Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motioner angående tidpunkten för kommuns besvär över taxering till kommunal inkomstskatt.

1968-03-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1968:9, Betänkande med anledning av motioner angående tidpunkten för kommuns besvär över taxering till kommunal inkomstskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1968

1

Nr 9

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner angående

tidpunkten för kommuns besvär över taxering

till kommunal inkomstskatt.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna 1: 389 av herrar Tistad och Skårman samt

11:490 av herr Wcrbro m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställer om förslag till ändring av taxeringsförordningen,

varigenom tidpunkten för anförande av kommuns besvär jämlikt 76 § förordningen

utsträcks till utgången av oktober månad under taxeringsåret.

Enligt 74 § taxeringsförordningen må kommun anföra besvär i fråga om

taxering till kommunal inkomstskatt. Besvärsrätten är begränsad till taxering

av betydelse för kommunens ekonomi. Taxeringsförordningens bestämmelser

angående besvärsrätt för kommuner avser jämväl landstingskommun,

municipalsamhälle och annan menighet, som äger utöva beskattningsrätt.

I 45 § taxeringskungörelsen stadgas att den lokala skattemyndigheten

senast den 31 juli under taxeringsåret skall tillställa kommunens styrelse

avskrift av inkomstlängden. I 76 § taxeringsförordningen föreskrivs Aidare

att kommuns besvär över taxeringsnämnds beslut skall anföras före utgången

av augusti månad under taxeringsåret, medan taxeringsintendent

äger anföra besvär intill utgången av april månad året efter taxeringsåret.

Kommunen har således formellt en månad på sig att ö\rer\7äga huruvida besvär

skall anföras i en taxeringsfråga.

Frågan om utsträckande av kommuns besvärstid prövades av förra årets

riksdag. De då framställda motionsyrkandena gick emellertid längre än det

nu förevarande. Motionärerna önskade då att besvärstiden för kommuner

skulle utsträckas till den 30 april året efter taxeringsåret eller samma

tid som gäller för taxeringsintendenten. Utskottet framhöll i sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 23 att kommunernas intressen i stor utsträckning

torde kunna tillvaratas av såväl de kommunvalda ledamöterna i

taxeringsnämnden som taxeringsintendenten, vars besvärsrätt inte är begränsad

enbart till den statliga taxeringen. Det torde inte vara ovanligt att

kommunerna rådgör med taxeringsintendenten för att erhålla upplysningar

i taxeringsfrågor och, i den händelse den egna besvärstiden är försutten, söka

intressera taxeringsintendenten att föra talan inom den utsträckta be
1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1968

svärstid, som gäller för honom. Utskottet erinrade även om kommuns möjlighet

att framställa yrkande om eftertaxering till kommunal inkomstskatt.

Det då framställda yrkandet om ett utsträckande av kommuns besvärstid

till den 30 april året efter taxeringsåret skulle enligt utskottets mening stå i

strid mot principen om snabbhet och effektivitet i taxeringsprocessen och

skulle med hänsyn till den kommunikation, som skall föregå prövningsnämndens

beslut, medföra en ytterligare ökning av de redan nu stora och

icke önskvärda anhopningarna av mål mot slutet av prövningsnämndens

arbetsperiod.

I de förevarande motionerna framhålls att det i praktiken visat sig att

de lokala skattemyndigheterna inte hinner färdigställa inkomstlängderna

inom föreskriven tid, varför själva grunden för kommunens besvärsrätt undanrycks.

I t. ex. Stockholm har därför den tjänsteman som skall föra

stadens talan i skatteärenden löst problemet så att reservationsbesvär anförs

i de fall där motiv kan tänkas föreligga för att kommunen skall uppträda

som part i skatteprocess. Sedan inkomstlängderna färdigställts och

tillgång till aktuella deklarationer föreligger kan besvären fullföljas eller

återkallas. Detta innebär givetvis merarbete för såväl vederbörande tjänsteman

som för taxeringsmyndigheterna. I de flesta kommuner saknas tjänstemän

med fullmakt att föra kommunens talan i skattemål. Denna uppgift

handhas i regel av drätselkammare eller kommunalnämnd. Under den korta

tid som förflyter från det avskrift av inkomstlängden kommit kommunen

till handa och till besvärstidens utgång den 31 augusti torde det av praktiska

skäl vara förenat med svårigheter att hinna besluta om eventuella

överklaganden. Om en kommun inte hunnit överklaga en taxering återstår

möjligheten att vända sig till vederbörande taxeringsintendent i länet och

söka förmå denne att föra talan i målet. Ett sådant tillvägagångssätt är

emellertid förenat med nackdelar i och med att kommunen och taxeringsintendenten

kan ha olika uppfattningar i sakfrågan och kommunen således

skall vara beroende av taxeringsintendenten huruvida talan skall föras.

Enligt motionärernas mening är det högst otillfredsställande att tiden för

kommunens besvär över taxeringsnämnds beslut utgår redan den 31 augusti

under taxeringsåret. De anser det önskvärt att besvärstiden utsträckes till

åtminstone den 31 oktober.

Utskottet

Jämlikt 76 § taxeringsförordningen skall kommuns besvär över taxeringsnämnds

beslut anföras före utgången av augusti månad under taxeringsåret.

I motionerna hemställs att denna tidpunkt utsträcks till den 31 oktober

samma år. Till stöd för sitt yrkande åberopar motionärerna att det stundom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1968

visat sig vara omöjligt för den lokala skattemyndigheten att tillställa kommunen

inkomst- och fastighetslängden före den 31 juli under taxeringsåret

och att därigenom själva grunden för kommunernas möjligheter att anföra

besvär i rätt tid undanröjts.

De skäl som bevillningsutskottet förra året i sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 23 åberopade mot en utsträckning av tiden för kommuns besvärsrätt

äger alltjämt giltighet.

Utskottet kan således inte finna att nu gällande ordning kan innebära

någon avsevärd olägenhet för kommunerna. Enbart granskningen av inkomst-

eller fastighetslängden torde endast i undantagsfall kunna vara avgörande

för om en kommun skall uppträda som part i en taxeringsprocess.

De taxeringsärenden i vilka kommun numera har anledning föra talan är

sannolikt relativt få till antalet och kommunens intressen torde i de fall, då

en taxeringsprocess kan bli aktuell, i stor utsträckning kunna tillvaratas av

de kommunalvalda ledamöterna i taxeringsnämnden. Utskottet vill också

erinra om kommunens möjligheter att före den ordinarie besvärstidens utgång

hålla sin talan öppen genom reservationsbesvär och att — om den ordinarie

besvärstiden försuttits — intressera taxeringsintendenten för att för

kommunens räkning föra talan inom den utsträckta besvärstid som gäller

för honom. Härtill kommer att kommun — liksom taxeringsintendent —- bär möjlighet att framställa yrkande om eftertaxering.

På grund av det anförda och då ett bifall till motionärernas yrkande skulle

vara ägnat att motverka önskvärd snabbhet och effektivitet i taxeringsprocessen

avstyrker utskottet motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna I: 389 och II: 490.

Stockholm den 5 mars 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Wärnberg (s), Tage Johansson (s), Gösta

Jacobsson (h), Lundström (fp), Wirmark (s) och Tistad (fp); samt

från andra kammaren: herrar Brandt (s), Gustafson i Göteborg (fp),

Engkvist (s), Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson i Essvik (s), Eriksson i

Bäckmora (ep), Enskog (fp), Kristenson (s) och Lothigius (h).

Reservation

av herrar Tistad och Enskog.

MARCUS BOKTR. STHLM IS68 680028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.