas intressen. Visserligen

kan sägas att taxeringsintendenterna har sådan uppgift vid sidan

av sina fiskala. Men erfarenheterna visar att den enskilde mycket ofta kan

få rättelse i högre instans och då inte sällan emot vederbörande taxeringsintendents

uppfattning.

Skattefusk m. m.

Frågornas tidigare behandling

Frågor om taxeringsorganisationens utformning och om ändrade taxeringsbestämmelser

i syfte att få till stånd en så effektiv taxering som möjligt

har fortlöpande varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Sedan

1950 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit om en allsidig och förutsättningslös

utredning rörande taxeringsförfarandet och taxeringsprocessen

verkställdes sådan utredning såväl av 1950 års skattelagssakkunniga som

av 1955 års taxeringssakkunniga. De därvid framlagda förslagen föranled1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 saml. Nr 55

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1968

de lagstiftning vid 1955 och 1956 års riksdagar. Sammanfattningsvis kan

sägas att i den nya taxeringsförordning, som antogs av 1956 års riksdag,

betydande förändringar vidtagits för att få till stånd en effektivare taxering.

Bl. a. antogs bestämmelser om utvidgning av uppgiftsskyldigheten. Vidare

fattades principbeslut om en betydande förstärkning av den personal, som

är sysselsatt med taxeringsarbetet. Enligt detta beslut skall för taxeringen

i första instans av rörelseidkare och vissa andra skattskyldiga finnas en

eller flera särskilda taxeringsnämnder. Granskningsarbetet i dessa nämnder

ombesörjs i första hand av heltidsanställda tjänstemän, taxeringsassistenter,

med hjälp av biträden för skrivgöromålen. Antalet taxeringsassistenter

vid fullt utbyggd organisation beräknades ursprungligen till i

runt tal 275. I enlighet med 1956 års principbeslut inrättades också 25 nya

taxeringsrevisorstjänster. Dessutom utbyggdes riksskattenämndens kansli

i syfte att ytterligare utvidga kontrollverksamheten med en byrå för taxeringskontroll.

I motioner vid 1960 års riksdag framställdes yrkanden om åtgärder för

att förhindra skatteundandräkt i olika former. Bevillningsutskottet avstyrkte

i sitt av riksdagen godkända betänkande 1960: 45 motionerna under

hänvisning till redan genomförda och planerade reformer av taxeringsväsendet

och av skattelagstiftningen.

Vid 1961 års riksdag beslutades ytterligare åtgärder för att effektivisera

taxeringsarbetet och bekämpa skattefusket. Sålunda skärptes straffen för

falskdeklaration och vårdslös deklaration. Vidare antogs en lag om handräckning

vid taxeringsrevision, innebärande att taxeringsmyndigheterna kan

anlita utmätningsman för att få tillgång till räkenskaper och andra handlingar

som inte frivilligt ställs till förfogande för taxeringskontroll. På

grundval av taxeringskontrollutredningens förslag genomfördes dessutom

ytterligare förstärkningar av taxeringsorganisationen. Bl. a. sammanfördes

taxeringsassistenterna till större arbetsgrupper på länsstyrelserna och vissa

orter inom respektive län utanför residensstaden. På taxeringssektionernas

revisionsdetaljer och på prövningsnämndernas kanslier beslutades en avsevärd

personalförstärkning omfattande både den akademiskt utbildade

personalen samt landskanslist- och biträdespersonalen. Reformen medförde

en personalförstärkning inom taxeringsorganisationen med 55 akademiskt

utbildade befattningshavare, 87 tjänstemän i landskanslistkarriären och 51

tjänstemän i biträdeskarriären. Härigenom beräknades taxeringsrevisionsverksamheten

kunna — vid fullt utbyggd organisation — bli inemot tre

gånger så stor som tidigare. Reformen innebar dessutom vissa ändringar i

taxeringsförordningen, som gav taxeringsmyndigheterna ökade kontrollmöjligheter.

Genom beslut vid 1966 års riksdag infördes särskilda bokföringsregler

för taxeringsändamål för tandläkare, kreaturshandlare, pälsdjursuppfödare

m. fl. och för dem som driver taxirörelse. Dessutom kompletterades in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1968

komst- och förmögenhetslagstiftningen för att hindra skatteflykt genom

kryphål i lagstiftningen.

I och med att ADB-systemet genomförts inom folkbokförings- och uppbördsväsendet

bortfaller en del av den lokala skattemyndighetens uppgifter

på taxeringsområdet. Genom beslut vid 1986 års riksdag skall dessa

myndigheter i fortsättningen bl. a. biträda taxeringsnämnderna i högre grad

än tidigare med göromål av rutinbetonad karaktär, såsom summering,

skrivhjälp m. in. De lokala skattemyndigheterna skall vidare i ökad omfattning

biträda länsstyrelernas taxeringssektioner med eftergranslming av

taxeringarna.

Vidare bör framhållas att landskontorsutredningen i sitt betänkande

»Skatteförvaltningen» (SOU 1967:22) konstaterat, att underdeklarationen

nått sådan omfattning att snara motåtgärder är nödvändiga. Enlig utredningens

mening sammanhänger de nuvarande bristerna i taxeringsköntrollen

och rättsskyddet delvis med organisationen av taxeringsväsendet. Utredningen

föreslår därför bl. a. att taxering, uppbörd och folkbokföring

utbrytes från länsstyrelserna och att på det regionala planet inrättas skatteverk

för administrativa och fiskala uppgifter samt länsskatterätter för

den dömande A’erksamheten.

Motionerna

I motionerna 1: 392 och II: 473 anför motionärerna. Stora inkomster och

förmögenheter undgår helt beskattning. Det från skilda håll ständigt påtalade

skattefusket tillåtes fortsätta i tämligen oförminskad omfattning. De

summor det här rör sig om är inte närmare uppskattade men brukar anges

till mellan tre och sex miljarder kr. varav hälften kan anses vara utebliven

skatt till samhället. Här finns alltså belopp för att möjliggöra betydande

skattelättnader för mindre inkomsttagare och/eller betydande utvidgning

av den Samhälleliga verksamheten. Att detta problem i praktiken

lämnas olöst kan enligt motionärernas uppfattning inte accepteras.

Till stöd för yrkandet om införande av tjänstemannataxering anförs i

motionen II: 18 bl. a. Det har visat sig allt svårare att rekrytera kvalificerade

krafter till posterna som ordförande i taxeringsnämnd och kronoombud.

Den starka progressiviteten i beskattningen har lett till att extra arbetsinsatser

av det slag det här gäller ter sig allt mindre lockande. Den

försämrade kvaliteten har utan tvivel förmärkts i resultatet av taxeringsarbetet.

Detta går givetvis i många fall ut över deklaranterna och det medför

också ett betydande merarbete för prövningsnämnder och lokala skattemyndigheter.

De kommunvalda ledamöterna har avsetts skola tillföra taxeringsnämnderna

ett lekmannainflytande, vilket ansetts behövligt som en

garanti mot överdrivet fiskaliskt nit hos de av länsstyrelserna utsedda mera

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1968

sakkunniga representanterna. Den folkliga förankringen av beskattningsproceduren

har också förmenats ha ett värde i sig. Tiden torde nu vara

inne att överge dylika verklighetsfrämmande uppfattningar.

I praktiken utförs taxeringsarbetel och fattas besluten av ordföranden

och kronoombudet i nämnden, och sammanträdena har blivit i det närmaste

helt formella förrättningar. Taxeringarna är därför så gott som uteslutande

ett resultat av de två av länsstyrelsen utsedda ledamöternas arbete

och beslut. Kostnaden för statsverket för taxeringsbestyret överstiger för

år trettio milj. kr. Härtill kommer utgifterna för kommunerna för arvoden

åt de kommunalvalda ledamöterna i nämnderna.

Avgörande skäl talar enligt motionärens uppfattning för att tjänstemannataxering

införs så snart ske kan. Datametodikens applicering i taxeringsproceduren

torde ytterligare vara ett skäl för en sådan omläggning. Lokala

skattemyndigheterna bör sålunda ansvara för och utföra taxeringsarbetet.

Man skulle därmed få en både rättvisare och effektivare taxering till betydligt

lägre kostnader. Taxeringsarbetet torde utan större svårighet smidigt

kunna anpassas till de lokala skattemyndigheternas övriga arbetsuppgifter.

Hur detta skall ske bör givetvis bli föremål för utredning.

Utskottet

I förevarande betänkande behandlar utskottet motioner angående ökat

rättsskydd i skatteärenden och om skattefusk och tjänstemannataxering i

första instans.

Utskottet behandlar först yrkandena om förslag till åtgärder för att förbättra

den enskildes rättssäkerhet i skatteärenden. I

motionerna I: 476 och II: 601 begärs sådana författningsändringar, att prövningsnämnd

får möjlighet att på det allmännas bekostnad förordna sakkunnigt

biträde åt skattskyldig i taxeringsprocess. Yrkandet i motionen

II: 804 syftar till att skattskyldig, som vinner en taxeringsprocess, skall

kunna få ersättning för sina kostnader i processen och att särskilda befattningshavare

tillsätts med uppgift att bevaka de skattskyldigas rätt gentemot

taxeringsintendenten.

Under senare år har ett flertal reformer genomförts på beskattningsområdet

i syfte att effektivisera taxeringsarbetet. Samtidigt har olika åtgärder

vidtagits för att tillgodose de skattskyldigas krav på rättssäkerhet, innefattande

garantier för en saklig och objektiv prövning av de skattskyldigas

inkomst- och utgiftsredovisning samt möjligheter att erhålla rättelse av

felaktiga taxeringar. Här må endast erinras om inrättandet av riksskattenämnden,

1956 års reform av taxeringsväsendet, införandet av den nya

stadgan för kammarrätten och omorganisationen av riksdagens ombudsmannaämbeten.

Även om de vidtagna åtgärderna varit ägnade att i hög

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1968 7

grad förbättra den enskildes rättsskydd i taxeringsprocessen, är reformarbetet

långt ifrån avslutat. Flera utredningsförslag, som kan väntas resultera

i beslut av betydelse från rättssäkerhetssynpunkt, är sålunda efter

remissbehandling föremål för Kungl. Maj :ts överväganden. Utskottet vill

framför allt hänvisa till förvaltningsdomstolskommitténs betänkande »Förvaltningsrättskipning»

(SOU 19(36: 70) och landskontorsutredningens betänkande

»Skatteförvaltningen» (SOU 1967: 22) liksom det i anslutning därtill

inom finansdepartementet utarbetade förslaget till lag om skatterätt

(SOU 1967: 24).

Med anledning av de nu aktuella yrkandena bör vidare erinras om att

chefen för justitiedepartementet i början av innevarande år tillkallat två

sakkunniga med uppdrag att utreda frågorna om kostnaderna i förvaltningsförfarandet,

om rättshjälp i förvaltningsärenden och om offentligt biträde

åt part i sådana ärenden. Utskottet förutsätter att utredningen beaktar

de synpunkter som anförts i motionerna.

Rörande frågan om tillsättande av särskilda befattningshavare med uppgift

att bevaka de skattskyldigas intressen i taxeringsfrågor vill utskottet

framhålla följande. På grund av den vanföreställning, som allmänt råder

bland de skattskyldiga om taxeringstjänstemännens ensidigt fiskala inriktning,

torde det vara angeläget framhålla, att taxeringsnämnderna i betydande

utsträckning på eget initiativ ändrar deklarationerna till de skattskyldigas

förmån. Förste taxeringsintendenten har visserligen till uppgift

att som motpart till de skattskyldiga bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor,

men samtidigt åligger det honom att verka för att taxeringarna blir

likformiga och rättvisa. Detta fullgör han genom upplysnings- och rådgivningsverksamhet

före och under taxeringsperioderna och genom eftergranskning

av taxeringarna, varvid han särskilt har att uppmärksamma

ojämnheter mellan taxeringar i olika taxeringsdistrikt. Det är inte ovanligt

att taxeringsintendenten i anslutning till skattskyldigs besvär framställer

yrkande, som innebär lägre taxering än den skattskyldige begärt. Då taxeringsintendenten

får kännedom om att en skattskyldig förbisett att ställa ett

yrkande eller göra en framställning, och intendenten inte har möjlighet att

själv ta initiativ till att taxeringen ändras, torde han regelmässigt göra den

skattskyldige uppmärksam på dennes underlåtenhet. Även i övrigt brukar

taxeringsintendenterna och andra tjänstemän på länsstyrelserna på olika

sätt hjälpa skattskyldiga, som önskar råd eller upplysningar i beskattningsfrågor.

Landskontorsutredningen har understrukit vikten av att de

skattskyldiga har möjlighet att få råd och upplysningar i skatteärenden

och att de görs uppmärksamma på vart de kan vända sig i sådana frågor.

Utredningen har därför föreslagit uttryckliga författningsbestämmelser om

att beskattningsmyndigheterna skall ha till tjänsteåliggande att tillhandagå

allmänheten med upplysningar i dylika frågor.

Av vad ovan anförts framgår att motionärernas yrkanden i allt väsent
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år t968

ligt redan är tillgodosedda, varför utskottet avstyrker bifall till motionerna

I: 476 och II: 601 samt till motionen II: 804.

I motionerna I: 392 och II: 473 yrkas införande av ett effektivt kontrollsystem

för att motverka skattefusk.

Utskottet vill inledningsvis uttala sin anslutning till syftet med motionsyrkandet.

Utan tvivel söker ett stort antal skattskyldiga genom olika manipulationer

dra sig undan beskattning för större eller mindre del av sin inkomst

eller förmögenhet. Sammantaget torde det allmänna härigenom gå

miste om betydande belopp till förfång för de lojala skattebetalarna. Tillförlitliga

uppgifter för att bedöma sådan slcatteundandräkt saknas. Av uppgifter,

som utskottet inhämtat från riksskattenämndens kontrollbyrå rörande

resultatet av utförda taxeringsrevisioner och andra kontrollaktioner

under åren 1961—1966, framgår emellertid att om de årligen totalt undandragna

skattebeloppen blev föremål för taxering, betydande skattelättnader

sannolikt skulle kunna genomföras eller eljest ofrånkomliga skattehöjningar

undvikas.

Skattefusk förekommer inom alla kategorier skattskyldiga. Vissa grupper

av skattskyldiga har dock på grund av kontrollsvårigheter större möjlighet

än andra att undandra sig skatt för inkomster och förmögenheter. För de

lojala skattebetalarna är det självfallet ett rättvisekrav att taxeringarna blir

så rättvisa och likformiga som möjligt. Man kan emellertid inte bortse från

att de personella resurserna inom taxeringsorganisationen är begränsade

och att ökad kontrollverksamhet och uppgiftsskyldighet också förorsakar

lojala skattebetalare besvär och olägenheter. Man måste därför göra en avvägning

mellan kravet på effektivitet i taxeringsarbetet och den enskildes

anspråk på rättssäkerhet.

Den åtgärd som ligger närmast till hands för att förbättra skattekontrollen

är att öka beskattningsmyndigheternas personalresurser. Som framgår av

den tidigare redogörelsen har betydande personalförstärkningar skett inom

taxeringsorganisationen i syfte att förbättra granskningen av skattskyldiga

med svårkontrollerade deklarationer. Fortfarande är dock taxeringskontrollen

av dessa skattskyldiga mindre effektiv än kontrollen av löntagarna, vilket

— såsom landskontorsutredningen framhållit — delvis sammanhänger

med den nuvarande organisationsformen. Revisionsverksamheten har i flertalet

län inte varit av den omfattning man haft anledning att räkna med.

Detta beror dels på personalsvårigheter och rekryteringsproblem och dels

på att revisionspersonalen måste tas i anspråk för andra uppgifter än revision,

särskilt för processföring. Förstärkningen av taxeringssektionernas

jurist- och landskanslistpersonal har uppenbarligen inte skett i den utsträckning

som varit erforderlig med hänsyn till de genomförda reformerna inom

taxeringsväsendet. För att åstadkomma en förbättring och ett rationellt

utnyttjande av de ökade resurser, som krävs för att effektivisera taxerings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1968 9

arbetet, har landskontorsutredningen föreslagit, att taxering, uppbörd och

folkbokföring skall brytas ut från länsstyrelserna och att regionala skatteverk

skall inrättas för administrativa och fiskala uppgifter samt länsskatterätter

för dömande uppgifter.

Det är självfallet angeläget såväl från det allmännas som de skattskyldigas

synpunkt att snarast möjligt en mer ändamålsenlig organisation av

skatteförvaltningen åstadkoms. I avvaktan på ställningstagandet till landskontorsutredningens

förslag är utskottet emellertid inte berett att förorda

en omedelbar förstärkning av taxeringsorganisationen. Med det anförda

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 392 och II: 473.

Utskottet har slutligen att ta ställning till utredningsyrkandet i motionen

II: 18 om införande av tjänstemanna ta xerin g i första instans.

Motionären framhåller att det visat sig allt svårare att rekrytera

kvalificerade personer som ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna

och att nämndledamöternas reella inflytande på taxeringsarbetet alltmer

reducerats.

Det är givetvis av grundläggande betydelse att taxeringarna i första instans

blir så riktiga som möjligt. Inrättandet av särskilda nämnder för taxering

av rörelseidkare och vissa andra skattskyldiga med svårkontrollerbara

deklarationer, där granskningsarbetet utförs av heltidsanställda taxeringsassistenter,

har medfört en betydande förbättring av taxeringsarbetet i dessa

nämnder. Som motionären framhållit har det emellertid på många håll varit

svårt att rekrytera lämpliga taxeringsnämndsordförande. Den vid 1966 års

riksdag beslutade omorganisationen av de lokala skattemyndigheterna innebär

bl. a. att dessa myndigheter skall biträda taxeringsnämnderna med

göromål av rutinbetonad karaktär, såsom summering, skrivhjälp in. in., i

den omfattning Kungl. Maj :t eller länsstyrelsen föreskriver. Denna ökade

medverkan i taxeringsarbetet i första instans kommer att genomföras successivt

i den takt personalresurserna medger. Dessa åtgärder kommer med all

sannolikhet att minska rutinarbetet för taxeringsnämndsordförandena. Härigenom

torde det också bli lättare att i framtiden rekrytera lämpliga personer

för dessa taxeringsuppgifter.

Eftersom taxeringen i de lokala taxeringsnämnderna i betydande omfattning

handhas av lekmän är det förklarligt att kunskaperna om skattelagstiftningen

inte alltid är tillräckliga. Särskilt gäller detta i sådana fall, då

vederbörande tidigare inte förvärvat erfarenhet från taxeringsarbete. Lekmannainflytandet

i nämnderna har emellertid sådant värde från andra

synpunkter att det enligt utskottets mening bör bibehållas. Om landskontorsutredningens

förslag genomförs, finns det anledning att räkna med avsevärda

förbättringar i detta avseende. Utredningen har nämligen föreslagit,

att den lokala skattemyndighetens servicefunktioner skall vidareutvecklas

på så sätt att myndigheten får utöva det närmaste inseendet över de

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1968

lokala taxeringsnämnderna i fögderiet. Förslaget innebär bl. a., att en representant

för den lokala skattemyndigheten skall äga närvara vid taxeringsnämnds

sammanträde och därvid lämna råd och annat bistånd och att myndigheten

skall anordna utbildningskurser för de lokala taxeringsnämndernas

funktionärer inom fögderiet.

På grund härav finner utskottet inte skäl biträda utredningsyrkandet i

motionen II: 18.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen avslår

1) motionerna 1:392 och 11:473 i vad de behandlas i

detta betänkande,

2) motionerna 1:476 och 11:601,

3) motionen II: 18, samt

4) motionen 11:804.

Stockholm den 18 oktober 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), fröken Ranmark

(s), herrar Yngve Nilsson* (h), Wärnberg (s), Tage Johansson* (s), Enarsson

(h), Erik Filip Petersson* (fp), Stadling (s), Tistad (fp) och Fälldin

(ep); samt

från andra kammaren: herrar Vigelsbo (ep), Andersson i Essvik (s),

fru Nettelbrandt (fp), herrar Eriksson i Bäckmora* (ep), Enskog (fp),

Kristenson* (s), Carlsson i Västerås (s), Carlstein (s), Wikner* (s) och

Söderström (h).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

ESSELTE AB. STHLM 68

814441

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.