Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968

1968-11-19 · 53 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:62, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

1

Nr 62

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt

jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1968: 137 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anta

därvid fogat förslag till förordning angående ändring i förordningen den 6

juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt.

I propositionen föreslås vissa ändringar i den av vårriksdagen antagna

förordningen om mervärdeskatt. Ändringarna gäller i första hand mervärdeskattens

utformning i sådana delar, beträffande vilka riksdagen vid sitt

antagande av förordningen gjort förbehåll för förnyad prövning. Några

efter riksdagsbeslutet uppmärksammade frågor tas också upp till prövning.

De frågor som behandlas gäller mervärdeskattens utformning både

i materiella hänseenden och med avseende på beskattningsförfarandet.

Bland ändringsförslagen kan särskilt nämnas att handeln med begagnade

personbilar ställs utanför beskattningen samt att rätten till restitution av

mervärdeskatt i princip blir ovillkorlig. Vidare föreslås ändring av övergångsbestämmelserna

i syfte att eliminera retroaktiva verkningar av mervärdeskatten.

De föreslagna ändringarna är avsedda att gälla fr. o. m. den 1 januari

1969, då förordningen om mervärdeskatt träder i kraft.

Författningsförslaget har följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430)

om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 8, 10, 11, 14, 17, 18, 47—51, 68 och 69 §§, punkterna

1 och 2 av anvisningarna till 2 §, anvisningarna till 8, 10, 11 och 14 §§

samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till förordningen den 6 juni 1968

om mervärdeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 sand. Nr 62

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

8 §•

Från skatteplikt undantages

1) fartyg för yrkesmässigt fiske,

bogserbåt, livräddningskryssare, annat

fartyg med nettodräktighet av

minst 20 registerton, luftfartyg för

yrkesmässig person- eller godsbefordran

samt del, tillbehör och utrustning

till sådant fartyg eller luftfartyg,

när varan säljes till fartygets

eller luftfartygets ägare eller införes

till landet för dennes räkning,

Från skatteplikt undantages

1) fartyg för yrkesmässigt fiske,

bogserbåt, livräddningskryssare, annat

fartyg för yrkesmässig personeller

godsbefordran med nettodräktighet

av minst 20 registerton, luftfartyg

för yrkesmässig person- eller

godsbefordran samt del, tillbehör

och utrustning till sådant fartyg eller

luftfartyg, när varan säljes till

fartygets eller luftfartygets ägare

eller införes till landet för dennes

räkning,

2) krigsmateriel som---allmän nyhetstidning,

6) medlemsblad och periodisk 6) medlemsblad, periodisk publi
-

publikation, som väsentligen fram

står som organ för sammanslutning

med huvudsakligt syfte att verka för

religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt,

idrottsligt eller försvarsfrämjande

ändamål eller att företräda

vanföra eller arbetshindrade medlemmar,

7) personaltidning, program--

11) tullfri trycksak och framkallad

eller enbart exponerad mikrofilm,

när varan införes till landet

som gåva eller annars utan vederlag,

12) spritdryck, vin, tobaksvara,

cigarrettpapper och cigarretthylsa

vid införsel till landet i den ordning

som avses i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen

den

26 maj 1954 (nr 521) eller 1 § andra

stycket förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

kation som väsentligen framstår som

organ för sammanslutning med huvudsakligt

syfte att verka för religiöst,

nykterhetsfrämjande, politiskt,

idrottsligt eller försvarsfrämjande

ändamål eller att företräda

vanföra eller arbetshindrade medlemmar

samt utländsk periodisk

publikation av annat slag, när prenumeration

på sådan publikation

förmedlas mellan prenumerant och

utländsk utgivare eller när sådan

publikation inkommer direkt till

prenumerant,

— liknande förfarande,

11) begagnad personbil, när sådan

bil omsättes inom landet,

12) tullfri trycksak och framkalkallad

eller enbart exponerad mikrofilm,

när varan införes till landet

som gåva eller annars utan vederlag,

samt spritdryck, vin tobaksvara,

cigarrettpapper och cigarretthylsa

vid införsel till landet i den ordning

som avses i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen

den

26 maj 1954 (nr 521) eller 1 § andra

stycket förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

3

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

10 §.

Tjänst är----—- — eller rengöring,

2) mark och innefattar undersökning,

planering, jordförbättring,

schaktning, sprängning, borrning,

dränering eller utfyllning,

2) mark och innefattar undersökning,

planering, jordbearbetning,

jordförbättring, schaktning, sprängning,

borrning, dränering, utfyllning

eller ytbeläggning,

3) växande skog, odling eller annan

växtlighet och innefattar röjning,

sådd, plantering, uppskattning,

märkning, gödsling, beskärning,

gallring, skörd, avverkning

eller växtskydd,

4) byggnad, annan---eller annonsering.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

3) växande skog, odling eller annan

växtlighet och innefattar röjning,

plantering, uppskattning,

märkning, gödsling, beskärning,

gallring, avverkning eller växtskydd,

11 §•

Från skatteplikt---samt resgodsbefordran,

3) transport av vara till eller från 3) transport av vara till eller från

utlandet, utlandet eller transport i samband

med renhållning,

4) bärgning av---sådan bärgning,

5) införing av annons i tryckals- 5) införing av annons i tryckter

som är undanlaget från skatte- alster som är undantaget från skat
-

plikt enligt 8 § 6 eller 7 eller av

annons, som avser reklam för skattepliktig

vara eller tjänst för utländsk

annonsörs räkning,

6) visning av kinematografisk

7) obligatorisk kontrollbesiktning

hos Aktiebolaget Svensk bilprovning.

(Se vidare anvisningarna.)

teplikt enligt 8 § 6 eller 7 samt

annonsering eller annan reklam för

skattepliktig vara eller tjänst för utländsk

uppdragsgivares räkning,

film,

7) obligatorisk kontrollbesiktning

hos Aktiebolaget Svensk bilprovning,

8) tjänst som tillhandahålles av

veterinär.

(Se vidare anvisningarna.)

14 §.

Beskattningsvärdet utgör Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av byggnad, 1) vid omsättning av byggnad

monteringsfärdigt hus eller begag- eller monteringsfärdigt hus samt

nåd personbil samt vid servering el- vid servering eller rumsuthyrning

ler rumsuthyrning 60 procent av 60 procent av vederlaget inräknat

vederlaget inräknat skatt och, vid skatt och, vid uttag, 60 procent av

uttag, 60 procent av saluvärdet in- saluvärdet inräknat skatt,

räknat skatt,

2) vid annan----inräknat skatt.

Bestämmelserna i-----endast 20.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

17 §.

Skattskyldig får med de begränsningar

som anges i 18 § vid redovisning

av skatt avdraga ingående skatt

som hänför sig till förvärv eller införsel

för verksamhet som medför

skattskyldighet. Avdrag får göras

även för ingående skatt som hänför

sig till framställning för utgivares

räkning av tryckt upplaga av sådan

publikation som är undantagen från

skatteplikt enligt 8 § 6 eller 7.

Rätt till avdrag föreligger för den

redovisningsperiod då betalning erlagts.

Har medgivande enligt 4 §

andra stycket lämnats föreligger

avdragsrätt för period då betalning

erlagts eller skuld dessförinnan

uppkommit.

Bedriver skattskyldig---medför skattskyldighet.

Skattskyldig som bedriver handel

med bilar får avdraga ingående skatt

på förvärv och införsel för verksamheten

med undantag dock för ingående

skatt på vara till eller tjänst

på begagnad personbil som utgör

omsättning svara i verksamheten.

Överstiger den---annan verksamhet.

Om återbetalning-----— i 49 §.

Skattskyldig får med de begränsningar

som anges i 18 § vid redovisning

av skatt avdraga ingående skatt

som hänför sig till förvärv eller införsel

för verksamhet som medför

skattskyldighet. Rätt till avdrag föreligger

för den redovisningsperiod

då betalning erlagts. Har medgivande

enligt 4 § andra stycket lämnats

föreligger avdragsrätt för period

då betalning erlagts eller skuld

dessförinnan uppkommit.

18 §.

Skattskyldig som är undantagen

från redovisningsskyldighet enligt 6

§ första stycket har icke rätt att avdraga

ingående skatt.

Avdragsrätt föreligger — - Föreligger skattskyldighet

Konungen kan

Skattskyldig som är undantagen

från redovisningsskyldighet enligt 6

§ första stycket har icke rätt att avdraga

ingående skatt. Upphovsman

till konstverk, som är hänförligt till

tulltaxenummer 99.01—99.03, har

icke rätt att avdraga ingående skatt

som belöper på den konstnärliga

verksamheten.

yrkesmässig verksamhet.

--medför skattskyldighet.

47

Betalas icke skatt i sin helhet i behörig

tid utgår restavgift på icke betalat

belopp.

§•

Betalas icke skatt i sin helhet i behörig

ordning senast den dag då betalning

skall ske enligt 42 § eller i

enlighet med beslut om anstånd enligt

45 § utgår restavgift på icke betalat

belopp.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Restavgiften är--- ------hela krontal.

Bestämmelserna i------för mervärdeskatt.

48 §.

Betalas skatt ej i behörig tid in- Betalas icke skatt i behörig tid och

drives skatt och restavgift. ordning indrives skatt och restavgift.

Bestämmelserna i —---— —--om mervärdeskatt.

49 §.

Överstiger ingående---överskjutande beloppet.

Understiger skillnaden-----tredje stycket.

Skattskyldig som----— — ingående skatt.

Överstiger skatt ------överskjutande beloppet.

Den som--------— för mycket.

Bestämmelserna i 68 § 3 och 4

mom. uppbördsförordningen om restitution

av skatt gäller i tillämpliga

delar.

50

Vid länsstyrelsen skall finnas allmänt

ombud som för det allmännas

talan i mål och ärenden på vilka

denna förordning äger tillämpning.

Närmare föreskrifter om allmänt

ombud meddelas av Konungen.

Vid återbetalning av överskjutande

ingående skatt som den skattskyldige

är berättigad att återfå enligt

första eller andra stycket får endast

restförd mervärdeskatt och därå

belöpande restavgift avräknas.

Fordran på överskjutande ingående

skatt får ej särskilt överlåtas eller

utmätas.

1 övrigt gäller uppbördsförordningens

bestämmelser om restitution av

skatt i tillämpliga delar beträffande

återbetalning av mervärdeskatt.

§•

I varje län skall finnas allmänt

ombud som för det allmännas talan

i mål och ärenden på vilka denna

förordning äger tillämpning. Allmänt

ombud får föra talan enligt 51 och

54 §§ även till skattskyldigs förmån.

Konungen eller myndighet, som

Konungen bestämmer, förordnar allmänt

ombud och ersättare för denne.

51 §.

Talan mot-----------i länet.

Om besvär —--—--— — — — — i 69 §.

I övrigt får besvär icke föras mot

beslut av länsstyrelsen enligt denna

förordning.

68 §.

Brott som-------av målsägande.

Åtal för brott som avses i 66 och 67 Åtal för brott som avses i 67 § får

§§ får väckas endast efter anmälan väckas endast efter anmälan av länsav

länsstyrelsen. styrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

69 §.

I fråga om vite enligt denna för- I fråga om vite enligt denna förordning

gäller 123—125 §§ taxe- ordning gäller 123—125 §§ taxeringsförordningen.

ringsförordningen i tillämpliga de
lar.

Anvisningar

till 2 §.

1. Verksamhet anses---enligt kommunalskattelagen.

Verksamhet som —-----även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller

kommuner var för sig eller gemensamt

verksamhet som icke uteslutande

tillgodoser egna behov, räknas

verksamheten, när den ej drives i bolagsform

eller liknande, som yrkesmässig

till den del den avser annat

än egna behov.

2. Med omsättning

Med omsättning förstås vidare uttag

av vara ur verksamhet för annat

ändamål än för försäljning, när rätt

till avdrag för ingående skatt föreligger

enligt 17 §. Som omsättning

anses i enlighet härmed uttag av

vara för den skattskyldiges eller

hans anställdas personliga bruk. Utför

den som bedriver byggnadsrörelse

reparations-, underhålls- eller förbättringsarbete

på egen fastighet,

som icke användes i rörelsen och ej

heller utgör lagertillgång i denna,

anses uttag av byggnadsmaterial och

annat material för arbetet som omsättning.

Bedriver staten, kommun eller

kommuner var för sig eller gemensamt

verksamhet som icke uteslutande

tillgodoser egna behov, räknas

verksamheten, när den ej drives i bolagsform

eller liknande, som yrkesmässig

till den del den avser annat

än egna behov. Som yrkesmässig

verksamhet anses alltid statens järnvägars

befordran av varor, postverkets

befordran av varor i diligensrörelsen

samt postverkets befordran av

postpaket och gruppkorsband.

likställes byte.

personbilar.

Uttag av------------i denna.

Med omsättning förstås vidare uttag

av vara ur verksamhet för annat

ändamål än för försäljning, när rätt

till avdrag för ingående skatt föreligger

enligt 17 §. Som omsättning anses

i enlighet härmed uttag av vara

för den skattskyldiges eller hans anställdas

personliga bruk. Utför den

som bedriver byggnadsrörelse reparations-,

underhålls- eller förbättringsarbete

på egen fastighet, som

icke användes i rörelsen och ej heller

utgör lagertillgång i denna, anses

uttag av byggnadsmaterial och

annat material för arbetet som omsättning.

Omsättning föreligger även

när den som bedriver handel med begagnade

personbilar i förening med

verkstadsrörelse uttager vara ur

verkstadsrörelsen för att tillföras begagnad

personbil som utgör omsättningsvara

i handeln med begagnade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Som omsättning anses icke uttag

av maskin eller annan vara än personbil

från lager av omsätlningsvaror

för användning som anläggningstillgång

eller material i den skattskyldiges

skattepliktiga verksamhet.

Med personbil —------1

(Föreslagen lydelse)

Som omsättning anses icke uttag

av maskin eller annan skattepliktig

vara med undantag av skattepliktig

personbil från lager av omsättningsvaror

för användning som anläggningstillgång

eller material i den

skattskyldiges skattepliktiga verksamhet.

800 kilogram.

till 8 §.

Undantaget för fartyg gäller---skattepliktig vara.

Undantaget för fartyg för----detta ändamål.

Undantaget för livräddningskryssare--— af skeppsbrutne.

Undantaget för gas-------av butiksvara.

Undantaget för allmän —---- — varje vecka.

Undantaget för periodisk---hemvärnets verksamhet.

Butilcsmässig försäljning enligt 8

föreligger, när upphovsmannen säljer

egna konstverk i lokal som stadigvarande

användes för försäljning

och som är skild från hans bostad

eller ateljé. Försäljning i samband

med utställning enligt 8 är icke skattepliktig,

når upphovsmannen själv

anordnar utställningen och själv

uppbär betalningen av köpare.

Med begagnad personbil under 11

förstås sådan personbil och sådan

med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri

utrustad lastbil med

tjänstevikt ej över 1 800 kilogram,

som tidigare för annat ändamål än

yrkesmässig återförsäljning sålts eller

uttagits inom landet eller införts

till landet.

till

Tjänst under 1 är icke skattepliktig

om den avser vara som är undantagen

från skatteplikt enligt 8 §.

Skatteplikt föreligger ej heller för

tvätt av utrustning till icke skattepliktigt

fartyg eller luftfartyg.Tjänst

som avser sådan krigsmateriel, som

anges i 8 § under 2 och som äges av

staten, är skattefri.

Som skattepliktig uthyrning---

Med servering----—---

10 §.

Tjänst under 1 är icke skattepliktig

om den avser annan sådan vara

som är undantagen från skatteplikt

enligt 8 § än begagnad personbil.

Skatteplikt föreligger ej heller för

tvätt av utrustning till icke skattepliktigt

fartyg eller luftfartyg.Tjänst

som avser sådan krigsmateriel, som

anges i 8 § under 2 och som äges av

staten, är skattefri.

---eller liknande.

— eller plats.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Som skattepliktig anses--—--andra lokaler.

Till skattepliktig — — —----eller anläggning.

Tjänst som-------- — som transporttjänst.

Om den--------i verksamheten.

Med annonsering------s. k. ljustidning.

till 11 §.

Undantaget under 3 gäller direkta Undantaget under 3 för transportransporter

till eller från utlandet, ter till eller från utlandet gäller diSker

särskild transport av export- el- rekta sådana transporter. Sker särler

importgods helt inom landet, fö- skild transport av export- eller imreligger

skattepliktig transport- portgods helt inom landet, föreligger

tjänst. skattepliktig transporttjänst.

Med transport i samband med renhållning

förstås även bortforsling av

sopor, avfall eller liknande från fastighet

enligt avtal som icke endast

gäller tillfälligt transportuppdrag.

till 14 §.

I beskattningsvärdet-----än mervärdeskatt.

Med vederlag------liknande handling.

Vid beräkning--------av kundväxel.

Vid omsättning------jämförlig omsättning.

Varas saluvärde — —----i kommunalskattelagen.

Försäljning av-------och inmontering.

Utgår gemensamt------skälig grund.

Vid försäljning----—--hela byggnaden.

Med monteringsfärdigt---— — sätt färdigmonterat.

Med begagnad personbil förstås

enligt denna förordning sådan personbil

och sådan med skåp-, stationsvagns-

eller personbilskarrosseri utrustad

lastbil med tjänstevikt ej över

1 800 kilogram, som utgör eller tidigare

utgjort inventarium i rörelse,

jordbruk eller skogsbruk eller personligt

lösöre och som av denna anledning

är eller varit införd i bilregister

eller bilreservregister enligt

bestämmelserna i vägtrafikförordningen

den 28 september 1951 (nr

648).

2. Förordningen gäller omsättning

för vilken skattskyldighet enligt 4 §

inträder den 1 januari 1969 eller senare.

Förordningen tillämpas vidare

på tillhandahållande dessförinnan,

2. Förordningen gäller med de begränsningar

som anges i andra—

femte styckena omsättning för vilken

skattskyldighet enligt 4 § inträder

den 1 januari 1969 eller senare.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 ar 1968

(Nuvarande lydelse)

om skattskyldighet enligt förordningen

om allmän varuskatt skulle

inträda efter utgången av år 1968.

(Föreslagen lydelse)

Skattskyldighet enligt förordningen

om mervärdeskatt inträder icke

för omsättning för vilken skattskyldighet

fullgjorts enligt förordningen

om allmän varuskatt.

Förordningen gäller icke likvid

som sker efter utgången av år 1968

och som avser tillhandahållande

dessförinnan, om skattskyldighet för

likviden icke skulle ha inträtt enligt

förordningen om allmän varuskatt.

Har det före den 1 november 1968

slutits skriftligt avtal om upplåtelse

av sådan rätt som enligt 7 § fjärde

stycket utgör skattepliktig vara,

gäller förordningen i fråga om upplåtelsen

från och med den dag, dock

tidigast den 1 januari 1969, då avtalet

skulle upphöra att gälla om det

med iakttagande av uppsägningsvillkoren

uppsagts den 1 november

1968. Är avtalet icke skriftligt gäller

förordningen i fråga om upplåtelsen

till den del som hänför sig till tid

efter utgången av år 1968.

Fjärde stycket äger motsvarande

tillämpning på uthyrning och annan

skattepliktig tjänst med utsträckning

i tiden, om skattskyldighet icke skulle

ha inträtt enligt förordningen om

allmän varuskatt.

Vad i tredje—femte styckena sågs

medför icke någon begränsning i

skattskyldigs rätt till avdrag för ingående

skatt enligt 17 §.

Har leverans av vara för skattepliktig

verksamhet skett före den 1

januari 1969 och har skattskyldighet

enligt förordningen om allmän

varuskatt inträtt för säljaren vid leveransen

på grundval av då uppkommen

fordran, får den del av den

allmänna varuskatten som hänför

sig till sådan likvid för varan som

köparen erlägger under tiden den 1

januari—den 30 april 1969 avdragas

vid köparens redovisning för mervärdeskatt

enligt 22 §. Sådant avdrag

anses som avdrag för ingående skatt

enligt 17 §. Rätt till avdrag föreligger

dock icke om förvärvet medför

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rätt till avdrag enligt förordningen

den 15 mars 1968 (nr 87) om särskilt

investeringsavdrag vid taxering

till statlig inkomstskatt eller enligt

kungörelsen den 29 augusti 1968

(nr 4-74-) om rätt i vissa fall att avdraga

allmän varuskatt.

Har rätt till ändring i efterhand av

skatt, som redovisats enligt förordningen

om allmän varuskatt, icke

kunnat utnyttjas vid sista redovisningen

för sådan skatt, får motsvarande

ändring göras vid redovisning

för mervärdeskatt enligt 22 §. Sådan

ändring anses som ändring av utgående

mervärdeskatt, men påverkar

icke annan skattskyldigs redovisning

för mervärdeskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969.

Motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget återfinns under

följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen.

Inledning, s. 11—12

Mervärdeskatten, s. 12—14

Skattskyldighetsfrågor, s. 14—15

Skattepliktsfrågor, s. 15—28

Mervärdeskatt på begagnade personbilar, s. 28—30

Beskattningsvärde m. in., s. 30—31

Faktureringsskyldigheten, s. 31—33

Avdragsrätten, s. 33—34

Restavgift, s. 34—35

Återbetalning av skatt, s. 35—36

Allmänt ombud, s. 36—37

Besvär, s. 37

Straffbestämmelserna, s. 37—38

Övergångsbestämmelserna, s. 38—40.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

11

Motionerna

Yrkanden

1) motionerna I: 992 av herr Gösta Jacobsson och II: 1256 av herr Magnusson

i Borås, vari hemställts, att riksdagen beslutar att handeln med begagnade

motorcyklar undantas från mervärdeskatten, eller, om detta yrkande

inte bifalles, att höjningen av bilaccisen inte skall omfatta motorcyklar

;

2) motionerna I: 997 av herrar Stefanson och Tistad samt II: 1260 av

herr Öhvall m. fl., vari hemställts

a) att riksdagen beslutar att verksamhet som bedrives av statligt eller

kommunalt organ anses som yrkesmässig även om tillhandahållande av

skattepliktig vara eller tjänst endast sker till annat statligt eller kommunalt

organ,

b) att riksskattenämnden — när särskilda skäl därtill äro — må efter

ansökan av statlig eller kommunal myndighet besluta att verksamhet eller

viss del därav icke skall anses som yrkesmässig,

c) att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderlig lagtext;

3) motionerna I: 1010 av herr Fälldin m. fl. och II: 1279 av herr Eriksson

i Bäckmora m. fl., vari hemställts

a) att riksdagen beslutar sådan ändring av anvisningarna till 14 § förordningen

om mervärdeskatt att den vid annan omsättning än kontant betalning

utgående räntan undantas från beskattning och att vederbörande utskott

måtte utarbeta erforderlig författningstext;

4) motionerna I: 1011 av herrar Fälldin och Wirtén samt II: 1280 av herrar

Gustafson i Göteborg och Mattsson, vari hemställts att riksdagen beslutar

att konstverk, som är hänförligt till tulltaxenummer 99.01—99.03, befrias

från mervärdeskatt, när konstverket säljes eller uttages av upphovsmannen

eller införes till landet av honom eller för hans räkning och att vederbörande

utskott utarbetar erforderlig författningstext;

5) motionerna I: 1012 av herr Gösta Jacobsson och II: 1282 av herr Nordgren,

vari hemställts, att riksdagen antar följande

Förslag

till

Förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr £30) om

mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 8 § förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om

mervärdeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

8 §•

Från skatteplikt undantages

1) fartyg för---- eller försäljning.

4) elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning

eller energialstring, dock icke ved, torv, lysfotogen eller T-sprit.

5) allmän nyhetstidning---om tobaksskatt;

6) motionerna 1:1013 av herr Gösta Jacobsson samt II: 1281 av herrar

Magnusson i Borås och Lothigius, vari hemställts att riksdagen beslutar sådan

ändring i anvisningarna till 17 § mervärdeskatteförordningen som angivits

i motionerna;

7) motionerna I: 1014 av herr Lundberg och II: 1289 av herr Söderström,

vari hemställts, att riksdagen antar följande

Förslag

till

Förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om

mervärdeskatt

Härigenom förordnas att 2 och 11 §§ samt anvisningarna till 10 § skall

erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Skattskyldig är-------—

2) vara som anges i 8 § 1—5,

tjänst som avser vara som nu nämnts

eller tjänst som anges i 11 § 1, 3

eller 4.

Skattskyldig är

Konungen kan

När särskilda

Om skatt--

2 §•

--eller tjänst.

2) vara som anges i 8 § 1—5,

tjänst som avser vara som nu nämnts

eller tjänst som anges i 11 § 1, 3, 4

eller 9.

genom utförsel. ''

i 10 och 11 §§.

stycket föreligger,

föreskrives i 58—60 §§.

11

Från skatteplikt--------

5) införing av annons i tryckalster

som är undantaget från skatteplikt

enligt 8 § 6 eller 7 samt annonsering

eller annan reklam för

skattepliktig vara eller tjänst för utländsk

uppdragsgivares räkning,

§•

-- sådan bärgning.

5) införing av annons i tryckalster

som är undantaget från skatteplikt

enligt 8 § 6 eller 7,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

6) visning av---------

8) tjänst som tillhandahålles av

veterinär,

— svensk bilprovning,

8) tjänst som tillhandahålles av

veterinär,

9) annonsering eller annan reklam

för skattepliktig vara eller

tjänst för utländsk uppdragsgivares

räkning.

Anvisningar

till 10 §.

--— är skattefri.

--eller liknande.

Tjänst under-----

Som skattepliktig--

Med servering----

Som skattepliktig--

Till skattepliktig------

Tj änst som--• —-----

Om den huvudsakliga verksamheten

består i tillhandahållande av reklam-

eller annonstjänster föreligger

skatteplikt för hela omsättningen i

verksamheten.

Med annonsering -----

eller plats,

andra lokaler.

— eller anläggning,

som transporttjänst.

Om den huvudsakliga verksamheten

består i tillhandahållande av reklam-

eller annonstjänster föreligger

skatteplikt för hela omsättningen i

verksamheten, dock med undantag

för omsättning hänförlig till annonsering

eller annan reklam för skattepliktig

vara eller tjänst för utländsk

uppdragsgivares räkning. I verksamhet

av här angivet slag undantas vidare

från skatteplikt sådan omsättning,

avseende tillhandahållande till

icke skattskgldig, som belöper på förmedling

av icke skattepliktiga tjänster

och varor, under förutsättning att

förmedlaren av tjänsten eller varan

icke betingar sig större vederlag ån

vad uppdragsgivaren skulle ha haft

att erlägga vid direkt förvärv från

leverantören.

i s. 1c. ljustidning;

8) motionerna I: 1015 av herr Lundberg och II: 1288 av herr Söderström,

vari hemställts

att riksdagen beslutar sådan ändring av förordningen om mervärdeskatt

att handelsagenterna erhåller samma ställning som andra företag inom varu
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

distributionerna och att vederbörande utskott utarbetar härför erforderliga

författningsändringar;

9) motionerna I: 1016 av herr Sveningsson och II: 1285 av herr Nordgren

m. fl., vari hemställts att riksdagen beslutar att måleriarbeten skall omfattas

av den 20-procentiga reduceringsregeln;

10) motionerna I: 1017 av herr Sveningsson och II: 1283 av herr Nordgren

m. fl., vari hemställts att riksdagen med avslag på propositionen i vad

avser reparationsarbeten på begagnade bilar, beslutar

a) att delar och material som uttages ur ett företags lager vid förbättringsarbeten

på begagnade personbilar ej skall beskattas i andra fall än då en

standardhöjning på fordonen åstadkommes,

b) att med hänsyn till konkurrensneutraliteten rätt till avdrag medges

för förbättringsarbeten utförda på begagnad personbil hos underleverantör;

11) motionerna I: 1018 av herr Sveningsson och II: 128''i av herr Nordgren

in. fl., vari hemställts att sådant tillägg görs till punkten 2. tredje stycket

i övergångsbestämmelserna till prop. 1968: 137 att däri upptaget undantag

kommer att omfatta jämväl tillhandahållande som beskattas enligt den

s. k. reduceringsregeln;

12) motionerna I: 1019 av herr Österdahl m. fl. och II: 1278 av herr Börjesson

i Glömminge m. fl., vari hemställts

att riksdagen beslutar sådan komplettering av 11 § förordningen om mervärdeskatt

att transport av registrerade bilar, bussar och övriga för personbefordran

avsedda fordon mellan område utan fast landförbindelse och fastlandet

undantas från skatteplikt och att vederbörande utskott utarbetar erforderlig

författningstext;

13) motionen II: 1268 av herr Werbro, vari hemställts

a) att riksdagen måtte besluta att begagnade motorcyklar, som är eller

tidigare varit intagna i bilregistret, undantas från den beskattning som föreslås

i proposition nr 138,

b) att 8 § 11 i förslaget till förordning angående ändring i förordningen

den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt får följande lydelse:

»— ---begagnad personbil och begagnad motorcykel, när sådan vara

omsättes inom landet.»;

14) motionen II: 1277 av herr Börjesson i Falköping in. fl., vari hemställts

att riksdagen beslutar komplettera bestämmelserna i anvisningarna till

2 § så att auktionsföretag blir skattskyldiga för den del av verksamheten

som avser auktionsförsäljning av varor vilka i uppdragsgivarens hand är

skattepliktiga, och att vederbörande utskott utarbetar erforderlig författningstext;
15)

motionen II: 1286 av herr Stigmarker m. fl., vari hemställts att riksdagen

beslutar att fiskelådor skall inräknas i sådan utrustning för fiskefartyg

som skall befrias från mervärdeskatt;

16) motionen II: 1287 av herrar Ståhl och Eskel, vari hemställts

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968 15

att riksdagen måtte besluta om sådan ändring av prop. 1968: 137 som

angivits i motionen och att utskottet utarbetar erforderlig lagtext.

De under 1) och 13) angivna motionerna bär utskottet behandlat i betänkande

1968: 61 i vad de avser omsättningsskatt å motorfordon i vissa

fall.

Motivering

Skattskyldigheten

Frivilligt inträde

I: 1015 och II: 1288

Med handelsagent förstås enligt 65 § kommissionslagen självständig rörelseidkare,

som åtagit sig att för annans räkning verka för avsättning av

dennes varor genom upptagande av köpeanbud eller att i dennes namn sluta

försälj ningsavtal. Handelsagenten torde inte vara skattskyldig till mervärdeskatt,

eftersom han i allmänhet inte uppbär likviden för varan. Endast

efter sådant förordnande av Konungen som omnämnes i 2 § tredje stycket

mervärdeskatteförordningen synes handelsagenten vara skattskyldig. Möjligen

lägger punkt 3 av anvisningarna till 2 § hinder i vägen för sådant förordnande

i fråga om handelsagenter.

Om handelsagenterna inte är skattskyldiga, innebär det att de inte kan

lyfta av den mervärdeskatt som de har att erlägga i sin verksamhet och som

i flertalet fall torde uppgå till icke obetydliga belopp. De kostnader som

kommer att belastas med mervärdeskatt är huvudsakligen alla investeringar

i rörelsen, såsom inköp av kontorsinredning, skrivmaskiner, kopieringsmaskiner

och andra hjälpmedel samt kostnader för förbrukningsartiklar, annonser

och annan reklam, ävensom rese- och representationskostnader.

Saluförandet av producerade varor sker som bekant genom olika kanaler,

varav de viktigaste är fabrikantens egen försäljning direkt eller genom dotterbolag

samt försäljning genom grossistföretag, kommissionär eller handelsagent.

Genom den utformning som förordningen om mervärdeskatt erhållit

kommer i samtliga dessa fall, med undantag för försäljning genom

handelsagent, all verksamheten påförd mervärdeskatt att kunna avlyftas. Undantaget

för handelsagenten innebär att saluförandet genom denne belastas

med en kostnad, som inte drabbar de andra kanalerna för varuförsäljningen.

Detta strider mot den princip som enligt förarbetena gäller för mervärdeskatten,

nämligen att den skall vara konkurrensneutral.

I viss utsträckning förekommer att handelsagent har såväl agenturverksamhet

som grossiströrelse. Han får då dra av mervärdeskatt som drabbar

grossiströrelsen medan på agenturverksamheten belöpande skatt stannar på

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

verksamheten som en kostnad. Detta ter sig som en oberättigad skillnad

mellan agentens båda verksamhetsgrenar. Då många kostnader och därmed

skattedebiteringar är gemensamma för de båda verksamhetsgrenarna, torde

det i praktiken vara omöjligt att rättvisande dela upp skattebeloppet i två

delar.

Rättelse synes kunna ske antingen genom en tillämpning av 2 § tredje

stycket mervärdeskatteförordningen eller genom att handelsagentens tjänsteprestationer

görs skattepliktiga.

Det kan nämnas att frågan om handelsagenternas rätt att lyfta av ingående

mervärdeskatt aktualiserats också i Danmark och Norge samt att den i

Danmark lösts så att handelsagenten kan erhålla frivillig registrering som

skattskyldig. Samma lösning förefaller sannolik i Norge.

Stat och kommun

I: 997 och 11: 1260

Vid upprepade tillfällen har i riksdagsbehandling av frågor som berört

den indirekta beskattningen betonats vikten av att beskattningen får en sådan

utformning att konkurrensneutralitet upprätthålles mellan olika företagsformer.

Riksdagens revisorer har särskilt uppmärksammat betydelsen

av konsekvent fasthållande av denna princip, bl. a. därför att den är ett medel

att stimulera företagsekonomisk effektivitet inom den statliga sektor det

här gäller.

Samma skäl kan sägas gälla för kommunernas vidkommande. Speciell

skattefavör för dessa kan lätt leda till uppkomsten av företag, vilkas existensberättigande

skulle vara högst tvivelaktig utan skattefavör.

Effekten av befrielsen från skattskyldighet för statliga och kommunala

myndigheter blir något mindre i mervärdeskattesystemet än då det gäller

allmän varuskatt, beroende på att någon avdragsrätt för ingående skatt inte

föreligger för den som inte är skattskyldig. Å andra sidan får frågan än

större praktisk betydelse än tidigare bl. a. genom utvidgning av det skattepliktiga

området.

Skattskyldighet för offentlig myndighet och affärsdrivande verk bör föreligga

vid varje tillhandahållande av skattepliktiga varor och tjänster. Vissa

undantag från denna skyldighet bör kunna meddelas av riksskattenämnden.

Auktionsf öretag

II: 1277

Av punkt 3 av anvisningarna till 2 § mervärdeskatteförordningen framgår

att endast sådana auktionsföretag, som bildats av producenter för avsättning

av deras produktion eller som tillkommit för sådant syfte, är skattskyldiga

till mervärdeskatt. I övriga fall av försäljning på auktion för an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968 17

nans räkning föreligger inte skattskyldighet för auktionsförrättare. Om

man på auktion försäljer vara, som utgör omsättningstillgång eller annan

anläggningstillgång än byggnad i yrkesmässig verksamhet, blir den skattskyldig,

för vars räkning försäljningen sker.

För ett stort antal auktionsföretag består den huvudsakliga verksamheten

i att förrätta auktioner vid avveckling av lantbruksdrift och rörelse —

i synnerhet lantbruksauktionerna har stor omfattning. I sådana fall är uppdragsgivaren

skattskyldig. I auktionsuppdraget ingår att auktionsföretaget

för uppdragsgivarens räkning svarar för alla arrangemang kring auktionen

även t. ex. annonsering. Enligt avtalet med uppdragsgivaren skall auktionsföretaget

i normalfallet redovisa auktionslikviden till uppdragsgivaren inom

nio resp. tolv månader räknat från auktionstillfället. Ofta förekommer dock

kortare redovisningsperiod. Auktionsföretagen brukar i sin tur lämna köparna

på auktionen sex månaders kredit. Det är auktionsföretagen som står

hela kreditrisken. Auktionsföretagen fakturerar i eget namn köparna för

de inropade varorna. Efter mervärdeskattens ikraftträdande kommer att till

det klubbfästa priset läggas mervärdeskatt. Auktionsföretagen får således

vid fakturering av köparna på fakturan ange inropspriset och på detta utgående

mervärdeskatt. När tidpunkten för redovisning inträder, skall auktionsföretaget

till uppdragsgivaren utbetala hela summan enligt auktionsprotokollet

jämte mervärdeskatt. Uppdragsgivaren, som är skattskyldig, redovisar

mervärdeskatten för den period då auktionssumman inflyter. Effekten

för auktionsföretagens del blir att dessa också står kreditrisken för

mervärdeskatt. Icke sällan uppkommer förluster på auktionsföretagens fordringar

på köparna. Genom att auktionsföretag icke är skattskyldigt till mervärdeskatt

kan någon justering av den till uppdragsgivaren utbetalade och

av denne redovisade mervärdeskatten icke ske. Det innebär följaktligen att

auktionsföretaget får stå för mervärdeskatten på kundförlusten, fastän

skatten i enlighet med mervärdeskattesystemets uppbyggnad hade bort få

avräknas.

Den ställning auktionsföretaget intar skiljer sig i princip inte från ombudets.

I de fall ombudet uppbär likvid för den förmedlade varan eller

tjänsten blir ombudet skattskyldigt. På motsvarande sätt bör auktionsföretag

som håller auktion för skattskyldig uppdragsgivares räkning bli skattskyldiga

för den del av verksamheten som består i auktionsför sälj ning av i

uppdragsgivarens hand skattepliktiga varor. Detta framstår vid jämförelse

med skattskyldigt ombud som särskilt angeläget vid beaktande av att auktionsföretagen

regelmässigt står hela kreditrisken vilket däremot sällan torde

gälla för ombud.

Tidigare har framhållits att auktionsföretagen verkställer fakturering i

eget namn. Det kan ifragasättas huruvida med nuvarande utformning av bestämmelserna

formell rätt föreligger för auktionsföretagen att påföra mervärdeskatt.

Förutsättningen härför är enligt förordningen att man är skatt
2

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 62

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

skyldig. Även med hänsyn härtill bör de aktuella auktionsföretagen göras

skattskyldiga.

För att de här påtalade olägenheterna skall undanröjas bör anvisningarna

till 2 § kompletteras så, att auktionsföretagen blir skattskyldiga för den del

av verksamheten som avser auktionsförsäljning av varor vilka i uppdragsgivarens

hand är skattepliktiga.

Skatteplikten för varor

Fisklådor

11: 1286

Från skatteplikt till mervärdeskatt har undantagits fartyg för yrkesmässigt

fiske. Däremot beviljas ej skattefrihet för vissa förbrukningsartiklar

som används inom det yrkesmässiga fisket. Till sådana förbrukningsartiklar

räknas förmodligen också trälådor för fångstens omhändertagande, distribution

och försäljning.

Inom det svenska yrkesfisket används årligen ca 2 milj. lådor, vilka för

bevarande av fiskens kvalité sällan kommer till användning mer än en gång.

Större delen av denna kvantitet går åt till sillfisket på västkusten. Fabrikationen

av fisklådor sker till allra största delen hos mindre tillverkare inom

Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus län. Ca 300 till

övervägande delen jordbrukare inom dessa län har lådtillverkningen som

ett arbetsutj ämnande komplement till gårdens övriga sysslor. Vanligast är

att man därvid tar överskottsvirke vid sågning av mera värdefullt virke, eller

vid gallring i skogen. Under årtionden har denna form av hemindustri

medverkat till att man på mindre gårdar kunnat få en jämnare sysselsättning,

särskilt vintertid, vilket gjort att arbetskraft som är nödvändig vid

andra mera bråda tider kunnat stanna på gården. Det inkomsttillskott som

därvid erhållits har varit synnerligen värdefullt.

Distributionen av fisklådorna handhas av något 20-tal lådhandlare, privata

eller föreningar, utefter västkusten.

Då förslaget om mervärdeskatt nu tydligen kommer att omfatta också

fisklådor, trots att dessa tidigare varit befriade från omsättningsskatt,

finns det all anledning befara att fiskarna kommer att inköpa sina tomlådor

i de danska hamnar där de i stor utsträckning landar sina fångster. Enligt

uppgift från Danmark tycks de svenska fiskarna vara befriade från att erlägga

mervärdeskatt då de köper sina lådor där. Svenska lådtillverkare och

distributörer kommer således att bli utsatta för en konkurrens som kan få

mycket besvärliga följder. Det kan kanske invändas att fiskarna ju har möjlighet

att köpa lådor i Sverige då de ju har rätt att återfå erlagd mervärdeskatt

då lådorna tillsammans med fisken försäljs på export. Tyvärr måste

man dock befara att de flesta av de största förbrukarna inte går in för att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

19

frivilligt ta på sig en utgift där de tvingas ligga ute med kapital som i nuvarande

tryckta läge för fisket så väl behövs för den dagliga driften.

Flygfotogen

1: 1012 och 11:1282

Det nu energibeskattade området skall ställas utanför mervärdeskatten.

Den allmänna energiskatten omfattar elektrisk kraft samt gas och annat

bränsle för uppA''ärmning eller energialstring. Således utgår särskild skatt

på kol och koks jämte stybb och briketter därav samt motor brännolja, eldningsolja

och bunkerolja. Ved och torv omfattas inte av beskattningen och

inte heller inhemska kolbränslen. Någon allmän varuskatt utgår däremot

inte på dessa varor. Skattefrihet enligt energiskatteförordningen åtnjuts för

bränslen för järnvägsdrift eller motsvarande, för användning i fartyg eller

luftfartyg, för viss teknisk användning eller för framställning av bensin,

annat skattepliktigt bränsle och skattepliktig elkraft.

Undantaget från allmän varuskatt för bränslen innebär att ved och torv

samt fotogen och T-sprit f. n. inte träffas av någon indirekt skatt. Vid en

övergång till ett mervärdeskattesystem ansåg chefen för finansdepartementet

(prop. 1968: 100 s. 109) att anledning fanns att även beskatta dessa

bränslen inom mervärdeskattens ram. Därvid skulle vissa skattetekniska

fördelar uppnås och kostnadsmässigt situationen för företagen bli strängt

taget densamma som vid nuvarande skattesystem. Att detta inte gäller generellt

för de bränslen varom här är fråga är emellertid uppenbart. Därvid

syftas på fotogen som flygbränsle.

Som nämnts ovan utgår ingen skatt för flygplansbränslen enligt energiskatteförordningen.

Den föreslagna skatteplikten för fotogen resulterar således

i att olika flygbränslen behandlas olika i skattehänseende. Beträffande

civilflyget innebär detta att den gradvisa övergången till jetflyg medför

en icke obetydlig kostnadsökning på driftsidan. För SAS inrikesflyg beräknas

denna merkostnad för budgetåret 1969—1970 uppgå till strax över

500 000 kronor.

Då någon avdragsrätt i mervärdeskattehänseende inte existerar för inrikesflyget

annat än då fråga är om transporter, får flygbolagens kunder stå

för hela kostnadsökningen. En icke oväsentlig höjning av biljettpriserna

kommer således att bli följden om skatteplikt införes för flygfotogen.

Konstverk

I: 1011 och II: 1280

Enligt no gällande regler för allmän varuskatt undantas konstverk, som

är hänförliga till tulltaxenummer 99.01—99.03, från omsättningsskatt när

de säljs av upphovsmannen direkt till konsumenten på annat sätt än under

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

butiksmässiga former eller i samband med en utställning. I förslaget till

mervärdeskatt (prop. 1968: 110) följde departementschefen samma princip.

Det innebar, att han frångick bägge de av honom tillsatta utredningar, som

behandlat denna fråga. Den första av dessa utredningar, allmänna skatteberedningen,

ansåg praktiska skäl tala för att generellt hänföra konstnärers

försäljning av egna verk till verksamhet, som faller utanför mervärdeskattens

ram. I sådant fall skulle ingen skattskyldighet föreligga för ifrågavarande

konstnärer, men de skulle inte heller ha någon avdragsrätt för ingående

skattebelastning. Utredningen för indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter,

som gjorde en översyn av skatteberedningens förslag med

beaktande av bl. a. remissinstansernas synpunkter, fann ingen anledning att

avvika från beredningens förslag i fråga om skattebefrielse för konstnärer

vid försäljning av egna verk.

Med anledning av motioner från bl. a. centerpartiet begärde bevillningsutskottet

i våras (BeU 1968: 45) »förtydligande anvisningar beträffande

undantaget från skatteplikt för konstverk samt ytterligare överväganden

rörande beskattningens utformning och omfattning».

Det reviderade förslag som med anledning av denna begäran presenterats

i prop. 1968: 137 har vissa fördelar jämfört med hittillsvarande ordning. Sålunda

tycks konstnärerna själva bli befriade från deklarationsskyldighet.

Konstverk, som i praktiken säljs av konstnären själv, blir dock i många fall

belastade med mervärdeskatt. Skattebefrielse föreslås gälla enligt nuvarande

regler samt i det fall, då konstnären för kortare tid förhyr en lokal och

i denna anordnar en utställning av egna verk för försäljning. Gränsdragningssvårigheter

kan enligt detta förslag komma att uppstå mellan en lokal

som förhyrs på kortare tid och den som förhyrs mer permanent.

Den kvarstående oklarheten i fråga om när ett konstverk blir skattepliktigt

kommer att leda till vissa skevheter och krångel när det gäller en konstnärs

försäljning av egna verk. Vidare kommer det förhållandet att kvarstå,

att det blir fördelaktigare för en köpare att inte köpa på en utställning av

visst slag utan i stället efter utställningen köpa konstverket direkt hos

konstnären.

Den metod som anvisats av de två tidigare utredningarna och som ovan

berörts måste anses klart överlägsen. Den innebär en klar gränsdragning

mellan konst, som försäljs av konstnären — på utställning eller på annat

sätt — å ena sidan och konsthandeln å den andra.

Begagnade bilar och begagnade motorcyklar

/: 992 och II: 1256

Enligt förslag i prop. 1968: 137 skall höjningen av accisen även omfatta

motorcyklar. Av proposition nr 137 framgår samtidigt att undantaget från

mervärdeskatt endast skall avse personbilar. Detta betyder att motorcyklar

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968 21

kommer att belastas med höjd accis samtidigt som handeln med begagnade

motorcyklar omfattas av mervärdeskatten. Riksdagen bör därför besluta antingen

att höjningen av accisen inte skall gälla motorcyklar eller att handeln

med begagnade motorcyklar i likhet med personbilar undantas från

mervärdeskatt.

När det gäller frågan om vilken av dessa lösningar, som är den mest ändamålsenliga,

talar övervägande skäl för att handeln med begagnade motorcyklar

undantas från mervärdeskatten. De förhållanden, som enligt propositionen

motiverar att handeln med begagnade personbilar undantas från

mervärdeskatten, äger nämligen tillämpning även på handeln med begagnade

motorcyklar. Handeln med motorcyklar bedrivs under samma former

som handeln med personbilar, och samma risker finns här för att genom

beskattningen handeln med begagnade motorcyklar kommer att äga rum

under svårkontrollerade former. Den nuvarande ordningen i fråga om allmän

varuskatt för begagnade motorcyklar har haft ogynnsamma konsekvenser.

1:1017 och II: 1283

Enligt prop. 1968: 137 föreslås att försäljning av begagnade personbilar

även fortsättningsvis skall undantas från indirekt beskattning (mervärdeskatt).

Emellertid får en samtidigt företagen uppjustering av den s. k. personbilsaccisen

karaktären av en direkt skattehöjning. Mot bakgrund av sistnämnda

omständighet konstateras vidare att en ytterligare utökning av beskattningsområdet

föreslagits. Enligt propositionen kommer nämligen förbättringskostnader

och reparationer på begagnade personbilar inte att bli

avdragsgilla om de utförs av underleverantör vare sig då det gäller arbete

eller delar (material). Om säljarföretagets egen verkstad utför dessa arbeten,

skall mervärdeskatt redovisas beträffande de delar som uttages ur företagets

lager.

Acci shöj ningen motiverar att man i varje fall inte genomför ytterligare

skattehöjningar av den komplicerade och delvis diskriminerande art det här

gäller. De fristående underleverantörerna kommer nämligen enligt förslaget

att få en skattebelastning på arbetskostnaden, vilket inte inträffar om arbetena

utförs av bilhandlarens egen verkstad.

11:1268

Ett beslut i enlighet med prop. 1968: 137 och 138 innebär att begagnade

personbilar undantas från skatteplikt i detta avseende, medan begagnad

motorcykel beläggs med accis i likhet med vad som gäller för sådana fordon,

som inte är eller tidigare varit upptagna i bilregistret. Samma bestämmelser

bör gälla för begagnade personbilar och begagnade motorcyklar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

Skatteplikten för tjänster

Målning

1: 1016 och II: 1285

För viss skattepliktig omsättning gäller vissa reduceringsregler biand

annat för byggnads- och anläggningsentreprenader och andra tjänster avseende

fastighet. Här utgör beskattningsvärdet 60 % av vederlaget inklusive

skatt. För vissa arbeten finns också en kompletterande reduceringsregel,

där beskattningsvärdet utgör 20 % av vederlaget inklusive skatt. Utan

dessa kompletterande regler skulle det kunna uppstå skattemässig fördel

för dem som i egen regi, t. ex. kommunerna, utför sådana arbeten, och konkurrensneutraliteten

i beskattningen skulle icke tillgodoses.

Reduceringsreglernas procentsatser har beräknats som ett genomsnitt av

det i arbetena ingående materialet. Detta för att få samma beskattningseffekt

som vid allmänna varuskatten, där endast det ingående materialet beskattades.

Bland de arbeten som i förordningen ansetts höra till 60 %-regeln är målningsarbeten

såväl vid nybyggnadsarbeten som vid reparationsarbeten. Den

statistik, som finns över den i dessa arbeten ingående materialen, visar emellertid,

att materialandelen av dylika måleriarbeten uppgår till mellan 17 och

25 %. Det är därför skäligt att måleriarbeten av denna art hänföres till

20 %-reduceringsregeln.

Förutom att kostnaden genom övergång till mervärdeskatt ökat för måleriarbeten

inom byggnadsfacket har också konkurrensneutraliteten åsidosatts.

Vissa kommuner har när det gäller befintliga fastigheter att befara en

fortsatt utveckling i denna riktning till skada för befintliga företag och den

fria konkurrensen.

Vissa transportfrågor

I: 1019 och II: 1278

Mellan Gotland och övriga delar av riket transporteras årligen ca 82 000

personbilar och ca 200 bussar. Transportkostnaderna för dessa uppgår till

ca 5 miljoner kronor pr år. Mervärdeskatten som utgör 10 % av tjänstens

värde skulle sålunda uppgå till ca 500 000 kronor pr år.

Mellan Öland och fastlandet beräknas antalet personbilstransporter till

ca 400 000 årligen, varav närmare 270 000 avser sträckan Kalmar—Färjestaden.

Transportkostnaden är på de kortare sträckorna 8 å 10 kr per bil

beroende på storlek. Transportkostnaderna för enbart personbilar uppgår

därmed sannolikt till omkring 4 milj. kr., vilket i sin tur innebär ett uttag

av mervärdeskatt på 400 000 kr. årligen. Eftersom de här berörda transporterna

varit undantagna från allmän varubeskattning kommer såväl den

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968 23

bofasta öbefolkningen som den i dessa områden betydande turisttrafiken att

drabbas av en icke oväsentlig fördyring. Motsvarande ökning av transportkostnaderna

inträffar naturligtvis överallt, där broförbindelse med fastlandet

saknas. För Ölands del kommer den påbörjade bron, som beräknas vara

klar 1972, således att undanröja dessa merkostnader.

Alltsedan år 1945 har riksdagen vid olika tidpunkter genom motioner haft

frågan om gotlandstrafiken uppe till behandling. Tre utredningar har behandlat

enbart denna fråga. Under tiden har transporttekniken utvecklats

starkt på grund av landsvägstrafikens stora expansion. Båttrafiken har fått

minskad konkurrensförmåga på grund av kostnadsstegringar. För Gotlands

och Ölands del har detta medfört att fraktkostnaderna ökat mera än vad

som skett där trafiken kunnat upprätthållas med järnväg eller per landsväg.

Avståndet till fastlandet har därigenom relativt sett förlängts.

Om en gotlänning skall kunna använda sin personbil eller buss utanför

det relativt begränsade område som Gotland utgör, måste vederbörande erlägga

fraktavgift för fordonet. Fraktkostnaderna växlar allt efter bilarnas

storlek och utgör för personbilar mellan 48—55 kronor enkelresa och för

bussar mellan 75—140 kronor och det dubbla för tur och retur. Därtill

kommer avsevärda kostnader för familjen. Fn familj bestående av två vuxna

och tre barn över 12 år får i biljettavgifter tur och retur betala 338 kronor i

turistklass vartill kommer fraktkostnaden för bil om ca 100 kronor. Bilskatten

är, trots Gotlands begränsning och trots rese- och fraktkostnaderna,

lika hög som på fastlandet, där bilen utan extra avgifter kan användas på

rikets omfattande vägnät. Genom den beslutade mervärdeskatten kommer

kostnaderna för transport av fordon över havet att fördyras med ytterligare

10 %.

Utländska annonser

I: 101b och II: 1289

I prop. 1968: 137 föreslås (11 § 5) att undantaget för annonsering för skattepliktig

vara eller tjänst för utländsk uppdragsgivares räkning utvidgas

att omfatta alla former av reklam. Departementschefen uttalar (s. 24—25)

att »Undantaget bör gälla fullständig skattefrihet» och motiverar detta med

att konkurrensneutralitet i beskattningen därmed uppnås. Han förtydligar

detta sålunda: »Dubbelbeskattningseffekter undanröjs för inhemska och utländska

varor som konkurrerar på den svenska marknaden» (s. 24).

I författningsförslaget synes de av departementschefen uttalade synpunkterna

inte helt ha beaktats. Vad först gäller frågan om »fullständig skattefrihet»

kan konstateras att sådan inte erhålles eftersom nämnda verksamhet

inte medför skattskyldighet för dess utövare och därmed inte heller avdragsrätt

för ingående skattebelastning.

Vad vidare gäller frågan om konkurrensneutralitet synes en specifik risk

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

för en icke åsyftad dubbelbeskattning föreligga. Anvisningarna till § 10,

sjunde stycket, föreskriver att »Om den huvudsakliga verksamheten består

i tillhandahållande av reklam- eller annonstjänster föreligger skatteplikt för

hela omsättningen i verksamheten». En strikt formell tillämpning av anvisningen

i fråga skulle kunna innebära att reklambyråerna — trots undantaget

ill § 5 — tvingades uttaga mervärdeskatt för reklam för skattepliktiga

varor och tjänster för utländska uppdragsgivares räkning. De utländska

uppdragsgivarnas produkter skulle härmed vad avser reklamkostnader

dubbelbeskattas på grund av att dels uppdragsgivarnas reklam påförs mervärdeskatt,

dels deras varor beskattas vid införsel till Sverige. De utländska

uppdragsgivarna har dock en möjlighet att på ett enkelt sätt undgå den enligt

departementschefen icke avsedda dubbelbeskattningen. De kan för sin

svenska reklam anlita utländska reklambyråer eller — vad gäller t. ex. annonsering

— beordra annonsinförandet direkt hos svenska annonsorgan.

Härmed skulle konkurrenssituationen för de svenska reklambyråerna allvarligt

snedvridas. Med hänsyn till den avsevärda kostnadsbesparingen torde

nämligen de utländska uppdragsgivarna nästan undantagslöst komma att

välja att anlita utländska reklambyråer eller direktbeordra hos svenska

reklammedia. Den praktiska konsekvensen skulle bli att de svenska reklambyråerna

förlorar en viktig marknad. Statistik över omfattningen av den

»utländska reklamen» saknas, men det kan fastslås att den utgör en ekonomiskt

mycket väsentlig del av de svenska reklambyråernas verksamhet.

Ovannämnda anvisningspunkt som under vissa förutsättningar föreskriver

skatteplikt för hela omsättningen i främst reklambyråernas verksamhet

innebär vidare att dessas konkurrenssituation försämras även på det

nationella planet. Icke skattskyldiga svenska uppdragsgivare har anledning

att när det gäller från skatteplikt undantagna reklamtjänster (t. ex. annonsering

i medlemsblad) vända sig direkt till reklambyråernas underleverantörer

för att därigenom undgå att påföras den icke avdragsgilla mervärdeskatt

som ett anlitande av reklambyråer medför. Anvisningen har dikterats

av praktiska hänsyn, och sådana får i vissa fall anses väga tyngre än

kravet pa kenkurensneutralitet. Anvisningen kan emellertid ges en utformning

som utan att ge svårigheter vid den praktiska tillämpningen — erbjuder

de skattskyldiga en i viss mån förbättrad konkurrenssituation. Dessa

skulle nämligen kunna ges möjlighet att vid förmedling av icke skattepliktiga

tjänster (och, i förekommande fall, varor) debitera icke skattskyldiga uppdragsgivare

utan mervärdeskatt, under förutsättning att det pris som uttages

uppgår till högst antingen reklambyråns inköpspris eller — vid t. ex.

annonsering med för denna verksamhetsgren angivna fasta priser — vad

uppdragsgivaren själv haft att erlägga om han vänt sig direkt till reklambyråns

underleverantör. Det bör noteras att skatteutfallet med en sådan utformning

av anvisningen blir detsamma som om uppdragsgivaren vänder

sig direkt till reklambyråns underleverantör.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

25

Beskattningsvärdet

I: 1010 och II: 1279

Enligt anvisningarna till 14 § i den till prop. 1968: 137 fogade mervärdeskatteförordningen

skall i det vederlag som skall utgöra grund för mervärdeskatteberäkningen

inräknas avbetalningstillägg, finansieringstillägg,

ränta och annat pristillägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet.

Detta innebär att vid avbetalningskontrakt räntan för hela avbetalningsperioden

skall framräknas för att ingå i underlaget för mervärdeskatteberäkning.

I den mån ränteklausulen i avbetalningskontraktet har formulerats så

att räntan varierar med marknadsräntan, skall räntan vid framräkning av

underlaget bedömas med utgångspunkt från ränteläget vid avtalets ingående.

Detta innebär att mervärdeskatteunderlaget bedöms från en annan utgångspunkt

än vad som avtalats, vilket framstår som egendomligt för köparen.

Säljaren tvingas alltså att på fakturan ange ett räntebelopp som

saknar stöd i avbetalningskontraktet. De som hittills använt ränteklausuler,

där räntan följt variationerna i marknadsräntan, torde inför mervärdeskattens

införande i många fall komma att överge detta system och i stället

övergå till en fix räntesats. En sådan utveckling skulle innebära ett steg tillbaka

för de företag, som redan anpassat avbetalningsvillkoren efter den kritik

från konsumenthåll, som hävdat kraven på en öppet redovisad ränta med

anknytning till marknadsräntans variationer.

När mervärdeskatt läggs på ränta enligt avbetalningskontrakt leder det

till att konkurrensneutraliteten inte upprätthålls olika finansieringsformer

emellan. Om man i stället finansierar inköpet med banklån uppkommer

inte mervärdeskatt på räntan.

Det förekommer t. ex., att säljaren går i borgen för ett köparens reverslån

i bank och att därvid försäljningen likväl sker med äganderättsförbehåll och

utan ränteklausul. I detta fall uppkommer icke fråga om mervärdeskatt på

räntan. Om däremot finansiering sker genom s. k. finansieringsinstitut skall

räntan framräknas redan i försäljningsavtalet, varvid mervärdeskatt utgår.

Det nämnda exemplet visar, att mervärdeskatteförordningen i dess nuvarande

utformning ger helt olika utslag vid skilda finansieringsformer.

De föreslagna mycket komplicerade bestämmelserna om mervärdeskatt

på ränta och deras konsekvenser vid praktisk tillämpning kan belysas med

åtskilliga exempel. Om t. ex. efter en tid en uppgörelse träffas inom ramen

för ett avbetalningskontrakt angående förlängd avbetalningstid för köparen

eller angående vissa förskjutningar av avbetalningslikviderna inom den ursprungliga

avbetalningstiden, så skall mervärdeskatt inte tas ut på sådan

tilläggsränta som kan bli en följd av förskjutningar i den ursprungliga överenskommelsen.

Vid försäljningsavtal, som innebär betalning med växel på

t. ex. tre månader och därefter inlösen, blir räntan som ingår i den första

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

växeln belagd med mervärdeskatt. Däremot utgår ingen skatt på den ränta

som utfaller efter den tänkta inlösendagen, om växeln i stället efter överenskommelse

omsättes.

Det finns anledning anta, att också kommande anvisningar kan vålla

problem och medföra en icke önskvärd utveckling på grund av mervärdeskatten

på ränta i dessa avseenden. Det kan t. ex. gälla de betalningsvillkor

som finns på fakturor, där det ofta anges att dröj smålsränta utgår efter viss

tidpunkt. Om dröjsmålsräntan mervärdebeskattas i dessa fall, tvingas företagen

verkställa fakturering av denna ränta jämte därpå belöpande mervärdeskatt.

Man kan emellertid underlåta att på faktura ange att dröj smålsränta

utgår efter viss tid och likväl få ut sådan med hänsyn till köplagen.

Att förhållandet med dröj smålsränta öppet redovisas som betalningsvillkor

på fakturan är närmast att se som en upplysning till köparen, vilken kanske

inte är så förtrogen med köplagen. Effekten av en anvisning av den innebörd

som här diskuterats skulle då bli, att alla företag slopar påpekandet

om dröj smålsränta på fakturorna, varefter frågan om mervärdeskattens uttagande

på sådan ränta inte längre skulle uppkomma.

De anförda exemplen visar, att de nuvarande reglerna om mervärdeskatt

på ränta fått en mindre lycklig utformning, som dessutom vållat näringslivet

stora redovisningssvårigheter och mycket extra arbete. Härtill kommer,

inte minst från konsumenternas synpunkt vilket är viktigt, att bestämmelserna

inte innebär konkurrensneutralitet.

Anvisningarna till 14 § bör därför ändras så att ränta vid »annan omsättning»

enligt föreslagna bestämmelser ej skall inbegripas i vederlaget och

således undantas från mervärdebeskattning.

Avdragsr ätten

I: 1013 och II: 1281

Då det gäller sådana kostnader som är avsedda att täckas genom traktamenten

till anställda äger arbetsgivare, som är skattskyldig till mervärdeskatt,

avdraga ingående skatt. Enligt förordningen om mervärdeskatt krävs

emellertid i princip för rätt till avdrag, att skatten redovisas särskilt på faktura,

av vilken dessutom skall framgå bl. a. vederlaget, kundens namn och

adress samt transaktionens art.

Det förhållandet att mervärdeskatten kommer att av arbetsgivaren kunna

avdragas även i vad gäller måltider för en traktamentsberättigad anställd

— servering är ju i dag belagd med allmän varuskatt — innebär i och

för sig en ekonomisk fördel för denne jämfört med nuvarande ordning. Denna

effekt följer emellertid av själva beskattningssystemet, vilket syftar till

att i princip all ingående skatt på kostnader i rörelsen skall kunna avdragas.

Tillämpningen av bestämmelserna om faktura som en förutsättning för

avdragsrätt kommer emellertid att medföra åtskilliga olägenheter i vad av
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968 27

ser traktamentskostnader. Fakturor på kost och logi måste utställas på arbetsgivaren

och inges till denne för att avdragsrätten skall kunna utnyttjas.

Helt bortsett från de betydande praktiska problem som kan uppkomma i

samband med själva utskriften av fakturor — i denna del hänvisas till den

i prop. 1968: 137 (s. 31 f) refererade skrivelsen från Sveriges hotell- och

restaurantförbund — kommer systemet att förorsaka arbetsgivaren betydande

merarbete dels genom bokföring av en mängd småposter, dels genom

en efterkontroll av att de anställda inte för kost och logi tillgodogör sig

högre belopp än de som finns angivna i de av riksskattenämnden fastställda

schablonbeloppen, vilka i mycket stor utsträckning blivit normgivande

för traktamentsersättning i enskild tjänst.

I och med att det redan finns ett så väl utvecklat system för traktamentsschabloner

synes det ligga nära till hands att schablonisera även avdrag för

mervärdeskatt på traktamenten. Då beskattningsvärdet i fråga om såväl

rumsuthyrning som servering uppgår till 60 % av vederlaget inräknat skatt

skulle en schablonregel kunna ges den utformningen, att i de fall traktamente

utgår enligt riksskattenämndens anvisningar avdrag för mervärdeskatt

medges med 6 % av utbetald traktamentsersättning utan att fakturor behöver

föreligga till styrkande av avdragsrätten.

Detta innefattar i och för sig ett avsteg från förordningens principer att

avdragsrätt skall styrkas genom faktura. Det skulle emellertid innebära en

högst avsevärd praktisk förenkling inte bara för hotell- och restaurangnäringen

utan även — och det synes vara det väsentliga — för de anställda och

för företagen över huvud utan att därigenom några kontrollsvårigheter eller

någon risk för skatteflykt skulle uppstå.

Även om avdragsrätten till följd av reglerna om mervärdeskatten endast

borde omfatta de delar av det schabloniserade traktamentet som avser kost

och logi eller annan skattepliktig kostnad ligger det av praktiska skäl närmast

till hands att låta avdragsrätten omfatta hela den förhållandevis obetydliga

del av traktamentet som avser »diverse småutgifter», oberoende av

om dessa utgifter i det konkreta fallet är skattepliktiga.

Det förordade systemet synes lättast kunna uppnås genom att i första

stycket i anvisningarna till 17 § förordningen om mervärdeskatt tilläggs en

mening av följande lydelse:

»Skattskyldig som till anställd utbetalat traktamente motsvarande av

riksskattenämnden fastställt normalbelopp äger, i stället för att göra avdrag

med å faktura eller motsvarande handling angiven mervärdeskatt beträffande

kostnader som avses täckta genom traktamentet, rätt till avdrag såsom

för ingående skatt med ett belopp motsvarande 6 % av traktamentsbeloppet.

»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

Övergångsbestämmelserna

1: 1018 och 11: 1284

Mervärdeskatteförordningen skall enligt prop. 1968: 137 inte gälla likvid

som sker efter utgången av 1968 och som avsett tillhandahållande dessförinnan

om skattskyldighet för likviden inte skulle ha inträtt enligt förordningen

om allmän varuskatt.

Härav följer att efterdebitering ändock kommer att bli aktuell i de fall

då tillhandahållandet som skett 1968 hänfört sig till den s. k. reduceringsregelns

tillämpningsområde. Därför bör sådant tillägg göras till punkten 2.

tredje stycket i övergångsbestämmelserna att däri upptaget undantag avser

jämväl tillhandahållande som beskattas med tillämpning av den s. k. reduceringsregeln.

II: 1287

I prop. 1968: 137 föreslås ändrad lydelse av punkt 2 av ikraftträdandebestämmelserna

till förordningen den 6 juni 1968 om mervärdeskatt. Bl. a.

föreslås att köpare, som är skattskyldig till mervärdeskatt, i redovisningen

för sådan skatt medges avdrag för allmän varuskatt på likvid, som efter årsskiftet

1968/69 erläggs för dessförinnan fullgjord leverans från skattskyldig,

som redovisat varuskatt enligt bokföringsmässiga grunder. Avdragsrälten

har dock »av skattetekniska skäl» begränsats till att gälla endast för

likvider som erläggs under januari—april 1969.

Det finns emellertid åtskilliga fall, då anståndet avser större belopp och

då den angivna tidsbegränsningen skulle vålla avsevärda ekonomiska olägenheter

för de företag, som av leverantören fått anstånd med betalningen

helt eller delvis till efter utgången av april 1969. Genom att slopa tidsbegränsningen

skulle några nämnvärda kontrolltekniska olägenheter knappast

uppstå, eftersom man kan räkna med att huvudparten av de transaktioner

som berörs av bestämmelsen, nämligen alla smärre anskaffningar, kommer

att betalas under de första månaderna av år 1969. Kvar skulle då bli endast

de ekonomiskt betydelsefulla transaktionerna.

Även om det i och för sig är förståeligt att man önskat begränsa övergången

till kortast möjliga tidsintervall, synes det dock angeläget att möjliggöra

för köparen av verkligt omfattande maskinanläggningar, vilka enligt

affärsmässig kutym ofta finansieras med långa leverantörskrediter, att tillgodogöra

sig samma förmåner som enligt den nya lagen utgår i motsvarande

fall, då varuskatten redovisas enligt kontantmetoden. Det kan ju f. ö.

knappast ha varit lagstiftningens avsikt att skattebelastningen skulle bli

beroende av den redovisningstekniska metod, som leverantören använt sig

av, ett förhållande som är obekant för köparen trots att det är denne som

drabbas av merutgiften.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

29

Enligt vår mening föreligger därför all anledning att ge dylika anskaffningar

från leverantör med bokföringsmässig redovisning samma behandling

som anskaffningar från leverantörer med kontantmetoden som redovisningsgrund.

Detta synes enklast kunna ernås genom att den stipulerade

tidsgränsen slopas, vilket också får den effekten att kunderna slipper göra

förfrågningar hos leverantörerna för att utröna vilken redovisningsmetod

dessa tillämpat i varuskattesammanhang.

I enlighet härmed föreslås en ändring av propositionen av följande innebörd.

Har leverans av vara för skattepliktig verksamhet skett före den 1 januari

1969 och har skattskyldighet enligt förordningen om allmän varuskatt inträtt

för säljaren vid leveransen på grundval av då uppkommen fordran, får

den del av den allmänna varuskatten som hänför sig till sådan likvid för

varan som köparen erlägger efter utgången av år 1968 dras av vid köparens

redovisning för mervärdeskatt enligt 22 §. Sådant avdrag anses som

avdrag för ingående skatt enligt 17 §. Rätt till avdrag föreligger dock inte

om förvärvet medför rätt till avdrag enligt förordningen den 15 mars 1968

(nr 87) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

eller enligt kungörelsen den 29 augusti 1968 (nr 474) om rätt i vissa fall att

dra av allmän varuskatt.

Utskottets yttrande

Den förevarande propositionen är i huvudsak resultatet av de ytterligare

överväganden rörande mervärdeskattens utformning som utskottet förordade

i sitt av vårriksdagen godkända betänkande 1968: 45. Utskottet vill uttala

sin tillfredsställelse med de framlagda förslagen, som innebär att alla de

frågor beträffande vilka utskottet fann anledning till tvekan blivit nöjaktigt

besvarade.

I propositionen tas också upp frågor som aktualiserats efter vårriksdagens

behandling av mervärdeskatten. Den väsentligaste ändringen av den av vårriksdagen

antagna förordningen föreslås i fråga om övergångsbestämmelserna

och avser att eliminera retroaktiva verkningar av mervärdeskatten.

Utskottet kan acceptera även övriga i propositionen framlagda förslag.

Vid ärendets behandling har emellertid vissa kompletteringar av i huvudsak

teknisk natur visat sig önskvärda och utskottet redovisar motiven härför

i det följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

Skattskyldigheten

Frivilligt inträde

Då utskottet under vårsessionen behandlade motioner rörande hamnarnas

ställning förordade utskottet den ändringen, att Kungl. Maj :t enligt en särskild

i förordningen intagen bestämmelse borde få möjlighet att under vissa

förutsättningar meddela föreskrifter om inträde i skattesystemet. Förutsättningarna

skulle vara att det gällde verksamhet av särskild ekonomisk betydelse

med hög ingående skattebelastning och utan möjlighet till avdrag för

ingående skatt. Vidare borde bl. a. allmän enighet råda om fördelarna av ett

sådant inträde inom hela det ifrågavarande verksamhetsområdet. Inträdet

borde inte heller få utnyttjas temporärt. Riksdagen antog i enlighet härmed

ett särskilt tillägg till 2 § mervärdeskatteförordningen (MF), innebärande

att Kungl. Maj :t kan förklara skattskyldighet föreligga för andra tjänster

än de i förordningen särskilt angivna skattepliktiga eller inte skattepliktiga

tjänsterna.

I motionerna I: 1015 av herr Lundberg och II: 1288 av herr Söderström

yrkas sådan ändring av mervärdeskatteförordningen att handelsagenterna

erhåller samma ställning som andra företag inom varudistributionen. Enligt

motionärernas motivering kan emellertid syftet med motionerna tillgodoses

också genom tillämpning av bestämmelserna om frivilligt inträde. Bakgrunden

till yrkandet är att handelsagenterna enligt MF saknar möjlighet att dra

av den ingående skatten på sina anskaffningar och omkostnader och att de

härigenom blir sämre ställda än övriga verksamheter inom distributionen.

Motionärerna torde därvid närmast syfta på grossisterna. Samma motivering

har anförts i en skrivelse till utskottet från Sveriges grossistförbund

och Sveriges handelsagenters förbund.

Vidare kan nämnas att Sveriges litografiska tryckerier — Esselte — i skrivelse

till utskottet hemställt om liberalare regler för frivilligt inträde som

skattskyldig i syfte att möjliggöra avlyftning av ingående skatt för koncernens

moderbolag, som inte bedriver någon skattepliktig verksamhet.

Med anledning härav vill utskottet som sin principiella uppfattning uttala,

att skäl saknas för att i mera väsentliga avseenden rubba de förutsättningar

för frivilligt inträde i mervärdeskattesystemet som utskottet redovisade

under vårsessionen. Rent allmänt kan sägas, att med de begränsningar

i fråga om skatteplikten för tjänster som riksdagen fastslagit kan det inte

försvaras att göra alla verksamheter skattepliktiga, där det förekommer en

ingående skatt. Däremot bör frivilligt inträde komma i fråga då mervärdeskatten

medför en väsentligt högre skattebelastning än den allmänna varuskatten.

Inträdesrätten bör emellertid begränsas till branscher, där skatteskärpningen

är av sådan storleksordning att den verkligen påverkar de

ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Det kan dessutom finnas

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

skäl att medge frivilligt inträde då mervärdeskatten leder till mera påtagliga

snedvridningar av konkurrensförhållandena.

Med hänsyn till att prövningen av förutsättningarna för frivilligt inträde

ankommer — som riksdagen redan beslutat — på Kungl. Maj :t avstyrker

utskottet de här behandlade motionerna liksom yrkandena i övrigt om frivilligt

inträde i mervärdeskattesystemet.

Stat och kommun

I motionerna I: 997 av herrar Slefanson och Tistad samt II: 1260 av herr

Öhvall m. fl. behandlas frågan om skattskyldighet för stat och kommun i

vissa fall. Utskottet har upprepade gånger och senast i våras utförligt behandlat

detta spörsmål, varför utskottet med hänvisning till sin tidigare redovisade

ståndpunkt avstyrker dessa motioner.

Auktionsf öretag

En annan fråga rörande skattskyldigheten tas upp i motionen II: 1277 av

herr Börjesson i Falköping m. fl., som yrkar att auktionsf öretag bör bli skattskyldiga

för den del av verksamheten som avser försäljning av varor vilka

i uppdragsgivarens hand är skattepliktiga. Motionärerna påpekar att auktionsföretagen

får stå kreditrisken för skatten trots att de inte är skattskyldiga.

Då kundförluster inte sällan uppkommer kan någon justering av skatten

inte ske. Vidare ifrågasätter motionärerna om dessa företag f. n. har någon

rätt att påföra skatt eftersom de inte är skattskyldiga.

Utskottet vill först erinra om att skattskyldighet endast gäller för sådana

auktionsföretag som bedriver kontinuerlig auktionsverksamhet för vissa producentgruppers

räkning, medan i övriga fall skattskyldigheten åvilar uppdragsgivaren.

De av motionärerna avsedda företagen som bedriver lantbruksauktioner

är således inte skattskyldiga. Syftet med motionerna torde bl. a.

vara att skattskyldighet vid sådana auktioner endast skulle uppkomma för

de varor som använts i jordbruket och som skattemässigt är att anse som

uttag ur rörelse medan det personliga lösöret skulle undantas Irån skattskyldigheten.

Även om en dylik lösning skulle vara möjlig måste den leda

till skattetekniska svårigheter. Utskottet är medvetet om att de olika regler

som gäller för skilda former av auktionsför sälj ning och för försäljning

genom ombud kan framstå som inkonsekventa, men de är alla betinga
o
de

av överväganden beträffande de praktiska olägenheter som eljest skulle

kunna uppkomma. Det finns också anledning anta att vissa av de komplikationer

som motionärerna påtalar — exempelvis auktionsföretagens kundförluster

på skatten — kan elimineras genom anpassning till de gällande

bestämmelserna. Beträffande denna fråga liksom beträffande vissa andra

spörsmål som redovisas i det följande finner utskottet att några åtgärder

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

inte bör vidtas innan erfarenheter vunnits från den praktiska tillämpningen

av mervärdeskatten. Åtskilliga frågor torde kunna lösas inom ramen för

lagstiftningen, sedan denna väl börjat tillämpas. Det finns också anledning

hänvisa till att varje mera omfattande skattereform måste följas upp även

kompletterande översyn, och mervärdeskattereformen torde inte komma

att utgöra något undantag från denna regel. Med det anförda avstyrker

utskottet detta motionsyrkande.

Skatteplikten för varor

Begagnade bilar och begagnade motorcyklar

Utskottet har i sitt betänkande 1968:61 behandlat den höjning av bilaccisen

som föreslagits i prop. 1968: 138. Höjningen avser att kompensera

det skattebortfall som uppkommer genom att i den nu förevarande propositionen

begagnade personbilar och därmed jämställda motorfordon undantagits

från skatteplikt. Utskottet har i princip tillstyrkt den i prop. 1968: 137

och 138 föreslagna lösningen av frågan om beskattningen av begagnade personbilar,

och riksdagen har beslutat enligt utskottets förslag i fråga om den

sistnämnda propositionen.

I propositionen om bilaccisen föreslogs också höjning av accisen på motorcyklar

trots att något undantag från skatteplikt till mervärdeskatt inte görs

för begagnade motorcyklar i prop. 137. Med anledning härav framställs i

motionerna I: 992 av herr Gösta Jacobsson och II: 1256 av herr Magnusson i

Borås samt i motionen II: 1268 av herr Werbro yrkanden om undantag från

skatteplikt till mervärdeskatt för begagnade motorcyklar. Alternativt yrkas

att accisen på motorcyklar skall vara oförändrad. Utskottet har i sitt förenänmda

betänkande nr 61 tillstyrkt sistnämnda yrkande. I enlighet härmed

avstyrker utskottet motionerna I: 992 och II: 1256 samt motionen II: 1268 i

vad de avser undantag från skatteplikt till mervärdeskatt för begagnade motorcyklar.

Den föreslagna skattefriheten för begagnade personbilar omfattar enligt

förslaget inte reparation och upprustning. Utförs sådant arbete i egen verkstad

komer skatt att utgå endast på det material som tillförs bilen. Anlitas

däremot en annan verkstad utgår skatt på hela kostnaden och denna skatt

får inte avdras. Dessa bestämmelser har föranlett motionärerna i motionerna

I: 1017 av herr Sveningsson och II: 1283 av herr Nordgren m. fl. att

yrka att den här avsedda beskattningen skall begränsas till de fall då en

standardhöjning åstadkommes och att bilförsäljaren skall få rätt till avdrag

för skatt som underleverantör debiterar för här avsedda arbeten. Motionärerna

menar att de föreslagna bestämmelserna delvis skulle diskriminera de

fristående reparationsverkstäderna. Påpekandet är i och för sig riktigt, men

den påtalade effekten är en nödvändig följd av skattefriheten för de begagnade

bilarna. Problem av detta slag kan lösas endast om skatten har så
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968 33

dan konstruktion, att några undantag från skatteplikt eller skattskyldighet

inte föreligger. I fråga om avdragsrälten gäller att den är knuten till skattskyldigheten,

vilket skulle medföra att om man följer motionärernas önskemål

den bilförsäljare som handlar med både nya och begagnade bilar får

avdragsrält för reparationsarbeten medan den som enbart handlar med begagnade

bilar och alltså inte är skattskyldig inte får motsvarande avdragsrätt.

Den i propositionen föreslagna bestämmelsen har också eu kontrollteknisk

sida. Skulle inte delar och tillbehör till begagnade bilar beskattas

linns risk för att man omöjliggör all kontroll över bilreparationsbranschen.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet dessa yrkanden.

Konstverk

Beskattningen av konstverk har erbjudit särskilda problem. I propositionen

föreslås nu en utvidgning av undantagsbestämmelserna för konstverk.

Förslaget torde i praktiken leda till att flertalet konstnärer undgår beskattning

när de själva svarar för försäljningen på en utställning eller i sin

ateljé, medan kravet på beskattning bibehålls när försäljningen sker under

former som är att jämställa med reguljär konsthandel. Utskottet anser

att den i propositionen föreslagna lösningen i huvudsak eliminerar de

problem som utskottet redovisade i våras, samtidigt som den på ett bättre

sätt än för närvarande drar gränsen mellan den butiksmässiga eller därmed

jämförliga försäljningen och konstnärens egen försäljning.

1 motionerna I: 1011 av herrar Fälldin och Wirtén samt II: 1280 av herrar

Gustafson i Göteborg och Mattsson yrkas att ett konstverk inte skall vara

skattepliktigt när det säljs av upphovsmannen.

Såvitt utskottet kan finna skulle motionärernas förslag inte ge konstnärerna

några skatteförmåner jämfört med förslaget i propositionen. Det bör

nämligen observeras att enligt reglerna för kommissionsförsäljning kommissionär,

som på en utställning säljer konstnärens verk för dennes räkning,

blir skattskyldig tör försäljningen ntan att ha någon avdragsrätt för

ingående skatt, eftersom konstnären inte är skattskyldig. Då det inte finns

anledning tro att motionärerna avser att från beskattning undanta ersättningen

för kommissionärens tjänster blir skillnaden i praktiken mycket obetydlig

mellan de båda förslagen. Det finns i stället skäl anta att motionärernas

förslag inte skulle medföra några påtagliga fördelar. Utskottet tillstyrker

därför förslaget i propositionen i denna del och avstyrker alltså motionerna.

Flygfotogen

Enligt principerna för energibeskattningen skall allt bränsle beskattas, antingen

med allmän energiskatt eller med mervärdeskatt. Bränsle som används

för drift av järnvägar, fartyg och luftfartyg åtnjuter dock frihet från

energiskatt. I förslaget till mervärdeskatt gjordes den ändringen i förhål
3

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 62

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

lande till varuskatteförordningen att alla energiskattebelagda bränslen utom

de som var befriade från energiskatt undantogs från skatteplikt. De energiskattefria

bränslen, vilka i MF undantas från skattefrihet, är ved, torv, fotogen

och T-sprit.

Denna bestämmelse innebär att flygfotogen, som används för jetflyget,

kommer att beläggas med mervärdeskatt. Med anledning härav har i motionerna

I: 1012 av herr Gösta Jacobsson och II: 1282 av herr Nordgren yrkats

att annan fotogen än lysfotogen skall undantas från det skattepliktiga

varuområdet. Motionärerna hänvisar till att flygbränsle är befriat från allmän

energiskatt och alt ett bibehållande av beskattningen av flygfotogen

skulle för bl. a. SAS leda till kostnadsfördyringar som inte kan avlyftas och

följaktligen förorsaka höjda biljettpriser.

Utskottet tillstyrker motionsyrkande!. Avsikten har inte varit att flygfotogen

skulle behandlas ofördelaktigare än annat flygbränsle. Att trots detta

något undantag inte gjorts för flygfotogen har enligt vad utskottet under

hand erfarit berott på viss oklarhet rörande klassificeringen av de bränslen

som används av jetflyget. Utskottet föreslår därför ändring av bestämmelserna

i 8 § MF.

Fartyg och utrustning därtill

Bevillningsutskottet förordade i våras med anledning av ett motionsyrkande,

att undantagsregeln för fartyg samt bestämningen av begreppet utrustning

till fartyg borde tas upp till förnyad prövning i samråd med berörda

parter. Med anledning härav föreslås i propositionen att undantaget

skall begränsas till att avse — förutom fiskefartyg, bogserbåtar och livräddningskryssare

— endast annat fartyg om minst 20 nettoregisterton för yrkesmässig

person- eller godsbefordran. Härigenom kommer inte större lustyachter

alt åtnjuta skattefrihet. Departementschefen framhåller att det bör

ankomma på riksskattenämnden att utfärda anvisningar om vad som är att

hänföra till fartygsutrustning. Skattefrihet för utrustning till fartyg anser

han motiverad för att hela leveransen av fartyg från varv skall kunna åtnjuta

skattefrihet och han hänvisar till att varvsindustrin inte haft något att

erinra mot utformningen av undantagsbestämmelsen.

Den ändrade regeln för skattefrihet för fartyg kommer, som sjöfartsstyrelsen

framhållit i eu skrivelse till utskottet, att leda till skatteplikt för exempelvis

isbrytare och vissa sjömätningsfartyg. Styrelsen förordar därför att

bl. a. dessa fartyg undantas från skatteplikt. Utskottet anser sig inte kunna

tillgodose styrelsens önskemål. Frågan gäller nämligen endast staten tillhöriga

fartyg. Eu uppräkning av anslagen på grund av beskattningen är med

hänsyn till de skattskyldigas intressen enligt utskottets mening en bättre lösning

än undantag från skatteplikt. Lotsverket, tullverket och polisen kan

med samma rätt som sjöfartsstyrelsen göra anspråk på undantag från skatte
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

35

plikt för sina fartyg och båtar. Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget

i propositionen.

Frågan om utrustning till fartyg tas upp i motionen II: 1286 av herr Stigmarker

m. fl., som yrkar att fisklådor skall inräknas i den skattefria utrustningen

för fiskefartyg. Motiveringen för yrkandet är bl. a. alt skatteplikt för

fisklådor skulle medföra alt den hemindustri, som tillverkningen av fisklådor

utgör på västkusten, kunde hotas av konkurrens från Danmark, där

de svenska fiskarna kan köpa obeskattade lådor på export.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att begreppet utrustning

till fartyg bör ha sin nuvarande utformning för att förenkla redovisningen

för varvsindustrin. Motionärerna är medvetna om att avdragsrätten eliminerar

skatten. Om fisklådorna skulle hänföras till utrustning borde man på

samma grund kunna hänföra redskapen till utrustning och öppna möjligheter

till sådana undantag som inte bör eller behöver införas i mervärdeskattesystemet.

Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen II: 1286.

Skatteplikten för tjänster

Transporter till bl. a. Öland och Gotland

I propositionen föreslås endast den ändringen av transportbeskattningen

att vissa transporter i samband med renhållning undantas från beskattning.

Utskottet biträder detta förslag.

I motionerna I: 1019 av herr Österdahl in. fl. och II: 1278 av herr Börjesson

i Glömmingc m. fl. yrkas den ändringen av transportbeskattningen att

skatt inte skall utgå på transporter av bl. a. personbilar och bussar mellan

område utan fast landförbindelse och fastlandet. Motionärerna redogör för

transportkostnaderna i trafiken på Öland och Gotland och motiverar sitt

yrkande med den fördyring som mervärdeskatten kommer att medföra för

p er sonbilstranspor terna.

Med anledning härav får utskottet anföra följande. För Ölands del kommer

de i motionerna påtalade olägenheterna att elimineras genom det redan

påbörjade brobygget. Vad Gotland angår vill utskottet erinra om att ett preliminärt

avtal nyligen slutits mellan å ena sidan staten och å andra sidan

vissa gotländska kommuner och trafikföretag i syfle att få till stånd en tillfredsställande

transportförsörjning för Gotland till lägsta möjliga kostnad.

Taxorna för båttrafiken skall därvid bl. a. innefatta särskild nedsättning av

biljettpriset för personer bosatta på Gotland. Avtalet, som är avsett att gälla

under tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1979, har hittills undertecknats av

samtliga parter med undantag av Rederi AB Gotland. I vissa fall har dock

undertecknandet skett med förbehåll för huvudmännens godkännande.

Med hänvisning till det anförda och då Gotlands trafikproblem således

kan väntas bli lösta i ett större sammanhang är utskottet inte berett till
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

styrka motionärernas förslag, som strider mot principerna för mervärdeskattesystemet.

Utländska annonser

Enligt MF föreligger skatteplikt för alla former av reklam med undantag

av införing av annons, som avser reklam för skattepliktig vara eller tjänst

för utländsk annonsörs räkning. Bakgrunden till detta undantag är av handelspolitisk

art. Eftersom den utländske annonsören inte är skattskyldig till

mervärdeskatt kan han inte som den svenske beställaren av reklam dra av

den ingående skatten för annonseringen. Utan detta undantag skulle den

utländske annonsören alltså bli oförmånligare behandlad än den inhemske.

Med anledning av att från reklamhåll påpekats att problemet även gäller

annan reklam än annonsering föreslår departementschefen att undantaget

utvidgas till att gälla även annan reklam för skattepliktiga varor och tjänster

som utförs för utländsk uppdragsgivares räkning. Avsikten är enligt

departementschefens uttalande att undantaget skall gälla fullständig skattefrihet.

Med anledning härav föreslås en ändring av bestämmelserna i 11 §

MF.

I motionerna I: 1014 av herr Lundberg och II: 1289 av herr Söderström

framhålls att bestämmelserna i författningsförslaget inte fått en sådan utformning

att fullständig skattefrihet uppnås. Vidare framhålls att anvisningarna

till 10 § MF kan tolkas så att skatteplikt skall anses föreligga för

reklambyråerna för den utländska reklamen. Med anledning härav föreslås

i motionerna vissa ändringar i 2 och 11 §§ samt i anvisningarna till 10 §.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att förslaget i propositionen

inte helt täcker departementschefens uttalande. För att få fullständig skattefrihet

fordras möjligheter att avlyfta ingående skatt och denna möjlighet är

knuten till bestämmelserna om skattskyldighet. Med hänsyn härtill bör bestämmelserna

i 2 § kompletteras med en bestämmelse om skattskyldighet

för dessa tjänster. Då det av motionärerna avsedda stycket i anvisningarna

till 10 § genom bl. a. det avsedda undantaget blir svårt att tillämpa och då

de där avsedda reglerna i viss mån kan diskuteras, förordar utskottet i förenklande

syfte att denna bestämmelse utgår. Härigenom torde motionärernas

önskemål vara tillgodosedda.

Beskattningsvärdet

I anslutning till en framställning från Sveriges järnhandlareförbund behandlas

i propositionen frågan om de villkorliga rabatternas inräknande i

beskattningsvärdet. Förbundet hävdar att risk föreligger för att kunderna

kommer att beräkna kassarabatterna på vederlaget inklusive mervärdeskatt,

vilket skulle medföra att säljaren får stå för en viss del av skatten. Departe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3?

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

mentschefen är emellertid inte beredd att föreslå någon ändring beträffande

de villkorliga rabatterna med hänsyn till att man då också skulle rubba

underlaget för köparens avdragsrätt, som skall styrkas med säljarens faktura.

Sveriges köpmannaförbund har i skrivelse till utskottet framfört samma

yrkande som Järnhandlareförbundet. En närbesläktad fråga tas upp i

motionerna I: 1010 av herr Fälldin m. fl. och II: 1279 av herr Eriksson i

Bäckmora m. fl., vari hemställs att anvisningarna till 14 § MF ändras så

att den vid annan omsättning än kontant betalning utgående räntan skall

borträknas från beskattningsvärdet. Motionärerna hänvisar bl. a. till de svårigheter

som vid avbetalningsaffärer uppkommer då räntan varierar med

marknadsräntan. I strid mot konsumentintressena skulle de nu gällande bestämmelserna

kunna leda till eu övergång till s. k. rak ränta. Svårigheter

skulle också uppkomma vid s. k. dröjsmålsränta.

Utskottet vill inte bestrida att såväl praktiska svårigheter som tolkningssvårigheter

kan uppkomma vid tillämpningen av reglerna om beskattningsvärde.

Till en del sammanhänger problemen med att Kungl. Maj:t och riksdagen

— för att tillmötesgå vissa enträgna önskemål från näringslivets

sida och i strid mot rekommendationerna från de utredningar som ligger

bakom förslaget — gått med på att de skattskyldiga alternativt får tilllämpa

två redovisningssystem. Gemensamt för de frågeställningar som här

behandlas är att de alla avser ränta i en eller annan form. Kassarabatten

kan betecknas som en omvänd ränta, då den innebär att priset på varan

stiger om betalning inte sker inom viss tid. Om man, som motionärerna

önskar, räknar bort avbetalningsräntan och dröjsmålsräntan innebär detta

ett gynnande av avbetalningshandeln på kontanthandelns bekostnad, och

på samma sätt skulle kassarabatternas borträknande missgynna kontantförsäljningen.

Utskottet har med detta endast velat anlägga ett par i och

för sig ganska perilera synpunkter på den fråga det här gäller, nämligen

hur man skall kunna konstruera ett beskattningsvärde som är rättvist

för alla de former av betalningsvillkor som för närvarande förekommer.

Till frågeställningen hör alt man ännu inte vet vilket redovisningssystem

som kommer att bli det dominerande när mervärdeskattesystemet

hunnit tillämpas en tid. Spörsmålet är således av betydande omfattning och

det torde kräva särskilda undersökningar som inte kan komma till stånd

förrän man vunnit erfarenheter av hur betalningsvillkoren kommer att

förändras efter mervärdeskattereformens ikraftträdande. Erfarenhetsmässigt

kan man räkna med att en skattereform av denna art medför ändringar

inom handeln, och de förutsättningar som nu gäller kan därför

komma att rubbas. Utskottet, som med det anförda velat framhålla att de

bär behandlade frågorna är förtjänta av fortsatt uppmärksamhet, finner

alltså att man bör avvakta erfarenheterna från skattens tillämpning innan

man ändrar bestämmelserna. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett

biträda motionerna och skrivelseyrkandena,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

Till frågan om beskattningsvärdet hör också de s. k. reduceringsreglerna.

Vid omsättning av byggnader och monteringsfärdiga hus skall beskattningsvärdet

reduceras till 60 procent av vederlaget inräknat skatt. Denna regel

gäller varje tjänst som avser fastighet. För vissa andra tjänster avseende

bl. a. vägar, hamnar och flygfält är procenttalet endast 20.

I motionerna I: 1016 av herr Sveningsson och II: 1285 av herr Nordgren

m. fl. yrkas att maleriarbeten skall omfattas av den 20-procentiga reduceringsregeln.

Motionärerna motiverar yrkandet — som endast torde avse

målningstjänster på byggnader — med att materialandelen vid måleriarbeten

uppgår till mellan 17 och 25 procent av hela kostnaden för arbetet.

Utskottet vill endast hänvisa till att 60-procentsregeln har utformats med

utgångspunkt trån materialandelen av den totala byggnadsproduktionen och

utan hänsyn till hur materialkostnaderna fördelar sig på de olika slagen av

tjänster. Tar man bort någon eller några tjänster från regelns tillämpning

rubbar man den totala beräkningen. Följden av ett bifall till yrkandet skulle

därför bli att man måste införa en särskild regel för varje tjänst inom byggnadsbranschen.

Utskottet avstyrker därför motionerna.

Avdragsrätten och faktureringsskyldigheten

Som villkor för avdrag för ingående mervärdeskatt gäller att skatten skall

kunna styrkas med faktura eller jämförlig handling. I propositionen redovisas

en framställning från Sveriges hotell- och restaurangförbund, som

begär väsentliga förenklingar i faktureringsskyldigheten i fråga om hotelloch

restaurangräkningar. Departementschefen finner inte skäl att för denna

bransch gå ifrån de allmänna reglerna men förklarar sig beredd att ompröva

frågan, om erfarenheterna visar att de praktiska olägenheterna blir betydande.

Ett förslag, som också avser att förenkla faktureringsskyldigheten för

hotell- och restaurangbranschen, framförs i motionerna I: 1013 av herr

Gösta Jacobsson samt II: 1281 av herrar Magnusson i Borås och Lothigius,

vilka anser att skattskyldig som till anställd utbetalat traktamente bör få

rätt till avdrag såsom för ingående skatt med 6 procent av traktamentsbeloppet.

Härigenom skulle man alltså i dessa fall befria från dokumenteringsskyldigheten

till gagn för både säljare och köpare.

Utskottet är medvetet om att rätten till avdrag i rörelse för kost och logi

till de anställda kan leda till en ganska besvärande pappersexercis och förorsaka

företagen bokföringskostnader som kanske inte alltid står i rimlig

proportion till de skattemässiga fördelarna. Ä andra sidan kan diskuteras

om skatten på rena levnadskostnader skall få dras av vid mervärdeskatteredovisningen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att man på

detta liksom på andra områden bör avvakta erfarenheterna av lagstiftningen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

innan man gör några ingrepp och senare överväga om man i förenklande

syfte bör vidta ändringar. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

I samband med frågan om avdragsrättens konstruktion vill utskottet också

ta upp ett spörsmål som aktualiserats i Esseltes tidigare nämnda skrivelse

till utskottet, vari framhålls att det är osäkert hur avdragsrätten i vissa fall

fungerar för fastighet i rörelse inom en koncern. Utskottet finner detta påpekande

riktigt och anser att författningstexten bör förtydligas på denna

punkt liksom i fråga om avdragsrätten beträffande fastighet som ägs av

enskild skattskyldig, vilken bedriver rörelse i viss del av fastigheten. Med

anledning härav föreslår utskottet viss ändring av andra stycket i 17 § MF.

Allmänt ombud

De i propositionen redovisade övriga åtgärderna med anledning av utskottets

begäran om översyn föranleder inga erinringar från utskottets sida utom

i fråga om det allmänna ombudets befogenheter. Departementschefen uttalar

att det allmänna ombudet för mervärdeskatten bör inta samma ställning som

en taxeringsintendent. I detta syfte föreslås den ändringen i MF att allmänna

ombudet skall kunna anföra besvär också till den skattskyldiges förmån.

Såvitt utskottet kan finna bör allmänna ombudet även kunna anföra besvär

över riksskattenämndens förhandsbesked. Utskottet föreslår därför att

i 11 § förordningen om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked

i taxeringsfrågor (SFS 1951: 442) intas föreskrifter av sådan innebörd.

Med hänsyn härtill anser utskottet att Kungl. Maj:t och inte riksskattenämnden

bör meddela särskilda anvisningar för ombudets verksamhet.

Övergångsbestämmelserna

Övergången från ett skattesystem till ett annat medför med nödvändighet

vissa komplikationer under övergångsskedet. Vid utformningen av övergångsbestämmelserna

kan man välja antingen en för de skattskyldiga och

konsumenterna enkel men till sina verkningar hård linje, som innebär betydande

ojämnheter för olika grupper av skattskyldiga, eller också genom

detaljreglering söka att övergångsvis undvika mera betydande olägenheter.

Departementschefen har genom de nu framlagda förslagen till kompletteringar

av övergångsbestämmelserna valt den mjukare linjen och han föreslår

betydande lättnader jämfört med de ursprungliga reglerna. Utskottet, som

anser att det finns anledning att såvitt möjligt undvika irriterande övergångseffekter

under skattens initialskede, ansluter sig till förslaget. Utskottet

är emellertid medvetet om att alla övergångsproblem inte lösts genom de nu

föreslagna ändringarna. Skulle bestämmelserna trots allt leda till stötande

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

beskattningseffekter har Kungl. Maj :t dispensrätt såväl enligt varuskatteförordningen

som enligt mervärdeskatteförordningen.

Utskottet inskränker sig till att behandla endast de delar av övergångsbestämmelserna

i fråga om vilka särskilda ändringar begärts eller ansetts påkallade.

Departementschefen konstaterar att övergången till mervärdeskatt

i vissa fall i konkurrenshänseende missgynnar skattskyldiga till allmän varuskatt

som tillämpar s. k. bokföringsmässig redovisning för sådan skatt. Tilllämpas

denna redovisningsmetod blir leverans före årsskiftet 1968/69 beskattad

helt med allmän varuskatt även om likviden inflyter därefter. Om i

stället kontantmässig redovisning tillämpas blir likvid efter årsskiftet beskattad

med mervärdeskatt och denna blir avdragsgill såsom ingående skatt

för köpare som är skattskyldig till mervärdeskatt. Sådana olikheter i verkningarna

elimineras dock till stor del genom rätten till särskilt investeringsavdrag

för investeringar under år 1968 och genom byggnadsföretagens rätt

att dra av allmän varuskatt som belastar lagren av byggnadsmaterial per den

31 december 1968. I syfte att mildra de påtalade nackdelarna av de olika

redovisningssystemen föreslås i propositionen att köpare, som är slcattskyldig

till mervärdeskatt, i redovisningen för sådan skatt medges rätt till avdrag

för allmän varuskatt på likvid, som under tiden januari—april 1969

erläggs för dessförinnan fullgjord leverans från skattskyldig som redovisat

varuskatt enligt bokföringsmässiga grunder. Sådan avdragsrätt föreligger

dock inte om särskilt investeringsavdrag åtnjutits.

I motionen II: 1287 av herrar Ståhl och Eskel yrkas att tidsgränsen för

avdragsrätten slopas. Till stöd härför åberopas bl. a. att sådana köp av omfattande

maskinanläggningar, som vanligen finansieras med långa leverantörskrediter,

inte bör bli oförmånligare för köparen genom att leverantören

valt bokföringsmässig i stället för kontantmässig redovisning.

Utskottet vill först framhålla att köparen i de av motionärerna avsedda

fallen har möjlighet att undvika de ogynnsamma verkningarna genom rätten

till särskilt investeringsavdrag. Härtill kommer att det från administrativ

och konlrollteknisk synpunkt är angeläget att effekterna av den allmänna

varuskatten avvecklas inom rimlig tid. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Övergångsbestämmelsernas verkningar beträffande s. k. reduceringsberättigade

varor tas upp i motionerna I: 1018 av herr Sveningsson och II: 1284

av herr Nordgren m. fl. Motionärerna yrkar att dylika varor, vilka tillhandahållits

före utgången av år 1968, skall undantas från MF:s tillämpning.

Eftersom skatten på de reduceringsberättigade varorna normalt blir avdragsgill

i köparens mervärdeskattedeklaration finner utskottet inte skäl

tillstyrka detta yrkande.

I propositionen föreslås en övergångsbestämmelse av innebörd att mervärdeskatt

inte skall utgå på likvid, som sker efter utgången av år 1968 och

som avser tillhandahållande dessförinnan, om skattskyldighet för likviden

inte skulle ha inträtt enligt förordningen om allmän varuskatt. Inom utskot
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

tet har framhållits att vid avtalsuppgörelser tveksamhet uppkommit om denna

bestämmelse är tillämplig på avverkningsrätter, som upplåtits år 1968

och i fråga om vilka likvid skall erläggas efter utgången av nämnda år.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att enligt 7 § MF anses som

vara bl. a. avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet samt rätt att taga

jord, sten eller annan naturprodukt. Härav följer att den ifrågavarande

övergångsbestämmelsen också äger tillämpning på avverkningsrätt, upplåtelse

av grustäkt o. d.

Övriga frågor

Utskottet vill avslutningsvis också något beröra sådana problem som behandlats

i olika skrivelser till utskottet men som inte särskilt redovisats.

Vissa av dessa framställningar har ställts både till utskottet och till Kungl.

Maj:t. Frågorna har gällt synnerligen skiftande problemställningar och skälet

att utskottet inte behandlat framställningarna särskilt sammanhänger

med att frågorna redan får anses klarlagda och besvarade i någon av de två

propositionerna om mervärdeskatt eller i samband med de i detta betänkande

behandlade spörsmålen. I vissa fall har utskottet bedömt frågorna så att de

antingen kan lösas inom ramen för gällande författningsbestämmelser eller

av Kungl. Maj :t med stöd av de bemyndiganden som riksdagen lämnat. Utskottet

har i samband med övergångsbestämmelserna hänvisat till den allmänna

dispensrätt som tillkommer Kungl. Maj:t, men denna fullmakt gäller

självfallet hela förordningen. Utskottet vill i detta sammanhang också

beröra ett uttalande som görs i propositionen i anslutning till frågan om

faktureringsskyldigheten. Departementschefen framhåller att det inte kan

uteslutas att erfarenheterna från skattens tillämpning kan ge anledning till

avvikelser från de allmänna reglerna. Enligt 78 § MF gäller att närmare

bestämmelser för tillämpningen av förordningen meddelas av Kungl. Maj:t.

Med stöd av detta stadgande bör det vara möjligt för Kungl. Maj :t att vidta

åtgärder för att snabbt underlätta tillämpningen när betydande praktiska

fördelar står att vinna utan att avkall görs från mervärdeskatteprincipen.

Han erinrar om att Kungl. Maj :t redan enligt förordningens bestämmelser

kan förordna om frivilligt inträde i systemet och om ytterligare

undantag från skatteplikt samt medge förlängd respittid för skattens redovisning.

Utskottet ansluter sig till detta uttalande, som bör tolkas som ett uttryck

för Kungl. Maj:ts vilja att inom ramen för sina befogenheter medverka till

de lättnader som kan bli erforderliga för MF :s tillämpning.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Xr 62

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

A) att riksdagen — med anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 137 samt motionerna I: 1012 och II: 1282 samt

1: 1014 och II: 1289 — antar

1) det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430)

om mervärdeskatt med de ändringar och tillägg att

dels ingressen erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

Härigenom förordnas, att 8, 10, 11,

14, 17, 18, 47—51, 68 och 69 §§,

punkterna 1 och 2 av anvisningarna

till 2 §, anvisningarna till 8, 10, 11

och 14 §§ samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna

till förordningen

den 6 juni 1968 om mervärdeskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

dels ock 2, 8 och 17

ler följande såsom uts

(Utskottets förslag)

Härigenom förordnas att 2, 8, 10,

11, 14, 17, 18, 47—51, 68 och 69 §§,

punkterna 1 och 2 av anvisningarna

till 2 §, anvisningarna till 8, 10, 11

och 14 §§ samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna

till förordningen

den 6 juni 1968 om mervärdeskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

§§ samt anvisningarna till 10 § erhålkottets

förslag betecknade lydelse:

(Nuvarande Igdelse)

(Utskottets förslag)

2 §•

Skattskyldig är--------— — eller tjänst,

2) vara som anges i 8 § 1—5,

tjänst som avser vara som nu nämnts

eller tjänst som anges i 11 § 1, 3 eller

4.

Skattskyldig är - Konungen kan —

När särskilda--

Om skatt —■--

- — —---i 58

(Se vidare anvisningarna.)

2) vara som anges i 8 § 1—5,

tjänst som avser vara som nu nämnts

eller tjänst som anges i 11 §, 1, 3, 4

eller 5 i vad sistnämnda punkt avser

annonsering eller annan reklam

för skattepliktig vara eller tjänst för

utländsk uppdragsgivares räkning.

— genom utförsel.

-och 11 §§.

stycket föreligger.

-60 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

43

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

8 §.

Från skatteplikt------

4) elektrisk kraft, värme samt gas

och annat bränsle för uppvärmning

eller energialstring dock icke ved,

torv, fotogen eller T-sprit,

5) allmän nyhetstidning, —---

(Se vidare anvisningarna.)

Skattskyldig får

Bedriver skattskyldig verksamhet i

fastighet, som innehas av ett helägt,

enbart fastighetsförvaltande företag,

får den skattskyldige avdraga ingående

skatt på förvärv som det fastighetsförvaltande

företaget gör med

så stor del av skatten som faller på

fastighetens användning för den

verksamhet som medför skattskyldighet.

Skattskyldig som

Överstiger den

Om återbetalning

-—• — eller försäljning,

4) elektrisk kraft, värme samt gas,

flygfotogen och annat bränsle för

uppvärmning eller energialstring

dock icke ved, torv, T-sprit eller annan

fotogen än flygfotogen,

--—- om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

dessförinnan uppkommit.

Bedriver skattskyldig verksamhet i

fastighet, som han själv äger direkt

eller genom ett helägt, enbart fastighetsförvaltande

företag, får den

skattskyldige avdraga ingående skatt

som belöper på förvärv för fastigheten

som han själv eller det fastighetsförvaltande

företaget gör med så stor

del av skatten som faller på fastighetens

användning för den verksamhet

som medför skattskyldighet. Motsvarande

gäller om den verksamhet

som medför skattskyldighet helt äges

av annan än den skattskyldige och

denne även är ensam ägare till den

fastighet i vilken verksamheten bedrives.

i verksamheten,

annan verksamhet.

--i 49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §.

Anvisningar

till 10 §.

Tjänst under-------— är skattefri.

Som skattepliktig uthyrning -—--------eller liknande.

Med servering — — —-------eller plats.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

Som skattepliktig anses----- -------andra lokaler.

Till skattepliktig--------eller anläggning.

Tjänst som----------- som transporttjänst.

Om den huvudsakliga verksamheten

består i tillhandahållande av reklam-

eller annonst jänster föreligger

skatteplikt för hela omsättningen i

verksamheten.

Med annonsering--------s. k. ljustidning.

2) följande såsom utskottets förslag betecknade

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 1 juni 1951 (nr 442) om

rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxerings frågor

Härigenom förordnas, att It § förordningen den 1 juni 1951 om rätt att

av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor skall erhålla

ändad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

11

Vad i denna förordning sägs om

taxeringsintendent skall avse jämväl

allmänna ombudet hos mellankommunala

prövningsnämnden.

(Utskottets förslag)

§•

Vad i denna förordning sägs om

taxeringsintendent skall avse jämväl

allmänna ombudet hos mellankommunala

prövningsnämnden och allmänt

ombud enligt förordningen om

mervärdeskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969.

B) att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

1) motionerna 1:992 och II: 1256, i vad de behandlas i

detta betänkande,

2) motionerna I: 997 och II: 1260

3) motionerna I: 1010 och II: 1279

4) motionerna I: 1011 och II: 1280

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

45

5) motionerna 1: 1012 och II: 1282

6) motionerna I: 1013 och II: 1281

7) motionerna I: 1014 och II: 1289

8 ) motionerna I: 1015 och II: 1288

9) motionerna I: 1016 och II: 1285

10) motionerna I: 1017 och II: 1283

11) motionerna I: 1018 och II: 1284

12) motionerna I: 1019 och II: 1278

13) motionen II: 1268, i vad den behandlas i detta betänkande,

14) motionen II: 1277

15) motionen II: 1286

16) motionen II: 1287

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 19 november 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson*

(s), Stefanson (fp), Wärnberg (s), Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson

(h), Lundström (fp), Stadling* (s) och Fälldin* (ep); samt

^ från andra kammaren: herrar Brandt (s), Eriksson i Bäckmora (ep),

Forsberg (s), Carlsson i Västerås (s), Larsson i Umeå (fp), Lothigius (h),

Hammarsten (s), Öhvall (fp), Wiklund i Härnösand (s) och Börjesson i

Falköping* (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

Stat och kommun

1) av herrar Stefanson (fp), Gösta Jacobsson (h), Lundström (ip), Fälldin

(ep), Eriksson i Bäckmora (ep), Larsson i Umeå (fp), Lothigius (h),

öhvall (fp) och Börjesson i Falköping (ep), vilka med åberopande av innehållet

i motionerna 1:997 och II: 1260 ansett att utskottet under punkten

A 1 bort hemställa

att riksdagen antar följande som reservanternas förslag

betecknade ändring av punkten 1 av anvisningarna till 2 §

förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

(Utskottets förslag) (Reservanternas förslag)

Anvisningar

till

1. Verksamhet anses----—

Verksamhet som staten eller kommun

bedriver för att uteslutande tillgodose

eget behov räknas som yrkesmässig

endast när den drives i bolagsform

eller liknande. Detta gäller

även vid ekonomiskt samgående

mellan staten och kommun etter

mellan kommuner för verksamhet

som avser visst gemensamt ändamål.

Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller

kommuner var för sig eller gemensamt

verksamhet som icke uteslutande

tillgodoser egna behov, räknas

verksamheten, när den ej drives i

bolagsform eller liknande, som yrkesmässig

till den del den avser annat

än egna behov. Som yrkesmässig

verksamhet anses alltid statens järnvägars

befordran av varor, postverkets

befordran av varor i diligensrörelsen

samt postverkets befordran

av postpaket och gruppkorsband.

2 §•

enligt kommunalskattelagen.

Verksamhet som staten eller kommun

bedriver räknas som yrkesmässig

när den drives i bolagsform eller

liknande och när den drives i konkurrens

med enskild verksamhet.

Som yrkesmässig verksamhet anses

alltid statens järnvägars befordran

av varor, postverkets befordran

av varor i diligensrörelsen samt postverkets

befordran av postpaket och

gruppkorsband.

A uktionsf öretag

2) av herrar Fälldin (ep), Eriksson i Bäckmora (ep) och Börjesson i

Falköping (ep), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 31 rad 10 nedifrån

börjar med »Även om» och på s. 32 slutar med »detta motionsyrkande»

bort ha följande lydelse.

En sådan lösning kan leda till vissa problem vid gränsdragningen mellan

olika varugrupper, men enligt utskottets mening överväger skälen för en

beskattning även av verksamhet som avser försäljning av varor vilka i

uppdragsgivarens hand är skattepliktiga samt försäljning genom ombud

trots de mindre olägenheter av praktisk natur som kan uppkomma. Genom

införandet av skattskyldighet elimineras deras kundförluster på skatten och

detta måste anses vara en betydande fördel.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968 47

Den praktiska tillämpningen av mervärdeskatten får efter hand visa, om

några mindre justeringar blir nödvändiga inom ramen för den föreslagna

lagstiftningen. Det finns anledning hänvisa till att varje mera omfattande

skattereform måste följas upp av en kompletterande översyn och mervärdeskattereformen

torde inte komma att utgöra något undantag från denna regel.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionen II: 1277.

dels att utskottet under punkten A 1 bort hemställa

att riksdagen antar följande såsom reservanternas förslag

betecknade ändring av punkten 3 av anvisningarna till

2 § förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt.

(Utskottets förslag)

Anvisningar

till 2 §.

(Reservanternas förslag)

— i kommission.

3. Den som-----------

Vid försäljning på auktion av vara

som utgör omsättningstillgång eller

annan anläggningstillgång än

byg§nad i yrkesmässig verksamhet

är den skattskgldig, för vars räkning

försäljningen sker. Sker auktionsförsäljning

av företag, som bildats avproducenter

för avsättning av deras

produktion eller som tillkommit för

sådant syfte, är auktionsföretaget att

anse som skattskyldig återförsäljare.

Detta gäller exempelvis auktionsföretag,

som förmedlar avsättning av

grönsaker, blommor in. m. för odlares

räkning och av fiskares fångst. I

sådant fall föreligger skattskyldighet

både för auktionsföretaget och

för den, vars varor säljes på auktionen.

I andra fall av försäljning på

auktion för annans räkning föreligger

icke skattskyldighet för auktionsförrättare.

Vid försäljning på auktion av vara

som utgör omsättningstillgång eller

annan anläggningstillgång än

byggnad i yrkesmässig verksamhet

föreligger skattskyldighet för såväl

auktionsf örrättaren som den, för

vars räkning försäljningen sker. Sker

auktionsförsäljning av företag, som

bildats av producenter för avsättning

av deras produktion eller som tillkommit

för sådant syfte, är auktionsföretaget

att anse som skattskyldig

återförsäljare. Detta gäller exempelväs

auktionsföretag, som förmedlar

avsättning av grönsaker, blommor

in. m. för odlares räkning och av fiskares

fångst. I sådant fall föreligger

skattskyldighet både för auktionsföretaget

och för den, vars varor

säljes på auktionen. I andra fall av

försäljning på auktion för annans

räkning föreligger icke skattskyldighet

för auktionsförrättare.

Beskattningen av konstverk

3) av herrar Stefanson (fp), Lundström (fp), Fälldin (ep), Larsson i

Umeå (lp), Lothigius (h) och Öhvall (fp), vilka under åberopande av in
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

nehållet i motionerna I: 1011 och II: 1280 ansett att utskottet under punkten

A 1 bort hemställa

att riksdagen antar följande såsom reservanternas förslag

betecknade ändringar av 8 § och anvisningarna till 8 §

förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt.

(Utskottets förslag)

8 §•

Från skatteplikt--------

8) konstverk, som är hänförligt

till tulltaxenummer 99.01—99.03, när

konstverket säljes av upphovsmannen

på annat sätt än butiksmässigt

eller i samband med utställning och

när det uttages eller införes till landet

av honom eller för hans räkning,

9) vatten från-------

(Se vidare anvisningarna.)

(Reservanternas förslag)

----utgivares räkning,

8) konstverk, som är hänförligt

till tulltaxenummer 99.01—99.03,

när konstverket säljes av upphovsmannen

eller införes till landet av

honom eller för hans räkning,

-----om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 8 §.

Undantaget för fartyg gäller------skattepliktig vara.

Undantaget för fartyg för----— ■— detta ändamål.

Undantaget för livräddningskryssare------af skeppsbrutne.

Undantaget för gas----------av butiksvara.

Undantaget för allmän-------------varje vecka.

Undantaget för periodisk-----hemvärnets verksamhet.

Butiksmässig försäljning enligt 8

föreligger, när upphovsmannen säljer

egna konstverk i lokal som stadigvarande

användes för försäljning

och som är skild från hans bostad

eller ateljé. Försäljning i samband

med utställning enligt 8 är icke skattepliktig,

när upphovsmannen själv

anordnar utställningen och själv

uppbär betalningen av köpare.

Med begagnad----------------till landet.

4) av herrar Eriksson i Bäckmora (ep) och Börjesson i Falköping (ep).

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

Transporter till bl. a. Öland och Gotland

5) av herrar Stefanson (fp), Gösta Jacobsson (h), Fälldin (ep), Eriksson

i Bäekmora (ep), Larsson i Umeå (fp), Lothigius (h), Öhvall (fp) och

Börjesson i Falköping (ep), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med »Med

anledning» och på s. 36 slutar med »för mervärdeskattesystemet» bort ha

följande lydelse.

Mervärdeskattens införande innebär otvivelaktigt en ytterligare belastning

på fordonstransporterna mellan fastlandet och främst Gotland och Öland

men också för transporterna till en rad andra mindre öar. Skillnaden mellan

områden med fast landförbindelse och öar markeras särskilt genom den

förändring som den påbörjade bron till Öland kommer att medföra, då den

färdigställts. De öar till vilka broförbindelse är utesluten också framdeles

kommer med nuvarande konstruktion av mervärdeskatten för transporttjänster

således att belastas med denna geografiskt starkt avgränsade merkostnad.

För Gotlands del har förhandlingar visserligen inletts nyligen mellan

staten å ena sidan och vissa gotlandskommuner, Gotlands läns landsting

och Rederi AB Gotland å den andra angående transportförsörjning till

lägsta möjliga kostnad, men någon slutlig uppgörelse har ännu inte trätfals.

Dessutom innebär det preliminära avtalet inte något hänsynstagande

till mervärdeskatten.

Då något hänsynstagande till mervärdeskatten således inte synes bli aktuellt

och problemet dessutom har betydelse också för andra delar av landet,

vill utskottet tillstyrka motionärernas förslag angående undantag från

skatteplikt för bilar, bussar och andra fordon avsedda för personbefordran,

som transporteras mellan fastlandet och inrikes område utan fast landförbindelse.

dels att utskottet under punkten A 1 bort hemställa

att riksdagen antar följande såsom reservanternas förslag

betecknade ändring av 11 § förordningen den 6 juni

1968 (nr 430) om mervärdeskatt.

(Utskottets förslag) (Reservanternas förslag)

11 §•

Från skatteplikt-----------samt resgodsbefordran,

3) transport av vara till eller från 3) transport av vara till eller från

utlandet eller transport i samband utlandet, transport av motorfordon,

med renhållning, avsett för personbefordran mellan

område utan fast landförbindelse

och fastlandet, eller transport i samband

med renhållning,

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

4) bärgning av-------------- — av veterinär.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

6) av herr Lundström (fp).

Beskattningsvärdet

7) av herrar Fälldin (ep), Eriksson i Bäckmora (ep), och Börjesson i Falköping

(ep), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 37 rad It

nedifrån med »Spörsmålet är» och på samma sida slutar med »och skrivelseyrkandena»

bort ha följande lydelse.

Det torde dock vara säkert, att mervärdeskatten kommer att medföra betydande

komplikationer vid avbetalningsaffärer. Det gäller t. ex. de fall då

räntan varierar med marknadsräntan eller vid förändringar inom avtalets

ram, samt vid s. k. dröjsmålsränta. Därför bör den vid annan omsättning

.. ö

an kontant betalning utgående räntan borträknas från beskattningsvärdet

liksom eventuell kassarabatt. Därmed uppnås överensstämmelse i de nämnda

fallen. I förhållande till de föreslagna bestämmelserna skulle visserligen

kontanthandeln komma att missgynnas något. Det uppvägs emellertid av

de fördelar som vinns genom att mervärdeskatten blir neutral i förhållande

till olika former av kredithandel samtidigt som betydande praktiska

svårigheter kan undvikas. De förskjutningar, som kan komma att uppstå

mellan kontant- och kredithandel får bedömas, när erfarenheter vunnits

efter mervärdeskattereformens ikraftträdande.

Utskottet vill med det anförda framhålla, att mervärdeskattens inverkan

på betalningsvillkoren och övriga förändringar inom handeln är värd all

uppmärksamhet, övervägande skäl talar för att ränta och kassarabatt räknas

bort från beskattningsvärdet vid annan omsättning än kontant betalning.

Utskottet tillstyrker därför motionerna och skrivelseyrkandena.

dels att utskottet under punkten A 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1:1010 och

II: 1279 antar följande såsom reservanternas förslag betecknade

ändring av anvisningarna till 14 § förordningen

den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt.

(Ltskottets förslag) (Reservanternas förslag)

Anvisningar

till 14 §.

1 beskattningsvärdet-------än mervärdeskatt.

Med vederlag avses vid omsättning Med vederlag avses vid omsättning

mot kontant betalning den erhållna mot kontant betalning den erhållna

likviden minskad med rabatt som di- likviden minskad med rabatt som direkt

avgår från likviden och vid an- rekt avgår från likviden och vid an
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

(Utskottets förslag)

(Reservanternas förslag)

nan omsättning det pris som överenskommits

vid avtalets ingående enligt

då utfärdad faktura eller annan

handling. I vederlaget skall inräknas

avbetalningstillägg, finansieringstilllägg,

ränta och annat pristillägg som

skall erläggas av köparen enligt avtalet.

Utställes i samband med avtalet

växel eller annat skuldebrev för

betalningen, utgöres det avtalade priset

av belopp enligt sådan handling

med tillägg av kontant likvid som

därutöver erlagts. Detta gäller även

om lägre pris anges i faktura eller

liknande handling.

Vid beräkning av beskattningsvärde

eller skattepliktig omsättning får

avdrag icke göras för s. k. villkorlig

rabatt som utgår vid betalning inom

viss tid. Ej heller får avdrag göras

för diskonto vid diskontering av

kundväxel.

nan omsättning det pris som överenskommits

vid avtalets ingående enligt

då utfärdad faktura eller annan

handling. I vederlaget skall icke

inräknas avbetalningstillägg, finansieringstillägg,

ränta och annat

pristillägg som skall erläggas av

köparen enligt avtalet. Utställes i

samband med avtalet växel eller annat

skuldebrev för betalningen, utgöres

det avtalade priset av belopp

enligt sådan handling med tillägg av

kontant likvid som därutöver erlagts.

Detta gäller även om lägre pris anges

i faktura eller liknande handling.

Vid beräkning av beskattningsvärde

eller skattepliktig omsättning får

avdrag göras för s. k. villkorlig rabatt

som utgår vid betalning inom

viss tid samt för diskonto vid diskontering

av kundväxel.

Vid omsättning-------jämförlig omsättning.

Varas saluvärde------i kommunalskattelagen.

Försäljning av-------------och inmontering.

Utgår gemensamt-----------skälig grund.

Vid försäljning —----------hela byggnaden.

Med monteringsfärdigt-------sätt färdigmonterat.

8) av herrar Stefanson (fp), Gösta Jacobsson (h) och Lundström (fp).

Avdragsrätten och fakturerings skyldigheten

9) av herrar Stefanson (fp), Gösta Jacobsson (h) och Lothigius (h),

vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med »Som

villkor» och på s. 39 slutar med »utskottet motionerna» bort ha följande

lydelse.

I motionen I: 1013 av herr Gösta Jacobsson och II: 1281 av herrar Magnusson

i Borås och Lothigius framläggs ett förslag som åsyftar att förhindra

att den förenkling av traktamentsbeskattningen, som riksdagen eftersträvat

genom 1963 års lagstiftning till betydande del går förlorad genom en alltför

stelbent utformning av bestämmelserna i mervärdeskatteförordningen. För
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

slaget innebär att skattskyldig som till anställd utbetalat traktamente bör få

rätt till avdrag såsom för ingående skatt med 6 % av traktamentsbeloppet.

Härigenom skulle man alltså i dessa fall befria från dokumenteringsskyldigheten

genom faktura till gagn för både säl jare och köpare.

Enligt utskottets uppfattning skulle ett ovillkorligt upprätthållande av

kravet på att ingående skatt skall kunna styrkas genom faktura direkt från

leverantören leda till alt många företag av kostnadsskäl tvingas överge

systemet med penningtraklamenten vid tjänsteresor, vilket för många företag

är utomordentligt praktiskt och det enda rationella. Detta skulle helt

strida mot de av statsmakterna tidigare med skärpa uttalade önskemålen

att beskattningen av traktamenten skall vara enkel och lättredovisad. Det

bör nämnas att i åtminstone två länder av de som infört mervärdeskatt nämligen

Västtyskland och Nederländerna genom särskilda regler möjliggjorts

avdragsrätt i sådana situationer som avses i motionerna.

Utskottet vill ytterligare framhålla att den ändringen inträtt mot vad som

gäller enligt varuskatteförordningen att rese- och traktamentskostnader, som

utlas vid arbete å annan ort än tjänstgöringsorten skall inräknas i beskattningsvärdet.

Särskilt genom att tjänster å fastighet dragits in under beskattningen

kommer denna regel att få betydande tillämpningsområde bl. a. för

jordbrukare och egnahemsägare. Om avdrag såsom för ingående skatt vägras

för traktamenten, som ej kan styrkas genom faktura å företaget, kommer

i många 1 all dels dubbelbeskattning att inträda och dels prestationerna att

fördyras för köparna.

Med hänsyn till angelägenheten av att kontroll kan ske fortlöpande bör

lör avdragsrätt krävas reseräkning från den anställde såvida inle redovisning

av traktamentsbeloppen skett på avlöningslistor e. d. En särskild erinran

härom bör enligt utskottets mening intas i lagtexten.

dels ansett all utskottet under punkten A 1 bort hemställa

alt riksdagen beslutar ett tillägg till första stycket av

anvisningarna till 17 § förordningen om mervärdeskatt av

följande lydelse.

»Skattskyldig som enligt reseräkning, kvitterad avlöningslista eller annan

dylik handling till anställd utbetalat traktamente motsvarande av riksskattenämnden

fastställt normalbelopp äger, i stället för att göra avdrag

med i faktura eller motsvarande handling angiven mervärdeskatt beträffande

kostnader som avses läckta genom traktamentet, rätt till avdrag såsom

lör ingående skatt med ett belopp motsvarande 6 procent av traktamentsbeloppet.

»

Övergångsbestämmelserna

10) av herr Gösta Jacobsson (h), som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 40 börjar med »Eftersom

skatten» och slutar med »detta yrkande» bort ha följande lydelse.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62 år 1968

53

I propositionen föreslås att mervärdeskatteförordningen icke skall gälla

likvid som erlägges efter årsskiftet och avser sådant tillhandahållande före

årsskiftet som enligt varuskatteförordningen varit befriat från allmän

varuskatt. Enligt propositionen skall icke heller mervärdeskatt utgå för

likvid efter årsskiftet som avser enligt varuskatteförordningen skattepliktigt

tillhandahållande som skett före årsskiftet om säljaren redovisat allmän

varuskatt enligt den bokföringsmässiga principen dock att köparen

under ett begränsat övergångsskede skall äga rätt att avdraga den av honom

sålunda betalda allmänna varuskatten såsom ingående mervärdeskatt.

I de fall åter då det är fråga om ett enligt varuskatteförordningen skattepliktigt

tillhandahållande före årsskiftet och säljaren redovisat allmän

varuskatt enligt den kontantmässiga principen skall däremot vid likvid

efter årsskiftet mervärdeskatt utgå. Detta innebär att säljaren blir skyldig

att till staten redovisa mervärdeskatt för sådana likvider. Eftersom han

debiterat sina köpare allmän varuskatt innebär detta i de flesta fall endast

en terminologisk skillnad för säljaren. Då det är fråga om försäljningar

avseende bl. a. fabrikstillverkad betongmassa och investeringsvaror,

på vilka varuskatteförordningens reduceringsregler är tillämpliga, blir

det emellertid fråga om en verklig skillnad. I dessa fall måste sålunda säljaren

— om han inte gjort förbehåll för ändringar i beskattningen — redovisa

mervärdeskatt efter It) % oaktat han debiterat sina köpare allmän

varuskatt efter endast 6 c/0 (6,38 % vid öppet påslag). Skall han i dessa fall

undvika förlust blir han tvungen att efterdebitera köparen den angivna

skillnaden. Detta kommer självfallet att merföra ett betydande merarbete

för honom. Samtidigt kan konstateras att denna efterdebitering i stort sett

saknar betydelse för skatter!tfallet då köparen som regel har avdragsrätt

för ifrågavarande skatt. Härtill kommer att risk föreligger för att köparen

i vissa fall kan vägra betala den högre skatten. Särskilt påtaglig är denna

risk då köparen, exempelvis en bank eller en kommun, saknar avdragsrätt.

Mot denna bakgrund synes det rimligt att det i förevarande motioner

framställda yrkandet bifalles på så sätt att ifrågavarande skatt visserligen

skall anses såsom mervärdeskatt men att någon efterdebitering

icke behöver äga rum.

dels att utskottet under punkten A 1 bort hemställa

att riksdagen beslutar ett tillägg till punkt 2 av övergångsbestämmelserna

av följande lydelse.

»Oaktat förordningen skall äga tillämpning på likvid som sker efter utgången

av år 1968 men avser tillhandahållande dessförinnan skall då fråga

är om fabrikstillverkad betongmassa eller maskiner och andra inventarier

skatt utgå med samma procentsats som i det särskilda fallet skulle ha gällt

•om förordningen om allmän varuskatt i stället skulle tillämpats.»

iMARCUS BOKTR. STHLM 1968 680028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:352 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om erkännande av privat jorddelning som fastighetsbildning a1 i texten