Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalslcattelagen den 28 september 1928

1968-12-05 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:72, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalslcattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

1

Nr 72

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalslcattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

in. m. jämte motioner.

Propositionen

I proposition nr 1968: 154 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anta

därvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370),

2) förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni

1951 (nr 440),

3) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom. och 4 § förordningen

den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt,

4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november

1956 (nr 623).

I propositionen föreslås ändrade regler för allmän fastighetstaxering,

som skall ske nästa gång år 1970. De nya reglerna grundar sig på förslag

av 1966 års fastighetstaxeringskommittéer i betänkandet SOU 1968: 32.

Ändringarna är av teknisk natur. De innebär i huvudsak följande.

Delvärdena för jordbruksfastighet, vilka nu är jordbruksvärde, skogsvärde

samt tomt- och industrivärde, ersätts med delvärdena jordbruksvärde,

skogsbruksvärde, värde av övrig mark, värde av särskilda tillgångar samt

exploateringsvärde.

Det införs ett nytt förenklat förfarande för beräkning av skogsvärde på

fastigheter med en skogsmarksareal som understiger 25 hektar, i norrlandslänen

50 hektar.

Ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd befrias från en del administrativt

arbete. Detta läggs i stället, i överensstämmelse med vad som gäller

vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen, på lokal skattemyndighet.

Författningsförslagen har följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 72

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

l:o) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att punkt 7 av anvisningarna till 9 § och punkt

8 av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen den 28 september 19281

skall upphöra att gälla, dels att 6 § 2 mom., 7-—10 §§, 22 § 1 mom., 24 §

1 mom., punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 9 §, punkterna 2—4 av anvisningarna

till 10 § samt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § lagen skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att till anvisningarna till

10 § lagen skall fogas två nya punkter, 4 a och 4 b, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

2 mom. Taxering skall ej ske av 2 m o m. Taxering skall ej ske av

fastighet, som avses i 5 § 2 och 4 fastighet, som avses i 5 § 1 mom. c),

mom. 2 och 4 mom.

7 §•

Fastighet taxeras-------annat ändamål.

Användes fastighet —-----annan fastighet.

Ligger fastighet-------eller skogsbruk.

Under jordbruk-------till jordbruk.

Frälseränta och i jord- eller fas- I jord- eller fastighetsregistret särtighetsregistret

särskilt upptaget fis- skilt upptaget fiskeri taxeras såsom

keri taxeras såsom annan fastighet, annan fastighet.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

8 §•

Varje taxeringsenhet---— särskilt taxeringsvärde.

Taxeringsenhet är-------i övrigt;

b) frälseränta och i jord- eller fas- b) i jord- eller fastighetsregistret

tighetsregistret särskilt upptaget fis- särskilt upptaget fiskeri;

keri;

c) byggnad eller — ------tillförlitligen bedömas.

Tillhöra delar — —----av taxeringsenheten.

Ingå i — — — — — — eller fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.) 1

1 Senaste lydelse av 9 § och punkt 4 av anvisningarna till 9 § se 1951: 438, av 10 § se 1963:

682, av 22 § 1 mom. och punkt 2 a av anvisningarna till 22 § se 1962:163, av 24 § 1 mom. se

1954: 51 samt av punkterna 5 och] 7 av anvisningarna till 9 § och av punkterna 2—-4 av anvisningarna

till 10 § se 1932: 291.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

3

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

9 §.

Taxeringsvärde skall,---(allmänna saluvärdet).

Område, som---—- —- •—• --allmänna saluvärdet.

Frälseränta uppskattas till tjugu

gånger det belopp, varmed räntan beräknas

utgå.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

10 §.

Vid taxering — — —----redovisas, nämligen:

för jordbruksfastighet:

a) jordbruksvärde, varmed

förstås fastighetens värde, utom värdet

av växande skog, under förutsättning

att fastigheten användes för

jordbruk med binäringar eller skogsbruk,

skolande därvid särskilt angivas

vad av jordbruksvärdet som belöper

å skogsmark (skogsmarksvärde);

b) skogsvärde, varmed förstås

värdet av växande skog; samt

c) tomt- och industrivärd

e, varmed förstås värde, som fastigheten

eller del därav äger utöver

jordbruksvärdet och skogsvärdet på

grund därav, att till fastigheten hörande

mark kan tillgodogöras för annat

ändamål än jordbruk med binäringar

eller skogsbruk;

för jordbruksfastighet:

a) jordbruksvärde;

b) skogsbruksvärd e;

c) värde av övrig mark;

d) värde av särskilda

tillgångar;

e) exploateringsvärde;

för annan fastighet: för annan fastighet:

a) markvärde eller---- — (särskilt maskinvärde).

(Se vidare anvisningarna.)

22 §.

1 m o m. Från bruttointäkten — —--å fastigheten;

arrende, som fastighetens brukare arrende, som fastighetens brukare

haft att därför utgöra, samt frälse- haft att därför utgöra, samt annan

ränta eller annan avgäld, som skolat avgäld, som skolat utgå av fastighe
-

utgå av fastigheten; ten;

ränta å---• —----—tillhörande fördelningsledningar.

Har skog — —---— — tidigare medgivits.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Har växande------av upplåtelsen.

Hemmavarande barn, — — — tillhöra arbetspersonalen.

Har sambruksförening —----nämnda gottgörelse.

24 §.

1 mom. Till intäkt--— eller naturtillgångar;

avgäld med mera dylikt, som in- avgäld med mera dylikt, som influtit

från fastigheten; flutit från fastigheten.

frälseränta.

Har fastighet-----— 30 §2 mom.

Förmån av--------- särskilt redovisas.

Anvisningar

till 9 §.

4. För jordbruksfastighet--— fastighet (skogsvärderings
instruktion).

Dylik fastighet------— ås

Såsom skogsmark skall, på

sätt närmare utvecklas i skogsvärderingsinstruktionen,

upptagas all icke

odlad mark som, vare sig den vid

tillfället är skogbärande eller ej, är

lämplig att använda för skogsproduktion.

Till skogsmark räknas icke

s. k. impediment; sådan marks värde

skall medräknas vid värdesättning

av fastigheten i övrigt.

Särskild förmån å skogsmarken,

såsom skog sbete, möjlighet

till jakt, byggnad å skogen, i den mån

densamma ej bör anses inbegripen i

sådant normalt byggnadsbestånd å

taxeringsenheten, som inräknas i de

för inägorna tillämpade enhetsvärden,

servitutsrätt eller dylikt, skall

uppskattas för sig med särskilt belopp,

och värdet av dylik förmån

skall sålunda ej inräknas i det skogsmarksvärde,

som enligt 10 § skall

särskilt angivas. Vid dylik uppskattning

skall alltid iakttagas, att uppskattning

sker till det värde förmånen

har för den taxeringsenhet, varom

fråga är. Om rationellt skogsbruk

bedrives å skogsmarken, må betesvärde

åsättas endast såframt betet

plägar utnyttjas. Därest å skogsmark,

varå rationellt skogsbruk ej

Såsom skogsmark skall, på

sätt närmare utvecklas i skogsvärderingsinstruktionen,

upptagas all icke

odlad mark som, vare sig den vid

tillfället är skogbärande eller ej, är

lämplig att använda för skogsproduktion.

Till skogsmark räknas icke

s. k. impediment; sådan marks värde

skall medräknas vid uppskattning

av värde av övrig mark.

Särskild förmån på skogsmarken,

såsom möjlighet till jakt,

byggnad på skogen, servitutsrätt eller

dylikt, skall uppskattas för sig

med särskilt belopp och ingå i värde

av särskilda tillgångar. Värdet av dylik

förmån skall sålunda ej inräknas

i det skogsmarksvärde, som enligt

punkt 3 av anvisningarna till 10 §

skall särskilt angivas. Vid dylik uppskattning

skall alltid iakttagas, att

uppskattning sker till det värde förmånen

har för den taxeringsenhet,

varom fråga är. Sådan byggnad som

är behövlig för skogsbruksdrift åsättes

intet särskilt värde. Dennas värde

anses ingå i skogsvärdet. Skogskojor

och liknande mera tillfälliga

byggnader åsättas intet särskilt värde,

utan anses deras värde ingå i

skogsmarkens värde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

bedrives, bete ej plägar utnyttjas,

torde detta i regel visa, att betet för

ifrågavarande fastighet har så obetydligt

värde, att anledning att särskilt

uppskatta detsamma saknas.

Skogskojor och liknande mera tillfälliga

byggnader åsättas intet särskilt

värde, utan anses deras värde

ingå i skogsmarkens värde.

Har på--— —- —---till 10 §.

5. Jordbruksfastighet eller —■ --likartat ändamål.

Ett dylikt högre värde förefinnes

i allmänhet blott å sådan jordbruksfastighet,

å vilken finnes vattenfall,

brytvärdig fyndighet, torvmosse

c. dyl. eller som är belägen i närheten

av större stad eller i tillväxt varande

industri-, järnvägs- eller annat

tätare bebyggt samhälle. Men

även närbelägenhet till gruv- eller

vattenkraftsanläggning, badortsanläggning

eller annat sådant företag

kan medföra, att i fastighetens allmänna

saluvärde ingår ett mervärde

av ifrågavarande art; i den mån utvecklingen

å en dylik ort fortskrider,

behöver närbelägen därför lämpad

mark tagas i anspråk för nya bostäder,

industriella anläggningar m. m.

Vid uppskattning------exploatering in. in.

Beträffande i----- —---här ovan.

Ett dylikt högre värde förefinnes i

allmänhet blott på sådan jordbruksfastighet,

som är belägen i närheten

av större stad eller i tillväxt varande

industri-, järnvägs- eller annat

tätare bebyggt samhälle. Men även

närbelägenhet till gruv- eller vattenkraftsanläggning,

badortsanläggning

eller annat sådant företag kan medföra,

att i fastighetens allmänna saluvärde

ingår ett mervärde av ifrågavarande

art; i den mån utvecklingen

å en dylik ort fortskrider, behöver

närbelägen därför lämpad mark tagas

i anspråk för nya bostäder, industriella

anläggningar m. m.

till 10 §.

2. Vid angivande av j ordbruksvärd

e har man att utgå ifrån att

fastigheten i fråga användes till jordbruk

med binäringar eller skogsbruk.

Med denna förutsättning skall

såsom jordbruksvärde upptagas värdet

av fastighetens hela ägoområde

i åker, tomt- och trädgårdsmark,

äng, skogsmark — dock utan att värdet

av därå växande skog medräknas

— övrig mark såsom vägar, mossar,

myrar, kärr, m. m., samt till fastigheten

hörande vattentäckt område,

ävensom värdet av jordägaren

tillhöriga mangårds- och driftbygg
-

2. Med j ordbruksvärde förstås

fastighetens värde av annan produktiv

mark än skogsmark med de

byggnader och andra anläggningar,

som äro behövliga för jordbruksdrift.

Vid angivande av jordbruksvärde

har man att utgå ifrån att fastigheten

i fråga användes till jordbruk

med binäringar. I jordbruksvärdet

skall ingå värdet av fastighetens

hela ägoområde i åker, tomtoch

trädgårdsmark och ängs- och betesmark

samt byggnad som tillhör

jordägaren och är behövlig för jordbruksdriften,

såsom mangårds- och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nader, såsom bostadsbyggnad för driftbyggnad samt byggnader, av.

ägare eller brukare med tillhörande sedda för jordbrukets binäringar.

s. k. ekonomibyggnader, samt byggnader

uppförda för ägares eller brukares

bekvämlighet och trevnad, såsom

lusthus, bad- och båthus, stall

för lyxhästar, jaktstuga o. dyl., förvaltar-

eller inspektorsbyggnad,

drängstuga, statare- eller stattorpsbyggnader,

stall, ladugård, ladu- och

logbyggnader, smedja o. dyl., bostäder

för skogsförvaltare, skogvaktare

eller annan skogspersonal samt för

skogsarbetare, ävensom byggnader,

avsedda för sådan verksamhet, som

är att hänföra till jordbrukets binäringar.

Om dylika —--såsom jordbruksvärde.

Vid jordbruksvärdes bestämmande

skall ur totalvärdet urskiljas och

särskilt angivas skogsmarkens avkastning

svärde för all i taxeringsenheten

ingående dylik mark, beräknat

enligt de i punkt 4 av anvisningarna

till 9 § angivna grunder. I vederbörande

taxering slängd skall särskilt

antecknas dels värde å bete på skogsmark,

beräknat enligt de i punkt 4

av anvisningarna till 9 § angivna

grunder, dels värde å övriga i jordbruksvärde

ingående särskilda förmåner,

såsom byggnader, i den mån

ej hänsyn till desamma tagits vid tilllämpning

av enhetsvärden eller eljest

gällande allmänna taxeringsgrunder,

eller särskilda naturtillgångar,

vartill särskild hänsyn tagits

vid taxeringen, m. m.

3. Såsom skogsvärde utföres

värdet av den växande skogen å all

i fastigheten ingående skogsmark,

uppskattat enligt de grunder, som

angivas i punkt 4 av anvisningarna

till 9 §.

3. Med skogsbruksvärde

förstås fastighetens värde av växande

skog med de byggnader och anläggningar,

som äro behövliga för

skogsbruksdrift, samt värde av

skogsmark. Såsom skogsbruksvärde

upptages värdet av den växande skogen

på all i fastigheten ingående

skogsmark (skogsvärdet) och värdet

av skogsmarken (skogsmarksvärdet).

I skogsvärdet ingår värdet av

de byggnader och andra anläggning
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse)

4.Tomt- och industrivärd

e redovisas i fall, då på grund av

att jordbruksfastighet kan tillgodogöras

för annat ändamål än jordbruk

med binäringar eller skogsbruk

ett särskilt värde tillkommer densamma

utöver jordbruks- och skogsvärde,

och utföres med det belopp,

som utgör skillnaden mellan å ena

sidan det enligt 9 § åsatta totala

taxeringsvärdet och å andra sidan

jordbruks- och skogsvärde.

Därest tomt- och industrivärde belöper

allenast å viss del eller vissa

delar av en fastighet, iakttages, att

sådan del eller sådana delar till läge

och storlek angivas i vederbörande

taxeringslängd.Befinnes fastighet till

särskilda områden hava olika tomtoch

industrivärden, skall likaledes

sådant i längden angivas.

(Föreslagen lydelse)

ar, som äro behövliga för skogsbruksdrift.

Skogsvärde och skogsmarksvärde

skola uppskattas enligt

de grunder, som angivas i punkt 4 av

anvisningarna till 9 §. Vid bestämmandet

av skogsbruksvärdet skall

skogsmarksvärdet urskiljas ur totalvärdet

och särskilt angivas.

4. Med värde av övrig

mark förstås fastighetens värde

av icke produktiv mark samt värde

av vattentäckt område som hör till

fastigheten. Med icke produktiv

mark avses sådan mark som på

grund av sin beskaffenhet ej kan

ekonomiskt utnyttjas för jordbruk

eller skogsbruk.

4. a. Med värde av särskilda

tillgångar förstås fastighetens

värde av sådana särskilda förmåner

eller naturtillgångar o. d.,

som skulle verka höjande på köpeskillingen

vid en överlåtelse. Häri inräknas

exempelvis värdet av sådana

byggnader och anläggningar, som ej

kunna anses behövliga för jordbruks-

eller skogsbruksdrift, värdet

av grusfyndigheter, jakt och fiske

samt servitutsrätt.

4. b. Med exploateringsvärd

e förstås det värde, som fastigheten

eller del därav äger utöver

jordbruksvärde, skogsbruksvärde,

värde av övrig mark samt värde av

särskilda tillgångar på grund av att

mark som hör till fastigheten kan

tillgodogöras för bebyggelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Om exploateringsvärde belöper endast

på viss del eller vissa delar av

en fastighet, skall sådan del eller sådana

delar till läge och storlek angivas

i fastighetslängden. Ha särskilda

områden på en fastighet olika

exploateringsvärden, skola dessa

likaledes angivas i längden.

till 22 §.

2. a. Avdrag medgives för sådan

värdeminskning å till jordbruket eller

till dess binäringar eller till

skogsbruket hörande driftbyggnader,

därunder inbegripna för driften nödiga

bostadsbyggnader, som dessa

även med normalt underhåll och aktsam

vård äro underkastade. Avdraget

bör bestämmas till viss procent

av byggnadens värde. Detta skall anses

vara lika med anskaffningskostnaden.

Kan denna icke visas, skall

såsom byggnads värde anses två

tredjedelar av det under beskattningsåret

gällande taxerade jordbruksvärdet,

minskat med däri ingående

skogsmarksvärde, i den mån

det överstiger 25 000 kronor, samt

med skäligt värde å mera betydande

naturtillgångar och särskilda förmåner.

Dessa anses såsom mera betydande,

om värdet därå överstiger en

tiondedel av det taxerade jordbruksvärdet.

Procenttalet bör bestämmas

olika allt efter den tid en byggnad

av ifrågavarande art anses kunna

för sitt ändamål utnyttjas. Vid bestämmande

av denna tid skall vederbörlig

hänsyn tagas exempelvis därtill,

att en av arrendator uppförd

byggnad enligt arrendeavtalet icke

skall vid arrenderättens upphörande

lösas av jordägaren (jfr punkt 7 av

anvisningarna till 29 §).

2. a. Avdrag medgives för sådan

värdeminskning å till jordbruket

eller till dess binäringar eller till

skogsbruket hörande driftbyggnader,

därunder inbegripna för driften nödiga

bostadsbyggnader, som dessa

även med normalt underhåll och aktsam

vård äro underkastade. Avdraget

bör bestämmas till viss procent

av byggnadens värde. Detta skall anses

vara lika med anskaffningskostnaden.

Kan denna icke visas, skall

såsom byggnads värde anses två

tredjedelar av summan av under beskattningsåret

gällande taxerat jordbruksvärde,

skogsmarksvärde, värde

av övrig mark och värde av särskilda

tillgångar, minskat med skäligt

värde av mera betydande naturtillgångar

och särskilda förmåner.

Skogsmarksvärdet inräknas dock

med högst 25 000 kronor. Naturtillgångar

och särskilda förmåner anses

såsom mera betydande, om värdet

därav överstiger en tiondedel av

ovannämnda summa. Procenttalet

bör bestämmas olika allt efter den

tid en byggnad av ifrågavarande art

anses kunna för sitt ändamål utnyttjas.

Vid bestämmande av denna tid

skall vederbörlig hänsyn tagas exempelvis

därtill, att en av arrendator

uppförd byggnad enligt arrendeavtalet

icke skall vid arrenderättens

upphörande lösas av jordägaren (jfr

punkt 7 av anvisningarna till 29 §).

Såsom för —- -——----— nödig bostadsbyggnad.

Fasta maskiner -—---—----—--första stycket.

Därest inkomst-------om jordbruksfastighet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

9

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969 och tillämpas första gången

vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Äldre bestämmelser om frälseränta

gäller alltjämt beträffande frälseränta som finns vid utgången av

år 1968.

2t Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 72

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

2:o) Förslag

till

Förordning

om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440)

Härigenom förordnas, dels att avdelning A, avdelning B punkterna 1, 5

och 10 samt avdelningarna F och G skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni

19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

A. Allmänna värderingsgrunder

Skogsmark med------där bedrivas.

Skogens avkastning------skogen hänförts.

Eftersom det -—— ----framtida avverkningar.

Om det —------—----att utröna

För taxeringen —------följande sätt.

Uppskattning sker ----—---f<

Särskilda värden —-— — —--det

1 viss nedan angiven ordning beaktas

onormal förekomst av kalmark.

Att särskilda förmåner å skogsmark

— såsom skogsbete, möjlighet

till jakt, andra byggnader å skogen

ån skogskojor och liknande mera

tillfälliga byggnader, servitutsrätt

o. dyl. — skola beaktas i annan ordning

än i denna instruktion angives,

framgår av punkt 4 av anvisningarna

till 9 § och punkt 2 av anvisningarna

till 10 § kommunalskattelagen.

ir skogsbruket,

avverkas.

Att särskilda förmåner på skogsmark

—- såsom möjlighet till jakt,

sådan byggnad på skogen, som ej är

behövlig för skogsbruksdrift, servitutsrätt

o. dyl. — skola beaktas i annan

ordning än i denna instruktion

angives, framgår av punkt 4 av anvisningarna

till 9 § och punkt 4 a av

anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen.

B. Bestämmelser rörande uppskattningen

1. Vad som förstås med skogsmark.

Såsom skogsmark skall upptagas---för skogsproduktion.

Såsom skogsmark skall däremot---frösådd m. m.

Till skogsmark--—---kan påräknas.

Värdet av mark som icke skall Värdet av mark som icke skall

upptagas såsom skogsmark även- upptagas såsom skogsmark skall, på

som, i förekommande fall, av bete å sätt framgår av punkt 4 av anvis
1

Senaste lydelse av avdelning A och avdelning B punkt 5 se 1956: 179 samt av avdelning F

se 1964:116.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

11

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

skogsmark skall, på sätt framgår av ningarna till 9 § kommunal skattelapunkt

4 av anvisningarna till 9 § gen, inräknas i värde av övrig mark.

kommunalskattelagen, inräknas i

värdet av fastigheten i övrigt.

5. Virkesförrådets uppskattning.

a) Det å------ädel lövskog).

b) Virkesförrådet skall------medtagas ej.

c) Därest det -------därigenom äventyras.

Sådan summarisk uppskattning

som ovan sagts må ej ske, där tillfredsställande

uppgifter för en fullständig

uppskattning är o för handen.

d) För taxeringsenhet i Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län

med mindre än 50 hektar skogsmark

samt för taxeringsenhet i övriga delar

av landet med mindre än 25 hektar

skogsmark får i stället för den

summariska uppskattning som anvisas

under c) virkesförrådet uppskattas

såsom hänförligt till en av tre

eller fyra virkesförrådsklasser och

det förråd av grov barrskog som ingår

i virkesförrådet bedömas som i

procent uttryckt hänförligt till en av

tre eller fyra grovleksklasser. Lövskogens

andel anses därvid ingå i

skogsvärdet med genomsnittlig procentandel.

e) Sådan summarisk uppskattning

som sagts under c) eller d) får

ej ske, om tillfredsställande uppgifter

för en fullständig uppskattning

äro för handen.

10. Skogsmarksvärdet. 10. Skogsmarksvärdet.

Skogsmarksvärdet beräknas--— — antagna sammansättningen.

Å skogsmark-----— ovan sagts.

Det med —----- — — -----— — — å skogen.

Utgöres skogsmark till större eller

mindre del av sammanhängande kalmarksområden,

vilka av ålder ligga

skoglösa och ej kunna göras skogbärande

utan kulturåtgärder, må värdet

av dessa områden nedsättas till

lägst hälften av det enligt ovan angivna

bestämmelser uppskattade

värdet. Därest det kan antagas att av

den skogsmark å en taxeringsenhet,

som återstår sedan dylika sammanhängande

lcalmarksområden undantagits,

mer än fem procent utgöres

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

av kalmark, må värdet å so stor del

av den återstående kalmarken, som

överskjuter fem procent, reduceras

med en tredjedel.

Därest skogsmarken---en tredjedel.

Genom nedsättning som i de bada

föregående styckena sagts må dock

värdet å den skogsmark nedsättningen

avser ej nedbringas under

det värde som skulle tillkomma marken

vid användning för annat ändamål

än skogsbruk, häri ej inbegripet

värdet av sådan förmån å skogsmarken

som enligt punkt 4 av anvisningarna

till 9 § kommunalskattelagen

ej skall inräknas i skogsmarkens

värde.

För sådana ---—---där s

Genom nedsättning som i föregående

stycke sagts må dock värdet av

den skogsmark nedsättningen avser

ej nedbringas under det värde som

skulle tillkomma marken vid användning

för annat ändamål än

skogsbruk, häri ej inbegripet värdet

av sådan förmån på skogsmarken

som enligt punkt 4 av anvisningarna

till 9 § kommunalskattelagen ej

skall inräknas i skogsmarkens värde.

F. Lokala skogstaxeringsanvisningar

Före varje--- -—• — — — å markvärdet.

I de — — —------växande skog.

De lokala skogstaxeringsanvisningarna

skola ock innefatta hjälptabeller

för taxering av skogsmark

och växande skog, så uppställda att

därur för vanligen förekommande

fall direkt kunna för olika ifrågakommande

omkostnadsklasser utfinnas

skogsvärde per kubikmeter

samt skogsmarksvärde per hektar.

Hjälptabellerna böra innehålla upplysningar

för beräkning av motsvarande

värden även i andra fall än de

normalt förekommande, såsom då

särskild reduktion av värdet skall

ske på grund av tekniska fel eller

onormalt höga allmänna kostnader

för skogsbruket eller då särskilt avdrag

varom ovan sagts skall ske vid

markvärdets bestämmande. Särskilda

hjälptabeller skola upprättas för

taxeringen vid sådan summarisk

uppdelning av virkesförrådet som

omförmäles under B. i punkt 5 c).

Den omständigheten---finnas

De lokala skogstaxeringsanvisningarna

skola ock innefatta hjälptabeller

för taxering av skogsmark

och växande skog, så uppställda att

därur för vanligen förekommande

fall direkt kunna för olika ifrågakommande

omkostnadsklasser utfinnas

skogsvärde per kubikmeter

och skogsvärde per hektar samt

skogsmarksvärde per hektar. Hjälptabellerna

böra innehålla upplysningar

för beräkning av motsvarande

värden även i andra fall än de

normalt förekommande, såsom då

särskild reduktion av värdet skall

ske på grund av tekniska fel eller

onormalt höga allmänna kostnader

för skogsbruket eller då särskilt avdrag

varom ovan sagts skall ske vid

markvärdets bestämmande. Särskilda

hjälptabeller skola upprättas för

taxeringen vid sådan summarisk

uppdelning av virkesförrådet som

omförmäles under B. i punkterna 5

c) och d).

ändamålsenligt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

13

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

G. Uppgifter som ankomma på beskattningsnämnd

Vid taxeringen uppskattar beskattningsnämnd

skogsmarkens

areal och virkesförrådet, fördelat på

trädslag och förrådsgrupper, i förekommande

fall enligt de mera summariska

grunder som angivas under

B. i punkt 5 c), och bedömer markens

godhetsgrad samt skogens avsättningsläge

(omkostnadsklass).

Uppskattningen kontrolleras såvitt

möjligt mot tillgängliga uppgifter

från riksskogstaxer ingen eller eljest

rörande virkesförråd m. m. I hjälptahell

utfinner nämnden de skogsvärden

per kubikmeter växande skog

och de skogsmarksvärden per hektar

skogsmark, som skola tillämpas

i varje särskilt fall. Taxeringen

verkställes med ledning därav, med

de avvikelser som föranledas av bestämmelserna

under B. här ovan

samt de lokala skogstaxeringsanvisningarna.

Vid taxeringen uppskattar beskattningsnämnd

skogsmarkens

areal och virkesförrådet, fördelat på

trädslag och förrådsgrupper, i förekommande

fall enligt de mera summariska

grunder som angivas under

B. i punkterna 5 c) och d), och bedömer

markens godhetsgrad samt

skogens avsättningsläge (omkostnadsklass).

Uppskattningen kontrolleras

såvitt möjligt mot tillgängliga

uppgifter från riksskogstaxeringen

eller eljest rörande virkesförråd

m. m. I hjälptabell utfinner nämnden

de skogsvärden per kubikmeter

växande skog eller de skogsvärden

per hektar samt de skogsmarksvärden

per hektar skogsmark, som skola

tillämpas i varje särskilt fall.

Taxeringen verkställes med ledning

därav, med de avvikelser som föranledas

av bestämmelserna under B.

här ovan samt de lokala skogstaxeringsanvisningarna.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969 och tillämpas första

gången vid 1970 års allmänna fastighetstaxering.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

3:o) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom. och 4 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. och 4 § förordningen den 26 juli 1947

om statlig förmögenhetsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §.

1 mom. Vid förmögenhetsberäkningen---tillgångar upptagas:

a) fastighet, frälseränta inbegri- a) fastighet;

pen;

b) tomträtt, vattenfallsrätt;---berättigades livstid eller för tid, som

icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.

4 §•

Värdesättning av---meddelade bestämmelser.

Fastighet, frälseränta inbegripen,

upptages till det taxeringsvärde, som

vid nämnda tidpunkt var för densamma

gällande. Var sådant värde

då ej åsatt eller har under beskattningsåret

omständighet inträffat,

som kan under taxeringsperioden

påkalla förändrad värdering, upptages

fastigheten till det taxeringsvärde,

som för taxeringsåret bliver den
-

Fastighet upptages till det taxeringsvärde,

som vid nämnda tidpunkt

var för densamma gällande.

Var sådant värde då ej åsatt eller har

under beskattningsåret omständighet

inträffat, som kan under taxeringsperioden

påkalla förändrad värdering,

upptages fastigheten till det

taxeringsvärde, som för taxeringsåret

bliver densamma åsatt.

samma åsatt.

Tomträtt eller--- —- normala förhållanden.

Lös egendom,-----—-— är nedlagd.

Fordran, som löper -— — ---——- förfallen ränta.

Fordran, som ej —--—--- upptages icke.

Värdepapper, som-----normala förhållanden.

Annan för -—• —----under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av------och IV.

Rättighet, som------år motsvarat.

Är rättighet — —----yngstes ålder.

Andel i-------i likvidation.

Övrig lös------normala förhållanden.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969 och tillämpas första

gången vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Äldre bestämmelser om

frälseränta gäller alltjämt beträffande frälseränta som finns vid utgången av

år 1968.

1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. se 1986: 726.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

15

4:o) Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, dels att 144 § 2 mom., 150 § 3 mom. och 159 §

taxeringsförordningen den 23 november 19561 skall upphöra att gälla, dels

att 131 § 1 mom., 133 § 1 mom., 135 § 1 och 2 mom,, 136 § 1 mom., 139 § 1

och 2 mom., 143 § 2 mom., 144 § 1 mom., 145 och 147 §§, 148 § 3 mom., 149

och 151—153 §§, 154 § 2 och 3 mom., 160 § 1 mom., 163 § 1 mom., 172 §

samt 173 § 1 och 2 mom. liksom rubriken omedelbart före 147 § förordningen

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att till förordningen

skall fogas två nya paragrafer, 135 a och 155 §§, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

131 §.

1 mom. För allmän---finnas fastighetstaxeringsnämn
d

e r.

Fastighetstaxeringsnämnds verksamhetsområde är fastig hetstax eringsdistrikt.

Fastighetstaxeringsdistrikt skall--— ett fastighetstaxeringsdistrikt.

Indelning i distrikt verkställes av Indelning i distrikt verkställes av

länsstyrelsen senast den 30 april länsstyrelsen senast den 1 mars

året näst före taxeringsåret. året näst före taxeringsåret.

133 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnd består —■ — sju ledamöter.

Ordföranden och -—-----

I övrigt--— —-------- —

Därest med — — — — •—---

Består fastighetstaxeringsdistrikt - Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

jämte suppleanter, en

för varje ledamot, skall förrättas senast

den 30 juni året näst före taxeringsåret.

I samband med valet må

av kommunalfullmäktige en av ledamöterna

utses att på kommunens bekostnad

deltaga uti de i 144 § 1 mom.

och 145 § omförmälda sammanträdena.

Om utgången---------

1 Senaste lydelse av 131 § 1 mom., 135 f

3 mom., 151—153 §§, 154 § 2 och 3 mom.,

omedelbart före 147 § se 1963:683, av 133 i

148 § 3 mom. och 159 § se 1965:753.

— i fastighetstaxeringsdistrikt.

valda ledamöter.

— vara fem.

---olika kommunerna.

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

jämte suppleanter, en

för varje ledamot, skall förrättas senast

den 30 juni året näst före taxeringsåret.

I samband med valet må

fullmäktige utse en av ledamöterna

att på kommunens bekostnad deltaga

uti de i 144 § 1 mom. och 145 § omförmälda

sammanträdena.

— de valda.

i 2 mom., 144 § 1 mom., 147 och 149 §§, 150 §

160 § 1 mom., 172 §, 173 § 1 mom. och rubriken

j 1 mom. se 1964:53 samt av 135 § 1 mom., 145 §,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

135

1 m o m. Länsstyrelsen förordnar

senast den 30 april året näst före det

år, då allmän fastighetstaxering äger

rum, erforderligt antal personer

inom länet, som genom sin verksamhet

kunna antagas besitta sakkunskap

i fråga om fastighetsvärdering,

(fastighetstaxeringsombud)

att inom områden, som länsstyrelsen

bestämmer, samordna arbetet

i fastighetstaxeringsnämnderna.

Fastighetstaxeringsombuds verksamhetsområde

skall vara så stort, som

omständigheterna lämpligen medgiva,

och omfatta flera fastighetstaxeringsdistrikt.

Ett fastighetstaxeringsdistrikt

må ej uppdelas mellan

olika fastighetstaxeringsombud. Fastighetstaxeringsombud

må icke vara

ledamot av fastighetstaxeringsnämnd

i länet.

1 m o in. Länsstyrelsen förordnar

senast den 1 mars året näst före det

år, då allmän fastighetstaxering äger

rum, erforderligt antal personer

inom länet, som genom sin verksamhet

kunna antagas besitta sakkunskap

i fråga om fastighetsvärdering,

(fastighetstaxeringsombud)

att inom områden, som länsstyrelsen

bestämmer, samordna arbetet

i fastighetstaxeringsnämnderna.

Fastighetstaxeringsombuds verksamhetsområde

skall vara så stort, som

omständigheterna lämpligen medgiva,

och omfatta flera fastighetstaxeringsdistrikt.

Ett fastighetstaxeringsdistrikt

må ej uppdelas mellan olika

fastighetstaxeringsombud. Fastighetstaxeringsombud

må icke vara ledamot

av fastighetstaxeringsnämnd i

länet.

Det åligger -

arbetets fortskridande.

2 mom. I län, där länsstyrelsen

så finner erforderligt, förordnar

länsstyrelsen senast den 30 april året

näst före år, då allmän fastighetstaxering

äger rum, två personer

(konsulenter för taxering

av vattenfallsfastighet)

att vid nämnda taxering biträda

nämnderna, såvitt angår taxering av

outbyggda vattenfall, kraftverk och

regleringsdammar. Av konsulenterna

skall den ene företräda taxeringsteknisk

och den andre vattenkraftteknisk

sakkunskap.

Konsulenterna skola------

Konsulent äger,-------

2 mom. I län, där länsstyrelsen

så finner erforderligt, förordnar

länsstyrelsen senast den 1 mars året

näst före år, då allmän fastighetstaxering

äger rum, två personer

(konsulenter för taxering

av vattenfallsfastighet)

att vid nämnda taxering biträda

nämnderna, såvitt angår taxering av

outbyggda vattenfall, kraftverk och

regleringsdammar. Av konsulenterna

skall den ene företräda taxeringsteknisk

och den andre vattenkraftteknisk

sakkunskap,

vid taxeringen.

---i beslut.

135 a §.

Det åligger lokal skattemyndighet

att

1) ombesörja sortering av inkomna

deklarationer och andra uppgifter,

2) svara för längdföring av fastighetstaxeringsnämnds

beslut och i

fastighetslängden anteckna skiljaktig

mening av ordföranden,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3) ombesörja att anmäld eller på

annat sätt känd förändring i äganderätten

till fastighet, som skall upptagas

i fastighet slängd, införes i denna

längd,

4) översända deklarationer samt

utdrag av protokoll och övriga handlingar

som inkommit från fastighetstaxering

snämnd till länsstyrelsen senast

den 31 mars under taxeringsåret

samt fastighetslängderna på den

tid och i den ordning Kungl. Maj:t

föreskriver,

5) i den omfattning Kungl. Maj:t

eller länsstyrelsen föreskriver, i övrigt

medverka vid taxering sarbetet.

136

1 m o in. Till ledning vid allmän

fastighetstaxering skall för varje fastighet,

med undantag för sådan, som

avses i 5 § 2 mom. eller 5 § 4 mom.

kommunalskattelagen, av fastighetens

ägare utan anmaning avgivas

deklaration (allmän fastighetsdeklaration).

Därest fastighet

innehaves av någon, som enligt

47 § kommunalskattelagen är att

anse såsom ägare eller är i ägares

ställe skyldig att erlägga skatt för

garantibelopp för fastigheten, skall

vad nu sagts om ägare i stället gälla

sådan innehavare.

Allmän fastighetsdeklaration skall

Allmän fastighetsdeklaration skall

1 m o in. Till ledning vid allmän

fastighetstaxering skall för varje fastighet,

med undantag för sådan, som

avses i 5 § 1 mom. c), 2 mom. eller

4 mom. kommunalskattelagen, av

fastighetens ägare utan anmaning

avgivas deklaration (allmän

fastighetsdeklaration).

Därest fastighet innehaves av någon,

som enligt 47 § kommunalskattelagen

är att anse såsom ägare eller är

i ägares ställe skyldig att erlägga

skatt för garantibelopp för fastigheten,

skall vad nu sagts om ägare i

stället gälla sådan innehavare.

ivfattas---— fastställt formulär.

innehålla —---och anskaffnings
-

kostnader.

Är jordbruksfastighet —-----eller innehavaren.

Kungl. Maj :t--------statistiskt ändamål.

139

1 m o in. Till ledning vid allmän

fastighetstaxering skall lokal skattemyndighet

avlämna de till myndigheten,

enligt vad därom är särskilt

stadgat, överlämnade lagfartsförteckningarna

för tiden från och med

den 1 juli året näst före det, då allmän

fastighetstaxering senast ägde

rum, till och med den 30 juni det år,

då uppgiften skall avlämnas.

Hypoteksinrättning skall----

1 m o in. Till ledning vid allmän

fastighetstaxering skall lokal skattemyndighet

avlämna de till myndigheten,

enligt vad därom är särskilt

stadgat, överlämnade avskrifterna av

lagfartsbevis för tiden från och med

den 1 juli året näst före det, då allmän

fastighetstaxering senast ägde

rum, till och med den 30 juni det år,

då uppgiften skall avlämnas.

— skall avlämnas.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Byggnadsnämnd skall underrätta

lokal skattemyndighet om beviljat

byggnadslov inom myndighetens

verksamhetsområde senast en må
-

2 m o in. Uppgifter enligt 1 mom.

skola avlämnas senast den 20 juli

året näst före det, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, samt ingivas

till länsstyrelsen i det län, där

fastigheten är belägen.

nåd efter det att beslutet om byggnadslov

meddelades.

Uppgifterna skola

2 mom. Uppgifter enligt 1 mom.

första och andra styckena skola avlämnas

senast den 20 juli året näst

före det, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, samt ingivas till länsstyrelsen

i det län, där fastigheten

är belägen,

uppgifter avser.

143

2 m o m. Före sammanträde, varom

i 144 § 1 mom. förmäles, har

landskamreraren att på grundval av

de uppgifter, som jämlikt 139 § avlämnats,

och de upplysningar, som

eljest kunna vinnas, verkställa undersökning

rörande fastigheternas

allmänna saluvärde å länets landsbygd.

Länsstyrelsen äger kalla lämpligt

antal personer med ingående

kännedom om fastighetsvärdena att

därvid tillhandagå landskamreraren

med upplysningar.

144

1 mom. Senast den 15 augusti

året näst före det, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, skola

efter kallelse av länsstyrelsen

ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna

å länets landsbygd, de

ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd,

som av kommunalfullmäktige

därtill utsetts enligt 133 § 1

mom. sjätte stycket, de ledamöter

i sådan nämnd, som utsetts av

landstingskommunens förvaltningsutskott,

ävensom fastighetstaxeringsombuden

sammanträda inför

landskamreraren å en eller flera

lämpliga orter för förberedande

överläggningar rörande tillämpningen

av de allmänna grunderna vid

den förestående allmänna fastighetstaxeringen;

och äger länsstyrelsen

§•

2 m o m. Före sammanträde, varom

i 144 § 1 mom. förmäles, har

landskamreraren att på grundval av

de uppgifter, som jämlikt 139 § avlämnats,

och de upplysningar, som

eljest kunna vinnas, verkställa undersökning

rörande fastigheternas

allmänna saluvärde. Länsstyrelsen

äger kalla lämpligt antal personer

med ingående kännedom om fastighetsvärdena

att därvid tillhandagå

landskamreraren med upplysningar.

§•

1 in o m. Senast den 20 september

året näst före det, då allmän

fastighetstaxering skall äga rum,

skola efter kallelse av länsstyrelsen

ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna,

de ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd,

som utsetts enligt

133 § 1 mom. sjätte stycket, de

ledamöter i sådan nämnd, som utsetts

av landstingskommunens förvaltningsutskott,

samt fastighetstaxeringsombuden

sammanträda inför

landskamreraren på lämplig ort

för förberedande överläggningar om

tillämpningen av de allmänna grunderna

vid den förestående allmänna

fastighetstaxeringen. Länsstyrelsen

kan till dessa sammanträden

kalla även andra personer, som på

grund av sin verksamhet eller av

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse)

till dessa sammanträden kalla jäm

väl andra personer, vilka på grund

av sin verksamhet eller eljest kunna

antagas äga sakkunskap rörande

fastighetsvärdena inom länet eller

delar därav eller ock särskilt rörande

värdering av skogsmark och skog.

Vid sådant sammanträde redogör

landskamreraren för priserna vid

försäljning av fastigheter inom länet

under tiden efter senaste allmänna

fastighetstaxering och för de

slutsatser beträffande fastigheternas

allmänna saluvärde, som enligt

hans mening kunna dragas av dessa

priser, så ock för övriga av honom

kända förhållanden av beskaffenhet

att inverka på nämnda värde. Därjämte

skall landskamreraren framlägga

jämlikt 143 § 1 mom. andra

stycket upprättat förslag till lokala

skogstaxeringsanvisningar ävensom,

i den mån så finnes erforderligt, förslag

till särskilda anvisningar jämväl

i andra hänseenden, såsom angående

redovisningen av olika ägoslag,

värdesättning av övrig mark

och bete å skogsmark samt enhetliga

grunder för taxeringen av annan

fastighet med mera. Avser sammanträdet

överläggning angående

taxeringen inom allenast viss del av

länet, skola redogörelserna och förslagen

därefter lämpas.

För sådana--------

145

Sedan de av fastighetsprövningsnämnden

fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna

och övriga

anvisningar för fastighetstaxeringen

kommit fastighetstaxeringsombudet

och ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna

tillhanda och innan

nämnderna börja det egentliga

arbetet, skall fastighetstaxeringsombudet,

efter samråd med förste taxeringsintendenten

angående tid och

plats, sammankalla ordförandena

och de av länsstyrelsen och landstingskommunens

förvaltningsutskott

kande nr 72 år 1968

(Föreslagen lydelse)

annan anledning kunna antagas äga

sakkunskap om fastighetsvärdena

inom länet eller om värdering av

fastigheter.

Vid sådant sammanträde redogör

landskamreraren för priserna vid

försäljning av fastigheter inom länet

under tiden efter senaste allmänna

fastighetstaxering och för de

slutsatser om fastigheternas allmänna

saluvärde, som enligt hans mening

kunna dragas av dessa priser,

samt för övriga förhållanden av beskaffenhet

att inverka på nämnda

värde. Därjämte skall landskamreraren

framlägga det förslag till lokala

skogstaxeringsanvisningar som

upprättats enligt 143 § 1 mom. andra

stycket samt i behövlig utsträckning

förslag till särskilda anvisningar

i andra hänseenden, såsom angående

förfarandet vid bestämmande

av olika delvärden samt enhetliga

grunder för taxeringen av jordbruksfastighet

och fastighet med mera.

Avser sammanträdet överläggning

angående taxeringen inom endast

viss del av länet, skola redogörelserna

och förslagen därefter

lämpas.

för taxeringen.

§•

Sedan de av fastighetsprövningsnämnden

fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna

och övriga

anvisningar för fastighetstaxeringen

kommit fastighetstaxeringsombudet

och ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna

tillhanda och innan

nämnderna börja det egentliga

arbetet, skall fastighetstaxeringsombudet,

efter samråd med förste taxeringsintendenten

angående tid och

plats, sammankalla ordförandena

och de av länsstyrelsen och landstingskommunens

förvaltningsutskott

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse)

utsedda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna

inom sitt verksamhetsområde

ävensom de ledamöter i

dessa fastighetstaxeringsnämnder,

som enligt 133 § 1 mom. sjätte stycket

utsetts att deltaga i sådant sammanträde,

till överläggningar rörande

det förestående taxeringsarbetet.

Vid överläggningarna bör uppmärksamhet

ägnas åt åtgärder för befordrande

av likformig taxering

samt åt spörsmål, som kunna förväntas

vålla fastighetstaxeringsnämnderna

svårigheter.

(Föreslagen lydelse)

utsedda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna

inom sitt verksamhetsområde

ävensom de ledamöter i

dessa fastighetstaxeringsnämnder,

som enligt 133 § 1 mom. sjätte stycket

utsetts att deltaga i sådant sammanträde,

till överläggningar rörande

det förestående taxeringsarbetet.

Även andra ledamöter i nämnderna

få kallas om särskilda skäl föreligga.

Vid överläggningarna skola förenämnda

anvisningar, särskilt de däri

angivna värderingsgrunderna, genomgås.

Uppmärksamhet bör ägnas

åt åtgärder för befordrande av likformighet

och rättvisa i taxeringen

samt åt spörsmål, som kunna förväntas

vålla fastighetstaxeringsnämnderna

svårigheter.

IV. Om fastighetstaxeringsnämnder- IV. Om fastighetstaxeringsnämnder - nas verksamhet nas verksamhet m. m.

147 §.

Länsstyrelsen har att vaka över

att fastighetstaxeringsarbetet inom

länet ordnas och bedrives ändamålsenligt.

Det åligger förste taxering sintendenten

att övervaka fastighetstaxering

snämndernas och fastighetstaxeringsombudens

arbete samt att vid

behov lämna råd, upplysningar och

annat bistånd.

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande--- — dess fullgörande,

2) mottaga, ordna och granska 2) mottaga och granska deklara
deklarationer,

uppgifter och andra tioner, uppgifter och andra handhandlingar,

lingar,

3) vidtaga åtgärder---uppgifters införskaffande,

4) tillse att anmälda eller eljest

kända förändringar i avseende å

äganderättsförhållandena bliva iakttagna

och införda i fastighetslängden,

5) kalla nämndens ledamöter till

sammanträde, leda nämndens arbete

samt vid sammanträdena föra ordet

och vara föredragande,

6) ombesörja förandet av nämn
-

4) kalla nämndens ledamöter till

sammanträde, leda nämndens arbete

samt vid sammanträdena föra ordet

och vara föredragande,

5) ombesörja förandet av nämn
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

dens protokoll och längder samt öv- dens protokoll samt övriga göromål

riga göromål av expeditionell art, av expeditionell art,

samt

7) avgiva yttranden i besvärsmål. 6) avgiva yttranden i besvärsmål.

Vid fullgörande--------kan anvisas.

148 §.

3 mom. Förste taxeringsintendenten

eller av honom beordrad

tjänsteman äger närvara vid sammanträde

med fastighetstaxeringsnämnd

till fullgörande av vad honom

åligger enligt 172 §, jämförd med

59 §.

Fastighetstaxeringsombud äger--

3 m o m. Förste taxeringsintendenten

eller av honom beordrad

tjänsteman äger närvara vid sammanträde

med fastighetstaxeringsnämnd

till fullgörande av vad honom

åligger enligt 1V7 § andra stycket.

— -— i besluten.

149 S.

Vid fastighetstaxeringsnämndens

första sammanträde skall ordföranden,

innan taxeringsarbetet tager sin

början, avgiva noggrann redogörelse

ej mindre rörande av fastighetsprövningsnämnden

fastställda enhetsvärden

och övriga värderingsgrunder,

såvitt distriktet berör, än även rörande

de köp av jordbruksfastighet

inom distriktet, som förekommit under

tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering,

samt de slutsatser

beträffande fastigheternas allmänna

saluvärde i orten, som enligt ordförandens

mening kunna dragas av de

vid dessa köp tillämpade priser. Finnas

inom distriktet fastigheter med

skog, bör i redogörelsen tillika lämnas

upplysning rörande det virkesförråd,

som i medeltal per hektar

finnes inom länet eller vederbörlig

del därav, och dess fördelning på

trädslagsklasser och förrådsgrupper

samt, i förekommande fall, trädslag

ävensom rörande innehållet i övrigt

av de lokala skogstaxeringsanvisningarna.

Vid fastighetstaxeringsnämndens

första sammanträde skall ordföranden,

innan taxeringsarbetet tager sin

början och i närvaro av fastighetstaxeringsombudet,

avgiva noggrann

redogörelse för värderingsgrunder

och andra anvisningar, som fastiglietsprövningsnämnden

fastställt och

som berör distriktet samt de slutsatser

om fastigheternas allmänna

saluvärde i orten, som enligt ordförandens

mening kunna dragas av

priser som tillämpats vid fastighetsköp

under tiden efter senaste allmänna

fastighetstaxering. Finnas inom

distriktet fastigheter med skog,

skall i redogörelsen även ingå upplysning

om det virkesförråd, som i

medeltal per hektar finnes inom det

område av länet, vari distriktet är

beläget, samt virkesförrådets fördelning

på trädslagsklasser, förrådsgrupper

och om det har betydelse

trädslag inom samma område.

151 §.

Vad i — —---------- beträffande fastighetstaxeringsnämnd.

Beslut må------------— — ifrågavarande taxering.

Ordföranden har att i fastighets- Anser ordföranden att värde bort

längden angiva det värde, han ansett åsättas annorlunda än fastighets
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

böra föreslås, i de fält, då fastighets- taxeringsnämnden beslutat, skall

taxeringsnämndens beslut utfallit på han på deklaration eller därvid foannat

sätt. gad handling angiva det värde, han

ansett böra åsättas, samt i protokollet

anteckna de fall, i vilka detta

skett. Utdrag av protokollet i detta

hänseende skall därefter tillställas

den lokala skattemyndigheten så

snart det kan ske.

Annan ledamot, —----— — —---av protokollet.

Av nämnden — —------------till protokollet.

152 8.

Fastighetstaxeringsnämndens arbete

bör taga sin början senast den

5 oktober året näst före taxeringsåret,

dock att vad nu sagts icke har

avseende å Stockholm. Arbetet skall

vara avslutat i länen senast den 25

mars och i Stockholm senast den 15

juni under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens preliminära

beslut om taxeringsvärden

skall föreligga färdigt senast den 25

januari under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande

skall senast den 31 sistnämnda

månad med allmänna posten tillsända

ägare eller därmed likställd

innehavare av skattepliktig fastighet

underrättelse om det för fastigheten

preliminärt upptagna taxeringsvärdet.

Underrättelsen skall även innehålla

upplysning, att ägaren eller innehavaren

av fastigheten äger senast

den 25 påföljande februari till fastighetstaxeringsnämndens

ordförande

avgiva skriftliga erinringar mot förslaget

ävensom att särskild underrättelse

om det slutliga beslutet icke

kommer att utsändas, därest erinringar

icke avgivas eller det prelimi
-

Fastighetstaxeringsnämndens arbete

bör taga sin början senast den 5

oktober året näst före taxeringsåret.

Arbetet skall vara avslutat senast den

25 mars under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens preliminära

beslut om taxeringsvärden

skall föreligga färdigt senast den 25

januari under taxeringsåret. Senast

påföljande dag skall nämndens ordförande

ha tillställt lokal skattemyndighet

samtliga fastighetsdeklarationer.

Sedan lokal skattemyndighet infört

fastighetstaxeringsnämndens

preliminära beslut till taxering i fastighetslängden

skall myndigheten så

snart det kan ske återsända deklarationerna

till ordföranden.

Lokal skattemyndighet skall senast

den 31 januari under taxeringsåret

underrätta ägare eller därmed

likställd innehavare av skattepliktig

fastighet om det taxeringsvärde för

fastigheten som preliminärt upptagits.

Underrättelsen skall även innehålla

upplysning, att ägaren eller

innehavaren av fastigheten äger senast

den 25 påföljande februari till

fastighetstaxeringsnämndens ordförande

avgiva skriftliga erinringar

mot förslaget samt att särskild underrättelse

om det slutliga beslutet

icke kommer att utsändas, om erinringar

icke avgivas eller det preliminärt

upptagna taxeringsvärdet

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

23

(Nuvarande lydelse)

närt upptagna taxeringsvärdet oförändrat

fastställes. Därjämte skall underrättelsen

innehålla upplysning om

vad som skall iakttagas vid anförande

av besvär över fastighetstaxeringsnämndens

beslut rörande taxeringen.

Sedan fastighetstaxeringsnämnden

preliminärt åsatt fastigheterna i distriktet

taxeringsvärden, skall fastighetslängden

under tio dagar viss angiven

tid på dagen hållas tillgänglig

inom kommunen å lämplig kommunal

expedition, med rätt för ägare

eller därmed likställd innehavare av

fastighet inom distriktet att på sätt

och inom tid, som i nästföregående

stycke stadgas, avgiva erinringar,

åliggande det ordföranden att sådant

i vederbörlig ordning kungöra.

(Föreslagen lydelse)

oförändrat fastställes. Därjämte

skall underrättelsen innehålla upplysning

om vad som skall iakttagas

vid anförande av besvär över fastighetstaxeringsnämndens

beslut om

taxeringen.

Sedan de preliminärt åsatta taxeringsvärdena

blivit upptagna i fastighetslängden

skall längden under

tio dagar viss angiven tid på dagen

hållas tillgänglig inom kommunen

på lämplig kommunal expedition,

med rätt för ägare eller därmed likställd

innehavare av fastighet inom

distriktet att på sätt och inom tid

som angives i föregående stycke avgiva

erinringar. Lokal skattemyndighet

skall efter samråd med ordförande

i fastighetstaxeringsnämnd senast

den 10 februari under taxeringsåret

utfärda kungörelse härom.

Lokal skattemyndighet skall så

snart det kan ske efter den 25 februari

översända fastiglietslängden

till fastighetstaxeringsnämndens

ordförande.

153 §.

Sedan tiden------— — besluta härom.

Nämndens beslut skola, där de

skilja sig från de preliminära besluten,

antecknas i fastighetslängderna.

Fastighetslängden underskrives,

sedan taxeringarna slutligt fastställts,

av fastighetstaxeringsnämndens

ordförande och de ledamöter,

som utsetts att justera nämndens

protokoll.

Nämndens beslut skall, om det

skiljer sig från det preliminära beslutet,

antecknas och meddelas till

lokal skattemyndighet i den ordning

som föreskrives av Kungl. Maj:t eller

myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

När taxeringarna slutligt fastställts,

skall fastighetstaxeringsnämndens

ordförande ofördröjligen

meddela detta till den lokala skattemyndigheten

samt återsända fastighetslängden

och fastighetsdeklarationerna.

Lokal skattemyndighet antecknar

i längden slutligt beslut som

skiljer sig från preliminärt beslut

och underskriver därefter längden.

154 §.

2 mom. Senast den 31 mars eller 2 mom. Senast den 31 mars skall

vad angår Stockholm den 21 juni fastighetstaxeringsnämndens ordföskall

fastighetstaxeringsnämndens rande till länsstyrelsen insända fas
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ordförande till länsstyrelsen insända

fastighetsdeklarationerna och övriga

handlingar ävensom fastighetstaxeringsnämndens

protokoll. Fastighetslängderna

skola avlämnas å den tid

och i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver.

3 in o ni. Fastighetslängderna i

huvudskrift eller bestyrkt avskrift,

skola vara att tillgå för landskamreraren,

taxeringsintendent och fastighets

pr övning snämnden samt i den

ordning, Kungl. Maj :t föreskriver,

utom vad angår Stockholm, offentligen

framläggas inom vederbörande

kommun under minst 14 dagar före

den 15 maj under taxeringsåret.

(Föreslagen lydelse)

tighetstaxeringsnämndens protokoll

och övriga handlingar.

3 mom. Fastighetslångd i huvudskrift

eller bestyrkt avskrift skall

i den ordning Ivungl. Maj :t föreskriver

offentligen framläggas inom

kommunen under minst 14 dagar före

den 15 maj under taxeringsåret.

155 §.

Kungl. Maj:t meddelar de närmare

föreskrifter om fas tighet staxeringsnämnds

och fastighetstaxeringsombuds

arbete som behövas utöver

bestämmelserna i denna förordning.

160 §.

1 mom. Fastighetsprövnings- 1 mom. Fastighetsprövningsnämnds

arbete skall vara avslutat se- nämnds arbete skall vara avslutat senast

den 31 oktober under taxerings- nast den 31 oktober under taxeringsåret,

i Stockholm den 30 november, året.

163 §.

1 m o m. Över beslut------vederbörande kommun.

Besvären skola----- •— — prövningsnämndens kansli.

Besvären skola vara inkomna Besvären skola vara inkomna se
i

länen senast den 15 maj un- nast den 15 maj under taxeringsåret,

der taxeringsåret och

i Stockholm senast den 10

augusti under taxeringsåret.

172 §.

Utöver vad-------—- allmän fastighetstaxering:

1) 13—15 §§, 16 § 1 mom. å) samt

2 och 3 mom. ävensom 17—19 §§

med för taxeringsnämnder och prövningsnämnder

gemensamma bestämmelser

samt med föreskrifter om

riksskattenämnden m. m.,

2) 46 § angående-------

1) 13—15 §§, 16 § 2 och 3 mom.

liksom 17—19 §§ med för taxeringsnämnder

och prövningsnämnder gemensamma

bestämmelser samt med

föreskrifter om riksskattenämnden

in. in.,

—- myndighet m. in.,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

(Nuvarande lydelse)

3) 47—50 §§ angående gemensamma

bestämmelser rörande deklarationer

och andra uppgifter, dock att

samtliga ledamöter av vederbörande

beskattningsnämnd, så ock konsulent

för taxering av vattenfallsfastighet

äga deltaga i granskningen av deklarationer

och uppgifter, som avlämnats

till ledning vid allmän fastighetstaxering,

i) 59 och 72 §§ angående taxeringsnämndernas

verksamhet,

5) 123—125 §§ angående viten,

samt

6) 126—128 §§ med särskilda föreskrifter.

(Föreslagen lydelse)

3) 47—50 §§ angående gemensamma

bestämmelser rörande deklarationer

och andra uppgifter, dock att

samtliga ledamöter av fastighetstaxeringsnämnd,

så ock konsulent för

taxering av vattenfallsfastighet äga

deltaga i granskningen av deklarationer

och uppgifter, som avlämnats

till ledning vid allmän fastighetstaxering,

4) 123—125 §§ angående viten,

samt

5) 126—128 §§ med särskilda föreskrifter.

173 §.

1 mom. Bestämmelserna i---

1) Vad i 129 § 1 mom.------

2) Vad i 129 § 5 mom.-----

de personer, som till sammanträde

enligt 144 § 1 eller 2 mom. särskilt

inkallats av länsstyrelsen eller

till sammanträde enligt 145 § inkallats

efter länsstyrelsens medgivande,

de ordförande i fastighetstaxeringsnämnd,

som på vederbörlig kallelse

inställt sig till sådant sammanträde,

varom förmäles i 144 § 1 eller

2 mom. eller 145 §, samt

de personer, —-----andra

3) Vadi---------i

2 mom. I 165 § -------av

Angående goltgörelse av statsmedel

för verkställande av undersökning,

varom i 159 § förmäles, förordnar

Kungl. Maj:t.

----skall iakttagas.

--av vattenfallsfastighet.

-----av upplysningar,

de personer, som till sammanträde

enligt 144 § 1 mom. särskilt inkallats

av länsstyrelsen eller till sammanträde

enligt 145 § inkallats efter

länsstyrelsens medgivande,

de ordförande i fastighetstaxeringsnämnd,

som på vederbörlig kallelse

inställt sig till sådant sammanträde,

som angives i 144 § 1 mom.

eller 145 §, samt

stycket.

fastighetsprövningsnämnd.

Kungl. Maj :t.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969.

Motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen återfinns under

följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen.

Inledning, s. 27—28

Allmänna synpunkter m. in., s. 28—66

Frågor som rör grunderna för taxering av fastighet, s. 67—104

Frågor som rör särskild fastighetstaxering m. m., s. 104—112

Taxeringsförfarandet vid allmän fastighetstaxering, s. 112—136

Taxeringsorganisationen vid allmän fastighetstaxering m. in., s. 137—141

Kursverksamhet, s. 142—145.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts de likalydande motionerna

I: 1028 av herr Lundberg och 11:1301 av herr Lothigius, vari hemställts,

att riksdagen måtte antaga de i proposition nr 154 framlagda förslagen med

den ändringen att punkt 2 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 erhåller ändrad lydelse på sätt nedan sägs.

Anvisningar

till 22 §.

2. a. Avdrag medgives för sådan värdeminskning å till jordbruket eller

till dess binäringar eller till skogsbruket hörande driftbyggnader, därunder

inbegripna för driften nödiga bostadsbyggnader, som dessa även med normalt

underhåll och aktsam vård äro underkastade. Avdraget bör bestämmas

till viss procent av byggnadens värde. Detta skall anses vara lika med

anskaffningskostnaden. Kan denna icke visas, skall såsom byggnadsvärde

anses två tredjedelar av summan av under beskattningsåret gällande taxerat

jordbruksvärde, skogsvärde, värde av övrig mark och värde av särskilda

tillgångar, minskat med skäligt värde, av mera betydande naturtillgångar

och särskilda förmåner. Skogsvärdet inräknas dock med högst 25 000 kronor.

Naturtillgångar och särskilda förmåner anses såom mera betydande,

om värdet därav överstiger en tiondedel av ovannämnda summa. Procenttalet

bör bestämmas olika allt efter den tid en byggnad av ifrågavarande

art anses kunna för sitt ändamål utnyttjas. Vid bestämmande av denna tid

skall vederbörlig hänsyn tagas exempelvis därtill, att en av arrendator uppförd

byggnad enligt arrendeavtalet icke skall vid arrenderättens upphörande

lösas av jordägaren (jfr punkt 7 av anvisningarna till 29 §).

Såsom för---nödig bostadsbyggnad.

Fasta maskiner ---första stycket.

Därest inkomst — --om jordbruksfastighet.

Till stöd för yrkandet i motionerna anförs i huvudsak följande.

Genom de föreslagna nya reglerna för taxering av jordbruksfastighet,

måste en ändring ske av bestämmelserna om rätt till avdrag för värdeminskning

av byggnad i jord- och skogsbruk, i de fall anskaffningskostnaden

för byggnad inte kan visas. Enligt nu gällande lydelse skall såsom

byggnads värde anses två tredjedelar av det under beskattningsåret gällande

taxerade jordbruksvärdet, minskat med däri ingående skogsmarksvärde,

i den mån det överstiger 25 000 kr., samt med skäligt värde å mera betydande

naturtillgångar och särskilda förmåner. I propositionen föreslås att

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968 27

dessa regler skall ändras så att såsom byggnads värde skall anses två tredjedelar

av summan av under beskattningsåret gällande taxerat jordbruksvärde,

skogsmarksvärde, värde av övrig mark och värde av särskilda tillgångar,

minskat med skäligt värde av mera betydande naturtillgångar och

särskilda förmåner. Skogsmarksvärdet skall dock inräknas med högst

25 000 kr. Kommittéförslaget har enligt propositionen i denna del som enda

syfte att inte åstadkomma någon rubbning av effekten i inkomstskattehänseende.

Motionärerna anser dock att en rubbning inträder i de fall man i

värdeminskningsunderlaget inräknar sådana värden som uppenbarligen

inte till någon del representerar värde av byggnad och som inte tidigare

ingått i underlaget. Ett sådant värde är skogsmarksvärdet som enbart skall

avse värdet av skogsmarken. Å andra sidan ingår ej i avskrivningsunderlaget

någon del av skogsvärdet, vari dock enligt propositionen värdet av

byggnad och andra anläggningar, som är behövliga för skogsbruksdrift,

skall ingå. Även i värdet av övrig mark ingår ej några byggnader. Detta

värde kan dock sägas ha tidigare ingått i värdeminskningsunderlaget såsom

en del av det taxerade jordbruksvärdet.

Utskottet

På grundval av 1966 års fastighetstaxeringskommittéers betänkande »Fastighetstaxeringens

regler och organisation» (SOU 1968: 32) framläggs i propositionen

förslag till ändrade regler för allmän fastighetstaxering. Ändringarna

är i huvudsak av teknisk natur och syftar till att åstadkomma ökad

rättvisa och likformighet samt vissa förenklingar vid fastighetstaxeringen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1969, så att de kan tilllämpas

vid nästa allmänna fastighetstaxering år 1970.

I propositionen lämnas inledningsvis i informativt syfte en redogörelse

för fastighetstaxeringskommittéernas rekommendationer mot bakgrunden

av erfarenheterna från 1965 års allmänna fastighetstaxering rörande värderingen

av olika typer av fastigheter samt utformningen av längder och

deklarationsblanketter. Dessa rekommendationer, som i allt väsentligt biträds

av departementschefen, är avsedda att ligga till grund för de anvisningar,

som i administrativ väg skall utfärdas till 1970 års allmänna fastighetstaxering.

Utskottet har inte funnit anledning att i vidare mån än som framgår av

det följande framföra speciella synpunkter på de i detta avsnitt av propositionen

redovisade frågorna. I fortsättningen behandlar utskottet mera ingående

endast de förslag till ändringar i skatte- och taxeringsförfattningarna,

som är av allmänt intresse eller som föranlett förslag till ändringar eller

särskilda uttalanden från utskottets sida.

Enligt nuvarande bestämmelser i kommunalskattelagen (KL) skall det

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

totala taxeringsvärdet för jordbruksfastighet uppdelas i delvärdena jordbruksvärde,

skogsvärde samt tomt- och industrivärde. De delar av en jordbruksfastighet,

som är att hänföra till jordbruksdriften, skall vid fastighetstaxeringen

åsättas ett värde motsvarande det allmänna saluvärdet. Värderingen

av skogsmark och växande skog skall däremot ske enligt tämligen

komplicerade regler i skogsvärderingsinstruktionen med utgångspunkt från

det avkastningsvärde, som kan erhållas vid ett genomsnittligt bedrivet rationellt

och uthålligt skogsbruk.

Förslaget i propositionen innebär i huvudsak att jordbruksfastighets taxeringsvärde

skall uppdelas i följande fem delvärden, nämligen jordbruksvärde,

skogsbruksvärde, värde av övrig mark, värde av särskilda tillgångar

samt exploateringsvärde, och att ett förenklat förfarande skall införas för

beräkning av skogsvärde på jordbruksfastighet med en skogsmarksareal

understigande, i norrlandslänen 50 och i landet i övrigt 25 hektar.

Såvitt utskottet kunnat finna kommer den föreslagna uppdelningen av

jordbruksfastighets taxeringsvärde att underlätta värderingen och bidra till

större enhetlighet och likformighet vid taxeringen. Det summariska förfarandet

för uppskattning av skogsvärde på fastigheter med ringa skogsmarksareal,

vilken uppskattning till huvudsaklig del kan göras med hjälp

av tabeller, är ägnat att i väsentlig mån förenkla taxeringsarbetet i fråga om

flertalet skogsfastigheter och synes leda till ett från beskattningssynpunkt

tillfredsställande resultat. Utskottet vill emellertid särskilt framhålla angelägenheten

av att i fastighetslängden antecknas uppgifter om virkesförrådet

eller genomsnittsvärdet i respektive virkesförrådsklass för att underlätta

möjligheten att vid inkomsttaxeringen beräkna avdrag för värdeminskning

av skog. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

Enligt nuvarande bestämmelser i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL

skall — om anskaffningsvärdet på byggnader inte kan visas — såsom underlag

för beräkning av värdeminskningsavdrag på byggnader vid den årliga

inkomsttaxeringen anses 2/3 av det taxerade jordbruksvärdet minskat med

däri ingående skogsmarksvärde, i den mån det överstiger 25 000 kr., och

med skäligt värde på mera betydande naturtillgångar och särskilda förmåner.

För att anpassa reglerna om avdrag för värdeminskning av byggnader i

jord- och skogsbruket till de föreslagna bestämmelserna om taxering av

jordbruksfastighet föreslås att den ovannämnda schablonregeln utformas

på så sätt att värdeminskningsunderlaget beräknas till 2/3 av summan av

taxerat jordbruksvärde, skogsmarksvärde, värde av övrig mark och värde av

särskilda tillgångar minskat med skäligt värde av mera betydande naturtillgångar

och särskilda förmåner. Därvid skall skogsmarksvärdet inräknas

med högst 25 000 kr.

I motionerna I: 1028 och II: 1301 framhålles att skogsmarksvärdet endast

avser värdet av skogsmarken, medan värdet av de byggnader som är be
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968 29

hövliga för skogsbruket ingår i skogsvärdet. Motionärerna hemställer därför

att i det schablonmässigt bestämda värdeminskningsunderlaget för byggnader

i stället för skogsmarksvärdet skall inräknas skogsvärdet med högst

25 000 kr.

För närvarande tas i praxis vid fastighetstaxeringen hänsyn till förekomsten

av bostadsbyggnader för skogspersonalen och andra byggnader för

skogsbruksdriften vid fastställandet av värdet av den växande skogen

(skogsvärdet). I den mån byggnaderna representerar ett övervärde för taxeringsenheten

i fråga redovisas övervärdet som ett särskilt förmånsvärde, vilket

ingår i det taxerade jordbruksvärdet. Ett sådant värde på överbyggnad

kommer enligt förslaget i propositionen att ingå i värdet av särskilda tillgångar.

Ett bifall till motionärernas förslag skulle därför leda till ett från

rättvisesynpunkt otillfredsställande resultat i alla de fall då byggnaderna

på en jordbruksfastighet inte alls eller till mycket obetydlig del används för

skogsbruksdriften. Utskottet kan därför inte tillstyrka bifall till motionerna.

Liksom departementschefen och flertalet remissmyndigheter är utskottet

av den uppfattningen att man genom den föreslagna schablonregeln i allt

väsentligt bibehåller effekten i inkomstskattehänseende av nuvarande regler

om värdeminskningsavdrag för byggnader på jordbruksfastighet. En förutsättning

för att regeln inte skall medföra oenhetliga värden som underlag

för värdeminskningsavdragen vid inkomsttaxeringen är emellertid att riksskattenämnden

i sina rekommendationer inför 1970 års allmänna fastighetstaxering

framlägger mera detaljerade anvisningar än tidigare rörande

värderingen av byggnader på skogen.

De nuvarande metoderna för värdering av byggnader på skogen låter sig

svårligen förena med de principer som gäller vid inkomstbeskattningen för

beräkning av värdeminskningsavdrag för byggnader. Utskottet är medvetet

om att en samordning av bestämmelserna är komplicerad och kräver ingående

överväganden. Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget

att bestämmelserna om taxering av byggnader på skogen och reglerna om

värdeminskningsavdrag för byggnader på jordbruksfastighet blir föremål

för fortsatta överväganden inom fastighetstaxeringskommittéerna. Med hänsyn

härtill bör den i propositionen föreslagna schablonmetoden för beräkning

av värdeminskningsunderlag för byggnader i inkomstkällan jordbruksfastighet

ses som ett provisorium i avvaktan på att frågan får sin slutliga

lösning.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen även i denna del.

Vid sin granskning av de framlagda författningsförslagen har utskottet

uppmärksammat, att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen den 7

december 1951 (nr 790) om ändring i kommunalskattelagen innehåller en

schablonregel — utformad på samma sätt som regeln i punkt 2 a av anvisningarna

till 22 § KL — för bestämmande av värdet på byggnader vid övergången

från koniantmässig till bokföringsmässig redovisning av jordbruks
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

inkomst. Utskottet föreslår att ifrågavarande bestämmelse ändras så att den

står i överensstämmelse med den föreslagna regeln i punkt 2 a av anvisningarna

till 22 § KL.

Övriga i propositionen framlagda förslag till ändringar i fråga om fastighetstaxeringen

och taxeringsförfarandet har inte föranlett några erinringar

från utskottets sida.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen —- med anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 154 och med avslag på motionerna I: 1028 och

II: 1301 —■ antar

A) de vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370),

2) förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen

den 1 juni 1951 (nr 440),

3) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom.

och 4 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig

förmögenhetsskatt,

4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23

november 1956 (nr 623);

B) följande såsom utskottets förslag betecknade

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen

den 7 december 1951 (nr 790) om ändring i kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen

den 7 december 1951 om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3. För skattskyldig, som vid senare

tidpunkt än ovan under 2. sägs

övergår till beräkning av inkomst av

jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga

grunder, skola bestämmelserna

under 2. äga motsvarande tilllämpning,

dock att, därest den ur
-

( Utskottets förslag)

3. För skattskyldig, som vid senare

tidpunkt än ovan under 2. sägs

övergår till beräkning av inkomst av

jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga

grunder, skola bestämmelserna

under 2. äga motsvarande tilllämpning,

dock att, därest den ur
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968

31

(Nuvarande lydelse)

sprungliga kostnaden för nyuppsättning

av inventarier och djur

samt anskaffningskostnad för byggnad

icke kunna visas, värdet å befintliga

inventarier och djur skall,

där icke särskilda omständigheter

till annat föranleda, upptagas till

belopp, som motsvara de värden,

som av riksskattenämnden fastställts

närmast före det första räkenskapsårets

ingång, samt värdet å byggnader

skall upptagas till belopp, motsvarande

två tredjedelar av det vid

den närmast före sistnämnda tidpunkt

verkställda fastighetstaxeringen

åsatta jordbruksvärdet, minskat

med däri ingående skogsmarksvärde,

i den mån det överstiger

25 000 kronor, samt med skäligt värde

å mera betydande naturtillgångar

och särskilda förmåner. Har riksskattenämnden

icke fastställt värde

å djur, bestämmes värdet till allmänna

saluvärdet, reducerat med

det procenttal, varmed de av nämnden

närmast före nyssnämnda tidpunkt

fastställda värdena å olika

slag av djur understiga motsvarande

genomsnittspriser å dessa djurslag.

(Utskottets förslag)

sprungliga kostnaden för nyuppsättning

av inventarier och djur

samt anskaffningskostnad för byggnad

icke kunna visas, värdet å befintliga

inventarier och djur skall,

där icke särskilda omständigheter

till annat föranleda, upptagas till

belopp, som motsvara de värden,

som av riksskattenämnden fastställts

närmast före det första räkenskapsårets

ingång, samt värdet å byggnader

skall upptagas till belopp, motsvarande

två tredjedelar av summan

av vid den närmast före sistnämnda

tidpunkt verkställda fastighetstaxeringen

åsatta jordbruksvärdet,

skogsmarksvärdet, värdet av övrig

mark och värdet av särskilda tillgångar,

minskat med skäligt värde

av mera betydande naturtillgångar

och särskilda förmåner. Skogsmarksvärdet

inräknas dock med

högst 25 000 kronor. Har riksskattenämnden

icke fastställt värde å djur,

bestämmes värdet till allmänna saluvärdet,

reducerat med det procenttal,

varmed de av nämnden närmast

före nyssnämnda tidpunkt fastställda

värdena å olika slag av djur understiga

motsvarande genomsnittspriser

å dessa djurslag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969 och tillämpas första gången

beträffande räkenskapsår som börjar den 1 januari 1970.

Stockholm den 5 december 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), fröken Ranmark

(s), herrar Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson

(h), Lundström (fp), Wirmark (s) och Stadling (s); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Gustafson i Göteborg*

(fp), Engkvist (s), Vigelsbo (ep), Andersson i Essvik (s), Eriksson

i Bäckmora (ep), fru Holmqvist (s), herrar Enskog (fp), Carlstein (s) och

Hammarsten (s).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:376 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris ''proposition med förslag till förordning om ändring i i tulltaxan den 12 januari 1968 a1 i texten