Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1968

1968-10-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:57, Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1968

1

Nr 57

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av riksdagens år

1967 församlade revisorers berättelse angående granskning

av statsverket m. m., såvitt berättelsen hänvisats till

bevillningsutskottet.

Berättelsen har, såvitt avser §§ 12 och 15—17 hänvisats till bevillningsutskottet.

§ 17 i berättelsen har utskottet behandlat i betänkande 1968: 45. Behandlingen

av §§ 12 samt 15 och 16 har riksdagen enligt utskottets hemställan

i memorial nr 1968:35 beslutat uppskjuta till innevarande års höstsession.

Förklaringar har avgivits av poststyrelsen och riksrevisionsverket över

§ 12 i berättelsen samt av exekutionsväsendets organisationsnämnd och riksrevisionsverket

över § 16. Vad revisorerna anfört under § 15 har inte utsänts

på remiss,

1 :o) Postverkets taxa för expressutdelning (Kommunikationsdepartementet

§ 12)

Utskottet. Revisorerna har uppskattat att postverkets självkostnader per

expressförsändelse år 1967 utgjorde 2 kr. 77 öre eller ungefär dubbelt så

mycket som tilläggsportot för expressbefordran ger i intäkter. I anslutning

härtill har revisorerna uttalat att frågan om avgiften för expressutdelning

bör bli föremål för prövning i samband med den allmänna översyn av expressutdelningens

funktion som är planerad att äga rum inom postverket.

I avvaktan på slutresultatet av en sådan översyn bör enligt revisorernas

uppfattning en provisorisk höjning av expressavgiften övervägas.

Riksrevisionsverket har i sitt remissvar intet att erinra mot en provisorisk

avgiftshöjning. Poststyrelsen å sin sida har upplyst att en ny kostnadsundersökning

av transportfunktionen, dit expressutdelningen räknas, är planerad

till hösten, att en ny undersökning av antalet expressförsändelser pågår, att

en grundlig organisatorisk översyn av expressrörelsen planeras och att frågan

om en provisorisk höjning av expressavgiften övervägs inom styrelsen.

Enligt vad utskottet erfarit har poststyrelsen numera beslutat eu sådan

höjning. Denna kommer att träda i kraft inom kort.

Vid angivna förhållanden anser utskottet sig kunna begränsa sig till att

vad i ärendet förekommit för riksdagen

anmäla.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 saml. Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1968

2:o) Vissa iakttagelser angående skatteupphörden (Finansdepartementet

§ 15)

Utskottet. Revisorerna har redogjort för dels den ordinarie uppbörden av

preliminär A- och B-skatt under uppbördsåret 1966/67 samt kvarstående

skatt enligt 1966 års taxering, dels resultatet av restindrivningen t. o. in. utgången

av år 1966 av preliminär B-skatt för uppbördsåren 1960/61—1965/66

samt kvarstående skatt enligt 1959—1964 års taxeringar, dels ock resultatet

av indrivningen beträffande å ena sidan alla slag av medel som under år

1966 redovisats till länsstyrelserna i utmätningsmannens månadsräkningar

samt å andra sidan vissa särskilda slag av månadsräkningsmedel som redovisats

under samma år.

Av redogörelsen framgår bl. a. att under uppbördsterminerna uppbördsåret

1966/67 A-skatt influtit med 19 180 milj. kr. och B-skatt med 4 499 milj.

kr., innebärande — jämfört med närmast föregående uppbördsår — en ökning

av A-skatten med 2 087 milj. kr. och av B-skatten med 336 milj. kr.

Resultatet av den ordinarie uppbörden av preliminär B-skatt för uppbördsåret

1966/67 innebär en försämring i förhållande till närmast föregående

uppbördsår med 0,59 procent. I fråga om resultatet av den ordinarie uppbörden

av den kvarstående skatten enligt 1966 års taxering anges att inflytandeprocenten

uppgick till 82,76 procent, medan motsvarande tal enligt

närmast föregående års taxering var 83,21.

Den kvarstående skatten enligt 1967 års taxering beräknas uppgå till omkring

2 259 milj. kr. och den överskjutande preliminära skatten till omkring

1 934 milj. kr. Jämfört med de uppgifter som vid motsvarande tidpunkt

förra året förelåg i fråga om 1966 års taxering bar den kvarstående skatten

minskat med ca 115 milj. kr., medan däremot överskottsskatten ökat med

450 milj. kr. Den kvarstående skatten uppgår till 9 procent av den slutliga

skatten, vilket innebär att den kvarstående skattens andel i den slutliga

skatten minskat med 1 procent jämfört med närmast föregående års taxering.

Under hänvisning till den förhållandevis korta tid som förflutit sedan

exekutionsväsendet omorganiserades har revisorerna ansett sig inte böra

närmare kommentera skatteuppbördsresultatet. Dock har revisorerna —

med hänsyn till den fortgående ökningen av restförda skatter in. in. —

företagit eu närmare undersökning av den omfattning i vilken konkurser

anhängiggjorts inom ett antal kronofogdedistrikt jämte vissa därmed sammanhängande

förhållanden. Därvid gjorda iakttagelser redovisas under § 16

i berättelsen (jämför 3:o nedan).

Vad i ärendet förekommit har utskottet velat för riksdagen

anmäla.

3:o) Konkursframställningar in. m, inom vissa kronofogdedistrikt (Finansdepartementet

§ 16)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1968

3

Utskottet. Revisorerna framhåller att det hos kronofogdemyndigheterna

för indrivning beordrade beloppet i fråga om skatter och övriga allmänna

avgifter den 1 januari 1965 uppgick till drygt 565 milj. kr. Den 31 december

1966 utgjorde det utestående beloppet 940 milj. kr., vilket innebär att balansen

av oredovisade restantier hade ökat med 375 milj. kr. — Av den

särskilt uppdebiterade A-skatten utestod den 1 januari 1965 närmare 52 milj.

kr. oredovisade, medan motsvarande belopp den 31 december 1966 uppgick

till 88 milj. kr. Under den angivna tvåårsperioden steg balansen av oredovisad

preliminär allmän varuskatt från ca 55 till 108 milj. kr. och balansen

av oredovisade arbetsgivaravgifter från drygt 38 till ca 88 milj. kr.

Med hänsyn till den sålunda inträdda stegringen i balansen av debiterade

men icke influtna riksstatsmedel har revisorerna funnit det vara av intresse

att för budgetåren 1965/66 och 1966/67 från ett antal kronofogdemyndigheter

inhämta vissa uppgifter avseende dels den omfattning i vilken konkursförfarande

tillgripits för utfående av restförda skatter och allmänna

avgifter i övrigt, dels de resultat som uppnåtts vid de inom vederbörande

kronofogdedistrikt totalt avslutade konkurserna.

Undersökningen utvisar att mellan de nämnda budgetåren antalet av kronofogdemyndigheterna

i de berörda distrikten ingivna konkursansökningar

steg från 730 Iill 1 200 och antalet fullföljda ansökningar från 492 till 758.

För de faktiskt avslutade konkurserna kan en liknande utveckling konstateras.

Tillgångskonkurserna ökade sålunda från 157 til! 231 och fattigkonkurserna

från 335 till 527. För samtliga undersökta kronofogdedistrikt utom

Stockholms steg det vid konkurserna bevakade beloppet. Utdelningen vid

de totalt avslutade konkurserna sjönk däremot både i absoluta och relativa

tal.

Revisorerna konstaterar att — enligt vad undersökningen utvisar — antalet

konkursfall som föregåtts av med förmånsrätt förenade utmätningar

är synnerligen litet. Under budgetåret 1965/66 har sålunda i fråga om avslutade

konkurser bevakning med yrkande om bättre förmånsrätt än enligt

17 kap. 12 § handelsbalken gjorts i 67 fall. Motsvarande siffra var för budgetåret

1966/67 83.

Eftersom utsikterna till utdelning är större, ju bättre förmånsrätt som

åtnjutits för ett i konkurs bevakat belopp, bör enligt revisorernas mening

utmätning regelmässigt verkställas om förutsättningar för en sådan åtgärd

föreligger.

Revisorerna har — med hänsyn till den kraftiga ökningen av i första

hand särskilt uppdebiterad A-skatt, allmän varuskatt och arbetsgivaravgifter

— ifrågasatt om inte i vissa distrikt generalexekution bör tillgripas i

ökad omfattning för att nedbringa uppkomna balanser. De myndigheter

som har att utöva tillsyn över restindrivningens förlopp bör enligt revisorernas

mening ägna särskild uppmärksamhet åt att effektiva indrivningsåtgärder

kommer till användning i fråga om berörda skatter och avgifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 dr 1968

Exekutionsväsendets organisationsnämnd har i sin förklaring framhållit

att den kraftiga höjningen av oredovisade belopp delvis beror på ökningen

av de medel som beordrats till indrivning men att den också sammanhänger

med den pågående strukturrationaliseringen inom näringslivet med

därav följande likviditetssvårigheter och restföring av skatter och avgifter.

Organisationsnämnden erinrar om att centralmyndigheten för administration

och förvaltning av exekutionsväsendet (EON) lämnat kronofogdemyndigheterna

vissa rekommendationer rörande handläggningen av

allmänna mål. Enligt dessa rekommendationer bör utmätningsförrättningar

komma till stånd i större omfattning och med större snabbhet än hittills.

Avbetalningsplaner och andra anstånd på längre tid än ca en månad bör

anlitas endast i begränsad omfattning och i regel inte komma till stånd utan

att statsverkets fordran säkerställts genom utmätning. För att skattskyldig

skall komma i åtnjutande av det betalningsanstånd som upprättandet av en

avbetalningsplan innebär måste ett absolut krav vara att den uppgjorda

avbetalningsplanen följs till alla delar. Om den skattskyldige inte fullföljer

sina åligganden måste effektivare indrivningsåtgärder omedelbart vidtas

och anledning kan då föreligga att låta försätta den skattskyldige i konkurs.

Särskilt vid indrivning hos företag — de gäldenärer som vanligtvis har

större skuld till statsverket — har konkursanmaning visat sig vara ett effektivt

medel att framtvinga betalning.

Riksrevisionsverket anser — i likhet med revisorerna — det mindre tillfredsställande

att konkursfall i så liten utsträckning föregåtts av utmätningar

som varit förenade med förmånsrätt. Gång efter annan har verket

därför såväl i cirkulär och berättelser över företagna inventeringar som vid

direkta kontakter med representanter för kronofogdemyndigheterna framhållit

betydelsen av att utmätningar verkställs snarast möjligt efter det alt

krav om betalning av restförd skatt inte gett önskat resultat. Riksrevisionsverket

uppger också att inom verket nyligen påbörjats undersökningar om

tidsåtgången vid fastställelse av preliminär A-skatt och preliminär allmän

varuskatt. Dessa syftar till eu minskning av handläggningstiden hos den

lokala skattemyndigheten och länsstyrelsen.

Av de förklaringar vilka avgivits över förevarande avsnitt i riksdagsrevisorernas

berättelse framgår att man inom exekutionsväsendet har uppmärksamheten

riktad på de av revisorerna påtalade förhållandena och att man

på olika sätt söker åstadkomma effektivitet och snabbhet i uppbördsförfarandet.

Utskottet kan därför begränsa sig till att vad i ärendet förekommit för

riksdagen

anmäla.

Stockholm den 18 oktober 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1968

5

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

fröken Ranmark (s), herrar Yngve Nilsson* (h), Stefanson (fp), Wärnberg

(s), Tage Johansson* (s), Enarsson (h), Tistad (fp) och Fälldin (ep); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Vigelsbo (ep),

Andersson i Essvik (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Eriksson i Bäckmora*

(ep), Kristenson* (s), Carlsson i Västerås (s), Carlstein (s), Josefsson i Halmstad*

(s) och Andersson i Örebro (fp).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Svenska Reproduktions AB 1968

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.