Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

1968-01-16 · 64 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 60 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till

bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank,

till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning

under år 1967, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna

samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund

(h), Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s) och Enarsson (h);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Franzén i Motala

(s), Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s) och Ullsten (fp).

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 är 1968

Till Riksdagens Bankoutskott

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning under år 1967. Valutastyrelsens berättelse samt en redogörelse

för riksbankens jubileumsfonds finansiella ställning vid utgången av

1967 bifogas.

Kreditpolitiken

Bedömningen av konjunkturutsikterna för 1967 vid början av året pekade på

en fortsatt ganska svag tillväxt av den totala efterfrågan och produktionen under

våren medan det var sannolikt att ett uppsving skulle inträffa under senare

hälften av året, varigenom den totala produktionsökningen väntades stiga till

4%. Bytesbalansen med utlandet, som försämrats påtagligt under 1965 och

sedan något förbättrats 1966 beräknades bli ungefär oförändrad med ett importöverskott

på ca 1 700 mkr.

Den faktiska utvecklingen under året kom att i väsentliga avseenden avvika

från den förväntade. Den inhemska efterfrågan blev nagot svagare än väntat,

och några märkbara uppsvingstendenser framträdde inte under hösten.

Den totala produktionsökningen stannade vid drygt 3 %. Bytesbalansen, å

andra sidan, utvecklades gynnsammare än väntat och importöverskottet och

därmed även hela bytesbalansens underskott reducerades kraftigt.

De i denna situation vidtagna stabiliseringspolitiska åtgärderna var naturligen

avsedda att motverka konjunkturavmattningen och dess effekter på sysselsättningen.

Kreditpolitiken hade lättats redan under andra halvåret 1966, ehuru diskontot

varit oförändrat 6 % sedan höjningen i juni. Straffräntan vid bankernas upplåning

i riksbanken hade avskaffats i sin generella form i juli 1966 och kvarstod

endast för banker som ej uppfyllde likviditetskvotskraven. Bankernas upplåning

i riksbanken reducerades. Deras likviditetskvoter steg mer än vad som förklaras

av säsongmässiga faktorer.

Under första halvåret 1967 sänktes riksbankens diskonto i två etapper med

sammanlagt en procentenhet. Den första sänkningen, från 6 till 5 Va %, gjordes

fr. o. m. den 3 februari och den andra, från 51/a% till 5%, fr. o. m.

den 10 mars. Bankernas räntesatser vid in- och utlåning följde vid båda tillfällena

diskontot, varigenom den högsta inlåningsräntan blev 53/4%. Emissionsräntorna

för långa obligationer föll även med diskontosänkningens fnlla be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

lopp till 5 3A % för de hypoteksinstitutsobligationer som ligger lägst i ränteavseende.

Den relativt starka nedgången i de langa räntorna får ses mot bakgrunden

av läget under våren på obligationsmarknaden, som utmärktes av stark

efterfrågan på nytt material från alla placerargruppers sida och förväntningar

om en större nedgång i diskontot än den som faktiskt realiserades.

Den statliga upplåningspolitiken och riksbankens marknadsoperationer bidrog

också till likviditetsförbättringen inom banksystemet. Budgetöverskottet under

första halvaret var mindre än föregående år och återbetalningen till riksbanken

lägre. Vid början av hösten var bankernas kassalikviditet god och förbättrades

senare genom det stora statliga utgiftsöverskottet. Någon stimulans från upplåningspolitikens

sida var därför inte nödvändig, utan upplåningsoperationerna

inriktades på att begränsa utgiftsöverskottets likviditetseffekt med bibehållande

av ett mycket lätt läge; i detta syfte emitterades korta statslån vid två tillfällen

och i november ett langt statslan. Riksbankens marknadsoperationer omfattade

även köp av bostads- och industriobligationer.

Bankernas upplåningsbehov i riksbanken var betydligt lägre än föregående år.

Deras genomsnittliga nettoställning per rapportdag var under första halvåret

—393 mkr (1966 —488 mkr) och under andra halvåret fram till och med den 15

november -j-6 mkr (1966 —241 mkr). Bankernas likvida tillgångar i vid mening,

inkluderande stats- och hypoteksobligationer och utländska valutor, steg under

januari—november 1967 med 1 540 mkr mot 64 mkr under motsvarande

period 1966.

Den lätta kreditmarknaden tillät en stark ökning av den totala kreditströmmen

till stat, kommuner, bostäder och näringslivet. Den totala nettokreditgivningen

(inkl. medel anskaffade genom aktieemissioner) synes ha uppgått till

över 16 miljarder kronor mot ca 13 miljarder kronor 1966. Eu betydande del utgjordes

av obligationsemissioner. De under året tecknade beloppen utgjorde

8 995 mkr (1966 7 160 mkr). För andra låntagare än staten uppgick de tecknade

beloppen till 6 550 mkr (1966 5 685 mkr), varav bostadsinstituten tog 3 825 mkr

(1966 4 180 mkr), kommunerna 635 mkr (1966 460 mkr), näringslivet 1 870 mkr

(1966 950 mkr) och utländska låntagare 100 mkr (1966 0 mkr). Huvuddelen av

emissionerna ägde rum under våren av skäl som berörts tidigare; under hösten

var emissionstakten påtagligt lägre. Bostadsinstitutens emissionsverksamhet

skedde i form av löpande försäljning över året och avsåg till en tiondel finansiering

av kontors- och affärshus.

Bostadsbyggandets finansiering har under 1967 icke lett till problem av samma

typ som under 1965 och 1966. Efter diskussioner mellan representanter för

regeringen, riksbanken, affärsbankerna, sparbankerna och postbanken träffades

i början av året en överenskommelse att bankinstituten skulle bevilja byggnadskrediter

till de byggnadsföretag som ingick i igångsättningsprogrammet för statligt

belånade bostäder. I det läge som rått på kreditmarknaden synes det icke

ha förelegat några svårigheter att realisera denna överenskommelse.

Som tidigare anmärkts utvecklades Sveriges bytesbalans med utlandet under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

5

året i gynnsam riktning och underskottet reducerades påtagligt. Fram till utgången

av oktober hade valutareserven stigit med 747 mkr mot 157 mkr under motsvarande

period 1966.

Den 18 november beslöt den brittiska regeringen, efter konsultation med Internationella

valutafonden, att sänka pundets paritetsvärde från US $ 2,80 till

2,40 — en devalvering med 14,8 %. Bland andra länder som devalverade i detta

sammanhang märktes Danmark och den danska kronans värde reducerades med

7,9 %. Av de större industriländerna följde emellertid icke något Storbritanniens

exempel.

Bankofullmäktige — liksom regeringen, som till följd av Sveriges medlemskap

i Internationella valutafonden jämväl hade att ta ställning till frågan — beslöt

den 18 november att bibehålla den svenska kronans paritetsvärde oförändrat.

Den svenska ekonomiens styrka, vårt näringslivs konkurrensförmåga och utvecklingen

av våra valutareserver motiverade klart att en nedskrivning av den svenska

kronans värde icke företogs. En krondevalvering skulle också på ett avgörande

sätt motverkat de tendenser mot lägre pris- och kostnadsstegringar som

under det senaste året framträtt inom vår ekonomi. Även ur internationell synpunkt

var det svenska beslutet tillfredsställande, eftersom det bidrog att begränsa

devalveringsåtgärderna till ett fatal länder, något som givetvis var nödvändigt

för att syftet att återställa balansen i Storbritanniens utrikesbetalningar

skulle uppnås.

Den brittiska devalveringen utlöste, vilket var väntat, en allmän oro pa valutamarknaderna

och förstärkte den stegring av räntenivån i de viktigaste länderna

som fortgått sedan något halvår tillbaka. Sverige påverkades relativt starkt av

denna oro, och under perioden 18 november—13 december strömmade utländska

valutor till ett värde av ca eu miljard kronor ut från riksbanken. Bland de tiansaktioner

som låg bakom denna valutaförlust märktes särskilt utländska bankers

omväxling av tillgodohavanden i svenska kronor, överföringar från utländska

dotterbolag i Sverige, påskyndade importbetalningar samt i viss mån återbetalningar

av svenska företags skulder i utlandet.

I detta läge måste man räkna med faran, att åtgärder för att säkra sig mot en

krondevalvering kunde sprida sig till en större grupp av företag och att, oberoende

härav, det faktum att Sverige var ett land med relativt lag räntenivå kunde

leda till en viss valutautströmning. Bankofullmäktige beslöt därför den 14

december att vidtaga eu serie åtgärder som skulle medföra en åtstramning av tillgången

och höjning av priset på kortfristig kredit och klart visa att de svenska

myndigheterna stod fast vid sitt beslut av den 18 november.

Åtgärderna omfattade först en höjning fr. o. in. den 15 december av riksbankens

diskonto från 5 % till 6 %. Samtidigt infördes på nytt straffränteregler av

samma typ som före juli 1966, dvs. banker skulle betala straffränta för upplåning

i riksbanken som översteg 50 % eller 25 % av de egna fonderna; gränsen

bestämdes med hänsyn till om banken uppfyllde de av riksbanken rekommenderade

likviditetskvoterna. Straffräntesatsen sattes till 9 %. Vidare beslöt full
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

mäktige att hemställa hos Kungl. Maj:t om förordnande om kassakvoter för

bankaktiebolagen enligt 1962 års likviditets- och kassakvotslag. Kungl Maj:t

meddelade sådant förordnande den 15 december och den 21 december utfärdade

riksbanken tillämpningsföreskrifter som innebar att fr. o. m. den 2 januari 196S

de fem största bankerna skulle ha minst 2 % och övriga banker minst 1 % av

sin inlåning från allmänheten innestående på checkräkning i riksbanken. Slutligen

beslöt fullmäktige att vid beräkning av likviditetskvoter hälften av en banks

utländska nettotillgodohavanden skulle räknas som likvid tillgång; tidigare hade

dessa tillgodohavanden i sin helhet inräknats bland de likvida tillgångarna.

Bankofullmäktiges åtgärder var förestavade uteslutande av omsorg om valutaställningen

och av hänsyn till det internationella ränteläget. Den inhemska

konjunktursituationen motiverade en fortsatt lätt kreditpolitik. Genom att omedelbara

och kraftiga åtgärder vidtogs för att stoppa valutautströmningen skapades

förutsättningar för att så snart som möjligt kunna lätta kreditåtstramningen.

Bankernas annonserade in- och utlaningsräntor höjdes efter diskontohöjningen

med en procentenhet med undantag av inlåningsräkningen med 12 månaders

uppsägning för vilken höjningen blev 3/4 procentenhet till 6 Vs %. Emissionsverksamheten

stoppade tillfälligt upp under andra hälften av december, men

mot slutet av månaden erhöll de bostadsfinansierande instituten tillstånd att gå

ut med emissioner till en räntesats som låg 3A procentenhet högre än före

diskontohöj ningen.

Från den 15 december skedde ett återinflöde av valutor till riksbanken som

fram till årets slut uppgick till 388 mkr. Över året som helhet hade därigenom

den totala valutareserven minskat med 213 mkr; riksbankens andel hade

minskat med 1 005 mkr och affärsbankernas andel stigit med 792 mkr.

Liksom under föregående år deltog Sverige aktivt i det internationella monetära

samarbetet. Intresset var först koncentrerat på utarbetandet av beredskapsplanen

för skapande av speciella dragningsrätter inom Internationella valutafonden.

Dragningsrätterna avser att tillgodose behovet av ett supplement

till existerande internationella reservtillgångar. En principöverenskommelse härom

träffades vid valutafondens årsmöte, och ett detaljerat förslag skall föreligga

senast den 31 mars 1968.

Överenskommelsen mellan riksbanken och Federal Reserve Bank of New York

om ömsesidiga kreditfaciliteter har förlängts och utökades i november från 100

till 200 miljoner dollar. Den utgör en del av ett system av liknande arrangemang

som nu sammanlagt omfattar, förutom Federal Reserve Bank, fjorton

centralbanker och Internationella regleringsbanken och totalt avser ett belopp

av 7 080 miljoner dollar. Överenskommelsen mellan de nordiska centralbankerna

om kortfristiga valutakrediter har också utvidgats.

Sverige har också tagit del i olika arrangemang för stöd åt pundet. Den överenskommelse

som ingicks i juni 1966 mellan Bank of England, nio andra centralbanker

samt Internationella regleringsbanken förlängdes under året. Efter

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 7

punddevalveringen deltog Sverige i den standbykredit på 1 400 miljoner dollar

som Internationella valutafonden ställde till Storbritanniens förfogande och

i arrangemanget av utfästelser från vissa centralbankers sida om kortfristiga

beredskapskrediter på sammanlagt ca 1 500 miljoner dollar.

Kreditmarknaden

Kreditförmedlingen på den organiserade kreditmarknaden var under 1967 av

betydligt större omfattning än under 1966. Redan under andra kvartalet 1966

började kreditströmmen öka och expansionen fortsatte under hela 1967 (diagram

A). För året som helhet torde kreditmarknaden totalt ha förmedlat krediter

till ett värde av ca 16,5 miljarder kronor jämfört med 12,8 miljarder kronor

under 1966.

Utvecklingstendensen för den totala upplåningen på kreditmarknaden under

1967 återspeglar framför allt förändringen av statens och bostadsbyggandets

upplåning1. Budgetbalansen försämrades påtagligt och staten tvingades låna

betydande belopp. Bostadsbyggandet sköt ny fart under året, efter att ha legat

på ungefär samma nivå under de två föregående åren, vilket innebar att allt

större belopp kanaliserades till denna sektor. Även kommunerna tog upp krediter

i större omfattning än året före (diagram C).

På utbudssidan svarade alla större placerargrupper för en större kreditgivnmg

under 1967 än under 1966 (diagram D). Bland kapitalmarknadsinstituten ökades

framför allt allmänna pensionsfondens placeringsbehov, och detta förstärktes

i viss mån genom att fonden upptog stora lån i affärsbankerna. Även försäkringsbolagen

och sparbankerna visade en ökad placeringsförmåga. De senare ökade

sin direkta utlåning mycket kraftigt framför allt till kommunerna men i viss

män även till bostadssektorn. Hos allmänna pensionsfonden och försäkringsbolagen

dominerade däremot givetvis obligationsplaceringarna. Allmänheten

visade inte heller detta år något intresse för obligationsplaceringar och aktieköpen

avtog. Affärsbankernas totala kreditgivning expanderade snabbt under

året. Deras placeringar i obligationer var omfattande i början av året men avtog

efter hand till förmån för direkt långivning. Riksbankens utlåning bestod utöver

förvärv av statspapper huvudsakligen av förvärv av bostads- och näringsliv sobligationer.

1 Med olika sektorers upplåning och utlåning avses kreditströmmar. Det är således ej fråga om

utestående skulder och fordringar utan om förändringar av dessa.

För kreditströmmama redovisas genomgående nettouppgifter, men även bruttouppgifter lamnas

så långt sådana föreligger. Nettouppgifterna har vad gäller kapitalanskaffningen genom emissioner

av obligationer, förlagsbevis och aktier beräknats som differenser mellan nya emissioner och återbetalningar.

Nettobeloppen för reverslån och övriga s. k. direkta lån har i en del fält beräknats

efter samma princip men i allmänhet som förändringar av nominella eller bokförda ställnmgsuppgifter.

När bokförda ställningsuppgifter legat till grund för beräkningarna, har den korrigering,

som ned- och uppskrivningar motiverar, inte alltid kunnat genomföras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Diagram A. Kreditmarknaden

Total kreditgivning på den organiserade

marknaden

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

15 000

14 000

13 000

Kreditmarknaden totalt

12 000

11 000

10 000

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens totalbe
-

lopp.

Diagram B. Kapitalmarknaden

Långfristig kreditgivning på den

organiserade marknaden

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

13 000

12 000

11 000

10 000

kapitalmarknaden Sj

avgränsad |

efter finansobjekt /!

8 000

Kapitalmarknaden

institutionellt

avgränsad

5 000

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens två sista

rader.

Utvecklingen hos olika låntagargrupper

Staten

Statsbudgeten slutade med ett underskott på 3 008 mkr för kalenderåret 1967.

Fram till maj 1966 hade budgeten under flera år varit i det närmaste totalbalanserad.

Från denna månad satte emellertid en försvagning in och under år

1966 nådde underskottet 1 252 mkr, varefter det fortsatte att växa 1967.

Statens inkomster och utgifter steg under 1967, men stegringstakten för de

senare gick snabbare. Den relativt lägre tillväxten i skatteinkomsterna förklaras

delvis genom den på grund av konjunkturen svagare inkomstexpansionen i landet.

Den därmed sammanhängande köpobenägenheten ledde till att även till''

äxten av de indirekta skatteinkomsterna avtog. Som tredje faktor kan nämnas

de ovanligt stora överskjutande skatteåterbäringarna i slutet av året. Som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

9

Diagram C. Upplåningen på kreditmarknaden
Fördelning

på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

8 000

7 000

6 000

Bostäder

Näringsliv

Kommuner

Staten *“

-1 000

Anm. Jfr tabell 1, totalraden.

Diagram D. Utlåningen på kreditmarknaden
Fördelning

på långivare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Kapitalmarkriadsinstituten

7 000

5 000

4000

Affärsbanker

Allmänheten

Riksbanken

-1 000

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnen.

expansiv faktor på utgiftssidan verkade bl. a. kapitalinsatsen på 500 mkr till

Sveriges Investeringsbank AB.

Av konjunkturpolitiska skäl motverkades den likviditetsskapande effekten av

det statliga budgetunderskottet endast delvis av statsskuldspolitikens utformning.

Under året emitterades ett premieobligationslån och ett långfristigt statslån

på tillsammans 1150 mkr. Å andra sidan återbetalades ett premieobligationslån

från 1942 och ett räntebärande obligationslån från 1957 på sammanlagt 425 mkr.

Totalt innebar statens transaktioner i långfristiga obligationslån en nettoupplåning

på 723 mkr att jämföras med 448 mkr under 1960.

I likhet med 1966 utgavs i oktober ett sparobligationslån, »Spar 67», vars

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Diagram E. Upplåningen på kapitalmarknaden
-

Avgränsning efter finansobjekt

Fördelning på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Bostäder

Kommuner

Staten

-1 000

Anm. Jfr tabell 1, näst sista raden.

Diagram F. Upplåningen på kapitalmarknaden
Institutionell

avgränsning

Fördelning på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Bostäder

Näringsliv / j

Kommuner

Staten

-1 000

Anm. Jfr tabell 1, sista raden.

syfte var att mot relativt hög avkastning — binda enskilda personers sparande

på längre sikt. På lånet tecknades 225 mkr mot 425 mkr för »Spar 66».

Under året inbetalades på »Spar 67» 149 mkr. Dessutom inbetalades återstående

delen av »Spar 66» med 150 mkr under året.

Beträffande statens kortfristiga låntagning kan nämnas att under året två

korta obligationslån emitterades på ett sammanlagt belopp av 1 374 mkr. Tre

korta lån, två från 1962 och ett från 1964, inlöstes på sammanlagt 897 mkr.

Transaktionerna i skattkammarväxlar och korttidslån resulterade i en nettoupplaning

pa 1 44o mkr jämfört med 1 568 mkr 1966. Någon kortfristig utlåning

till banker förekom ej vid årets utgång. Denna uppgick vid 1966 års slut till

439 mkr.

Den statliga upplåningen under 1967 resulterade i en relativt större ökning

av de kortfristiga skulderna, 1 922 mkr, än av de långfristiga, 1 086 mkr. Återbetalningarna

av statslån gjordes under första halvåret 1967 och de temporära

svängningarna i budgeten finansierades med kortfristig upplåning huvudsakligen

i riksbanken. Det under andra halvåret växande budgetunderskottet täck
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 11

tes bl. a. genom de nya långa och korta obligationslånen, som till största delen

togs upp av marknaden utanför riksbanken. Den övriga kortfristiga upplåningen

skedde främst i riksbanken och i affärsbankerna. Under året föidelade

sig statsskuldökningen med 350 mkr på riksbanken, 1 450 mkr på affärsbankeina

och 1 200 mkr på övriga kreditgivare.

Kommunerna

Kommunernas långfristiga bruttoupplåning uppgick till närmare 2 800 mkr

under 12-månadersperioden till och med juni 1967, en ovanligt kraftig stegring

jämfört med motsvarande period ett år tidigare då siffran var 1 700 mkr. Trots

växande amorteringar steg den långfristiga nettoupplåningen från 1 100 mkr ett

år tidigare till 2 100 mkr. Den kortfristiga nettoupplåningen uppgick under perioderna

i fråga till ungefär samma belopp, nämligen 100 mkr.

Av den totala nettoupplåningen upptogs under juli 1966 juni 196/ 1 /o0 mkr

på den organiserade marknaden mot 1 000 mkr för motsvarande period ett år tidigare.

Upplåningen ökade således även här kraftigt och denna tendens synes ha

bestått till senare under året (jfr uppgifterna per september i tabell 1). Upplåningen

utanför den organiserade marknaden uppgick till 450 mkr under den

aktuella 12-månadersperioden; ett år tidigare var motsvarande siffra 200 mkr.

Kommunernas likvida tillgångar, som ökade i betydande utsträckning under

1966 efter att ha minskat under en följd av år dessförinnan, fortsatte att stiga

kraftigt under 1967. Vid halvårsskiftet var 12-månadersökningen 1 250 mkr mot

ca 700 mkr ett år tidigare. De övriga finansiella tillgångarna till största delen

lån till kommunala bolag och stiftelser samt aktier i kommunala bolag — lag

kvar på samma nivå. Detta innebar ett avbrytande av den tendens till ökning

av sådana tillgångar, som pågått sedan länge.

Den privata sektorn

Till ekonomin utanför staten och kommunerna — här kallad den privata sektorn

— kan nettoströmmen av krediter de tre senaste åren beräknas ha uppgått

till 9 400, 10 000 resp. 12 000 mkr. Motsvarande siffror för staten och kommunerna

kan uppskattas till 900, 2 600 och 4 500 mkr.

Bostadsbyggandets volym, som de två senaste åren legat under 1964 års rekordnivå,

har enligt föreliggande beräkningar ökat högst väsentligt under 1967.

eller med nära 13 %. I värde beräknas investeringarna ligga IS % över fjolårets

nivå.

Under 1967 kan den totala nettoupplåningen på öppna marknaden för bostadssektorns

finansiering beräknas ha uppgått till 6 500 mkr (1965 5 500) vartill

kommer statsbelåningen, som 1966 uppgick till ca 1 400 mkr. Under 1967 torde

denna emellertid ej ha överstigit 1 000 mkr. I uppgifterna för bostadskreditgivningen

ingår ej av de bostadsfinansierande hypoteksinstituten emitterade obliga
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 1 A. Kreditmarknaden 1966

Nettobelopp för 12-månadersperioden oktober 1965—september 1966. Mkr

12

Långivare och finansobjekt

1. Riksbanken .....................

2. Skattkammarväxlar och korttidslån.

3. Obligationer .....................

4. Direkta lån ....................

5. Affärsbanker ....................

6. Skattkammarväxlar och korttidslån

7. Obligationer .....................

8. Aktier ..........................

9. Direkta lån ................

10. Andra banker ...................

11. Skattkammarväxlar och korttidsl&n

12. Obligationer .....................

*13. Reverslån m. m.............

14. Enskilda försäkringsinrättningar ...

15. Skattkammarväxlar ..............

*16. Obligationer och förlagsbevis .....

17. Aktier ..........................

*18. Reverslån m. m..........

19. Offentliga försäkringsinrättningar

*20. Obligationer och förlagsbevis ...

*21. Reverslån m. m.............

22. Allmänheten (restpost) ...........

23. Skattkammarväxlar och korttidslån

*24. Obligationer och förlagsbevis .....

*25. Aktier ..........................

26. Diverse ............

27. Kreditmarknaden totalt ...........

28. Skattkammarväxlar och korttidslån .

29. Kortfristiga obligationer ..........

30. Långfristiga obligationer och förlagsbevis

...........................

31. Aktier ...........................

32. Affärsbankernas och riksbankens direkta

lån m. m. (4 + 9)...........

33. Kapitalmarknadsinstitutens reverslån

m.m. (13 + 18 + 21) ...........

34. Diverse (26)................

35. Kapitalmarknaden, avgränsad efter finansobjekt

(SO -}- 31 -)- 33).......

36. Kapitalmarknaden med institutionell

avgränsning (med * markerade poster)

Låntagare

taten

Kom-

muner

Bostäder

Närings-

liv

Summa

SSO

17

281

69

1 247

1 348

—

230

—

1 578

—488

17

51

51

—369

20

—

—

18

38

37

100

572

2 276

2 985

174

—

—

—

174

- 86

50

116

27

107

—

—

—

12

12

- 51

50

456

2 237

2 692

- 59

576

1 798

629

3 944

10

—

—

—

16

- 50

121

246

59

376

- 25

455

1 552

570

2 552

— 22

75

Sill

501t

1 198

1

—

—

—

1

- 23

— 2

400

79

454

—

—

—

106

106

—

77

241

319

637

167

366

1 66.)

920

3117

172

137

1 578

615

2 502

- 5

229

SO

305

015

119

53

—a

—59

sos

013

53

- 6

—ii

—59

—31

—107

—

—

—

S94

894

72

—

—

—

72

122

1 123

It 89 7

5 261

121,03

592

—

230

—

1 822

-588

— 1

—

—85

—674

107

313

2 332

885

3 637

—

—

—

1 012

1 012

31

50

456

2 255

2 730

30

701

1 879

1 194

3 S04

72

—

—

72

77

1 07It

It 211

3 091

S 453

no

1 006

iOU

2 916

S 029

inZ'' “r;''knadT .“”Ht", 1 denna tabel1 ■‘»teus, kommunernas, bostadssektorns och

, . f" ketSi t0ta a ?PF!an\n§. 1 bankel'' och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning

utanför bankerna och forsaknngsmrättmngarna genom emission av aktier, förlagsbevis och obligationer

(tor staten aven andra fmansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, dvs.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 13

Tabell 1 B. Kreditmarknaden 1967

Nettobelopp för 12-månadersperioden oktober 1986—september 1967. Mkr

Låntagare

Summa

Långivare och finansobjekt

Staten

Kom-

muner

Bostäder

Närings-

liv

1. Riksbanken ......................

l w

19

—166

198

H9S

2. Skattkammar''växlar och korttidslån. .

1 203

—

—278

—

925

3. Obligationer ......................

244

19

112

169

544

4. Direkta lån ......................

—

—

—

29

29

5. Affärsbanker .....................

—177

190

3 223

1156

3 692

6. Skattkammarväxlar och korttidslån..

—232

—

—

■-

—232

7. Obligationer ......................

42

140

1 471

147

1 800

8. Aktier ...........................

—

—

—

35

35

9. Direkta lån ......................

13

50

752

1 274

2 089

10. Andra banker ....................

—512

985

1 S32

716

3021

11. Skattkammarväxlar och korttidslån .

—407

—

—

—

—407

*12. Obligationer ......................

— 69

192

248

203

574

*13. Reverslån m.m...................

— 36

793

1 584

513

2 854

14. Enskilda försäkringsinrättningar ....

— i

91

631

eu

1 359

15. Skattkammarväxlar ...............

— 3

—

—

—

— 3

*16. Obligationer och förlagsbevis .......

— 1

48

441

264

752

*17. Aktier ...........................

—

—

—

92

92

*18. Reverslån m.m...................

—

43

190

285

51S

19. Offentliga jörsäkringsinrättningar ..

6S

m

2 038

1 922

i 512

*20. Obligationer och förlagsbevis ......

73

208

1 948

1 510

3 739

*21. Reverslån m. m...................

— 5

276

90

412

773

22. Allmänheten (restpost) ............

873

3

31

361

1271

23. Skattkammarväxlar och korttidslån .

405

—

—

—

405

*24. Obligationer och förlagsbevis.......

25

3

31

—112

— 53

*25. Aktier ...........................

—

—

—

476

476

26. Diverse ..........................

443

—

—

—

443

27. Kreditmarknaden totalt ...........

1 695

1 7 72

6 589

5 297

15 353

28. Skattkammarväxlar och korttidslån .

966

—

—278

—

688

29. Kortfristiga obligationer ...........

30. Långfristiga obligationer och förlags-

O

—1

16

18

bevis ...........................

311

611

4 251

2 165

7 338

31. Aktier ..........................

32. Affärsbankernas och riksbankens di

—

—

603

603

rekta lån m.m. (4 + 9) .........

33. Kapi talmarknadsinsti tu tens reverslår

13

50

752

1 303

2 118

m.m. (13 + 18 + 21) ............

— 41

1 112

1 804

1 210

4 145

34. Diverse (26) ....................

35. Kapitalmarknaden, avgränsad ef te

443

443

finansobjekt (30 + 31 + 33) ......

36. Kapitalmarknaden med institutionei

270

l

1 723

6115

3 978

12 086

avgränsning (med * markerade poster

) — 13

1 563

1532

3 613

9 725

upplånade belopp har minskats med återbetalade. Riksbankens skattkammarväxelinnehav har

minskats med statens tillgodohavanden i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med

budgetutfallet. Brister i källmaterialet har i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 2. Inlåning hos bankerna

Mkr

Förändringar

i innestående belopp

under 12

-månadersperioden

Ställning

t. 0.

m. november

30/11 1967

1965

1966

1967

Riksbanken ...............................

176

147

—259

1 002

Affärsbanker .............................

1 202

2 331

4 716

33 465

Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ....

302

842

1 384

12 855

Kapitalräkning med 12 månaders uppsäg-

ning .................................

1 214

1 024

I 843

10 282

Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning

—185

—116

540

1 390

Övriga räkningar........................

—129

581

949

8 938

Sparbanker .............................

1 553

2 122

2 531

25 925

Postsparbanken ........................

325

470

556

7 429

Postgiro.......................

241

449

71

3 449

Centrulkassor för jordbrukskredit ...........

375

341

392

3 223

Summa

3 872

5 880

8 007

74 493

Anm. Siffrorna grundar sig på månadsstatistiken för respektive institutioner. För riksbanken avser

uppgifterna andra insättare än banker och statliga myndigheter. Siffrorna för sparbanker är uppskattade

med ledning av uppgifter från de 80 större sparbankerna.

tionslån för finansiering av kontors- och af färsfastigheter. Dessa har istället förts

till näringslivet. Till bostadskreditgivningens ökning bidrog främst hypoteksinstitutens

växande kreditförmedling, medan direktlånen låg på ungefär samma

nivå 1967 som 1966.

Affärsbankernas byggnadskreditgivning till bostads- och affärsfastigheter steg

kraftigt under 1967 främst beroende på den ökade byggnadsaktiviteten jämsides

med en förhållandevis lätt kreditmarknad. Sålunda disponerades 4 592 mkr bostadsbyggnadskrediter

under 12-månadersperioden till och med november jämfört

med 3 696 mkr motsvarande period ett år tidigare. Utnyttjandet låg varje

månad betydligt över motsvarande tal för ett år tidigare. Avlyftningarna under

motsvarande perioder utgjorde 3 607 mkr resp. 3 522 mkr. Den utestående disponerade

summan ökades således med 985 mkr mot 174 mkr året före.

Affärsbankernas kontraktering av nya bostadsbyggnadskrediter tilltog kraftigt

under andra halvåret 1966. Under första halvåret 1967 registrerades fortsatt

höga tal, medan en viss avmattning kunde skönjas under senare delen av

året. Under 12-månadersperioden till och med november kontrakterades krediter

på 4 918 mkr mot 4 313 mkr ett år tidigare.

Näringslivets investeringar inkl. lager har enligt föreliggande statistik beräknats

ligga på obetydligt högre nivå än 1966. Ökningen i volym uppgick till 1 %

och i värde till 6 %. Volymmässigt låg byggnadsinvesteringarna inkl. underhåll

kvar på den höga nivå som utmärkte 1966, medan maskininvesteringarna ökade

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

15

Diagram G. Kapitalmarlcnadsutbudet

Avgränsning och fördelning efter

finansobjekt

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Långfristiga obligationer,

och förlagsbevis

6 000

I

Reverslån m. m.

2 000

1 000

Aktier

Anvi. Jfr tabell 1, summakolumnens rad 30, 31

och 33.

Diagram H. Kapitalmarknadsutbudet

Institutionell avgränsning

Fördelning på långivare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

—.»Andra banker»

-........- Offentliga försäkringsinrättningar

........ Enskilda försäkringsinrättningar

.^Allmänheten

6 000

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens med *

markerade rader.

med 5 Vs % mot 7 Vs % 1966. Den sedan några år avtagande tendensen i handelns

investeringsverksamhet fortsatte även under 1967.

Näringslivets upplåning på den inhemska marknaden torde ha växt undei

1967 efter att ha haft ungefär samma omfattning 1966 som 1965. Tillväxten föll

i huvudsak på den stora obligationslåneutgivningen av såväl företagen direkt

som av olika mellanhandinstitut. En stor del av dessa lån sögs upp av allmänna

pensionsfonden, som därigenom kom att bli den stora nettokreditgivaren till näringslivet

under 1967. Industrins kredittagning hos affärsbankerna blev däremot

något lägre än året dessförinnan. Kapitalanskaffning genom utgivning av aktier

minskade under 1967.

Likviditetsutvecklingen inom näringslivet torde under 1967 ha varit gynnsammare

för företagen än under närmast föregående år. Information saknas i

stor utsträckning, men per september föreligger vissa uppgifter för stora och

medelstora företag. Dessa visar en ökning av kassa och banktillgodohavanden

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Diagram 1. Affärsbankernas utlåning

och inlåning

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Utlåning

Inlåning

1963 1964 1965 1966 1967

Diagram K. Affärsbankernas bostadsbyggnadslcrediter

och övriga utlåning

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

5 000

4000

3000

2 000

1 000

0

-1 000

1963 1964 1965 1966 1967

Övrig utlåning

Bostadsbyggnadskrediter

för såväl industrin som parti- och detaljhandeln. Den starka tillväxten av behållningarna

på bankräkningar med kort uppsägningstid, på vilka företag i betydande

utsträckning placerar sina bankmedel, tyder också på en ökning.

Utbudet på kapitalmarknaden

Med utgångspunkt från den presentation av kreditmarknaden som föreligger

i tabell 1 kan man uppnå en avgränsning av kapitalmarknaden genom att ta

sikte antingen på de finansobjekt, som normalt brukar hänföras till den långa

marknaden, eller på placerarnas karaktär. Skillnaden utgöres därvid huvudsakligen

av affärsbankernas och riksbankens förvärv av långa obligationer, som

räknas in i siffrorna för kapitalmarknaden definierad efter finansobjekt men ej

vid en institutionell avgränsning. Sammanföres de totala placeringarna i aktier,

förlagsbevis och långfristiga obligationer med reverslånen hos kapitalmarknadsinstituten,

vilket innebär att kapitalmarknaden avgränsats efter finansobjektens

art, uppgår nettokreditgivningen under åren 1965—1967 till 8 300, 10 200 resp.

12 500 mkr. Vid en institutionell avgränsning erhålles beloppen 7 300, 8 800 resp.

11 000 mkr för samma period. I det senare fallet summeras kapitalmarknadsinstitutens

reverslångivning och värdepappersförvärv med de obligationer, förlagsbevis

och aktier, som köpts av allmänheten. Beloppen för 1967 är uppskattade.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

17

Tabell 3. Affärsbankernas utlåning

Månadsuppgifter. Nettobelopp. Mkr

Bostadsbyggnadskrediter

1965 1966 1967

Övrig utlåning

1965 1966 1967

1965

Totalt

1968

1967

Januari............

66

117

—155

253

460

200

319

577

45

Februari ...........

124

153

87

— 36

69

—324

88

222

—237

Mars .............

142

no

— 66

443

524

755

585

634

689

April ..............

94

40

144

46

—129

—114

140

— 89

30

Maj ..............

155

149

77

534

661

676

689

810

753

Juni ..............

81

— 26

308

82

—107

—226

163

—133

82

Juli ...............

— 22

— 1

191

101

238

448

79

237’

639

Augusti ...........

—156

— 37

12

—170

—222

—387

—326

—259

—375

September .........

— 86

—284

220

475

520

686

389

236

906

Oktober ...........

47

— 2

13

— 91

—481

—387

— 44

—483

—374

November .........

51

—182

36

462

513

665

513

331

701

December .........

137

118

— 58

—374

79

—258

12-månadersperioden

t. o. m. november .. .

455

174

985

2 012

1 988

1 618

2 467

2 162

2 603

Nettoplaceringarna i långfristiga obligationer och förlagsbevis, som kraftigt

expanderade under andra halvåret 1966, fortsatte att ligga på en hög nivå under

1967. För året som helhet torde de uppgå till 6 500 mkr jämfört med 5 500

mkr 1966. Vid kvartalsskiftet i september 1967 låg 12-månaderssiffran på 7 300

mkr (diagram G). Kapitalmarknadsinstitutens reverslångivning synes ha flutit

i samma takt som under år 1966 och stannade därför på ca 4 000 mkr. Placeringarna

i aktier uppgick under året till 550 mkr mot 720 mkr för 1966. I dessa siffror

ingår ej statens aktieteckning.

Den mest expansiva gruppen bland kapitalmarknadsinstituten var de offentliga

för säkring sinrättningarna, som helt domineras av allmänna pensionsfonden

(diagram H). Fondens totala placeringsökning under 1967 torde ha uppgått till

omkring 4 700 mkr. De s. k. återlånen uppgick till ca 200 mkr och placeringarna

i obligationer, förlagsbevis och reverslån till ca 4 500 mkr. Under 1966 var fondens

totala nettoplaceringar 4 200 mkr varav återlånen utgjorde 400 mkr. Resterande

3 800 mkr placerades i objekt av kapitalmarknadskaraktär. Under såväl

1966 som 1967 ökade fondens placeringsförmåga väsentligt genom att stora

lån upptogs i affärsbankerna.

De enskilda försäkringsinrättningamas nettoplaceringar under 1967 uppgick

till omkring 1 400 mkr. Detta innebar en förbättring jämfört med 1965 och

1966, då siffran stannade vid 1 200 mkr. Uppgifter för perioden januari—september

1966 och 1967 tyder på en relativt kraftigare placeringsökning för sakförsäkringsbolagen

än för livförsäkringsbolagen.

De totala placeringarna för de i tabell 1 under rubriken »Andra banker» sammanförda

instituten förblev — i vad gäller långfristiga placeringar — av unge
-

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

fär samma omfattning 1967 som 1966 dvs. 3 300 mkr. Bland instituten — sparbanker,

postbanken och centralkassor för jordbrukskredit — registrerade sparbankerna

en placeringsökning medan de två övriga något minskade sin kreditgivning.

Den för sparbankerna mycket gynnsamma inlåningsutvecklingen bidrog

till att dessas placeringsfönnåga under året avsevärt förbättrades.

Affärsbankernas verksamhet

För affärsbankerna kom utvecklingen under 1967 att kännetecknas av en

ökad nettoutlåning till allmänheten, betydande förvärv av hypoteksobligationer,

en starkt växande inlåningsström och eu markant förbättring av likviditeten.

Affärsbankernas nettoutlåning till allmänheten minskade påtagligt under senare

delen av 1966 och denna tendens fortsatte under de första månaderna 1967.

Efter halvårsskiftet steg utlåningen och för 12-månadersperioden till och med

november uppgick nettobeloppet till 2 603 mkr jämfört med 2 162 mkr under

motsvarande period ett år tidigare (diagram I).

I tabell 3 har nettoutlåningen till allmänheten delats upp i bostadsbyggnadskrediter

och övrig utlåning. Som framgår av tabellen ökade speciellt nettokreditgivningen

till bostadsbyggandet kraftigt. För 12-månadersperioden till och

med november 1967 registrerades en nettoökning om 985 mkr att jämföras med

174 mkr för motsvarande period ett år tidigare. Den snabba ökningen av denna

kreditgivning från juni 1967 hade föregåtts av en kraftig minskning från senare

delen av 1966 till våren 1967 (diagram K). Utlåningen till andra ändamål

utvecklades i stort sett efter samma mönster även om uppgången fick en något

lugnare utveckling.

Utöver den direkta utlåningen bidrog affärsbankerna till kreditförsörjningen

genom stora obligationsförvärv under 1967. Placeringarna hänförde sig till allra

största delen till obligationer emitterade av de bostadsfinansierande hypoteksinstituten,

även om stora förvärv av statsobligationer gjordes mot slutet av året.

Affärsbankernas sammanlagda tillskott till bostadsfinansieringen dvs. nettoutlåningen

till bostadsbyggandet jämte deras nettoförvärv av bostadsobligationer

uppgick under 12-månadersperioden till och med november 1967 till 2 500 mkr

jämfört med 750 mkr under motsvarande tid föregående år.

Insättarbehållningen i affärsbankerna steg i allt snabbare takt under 1967 och

fortsatte därmed en utveckling som påbörjats redan i början av 1966 (diagram

I). Ökningen under 12-månadersperioden till och med november 1967 uppgick

till 4 716 mkr att jämföras med 2 331 mkr under motsvarande period ett år tidigare.

Affärsbankernas totala likvida tillgångar dvs. i huvudsak kassatillgångar, valutor,

skattkammarväxlar och obligationer ökade synnerligen starkt under 1967.

Vid utgången av november visade 12-månaderstalet en ökning på 3 246 mkr,

vilket innebar eu betydande förbättring jämfört med en siffra på 1 149 mkr un
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell b. Förändringar i bankernas likvida tillgångar

Mkr

12-månadersperioden t. o. m.

november

1965

1066

1967

Påverkande faktorer

1. Total valutareserv ..........................

311

430

— 63

2. Statens kassamässiga utgiftsöverskott .........

—278

1 in

2 316

3. Statens upplåning exkl. lån hos riksbanken oen

affärsbankerna samt exkl. kortfristiga lån hos

postbanken och allmänna pensionsfonden (ökn.-)

—219

—467

—S46

4. Allmänhetens sedelinnehav (ökn.-) ............

—314

—449

—546

5. I riksbanken placerade investeringsfonder (ökn.-)

—175

—148

259

6. Övriga riksbankstransaktioner ................

—307

— 38

—261

7. Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer

689

578

1 556

8. Andra affärsbankstransaktioner ...............

90

53

113

9. Summa .....................................

—203

1070

2528

Affärsbankernas likvida tillgångar

10. Kassa, inhemska checkar och postremissväxlar ..

161

34

—115

11. Nettofordran på inhemska banker ............

— 96

335

489

12. Upplåning i riksbanken (ökn.-)................

—389

71

—967

13. Dagslån gentemot riksgäldskontoret ..........

24

—106

190

14. Skattkammarväxlar .........................

—571

162

395

15. Nettofordran på utländska banker ............

— 19

196

888

16. Summa 10—15 ..............................

—890

032

S80

17. Korta statsobligationer ......................

96

—119

532

18. Långa » ......................

— 41

58

278

19. Korta hypoteksobligationer ...................

212

102

269

20. Långa » ...................

477

476

1 287

21. Summa 17—20..............................

7 U

517

2366

22. Summa (16+21) ............................

—no

1U9

32i6

Postbankens och allmänna pensionsfondens korta

nettofordringar

23. Korta nettofordringar gentemot banker........

— 55

— 91

—709

24. Korta nettofordringar gentemot riksgäldskontoret

_ 2

12

— 9

25. Summa.....................................

— 57

— 7.9

—718

Anm. Positiva tal innebär ökning av de likvida tillgångarna, negativa innebär minskning.

der motsvarande period förra året (tabell 4). Bland de likvida tillgångarna registrerades

de stora ökningstalen framför allt för posterna nettofordran på utländska

banker och långa hypoteksobligationer. Som ovan nämnts ökade affärsbankerna

även sitt innehav av statspapper. Bankernas genomsnittliga likviditetskvot

— beräknad enligt riksbankens rekommendation som förhållandet mellan

vissa tillgångar och skulder — uppgick vid slutet av november 1967 till

38,5% jämfört med 33,3% vid slutet av november 1966. Affärsbankernas net
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 5. Affärsbankernas netto ställning gentemot riksbanken

Mkr

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. No v. Dec.

1962

17 25 ö 52 —232 —285 12 — 46 —307 —226 —220 — 43

1963

123 23b —321 —376 —504 —665 —199 — 88 —121 — 16 —278 181

1964

33 — 46 —258 —149 —180 —555 —437 —374 —289 —122 419 189

1965

—162 —173 —260 — 61 —591 —965 —359 —208 —545 —506 —610 —364

1966

—321 —364 —588 —319 —803 —533 —194 —182 —438 —187 —573 —145

1967

—404 —426 —527 —369 —311 —320 29 10 — 69 29 —878

Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra

rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i

riksbanken och deras skuld till riksbanken för upptagna lån.

toställning gentemot riksbanken förbättrades som framgår av tabell 5 fram till

november. I november upphörde riksgäldskontoret att ge dagslån till bankerna

varför upplåningen i riksbanken steg från denna månad.

Utöver de ovannämnda stora förvärven av hypoteksobligationer var det, i

likhet med 1966, framför allt två faktorer som påverkade likviditetsutvecklingen

under 1967. Den främsta orsaken var statsbudgetens stora utgiftsöverskott.

Dess likviditetsökande effekt motverkades endast till en mindre del genom statens

upplåning pa marknaden utanför bankerna. Den andra stora faktorn som

under större delen av aret bidrog till likviditetstillväxten hos affärsbankerna var

valutareservens tillväxt. Ytterligare kan nämnas att medel på investeringskonto

i riksbanken minskade som följd av att investeringsfonder frisläpptes under

året.

Obligationsmarkn aden

Emissionsverksamheten

Emissionerna av obligationer och förlagsbevis (tecknade belopp) uppgick under

1967 till totalt 8 995 mkr. Beloppets fördelning på låntagarkategorier och

motsvarande siffror för åren 1963—1966 redovisas i tabell 6.

Inga räntebärande statsobligationer emitterades under första halvåret. Premieobligationer

såldes för 600 mkr, varav 300 mkr avsåg konvertering av 1942

års lån.

Det system med successiv försäljning av bostadsinstitutens obligationer som

började tillämpas i slutet av 1966 har fortsatt oförändrat. Under första kvartalet

tecknades bostadsobligationer för 1190 mkr (l:a kvart. 1966: 600) och under

andra kvartalet 760 mkr (1 130). För första halvåret 1967 kom därmed siffran

att ligga drygt 200 mkr över motsvarande för 1966.

En väsentligt större ökning registrerades för industriobligationer. Under första

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 21

Tabell 6. Obligations- och förlagslåneemissioner

Tecknade belopp. Mkr

Låntagare

19G3

1964

1965

1966

1967

Staten .............................

2 8741

1 531=

446‘

1 475

2 449”

Korta obligationer ................

1 874

737

—

600

1 374

Långa obligationer................

800

693

400

450

550

Premieobligationer ................

1001

101”

46*

—

300”

Sparobligationer ..................

—

—

—

425

225

Hypoteksinstitut ...................

1 595

3 2823

2 387°

4 675s

4 56310

Bostadsinstitut ...................

1 359

2 8753

2 103°

4 181

3 82310

Kommuninstitut .................

60

214

104

221

359

Övriga ..........................

176

193

ISO7

273s

381

Övriga låntagare ...................

1 172

1 168

1 063

1 009

1 983

Industrier .......................

590

601

598

679

1 488

Kommuner ......................

300

445

290

240

275

Kommunala företag ..............

10

—

—

—

—

Banker ..........................

112

107

175

90

120

Utlandet ........................

100

15

—

—

100

Summa

5 641

5 981

3 896

7159

8 995

Dessutom konvertering, 1 175 mkr, 2 9 mkr, 3 305 mkr, 4 145 mkr, 5 121 mkr, 0 56 mkr, 7 65 mkr,

8 57 mkr, ” 300 mkr och 10 300 mkr.

Anm. Sifferuppgifterna avser belopp, varom under respektive ar avtal om försäljning träffats

(tecknade belopp). I beloppen ingår även under tidigare år daterade lån.

kvartalet 1967 tecknades 580 mkr industriobligationer (135) och under andra

kvartalet 550 mkr (35), och halvårssiffran blev därmed 1 130 mkr (170).

Den kommunala sektorns upplåning på obligationsmarknaden har förutom

upplåningen via de båda kommuninstituten begränsats till de tre största städerna

som under första halvåret lånade 195 mkr.

I mitten av augusti emitterades två korta statslån, ett 5-procentigt på 1 1/i>

år och ett 5 V2-procentigt på 3 Va år, båda till pari. På lånen, som närmast var

avsedda för bankerna, tecknades drygt 525 mkr. Affärsbankerna erbjöds i oktober

att teckna ytterligare på dessa lån, vilket också skedde med ett belopp av

475 mkr.

Ett sparobligationslån, »Spar 67» såldes i oktober. Lånet var av samma konstruktion

som föregående års lån med en genomsnittsränta inkl. bonus av

7 % (f. å. 8 %). Teckningarna uppgick till 225 mkr mot föregående års 425 mkr.

Ett långt statslån på 550 mkr utbjöds i november. Lånet, 5 s/4-procentigt på

drygt 10 år, emitterades till pari och fulltecknades omedelbart med någon överteckning.

Under tredje kvartalet tecknades bostadsobligationer för 840 mkr (1 070) varjämte

Stadshypotekskassan genomförde en konvertering av ett 5-årslån av år

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 7. Emissionsvillkor för långfristiga obligations- och förlagslån

Procent

Låntagare

10/6 1966

2/2 1967

1967

3/2—9/3

1967

10/3—14/12

1967

15/12—31/12

Svenska staten ...................

6,75

5,75

Sv. Bostadskreditkassan m. fl......

(enhetslån i bostadshus)

Industrier

6,75

6,25

5,75

(6,5)

obligationslån ..................

7,0

6,5

6,0

förlagslån ......................

7,5

7,0

6,5

Kommuner ......................

7,0

6,0

Banker (förlagslån) ...............

7,25

6,25

Riksbankens diskonto .............

6,0

5,5

5,0

6,0

1962. Under sista kvartalet tecknades 1 035 mkr (1 380) och under andra halvåret

därmed 1 875 mkr (2 450).

En i jämförelse med första halvåret dämpad efterfrågan på industriobligationer

konstaterades under hösten och medförde en avsaktning i emissionstakten.

Under andra halvåret emitterades 360 mkr (510) industriobligationer och SO

mkr (120) kommunobligationer.

Under året emitterades två utländska lån på den svenska marknaden. I maj

såldes ett lån på 25 mkr för Trondheims stad och i oktober medgavs Världsbanken

(IBRD) låna 75 mkr. Det senare lånet, 6-procentigt på 25 år, placerades

genom ett konsortium av svenska banker.

Räntevillkoren vid emissioner nedjusterades i samband med diskontosänkningarna

i samma grad som diskontot. Under hösten har räntesatserna vid emissioner

sålunda legat en procentenhet lägre än ett år tidigare. I samband med

den enprocentiga diskontohöjningen i december kom de bundna räntorna att

uppjusteras 3/i procentenhet (tabell 7). Inga emissioner skedde efter diskontohöjningen,

men vid slutet av året fick bostadsinstituten tillstånd att lägga

upp nya lån anpassade till ett 3/i procentenhet högre ränteläge.

Kursutvecklingen

Den åtstramning av obligationskurserna, som ägde rum under hösten 1966,

avstannade i mitten av december. Kurserna var sedan med några undantag

oförändrade fram till diskontoändringen den 2 februari. Diskontosänkningens

effekt på obligationskurserna blev förhållandevis ringa. Kurserna för långa obligationer

upp justerades endast någon procentenhet, vilket får ses mot bakgrund av

den nyssnämnda kursuppgången under hösten. Överhuvudtaget synes placerarnas

intresse för äldre obligationsmaterial avta och i allt högre grad riktas mot

nyemissioner. Spekulationer i ränteförändringar tar sig därför mer uttryck i

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 8. Köpkurser och effektiv förräntning för vissa statslån

Procent

Kurser

Effektiv riinta

1966

1967

1966

1967

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

Lån med kort återstående löptid

5 l/i 1958/68 28/4 ...........

97%

99

99%

99%

99%

7,04

6,21

6,18

5,68

7,50

4 3/8 1963/69 18/3 ...........

93%

97

97

9s%

96%

7,49

6,02

6,25

5,46

7,45

4 1954/70 10/11 ..........

90%

93%

93%

95

92

6,86

5,93

6,07

5,77

7,12

Lån med lång återstående löptid

6 1964/74/80 17/12 .......

95

101

101

100%

95%

6,55

5,83

5,83

5,87

6,83

5 1/2 1960/70/75 12/4 ........

92%

97%

97%

98

93

6,70

5,90

5,86

5,83

6,73

4 1/2 1956/66/80 20/3 ........

83

87%

87

87%

82%

6,42

5,86

5,97

5,93

6,61

3 1945/85 1/7 ............

65%

68

68%

67%

63%

6,12

5,88

5,86

5,97

6,56

3 1934/— ................

55

58

57

57

49

5,45

5,17

5,26

5,26

6.12

övertecknade emissioner resp. svårigheter att placera de utbjudna lånen än i

kursförändringar.

Obligationskurserna låg tämligen stilla fram till den andra diskontosänkningen

den 9 mars, trots att under denna tid förväntningarna om en ytterligare diskontosänkning

var starka. Emissionsverksamheten var livlig och flertalet lån

blev kraftigt övertecknade. Diskontosänkningen medförde en höjning av kurserna

för långa obligationer med 2—4 procentenheter och därmed en sänkning av

effektivavkastningen med 0,25—0,5 %. Under tiden till diskontoändringen i december

undergick kursläget inga nämnvärda förändringar.

Den enprocentiga diskontohöjningen medförde självfallet en omedelbar sänkning

av obligationskurserna. Långa lågprocentiga papper tappade 6—8 procentenheter

motsvarande en höjning av effektivräntan med 0,7—0,9 %. För obligationer

med högre nominalränta steg effektivräntan något mer eller med genomsnittligt

0,8—1,0 %. Sedan de bundna kapitalmarknadsräntorna justerats

upp 0,75 % skedde i anslutning härtill en uppjustering av obligationskurserna

med 1 ä 2 %.

Betydligt större utslag förräntningsmässigt hade diskontohöjningen på korta

obligationer, där förräntningen beräknad på köpkurserna steg med 1,5—2 %.

Köpkurs och förräntning för några typer av obligationer redovisas kvartalsvis

i tabell 8.

Betalningsbalansen

Utvecklingen av de svenska bankernas utlandsställning (riksbanken och

affärsbankerna sammantagna) visade för 1967 ett underskott på 174 mkr mot

ett överskott på omkring en halv miljard kronor 1966. Skillnaden förklaras

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 9. Betalningsbalansen

Mkr

l:a

1966

halvåret

1967

2:a

1966

halvåret

1967

1966

1967

A. Löpande transaktioner

1. Export fob......

2. Import eif ......

1+2. Handelsbalans ...

3. Sjöfartsnetto ....

4. Turistnetto .....

5. Övriga löpande

transaktioner ....

10 726

—11 951

— 1 225

780

— 316

— 324

11 785

—12 047

— 262

695

— 395

— 468

11 345

—11 753

— 408

930

— 425

— 391

11 755

—12 403

— 048

1 105

-— 455

— 532

22 071

—23 704

— 1 633

1 710

— 741

— 715

23 540

—24 450

— 910

1 800

— 850

— 1 000

Summa A

Bytesbalans .....

— 1 085

— 430

— 294

— 530

— 1 379

— 960

B. Kapitaltransaktioner

1. Statliga kapital- transaktioner ....

50

— 30

76

10

126

— 20

2. Värdepappers- handel .........

— 25

27

— 71

13

— 96

40

3. Privata långfris- tiga lån ........

387

196

127

— 192

514

4

4. Direkta investe- ringar ..........

— 160

— 53

267

110

107

57

5. Övriga privata ka- pitaltransaktioner

130

45

— 2

— 23

128

22

Summa B

Kapitalbalans ...

382

185

397

— 82

779

103

C. Restpost ...........

848

543

237

140

1 085

683

D. Bankernas utlands- ställning

1. Riksbankens guld

och valutor .....

251

— 2

— 78

—865

173

—867

2. Ställning gent- emot IMF ......

123

— 85

— 5

— 53

118

— 138

3. Affärsbankernas

valutareserv.....

— 186

340

241

452

55

792

1+2+3. Valutareserven

188

253

158

—466

346

—213

4. Affärsbankernas

tidsposition .....

— 43

45

182

—6

139

39

Summa D ......

145

298

340

—472

485

-174

Anm. Uppgifterna för 1967 är preliminära.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 25

Tabell 10. Utrikeshandeln

Mkr

1065

Export

1966

1967

1965

Import

1966

1967

Import- (—) resp.

export- (+) överskott

1965 1966 1967

Januari . .

1 623

1 596

1 797

1 808

1 949

2 216

— 185

— 353

—419

Februari .

1 560

1 391

1 790

1 850

1 813

1 989

—- 290

— 422

—199

Mars ....

1 688

2 064

1 823

1 988

2 342

1 966

— 300

— 278

—143

April ....

1 556

1 659

2 078

1 806

1 891

1 991

—- 250

— 232

+ 87

Mai .....

1 651

1 889

1 994

1 920

1 949

1 981

— 269

— 60

+ 13

Juni .....

1 824

2127

2 318

1 815

2 007

1 949

+ 9

+ 120

+369

J uli .....

1 615

1 581

1 660

1 761

1 636

1 733

— 146

— 55

— 73

Augusti ..

1 520

1 680

1 675

1 775

1 800

1 998

— 255

— 120

—323

September

1 712

1 875

1 938

1 875

2 035

2 135

— 163

— 160

—197

Oktober .

1 876

1 851

1 999

2 046

2 030

2 085

— 170

— 179

— 86

November

2 014

2 090

2 089

2 040

2 230

2 307

— 26

—- 140

—218

December

1 902

2 26S

1 960

2 022

— 58

+ 246

Kvartal 1

4 871

5 051

5 408

5 646

6 104

6 143

— 775

—1 053

—735

2

5 031

5 675

6 377

5 541

5 847

5 904

— 510

— 172

+473

3

4 847

5136

5 251

5 411

5 471

5 865

— 564

— 335

—614

4

5 792

6 209

6 046

6 282

— 254

— 73

Summa

20 541

22 071

23 5401

22 644

23 704

24 4501

—2 103

—1 633

—9101

1 Prognos.

dock av rubbningarna i betalningsströmmarna efter den engelska devalveringen

och icke av utvecklingen av de på längre sikt avgörande elementen i betalningsbalansen.

Handelsbalansen förbättrades och sjöfartsnettot steg. I viss utsträckning motverkades

detta av att underskotten av turistbetalningar och andra löpande

transaktioner ökade. Bytesbalansens saldo blev betydligt bättre än under de

närmast föregående åren. Den under föregående ar relativt höga kapitalimporten

sjönk (tabell 9).

Bytesbalansen

Handelsbalansen, som under 1965 kraftigt försämrats men förbättrats under

1966, förbättrades ytterligare under 1967, till följd av att importökningen var

väsentligt lägre än exportökningen. För hela 1967 beräknas exporten uppgå till

23 540 mkr och importen till 24 450 mkr (tabell 10).

Exportvärdet var under januari—oktober 1967 7 % eller 1 317 mkr högre än

under motsvarande period 1966. Bland de större ökningarna för olika varor

märks fartyg med 35 %, järn och stål med 19 % och bilar med 13 %. Minskningar

redovisas bl. a. för järnmalm med 12% och pappersmassa med 2%.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Impoi t värdet var under samma tid 3% eller 543 mkr liögre än föregående år.

Större ökningar noterades bl. a. för kläder med 31 %, garn och vävnader med

15 % och för kemikalier med 10 %, och minskningar för bl. a. fartyg med 20%,

råvaror utom bränslen med 12%, järn och stål med 10 % och bilar med 8%.

Indexberäkningarna för utrikeshandelns pris- och volymutveckling under årets

tre första kvartal visar i förhållande till motsvarande period 1966 för exporten

in oföiändrad prisnivå och en volymökning på 7%. Värdeökningen var de tre

kvartalen 6, 12 resp. 2 %. Importpriserna låg på i genomsnitt samma nivå som

1966, medan volymen ökade med 3%. Importvärdet ökade med 1% under

första och andra kvartalen och med 7 % under tredje kvartalet.

De under 1966 måttliga förskjutningarna i inriktningen av Sveriges handelsutbyte

från EEC-länderna till EFTA-länderna blev under 1967 mycket kraftigare.

Under januari—oktober ökade sålunda exporten till EFTA-området (inkl.

Finland) med 12 % och importen från samma område med 8%, medan motsvarande

siffror för handeln med EEC-länderna var minus 6 % och 0 %. Särskilt

må nämnas exporten till Norge som ökade med 27 % (exkl. fartyg -f- 20 %),

medan exporten till Västtyskland minskade med 12 %.

Sjöfartsnettot har för 1967 beräknats ge ett något högre överskott än föregående

år.

Efter stängningen av Suez-kanalen i samband med kriget i Mellersta Östern

i juni steg efterfrågan på tanktonnage och därmed fraktnivån. Den svenska

handelsflottans fartygsbestånd minskade emellertid något under året och uppläggningarna

har varit högre än 1966. I prognosen för 1967 har räknats med

att de höjda fraktsatserna mer än uppväger nedgången i tonnage och sysselsättning

i jämförelse med 1966.

Rederiernas intäkter vid utrikes sjöfart var under de tre första kvartalen 35

mkr högre än under samma period 1966 och deras kostnader 113 mkr högre med

en försämring av nettot på 78 mkr till följd. Under första kvartalet låg nettot

115 mkr lägre 1967 än 1966, men under andra och tredje kvartalen inträdde en

förbättring. Tillsammans med övriga i sjöfartsnettot ingående poster och förväntad

utveckling under fjärde kvartalet skulle sjöfartsnettot för hela året bli

1 800 mkr mot 1 710 mkr 1966.

Turistnettot fortsatte att försämras även under 1967 ehuru i långsammare

takt än under de närmast föregående åren. Svenska turisters uppehållskostnader

utomlands fortsatte under första halvaret att öka i ungefär samma takt som

under 1965 och 1966, eller med ca 20 %, men den procentuella ökningen blev,

förmodligen under inflytande av det ur semestersynpunkt goda sommarvädret

i Sverige, endast hälften så stor under tredje kvartalet.

Intäkterna från utländska turister i Sverige ökade ovanligt mycket under

året. Mot en ökning på 5 ä 6 % under 1965 och 1966 står en ungefär tre gånger

så stor ökning under januari—september 1967.

Turistnettot, som under de tre första kvartalen gav ett underskott på 667

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

27

Diagram L. Utrikeshandeln

12-månadersuppgifter

Mkr

23 000

21 000

19 000

17 000

15000

0

1963 1964 1965 1963 1967

Diagram M. Handelsbalans och valutareserv
12-månadersuppgifter
-

-1

r—Förändring I ■

X valutareserven

-1 000

Handelsbalans

-2 000

-3 000

-4 000

mkr med intäkter på 450 mkr och utgifter på 1117 mkr, har för hela aret beräknats

ge ett underskott på ca 850 mkr mot 741 mkr 1966.

Övriga löpande transaktioner, omfattande kapitalavkastning, försäkringsbt - talningar, provisioner, licensavgifter, entreprenader, andra frakter än sjofrakter,

transfereringar, vissa varutransaktioner utanför handelsstatistiken m. m. lesulterade

enligt till riksbanken lämnade rapporter under första halvåret 1967 i ett

underskott på 468 mkr mot 324 mkr under första halvåret 1966. De rapporterade

intäkterna minskade med 82 mkr till 727 mkr, medan motsvarande utgifter

steg med 62 mkr till 1195 mkr. På basis av dessa uppgifter och utvecklingen

mellan första och andra halvåret 1966 har underskottet i denna post för hela

1967 preliminärt beräknats till ca 1 000 mkr mot 715 mkr 1966.

Bytesbalansen skulle enligt föreliggande statistik resultera i ett underskott på

ca 960 mkr, vilket innebär en förbättring från de två närmast föregående årens

underskott på 1 511 mkr och 1 379 mkr.

Emellertid synes statistiken icke lämna en riktig bild av de i bytesbalansen

ingående transaktionerna. Detta gäller i hög grad om posten övriga löpande

transaktioner. Det finns anledning antaga att tillförlitligheten i denna statistik

blivit allt sämre år från år under 1960-talet och att försämringen framförallt

inneburit eu växande underskattning av betalningarna till Sverige. Även värderingen

av varuhandeln synes lida av brister. Inom konjunkturinstitutet har vissa

uppskattningar gjorts och en korrigeringspost till bytesbalansen framräknats,

uppgående till 500, 575 och 650 mkr för åren 1965—1967. Om denna korrigeringspost

införes i betalningsbalansen, sjunker underskottet i bytesbalansen för

de tre åren till 1 011, 804 resp. 310 mkr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 11. Svenska statens krediter till utlandet

Mkr

Thsprungligt

lånebelopp

Utbetalt

under

1967

Återbetalt

under

1967

Utestående

belopp

ultimo

1967

Beviljat,

ännu ej

utbetalt

belopp

Danmark ....

... 1948

159,4

4,5

90,4

Finland .....

... 1949

455,1

—

15,8

328,5

Indien .......

.. . 1964

24,0

—•

—

24,0

Norge .......

1966

24,0

2,6

—

2,6

21,4

... 1950

125,0

—

4.9

71,5

Pakistan .....

... 1966

25,0

0,8

—

2,3

9.9 7

Sovjetunionen

1967

9,1

3,0

—

3,0

6.1

. . . 1946

553,7

—

104,3

Sudan .......

.. 1966

35,0

11,9

15,4

19,6

Tanzania.....

.. 1965

10,0

1,9

—

10,0

1967

4,0

0,4

—

0,4

3,6

Tunisien .....

1967

30,0

—

—

_

30,0

.. 1963

6,0

—

—

6,0

1965

6,0

—

—

3,8

2,2

Turkiet .....

1967

15,0

—

—

_

15,0

.. 1958

3,9

—

0,7

1,1

1963

26,0

5,2

—

26,0

—

Summa

25,8

130,2

585,0

120,6

Kapitalbalansen

De statliga kapitaltransaktionerna har beräknats för hela 1967 resultera i ett

nettokapitalutflöde på ca 20 mkr mot ett inflöde på 126 mkr under 1966. Bland

de större delposterna märks utbetalningar under svenska utvecklingskrediter

med 25 mkr, IDA:s disposition av svenska bidrag med 74 mkr, IBRDrs ianspråktagande

av tillgodohavanden i svenska kronor med 48 mkr samt amorteringar

från utlandet på svenska statskrediter med 130 mkr. I den sistnämnda

siffran ingår slutamorteringen med 104 mkr på krediten till Sovjetunionen

(tabell 11).

Värdepapp er shandeln med utlandet, som omfattar transaktioner i utelöpande

aktier och obligationer men ej nyemissioner, innebar under januari—september

ett nettokapitalinflöde på 37 mkr bestående av import av värdepapper för 316

mkr och export för 353 mkr. Handeln med värdepapper under fjärde kvartalet

har antagits ungefärligen ha balanserat och nettot för hela året har beräknats

till ca 40 mkr.

Privata långfristiga lån utomlands och motsvarande utländska lån i Sverige

resulterade under 1964, 1965 och 1966 i ett nettokapitalinflöde på omkring en

halv miljard kronor per år. Under första halvåret 1967 medförde dessa lån ett

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

29

nettokapitalinflöde på ca 200 mkr mot nära 400 mkr under motsvarande tid

1968. Hittills föreliggande uppgifter för andra halvåret tyder på att nettokapitalinflödet

upphört och, både på grund av mindre nyupplåning och större amorteringar

på svenska lån i utlandet, förbytts i ett nettokapitalutflöde, som i stort

sett balanserat inflödet under första halvåret. Svensk bruttoupplåning utomlands

beräknas till omkring 600 mkr mot 845 mkr 1966.1 dessa tal ingår svenska

obligationsemissioner utomlands på 155 mkr 1967 och 176 mkr 1966. I nettot

ingår utländska obligationsemissioner i Sverige med 100 mkr under 1967.

Direkta investeringar medförde under första halvåret ett nettokapitalutflöde

på 53 mkr mot 160 mkr under första halvåret 1966. Preliminära upgifter för

andra halvåret pekar på ett nettoinflöde på ca 110 mkr mot ett inflöde på 267

mkr under andra halvåret 1966. För hela 1967 skulle de direkta investeringarna

alltså resultera i ett nettokapitalinflöde på ca 60 mkr mot ett inflöde på 107 mkr

1966. Enligt uppgifter om utnyttjande av investeringstillstånd som förelåg vid

slutet av december sjönk utländska investeringar i Sverige under 1967 till 630

mkr från 778 mkr under 1966, medan svenska bruttoinvesteringar i utlandet

uppgick till 660 mkr mot 765 mkr 1966.

Övriga ''privata kapitaltransaktioner, som bl. a. omfattar vissa kortfristiga importkrediter,

har preliminärt beräknats medföra ett nettokapitalinflöde på ca

20 mkr mot 128 mkr 1966.

Kapitalbalansen skulle, beräknad på basis av data för första halvåret och i

vissa fall myckel preliminära uppgifter för andra halvåret, innebära ett överskott

på omkring 100 mkr mot 779 mkr 1966. Siffran kan emellertid komma

att ej obetydligt revideras längre fram, då kapitalposterna är de av betalningsbalansens

poster som det erfarenhetsmässigt är svårast att uppskatta på ett

tidigt stadium.

Restposten

Saldot av i betalningsbalansen registrerade transaktioner (posterna A—B i

tabell 9) uppgick under 1967 preliminärt till omkring minus 850 mkr. Förändringen

av bankernas utlandsställning uppgick dock endast till minus 174 mkr.

Skillnaden häremellan utgöres av betalningsbalansens restpost. För 1967 blev

denna lägre än de två föregående åren, eller ca 683 mkr mot 1 085 mkr 1966 och

1 081 mkr 1965.

Restposten representerar dels bristande information om de i betalningsbalansen

förekommande posterna bland både de löpande transaktionerna och kapitaltransaktionerna,

dels sådana transaktioner som överhuvudtaget ej täckes av

någon post i den här använda betalningsbalansuppställningen. Den inom konjunkturinstitutet

uppskattade korrigeringsposten till bytesbalansen (se s. 27)

hänför sig till den förstnämnda delen av restposten. Till den senare arten av

restpostgenererande transaktioner hör främst kortfristiga import- och exportkrediter

direkt mellan köpare och säljare, för vilka rapporter ej behöver lämnas

till riksbanken. Även för vissa slag av dessa handelskrediter har emellertid kon
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

junkturinstitutet gjort beräkningar. Om båda dessa justeringsposter införes i

betalningsbalansen förändras denna enligt följande tablå, som ansluter sig till

konjunkturinstitutets presentation:

a. Bytesbalans enligt tabell 9 .....

1965

. . . . —1 511

1966

—1 379

1967

—960

b. Korrigeringspost...........

575

650

c. Korrigerad bytesbalans .............

1011

— 804

—310

d. Kapitaltransaktioner enligt tabell 9 .

481

779

103

e. Kända handelskrediter m. in. .

21

331

500

f. Korrigerad restpost enligt b. och e.....

179

—467

g. Bankernas utlandsställning .....

---- 51

485

—174

Den omsvängning av restposten till negativt tal som genom dessa korrigeringar

framkommer stämmer väl med antagandet om tidigare betalning av

importlikvider som ett resultat av oron på valutamarknaden under årets sista

månader.

Bankernas utlandsställning

Valutareserven, som steg med 346 mkr under 1966, fortsatte att stiga fram till

och med augusti 1967, då den nådde sin hittills högsta nivå med 6 784 mkr, en

ökning med 816 mkr från arets början. Vid tiden för den brittiska devalveringen

i november hade en viss nedgång ägt rum till drygt 6 500 mkr, men under tiden

därefter inträffade ett kraftigt valutautflöde, under tio novemberdagar uppgående

till drygt en halv miljard kronor. Minskningen i valutareserven var helt

koncentrerad till riksbanken, medan affärsbankernas internationellt sett relativt

stora valutainnehav t. o. m. ökade något under november. Några dagar in i

decembei fortsatte valutautflödet i relativt hög takt, men mot slutet av månaden

undergick valutareserven icke några större förändringar. Från den brittiska

devalveringen till arets slut blev nedgången preliminärt 800 mkr och förändringen

under hela 1967 innebar därmed en nedgång med 213 mkr.

Riksbankens innehav av guld och valutor låg vid slutet av september på i det

närmaste samma niva som vid arets början. Den nedgång som senare ägde rum,

var koncentrerad till perioden efter den brittiska devalveringen.

Nettoställningen gentemot Internationella valutafonden (IMF) gick under

aret ned med 138 mkr. Storbritannien slutbetalade under året de valutor man

i december 1964 dragit på IMF, dels i maj och dels i november. Vid båda tillfällena

ingick svenska kronor till motvärdet av 15 milj. dollar i återbetalningen.

I maj användes motsvarande kronbelopp, 77,6 mkr, för återbetalning av en del

av riksbankens lån till IMF under GAB-avtalet, medan i november IMF:s

kronfordran på riksbanken ökade med samma belopp. Andra länders återbetalningar

medförde en nedgång i nettoställningen med tillsammans 35 mkr, medan

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 31

Tabell 12. Bankernas utlandsställning

Mkr

Riksbanken

Affärsbankerna

Valutareserven

H 4-24-31

Bankernas

utlandsställning

(4+5)

Guld

Avista-

Tids-

position

och

valutor

gentemot

IMF

till-

gångar

Ställ-

ning

12-mån.-

förändr.

Ställ-

ning

12-mån.-

förändr.

1

2

3

4

5

6

7

8

1962 Opp ......

3 869

246

492

119

4 607

493

4 726

441

1963 » ......

3 619

272

123

4 486

—121

4 609

—117

1964 » ......

453

48

5 505

1 019

5 553

944

1965 » ......

4 207

737

678

—18

5 622

177

5 004

51

1966 » ......

4 380

733

121

5 968

346

6 089

485

1967 jan.......

4 159

882

122

5 896

277

6 018

432

4 174

855

914

124

5 943

395

0 067

602

4 190

855

763

128

5 808

12

5 936

255

4 211

848

1 028

162

6 087

444

0 249

672

4 350

770

981

147

6 107

394

6 254

556

4 378

770

1 073

166

6 221

411

0 387

638

4 385

761

1 201

—31

6 347

389

6 316

398

4 424

759

1 601

—46

6 784

830

6 738

792

4 365

805

1 462

—44

6 632

705

6 588

606

4 219

800

1 696

— 6

6 715

936

6 709

906

3 615

717

1 700

84

6 032

— 63

6 116

—32

dec........

3 513

717

1 525

160

5 755

—213

5 915

—174

Finlands dragning i september ökade riksbankens nettofordran på IMF med

51,7 mkr.

Affärsbankernas avista nettoinnehav av utländska valutor steg kraftigt under

året, från 733 mkr vid årets början till preliminärt 1 525 mkr vid dess slut.

Affärsbankernas tidsposition, som under 1966 övergick från en nettoskuld på

18 mkr till en nettofordran på 121 mkr, vände under andra halvåret 1967 åter

men under årets två sista månader redovisades på nytt en mindre nettofordran.

Året slutade med en nettofordran på preliminärt 160 mkr, en ökning under hela

1967 på 39 mkr. V

V alutamarknaden

Under årets första fyra månader var utvecklingen på de internationella valutamarknaderna

tämligen lugn under intryck bl. a. av en förbättring i pundets

ställning och ett från omkring årsskiftet successivt lättande tryck på räntesatserna.

Mellanösternkrisen i maj och juni kom dock att medföra oro på guldoch

valutamarknaderna och korta kapitalrörelser framförallt till Schweiz. Spe
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

ciellt utsatt i detta sammanhang blev pundet. Överenskommelsen inom den s. k.

tiogruppen i slutet av augusti om likviditetsskapande medförde en temporär

lättnad. Efterverkningarna av krisen i Mellanöstern och försämringen av den

brittiska handelsbalansen under hösten liksom en tidvis uppåtgående tendens

för räntesatserna på eurodollarmarknaden medförde emellertid en fortsatt osäkerhet.

I mitten av november steg trycket på pundet och kulminerade i devalveringen

den 18 november. Genom pundets devalvering uppstod en viss nervositet

för eventuella följder för enskilda valutor och för det internationella valutasystemet,

och på guldmarknaderna blev efterfrågan tidvis mycket stark. Emellertid

har det under året ytterligare utbyggda samarbetet mellan länderna på

guld- och valutaområdet, främst på centralbanksplanet, inneburit att man kunnat

avsevärt begränsa verkningarna av orosfaktorerna.

Guldpriset på London-marknaden har under året fluktuerat mellan ett lägsta

och högsta läge av 35,14 respektive 35,19 7/s dollar per ounce fint guld. Efterfrågan

på guld har tidvis varit mycket stor under året. Kraftiga ökningar i efterfrågan

har kunnat noteras, t. ex. i samband med franska uttalanden om guldpriset

i början av året, den ändrade amerikanska silverpolitiken i maj och krisen

i Mellanöstern i juni. Efter devalveringen av pundet utsattes marknaden för

mycket starka påfrestningar, men guld-poolen höll guldpriset under fast kontroll.

Efter upprepade uttalanden från deltagarna i poolen om att guldpriset under

alla omständigheter kommer att hållas vid $ 35 per ounce, synes något lugnare

förhållanden ha inträtt på guldmarknaden mot slutet av året.

Den fasta tendens för pundet, som inleddes mot slutet av 1966, fortsatte i

stort sett under de första månaderna av året och pundet steg successivt till

paritetsläget mot US-dollar i början av april. Bidragande härtill torde i början

av året ha varit bl. a. en för Storbritannien gynnsam utveckling av de internationella

räntesatserna, som medförde en viss efterfrågan på sterling. Det relativt

goda utfallet av utrikeshandeln, den brittiska regeringens beslut att fortsätta

kontrollen av priser och löner liksom tillkännagivandet att de av centralbankerna

till Bank of England lämnade kreditfaciliteterna förlängts var andra

för pundet gynnsamma faktorer under denna period.

Under maj månad inträffade emellertid en omsvängning och pundet sjönk

kontinuerligt under påverkan av bl. a. stigande eurodollarräntor, växande oro i

Mellanöstern och Hongkong och negativa uttalanden från fransk sida om brittiskt

inträde i EEC. I samband med krigsutbrottet i Mellanöstern i början av juni inträffade

ett kraftigt fall i pundkursen, som fortsatte efter en kortvarig förbättring

efter överenskommelsen om eldupphör. Eventuella följdverkningar för den

brittiska betalningsbalansen av Suezkanalens stängning och oljeblockaden liksom

osäkerhet beträffande arabiska konverteringar av pundtillgodohavanden

bidrog till en nervös stämning på valutamarknaderna. Oron fortsatte i stort sett

under sommarmånaderna och då de brittiska utrikeshandelssiffrorna därefter,

till följd bl. a. av den ihållande hamnarbetarstrejken, började markant försämlas,

fortsatte pressen pa pundet och i oktober nåddes den lägsta noteringen se
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

33

dan Suez-krisen 1956. Den 18 november beslöt Storbritannien att devalvera.

Paritetskursen sänktes till $ 2,40 per pund från $ 2,80, vilket innebär en devalvering

med 14,3 %. Omedelbart efter devalveringen blev pundet mycket fast på

grund av att de tidigare försäljningarna skapat stor brist på pund, och kursen

låg de första två veckorna efter devalveringen vid den övre marginalkursen mot

US-dollar. Härefter inträdde en viss försvagning av pundet, som varade till omkring

mitten av december, då ånyo en fastare tendens kunde iakttagas.

Den amerikanska dollarn har i stort sett visat en mindre gynnsam utveckling

under året. Bidragande härtill har bl. a. varit det fortsatta underskottet i den

amerikanska betalningsbalansen, ovissheten om den amerikanska skattepolitiken

samt sterlingkrisen och den i samband därmed uppträdande oron på guldmarknaden.

Mot slutet av året blev en viss förbättring av dollarn märkbar.

Den franska francen, som under senare delen av 1966 avsevärt försvagades

på grund av bl. a. den försämrade franska handelsbalansen, förbättrades under

det första halvåret, vilket medförde att dollarkursen i Paris föll kraftigt och i

slutet av juli låg vid nedre interventionspunkten. Under andra halvåret har

francen konstant legat på en tämligen hög nivå.

Efter en tämligen lugn utveckling under årets första månader förbättrades

den schweiziska francen markant i april. Orsaken härtill var ett valutainflöde

betingat dels av ett till en början stramt läge på den schweiziska penningmarknaden,

dels av Mellanösternkrisen. Efter en diskontosänkning i juli skedde emellertid

en omsvängning och kapital strömmade ut från Schweiz med en försvagning

av francen som följd. Mot slutet av oktober inträdde därefter åter en förbättring

av francen.

Den tyska marken var under det första kvartalet mycket fast delvis på grund

av det starkt ökade exportöverskottet. Till följd av successiva lättnader i penningpolitiken

såsom diskontosänkningar och ändringar i kassareservbestämmelserna

ökades likviditeten hos de tyska bankerna och kapital började söka sig

utomlands. Dollarkursen tilläts i detta läge stiga, och i mitten av juli nådde den

över paritetsläget där den höll sig till fram i november. I samband med oro på

valutamarknaderna förbättrades emellertid den tyska marken för att under

årets sista dagar åter bli svagare.

I likhet med 1966 visade den svenska kronan under första halvåret en relativt

fast tendens med fallande kurser på den svenska valutamarknaden. Under

inverkan av bl. a. det stigande internationella ränteläget och den förhållandevis

goda likviditeten på den svenska penningmarknaden inträffade emellertid

under andra halvåret en successiv försvagning, vilken accentuerades under senare

hälften av oktober och i november. Efter den engelska devalveringen utsattes

även den svenska kronan för stark press och riksbanken ingrep i marknaden

med avsevärda valutaförsäljningar. Efter den svenska diskontohöjningen i mitten

av december och de övriga i samband därmed vidtagna åtstramningsåtgärderna

blev kronan emellertid fastare och riksbanken återvann en del av det tidigare

valutautflödet.

3 — Bihang till riksdagens -protokoll 196S. 8 sand. Nr 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

I samband med devalveringen av pundet nedskrev även några andra europeiska

länder sina valutor. Sålunda devalverades det irländska pundet den 18

november med 14,3%, den spanska pesetan den 20 november med likaledes

14,3%, den danska kronan den 21 november med 7,9 % och den isländska kronan

den 24 november med 24,6 %. Härutöver devalverades ett flertal utomeuropeiska

valutor, huvudsakligen tillhörande sterlingområdet, i allmänhet i

samma utsträckning som det engelska pundet. Den finska marken hade redan

tidigare, den 12 oktober, nedskrivits med 23,8 %.

De a\ riksbanken i enlighet med bestämmelserna i det Europeiska monetära

avtalet (EMA) fastställda marginalkurserna för US-dollar har under året varit

oförändrade, nämligen 5,1350 köpkurs och 5,2125 säljkurs.

Internationellt finansiellt samarbete

Överläggningarna om det internationella valutasystemet och det framtida

likviditetsbehovet har under året lett till samförstånd om ett principförslag till

en beredskapsplan för att skapa eii ny tillgång, i form av speciella dragningsrätter,

för att tillgodose behovet av ett supplement till existerande reservtillgångar

när och i den mån ett sådant kan komma att uppstå. Förslaget, som utarbetats

gemensamt av den s. k. tiolandsgruppen (Group of Ten) och direktionsledamöterna

i Internationella valutafonden, antogs vid fondens årsmöte i Rio

de Janeiro i slutet av september.

Förslaget avser en beredskapsplan omfattande samtliga fondmedlemmar och

administrerad av fonden vid sidan av dennas övriga uppgifter. Beslut om tilldelning

av speciella dragningsrätter skall fattas av fondens styrelse med en majoritet

av 85 % av röststyrkan. Världsbehovet av likviditetstillskott, och icke

enskilt lands behov, skall vara avgörande för beslut om aktivering av planen.

Beslutad global likviditetsökning skall normalt avse en basperiod på fem år och

skall fördelas bland medlemmarna i förhållande till dessas kvoter i fonden. Rätten

att använda tilldelade speciella dragningsrätter för förvärv av andra medlemmars

valutor skall för första basperioden vara förenad med skyldighet att

inom viss tid och i viss utsträckning återställa positionen. Dragningsrätterna

skall vidare ha guldvärdegaranti och löpa med ränta. De speciella dragningsrätterna

skall fullgöra en reservfunktion och skall därför av centralbankerna

kunna redovisas som reservtillgångar.

Det uppdrogs vid årsmötet åt valutafonden att svara för det arbete som återstår

för att inpassa principförslaget i fondens stadga. Parallellt härmed skall, för

att tillmötesgå krav från några medlemmars sida, en översyn ske av även andra

delar av fondstadgan än de som berörs av förslaget om speciella dragningsrätter.

Fonden förväntas bedriva detta arbete så att förslag kan föreligga senast 31

mars 1968.

Internationella valutafonden (IMF) har under året disponerat 51,7 mkr av

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

35

sitt innehav av kronor i riksbanken för en finländsk dragning på fonden i september

under ett standbyavtal som Finland träffade med fonden i mars 1967.

Andra medlemsländers återbetalningar i kronor till valutafonden har uppgått

till 190,6 mkr, varav 155,2 mkr avsåg Storbritannien. Hälften av det senare

beloppet användes av valutafonden för återbetalning av det lån som riksbanken

lämnat valutafonden under GAB-avtalet i samband med den brittiska dragningen

i december 1964. Valutafondens krontillgodohavande i riksbanken uppgick

vid årets slut till 537,9 mkr, vilket motsvarar 46,2 % av kvoten.

I anslutning till devalveringen av det brittiska pundet (jfr avsnittet Valutamarknaden

ovan) beviljade valutafonden Storbritannien en standbvkredit på

1400 milj. dollar. För finansiering av dragningar under krediten skall valutafonden

använda 475 milj. dollar av sitt innehav av olika valutor samt anskaffa

återstoden genom försäljning av guld till ett belopp av 400 milj. dollar och upplåning

under GAB-avtalet till ett belopp av 525 milj. dollar. Vid delutnyttjande

av krediten skall de tre finansieringsvägarna utnyttjas pro rata parte. På Sverige

faller ett belopp av 43 milj. dollar fördelat på 5 milj. dollar ur valutafondens

krontillgodohavande, 13 milj. dollar mot guld och 25 milj. dollar under GABavtalet.

Under GAB-avtalet (General Arrangements to Borrow) har återbetalning skett

av den upplåning av 405 milj. dollar som ägde rum i december 1964 för delfinansiering

av en brittisk dragning på valutafonden. I december har överenskommelse

träffats mellan valutafonden och ett antal GAB-länder, däribland Sverige,

om lån under GAB-avtalet för finansiering av dragningar under det ovan nämnda

standbyavtalet mellan valutafonden och Storbritannien. Avtal har träffats

mellan valutafonden och Schweiz om förlängning av Schweiz’ association med

GAB-avtalet t. o. m. 23 oktober 1970, dvs. samma tidpunkt som gäller för länderna

med fullt medlemskap.

Världsbanken (IBRD) har under året för första gången beretts tillträde till

den svenska kapitalmarknaden. Den 16 oktober 1967 emitterades genom ett

svenskt bankkonsortium ett tjugofemårigt 6 % lån på 75 mkr.

Sveriges bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA) har under 1967

uppgått till samma belopp som under 1966 dvs. 51,7 mkr, varav den ena hälften

utgjorde sista inbetalningen av det ordinarie bidrag med 5 milj. dollar om året

som överenskommits för åren 1965—67, och den andra hälften utgjorde ett särskilt

svenskt bidrag. Båda beloppen har erlagts i form av skuldförbindelser. Sveriges

sammanlagda bidrag till IDA uppgick vid 1967 års utgång till 275,3 mkr,

varav 129,8 utgör ordinarie bidrag och 145,5 mkr särskilda bidrag. Till IDA:s

förfogande stående, ännu ej disponerat belopp under skuldförbindelser uppgick

vid årets slut till 81,8 mkr.

För tiden efter 1967 föreligger inga åtaganden från medlemsländernas sida i

fråga om IDA:s kapitalförsörjning, men överläggningar har pågått under året i

syfte att nå enighet om nya kapitaltillskott från de industrialiserade länderna

för att möjliggöra fortsatt, om möjligt ökad, utlåning från IDA.

3*— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 1

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Andra delbetalningen, 500 000 dollar, av Sveriges andel i den Asiatiska utvecklingsbanken,

som totalt uppgår till 5 milj. dollar, varav hälften skall

inbetalas i fem årsrater och hälften utgöra garantikapital, har erlagts i augusti

1967. Hälften av inbetalningen har fullgjorts i dollar och hälften i form av en

skuldsedel i svenska kronor.

Den överenskommelse till stöd för pundet som Bank of England ingick i juni

1966 med centralbankerna i Belgien, Canada, Förbundsrepubliken Tyskland,

Italien, Japan, Nederländerna, Schweiz, Sverige och Österrike samt Bank for

International Settlements har i mars 1967 förlängts att gälla ännu ett år.

Efter devalveringen av pundet den 18 november 1967 ställdes ytterligare stöd

till brittiskt förfogande. Jämte den förutnämnda standbykrediten på 1400

milj. dollar från Internationella valutafonden erhöll Storbritannien utfästelser

från vissa centralbanker, bland dem centralbankerna i Danmark, Norge och

Sverige, om kortfristiga beredskapskrediter på över 1 500 milj. dollar.

Överenskommelsen mellan riksbanken och Federal Reserve Bank of New York

om ömsesidiga kreditfaciliteter i form av swaptransaktioner har under året

dels förlängts, först med ett år till den 19 juli 1968 och senare till den 2 december

1968, dels och, i november, utökats från 100 till 200 milj. dollar. Överenskommelser

av detta slag mellan Federal Reserve Bank of New York och ett

antal centralbanker samt Bank for International Settlements i syfte att genom

internationellt samarbete öka motståndskraften mot störningar på betalningsområdet

har ingåtts till ett belopp av 7 080 milj. dollar, en ökning med 2 580

milj. dollar under året. Bl. a. centralbankerna i Danmark och Norge har tillkommit

med vardera 100 milj. dollar.

Centralbankerna i de nordiska länderna har träffat överenskommelse om en

utvidgning av det avtal om ömsesidiga kortfristiga valutakrediter som träffades

1962. Maximibelopp för de krediter som de deltagande centralbankerna har möjlighet

erhålla har sålunda höjts från motvärdet av 100 mkr till motvärdet av

200 mkr (för Island har beloppet höjts från motvärdet av 10 mkr till 20 mkr).

Fördelning av kredit mellan de långivande bankerna skall normalt ske i förhållande

till deras upplåningsrätt. De belopp till vilka de enskilda centralbankerna

har skyldighet lämna kredit har ävenledes höjts från motvärdet av 200

mkr till 300 mkr (för Island från motvärdet av 20 mkr till 30 mkr).

Krediternas maximala löptid har begränsats till ett år. Enligt de tidigare bestämmelserna

kunde kredit erhållas endast av land som redan utnyttjat en del

av sina kreditmöjligheter i Internationella valutafonden. Denna bestämmelse

har i den nya överenskommelsen begränsats till att gälla endast krediter med

längre löptid än tre månader. Den nya överenskommelsen som trädde i kraft den

1 september 1967 gäller tills vidare. Bl. a. för att uppnå överensstämmelse med

vad som gäller ifråga om överenskommelserna om kortfristiga kreditfaciliteter

med Federal Reserve Bank of New York och Bank of England har riksbanken

hos Kungl. Maj:t ej begärt garanti för täckning av eventuella förluster på grund

av denna utvidgade överenskommelse mellan de nordiska centralbankerna. Ga
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 37

rantin för förluster på grund av den tidigare överenskommelsen (riksdagens skrivelse

1962: 236) får anses ha upphört.

Fyra nya utvecklingskrediter inom ramen för Sveriges finansiella bistånd till

utvecklingsländer har lämnats under året, en till Pakistan på 9,1 mkr den 12

maj 1967, två till Tanzania på 4 mkr den 11 februari 1967 och 30 mkr den 30

juni 1967 samt en till Tunisien på 15 mkr den 11 november 1967. Liksom för

tidigare beviljade krediter har riksbanken åtagit sig medverka banktekniskt vid

tillämpningen. Krediternas utnyttjande framgår av tabell 11. Vidare har ett bidrag

på 5 milj. dollar givits för upprättande av en svensk utveckling fond

för Latinamerika förvaltad av Interamerikanska utvecklingsbanken och avsedd

att användas tillsammans med utvecklingsbankens egna medel för finansiering

av utvecklingsprojekt i Latinamerika, vilka utses av utvecklingsbanken i samråd

med Sverige. Beloppet skall inbetalas efter hand som projekt skall finansieras

av fonden. Avtalet om fondens upprättande ingicks med Interamerikanska

utvecklingsbanken den 27 december 1966.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 38—42 har intagits riksbankens bokslut för år 1967.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1967 har guldbehallningen i likhet

med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per

kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden

mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

Diskontot å svenska skattkammarväxlar och räntor å svenska obligationer

har bokförts å vinst- och förlusträkningen i den utsträckning som de uppburits

under året.

Riksbankens nettovinst för år 1967 uppgick till 207 981 572 kronor 26 öre.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Utgående

1966

1

9

6 7

Kronor

Kronor

Kronor

1 illgangar

Guldbehållning ..........................

446 903 114

59

447 709 733

1C

Övervärde å guld .........................

602 110 043

15

603 196 793

81

1 050 906 526

94

(1049 013157

74

Utländska statspapper ....................

2 775 272 000

—

1 769 527 675

5i

Utrikes växlar ............................

103 285 930

92

27 482 575

10

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

452 283 357

78

664 806 861

28

Lån till Internationella valutafonden ........

168 129 000

—

90 531 000

—

Övriga utländska tillgångar ................

10 583 108

05

10 644 340

17

2 562 992 452

35

(3 509 553 396

75)

Skattkammarväxlar .......................

3 650 000 000

—

3 665 000 000

_

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

2 413 798 805

—

2 676 041 580

—

6 341 041 580

_

(6 063 798 805

Diskonterade växlar .......................

36 459 940

54

55 899 141

25

Hypotekslån ..............................

8 669 628

43

1 200 906 562

_

Kredit i checkräkning .....................

659 758

15

841 327

05

Avbetalningslån ...........................

84 534 719

58

86 887 913

63

1344 534 943

93

(130 324 046

70)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ...............................

12 848 427

14

11 747 689

10

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

m. m...................

29 521 579

57

18 000 747

57

Övriga tillgångar ..........................

30 732 223

55

32 151 772

94

Sveriges kvot i Internationella valutafonden..

1 163 970 000

1 163 970 000

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

124 156 800

—

124 156 800

Summa

12120686 279

63

12656 270356

Öl

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

39

balansräkning

1966

1

9

6 7

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar ..................-......

9 297 479 846

-

9 965 088 051

Utelöpande postremissväxlar ...............

1 638 073

71

5 794 972

34

Checkräkning (statliga myndigheter) .........

72198 441

96

112 220 433

94

» (bankaktiebolag) .............

142 843 978

50

124 625 976

95

» (andra insättare) ............

2 577 276

25

4 097 588

14

240 943 999

93

(217 619 696

71)

Depositions- och kapitalräkning ............

175 906

56

175906

56

Skogskontomedel ..........................

591 277

so

528 690

97

Medel å konton för investering i skogsbruk

1276160 983

85

988 880 043

65

989 584 641

18

(1 276 928 167

71)

Kursdifferenskonto ........................

361970 060

79

451 376 365

44

Övriga skulder ............................

4 226 462

21

5 447 005

82

Grundfond ...............................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond ......................

125 000 000

—

125 000 000

—

Reservfond ...............................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Riksbankens byggnadsfond ................

50 000 000

—

50 000 000

—

Balanserade vinstmedel

från föregående år ......................

710 843

34

189 905

14

vinst för året...........................

229 479 061

80

207 981 572

26

459 939 320

58

(481 957 748

32)

Internationella valutafonden................

476 849 369

20

537 945 347

91

Internationella återuppbyggnadsbanken.....

2 016 854

98

150 652

21

Summa

12120686 271

163

12656270 35C

01

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Vinst- och 1

1 1 9 6 6

1

9

6 7

Utgifter och förluster

Kronor

Kronor

Kronor

1

Räntor å inlåningsräkningar ...............

62 453

80

51150

60

Avlöningar, pensioner m. m.

Fullmäktige och suppleanter för dem......

97 920

50

138 588

15

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren

och suppleanter för dem ..............

137 733

55

239 309

—

Ledamöter i valutastyrelsen och supplean-

ter för dem ..........................

15 300

—

15 420

—

Tjänstemän och övrig personal............

17 057 829

36

Lönegradsplacerad personal ............

14 466 033

51

Sedelräkningsbiträden..................

2 606 428

86

Övrig personal ........................

895 486

20

Pensioner och ATP-avgifter .............

4 994 268

14

5 519 757

02

23 881 022

74

(Summa avlöningar, pensioner m. m. för

år 1966 kr. 22 303 051:55)

Förvaltningsutgifter m. m. (exkl. avlöningar)

Fastighetskostnader......................

986 922

01

Ändrings- och reparationsarbeten ......

724 877

68

Kontorsliyror, uppvärmningskostnader . .

449 852

05

Övriga fastighetskostnader ............

216 734

15

Inventarier och deras underhåll ..........

601 204

28

442 261

39

Materialier, tidningar, böcker m. m.......

668 100

70

563162

99

Post-, assurans- och teleavgifter in. m......

1 660 825

54

1 889 075

70

Rese- och traktamentskostnader ..........

174 023

03

175 737

52

Personalvård m. m.......................

61757

47

s809 216

41

Säkerhetsanordningar ....................

2125 279

19

134 850

76

Transportkostnader ....................

134 732

97

133 030

17

Övriga förvaltningsutgifter ...............

78 748

03

32 336

34

5 571 135

16

(Summa förvaltningsutgifter m. m. för år

1966 kr. 4 491593:22)

Sedeltryckeriet............................

4 400 000

—

3 690 000

—

Projekteringskostnader för ny riksbanksbygg-

nåd....................................

270 478

24

Diverse ................................

41841

35

494 680

90

365 159

14

Summa utgifter och förluster ..............

31 298 939

92

33 558 467

64

Saldo vinst ...............................

229 479 061

80

207 981 572

26

Summa

260 778 001

72

241 540 039

90

1 Fr. o. m. år 1967 har viss omfördelning skett av kostnadsslagen, varvid t. ex. kontot »Övriga förvaltningsutgifter»

uppdelats och till »Avlöningar» hänförts alla avlöningar, sålunda även sådana till

städerskor och fastighetsarbetare, vilka tidigare bokförts som fastighetskostnader. För jämförelsens

skull har motsvarande omfördelning skett av de i 1966 års förvaltningsberättelse angivna beloppen.

~ Ersättning för överlåtna beredskapsutrymmen m. m. cirka 50 000 kronor har redovisats bland

»Diverse inkomster».

3 Därav cirka 765 000 kronor fört inom linjen som »Lån till riksbankstjänstemännens semesterförening».

4 Därav 71 600 kronor »Utgifter för jubileumsskrift».

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

41

förlusträkning

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar ........................

Räntor & hypotekslån m. in...............

Räntor å avbetalningslån ..................

(Summa inkomster av lånerörelsen för år

1966 kr. 52 121 909: 62)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

Inkomst av svenska statspapper och obligationer,

efter nedskrivningar ..............

Courtage och provisioner m. m.............

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående pen
sionsfondsmedel

........................

Avgifter för i förvar mottagna depositioner . .

Ersättning för förvaltning av statliga fonder..

Inkomster av fastigheter ..................

Köpeskilling för försåld kontorsfastighet i Upp''

sala....................................

Diverse .................................

Summa

19 6 6

1

9

6 7

Kronor

Kronor

Kronor

2 150 589

77

3 060 693

38

4-1 633 562

13

22 162 728

22

5 337 757

72

5 471 120

18

30 694 541

78

176 864 649

—

153 720 390

SO

23 148 035

56

50 536 556

145 595

51

272 211

47

18

372 231

37

372 231

641 999

10

312 032

37

323 110

90

341 597

85

386 945

62

407185

50

49

1 000 000

_

—

5 773 525

04

4 883 292

—

46

a 260 778 001

72

241 540 031

»90

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Inom linjen förda tillgångar och skulder

Tillgångar

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter i

Stockholm:

bankhuset ....................

sedeltryckeriet .......................

Göteborg...............................

Falun ............................

Gävle.................................

Halmstad ..........................

Härnösand ............................

Jönköping......................

Karlstad ..........................

Kristianstad ...........................

Linköping ........................

Luleå ............................

Nyköping ...................

Visby ................................

Växjö.......................

Örebro .......................

Östersund ......................

Tumba: sedelförbränningshuset ............

Diverse valv ......................

Aktier i AB Tumba Bruk ..................

Aktier i Internationella Banken i Basel1

Riksbankens mynt- och medaljsamling ......

Lån till riksbankspersonalens semesterförening

Utländska obligationer och fordringar........

Svenska lånefordringar m. m..............

Skulder

Lånebanksobligationer ...........

Övriga .........................

1966

1967

Kronor

Kronor

6 000 000

6 000 000

1 700 000

1 700 0C0

—

2 385 000

2 385 000

—

419 000

419 000

—

470 000

470 000

—

500 000

500 000

—

350 000

-

350 000

—

390 000

—

390 000

—

400 000

-

400 000

—

380 000

-

380 000

—

600 000

—

600 000

—

615 000

—

615 000

—

750 000

—

750 000

—

244 000

—

244 000

—

900 000

—

900 000

—

560 000

560 000

—

310 000

310 000

—

200 000

200 000

—

125 000

125 000

—

17 298 000

—

17 298 000

—

25 000 000

—

25 000 000

_

1 800 000

—

1 800 000

160157

81

160 157

81

134 755

—

899 787

3G

31 859 851

35

29 917 984

91

162 436

87

162 4"6

87

Summa

76 415 201

03

75 238 366

95

8 005

98

8 005

)8

38 615 I

35

38 681184

Summa

46 621

33

46 687

32

''Hela aktieinnehavet utgör Schw.Frcs 10 000 000:— (4 000 st. aktier h Schw.Frcs 2 500:—). Av

likviden härför har 25 % erlagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utlåning från vissa lånefonder

Den 29 december 1967 utestående lån från olika lånefonder fördelar sig till antal

och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

Avbetalnings-

lånefonden

Statens

bosättnings-

lånefond

Egnahems- m. fl.

lånefonder

Fonden

för supplementär

j ordbrukskredit

Värnp

Värnplikts-

lånefonden

[iktslån

Fonden

för låneunderstöd

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Huvudkontoret.

2 374

11041

7 943

19816

2 158

24101

3

14

193

563

34

64

Göteborg .....

1 915

9 890

2 905

8 730

286

1 215

—

—

49

137

13

31

Malmö .......

1 178

5 931

4 441

11 505

124

1 177

—

—

64

175

6

14

Falun ........

428

1 743

1 213

2 981

395

1 721

3

2

28

71

—

—:

Gävle ........

617

2 652

1 873

4 370

731

2 581

—

—■

21

59

1

l

Halmstad .....

429

1 870

1 106

2 727

732

4 123

—

• —

22

43

4

3

Härnösand ....

575

1 808

1 935

4 500

1 465

2 499

—

—

27

79

—

—

Jönköping ....

713

3 153

1 553

3 798

300

1857

1

3

24

70

1

—

Kalmar .......

481

1 678

1 705

4 130

364

1 892

__

—

32

76

—

—

Karlskrona ....

339

1342

879

2 071

551

2 885

—

—

25

SO

1

—

Karlstad ......

313

1 157

1 423

3 401

1 308

3 948

3

5

17

50

4

2

Kristianstad —

365

1 565

1 531

3 680

729

4 858

-

—

27

66

2

4

Linköping ....

847

2 918

2 521

6 270

630

3 366

2

2

45

105

—

—

Luleå.........

1 172

3 461

2 458

5 885

1 772

3 711

2

1

15

37

2

4

Mariestad.....

483

2 503

1 167

2 674

374

2 217

13

34

12

37

i

2

Nyköping .....

508

2 183

1 614

4 008

561

3 801

15

37

29

79

i

i

Umeå ........

929

3 054

1 657

3 933

1 282

4 585

—

—

16

40

—

Uppsala.......

2 955

15 738

2 118

5 500

709

3 098

15

24

29

73

2

5

Visby.........

227

825

298

645

388

2 037

—

—

6

20

—

—

Vänersborg ....

296

1 140

1 520

3 820

1 113

5 447

4

18

25

77

3

4

Västerås ......

591

1 690

1 927

4 307

229

1 069

10

12

13

50

4

5

Växjö ........

584

2 731

1 156

2 995

582

2 745

—

—

11

24

—

—

Örebro........

536

2 372

1 895

4 338

180

479

3

O

O

19

51

2

i

Östersund .....

1 096

4 442

856

2170

1312

2 949

—

—

17

49

1

Summa

19951

86 888

47 734

118 258

18 275

88 362

74

156

766

2 109

82

142

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Den 29 december 1967 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande olika

lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret

som avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån

och förstärkningslån ..........................

9 085

48 009 731: —

Bostadsegnahemslån ............................

3 734

17 084 996: —

Uppskovslån ..................................

1

376: -

Nybyggnadslån ................................

3 016

1 189 968: —

Förbättringslån ................................

848

555 926: —

Lån till estlandssvenskar........................

19

54 228: —

Transport

16 703

66 895 225: —

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ....................................

1

1 032: -

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån ..........................

1397

14 206 256: —

Jordbruksegnahemslån ........................

12

209 430: —

Bostadsegnahemslån ..........................

162

7 050 962: —

Summa

18 ''275

88 362 905: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stödlån till jordbrukare

Den 20 december 196? utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp

i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

Enl. SFS 766/1951

St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954

St D

Enl. SFS 593/1955

StE

Enl. SFS 650/1957

St F

Enl. SFS 83/1960

St G

Summa

Antal |

Belopp

Antal |

Belopp

Antal |

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal |

Belopp

Antal |

Belopp

HK .......

2

0

50

i

179

5

6

57

214

74

314

17

58

205

773

Göteborg ..

Malmö ....

2

9

3

9

3

14

26

13

8

3

6

7

6

14

2

2

19

22

48

38

Falun .....

1

1

1

2

2

3

22

85

20

41

46

132

10

10

2

2

3

5

8

14

2

3

25

34

Halmstad ..

3

4

41

37

66

55

15

14

8

10

133

120

Härnösand .

8

7

20

6

14

4

5

3

1

—

48

20

Jönköping .

Kalmar ....

2

2

10

54

17

91

1

1

2

126

3

133

3

14

3

27

1

40

1

in

17

236

25

364

Karlskrona .

8

8

i

—

7

3

11

10

12

20

39

41

Karlstad ...

1

1

6

15

4

2

21

69

22

44

9

16

63

147

Kristianstad

1

1

8

17

73

112

25

25

n

19

1

2

119

176

Linköping ..

2

2

68

120

i

1

126

309

38

90

3

1

8

238

530

Luleå......

80

33

127

121

128

no

14

11

1

300

2«6

Mariestad ..

Nyköping ..

Umeå .....

1

2

29

10

64

64

16

32

6

2

248

11

5

in

70

66

281

160

175

127

36

n

70

86

23''

46

9

3

8

5

151

92

663

331

224

316

Uppsala ...

Visby......

-

—

33

2

66

II

6

8

63

3

178

17

140

573

36

5

so

18

278

10

905

46

Vänersborg .

10

21

7

10

22

41

20

41

12

15

71

128

Västerås ...

8

i

1

50

68

115

263

41

82

215

421

Växjö .....

2

8

4

4

2

4

3

4

4

4

15

24

Örebro ----

Östersund ..

1

6

19

1

43

1

2

6

5

27

2

i

4

1

—

—

2

eu

2

Summa

12

25

437

781

569

484

1150

1 745

| 641

1 689

227

483

j 3 036

5 208

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

f ullmäktige m. fl.: Fullmäktiges ordförande herr Krister Wickman, som den

28 februari 1967 utnämndes till statsråd, entledigades av Kungl. Maj:t från

uppdraget att vara fullmäktig i riksbanken fr. o. in. tillträdet av statsrådsämbetet

den 1 mars 1967.1 hans ställe förordnade Kungl. Maj:t statssekreteraren i

finansdepartementet Kjell-Olof Feldt att för tiden 1 mars 1967—28 februari

1970 vara fullmäktig i riksbanken. Samtidigt beviljade Kungl. Maj:t professorn

Alf Johansson begärt entledigande från uppdraget att vara suppleant för fullmäktig

i riksbanken, likaledes fr. o. m. den 1 mars 1967, och förordnade i stället

ledamoten av andra kammaren direktören Essen Lindahl att för en tid av tre

år fr. o. m. sistnämnda dag vara suppleant för av Kungl. Maj:t utsedd fullmäktig.

Vid det val av fullmäktige och suppleanter för dem som riksdagens valmän

därefter förrättade den 12 maj 1967 utsågs för valperioden 1967—1970:

till fullmäktige ledamöterna av första kammaren herrar Torsten Bengtson

(omvald) och Olle Dahlén (nyvald efter herr Gustaf Kollberg) samt

till suppleanter ledamöterna av andra kammaren herrar Nils Hansson i Skegrie

(för herr Bengtson) och Sven Wedén (tidigare suppleant för herr Kollberg) för

herr Dahlén.

Fullmäktige omvalde samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige

år 1968 förrättats:

till vice ordförande: ledamoten av första kammaren herr Erik Wärnberg;

till riksbankschef: herr Per Åsbrink;

till deputerad: herr Wärnberg; samt

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande

förfall inträda i hans ställe (vice riksbankschefJ: herr Sven Joge.

Bankdirektören Arne Callans, vilken den 29 juni 1967 utsetts till verkställande

direktör för Sveriges Investeringsbank AB, har fr. o. m. den 7 juli 1967

erhållit entledigande från sin tjänst i riksbanken. Bankokommissaricn Kurt Eklöf

har förordnats att fr. o. m. sistnämnda dag vara bankdirektör med de arbetsuppgifter

som tidigare åvilat herr Callans.

Vidare har fullmäktige förordnat bankokommissarien Åke Gustafsson å den

bankdirektörstjänst, som blev ledig da herr Sture Lauren avgick med pension,

med tillträde den 1 januari 1968 och med uppdrag att bl. a. svara för den riksbanken

anförtrodda uppgiften att leda beredskapsplaneringen på bank- och betalningsväsendets

område.

Bankdirektören Gunnar Åkermalm har beviljats fortsatt tjänstledighet tillsvidare,

dock längst t. o. m. den 31 januari 1968, för fullgörande av uppdrag i

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968 47

Tanzania inom ramen för Internationella valutafondens tekniska hjälp till utvecklingsländer.

§ 2-

Riksbankens industristyrelse: Till ledamöter av riksbankens industristyrelse

omvalde fullmäktige den 12 maj 1967 tillsvidare, dock längst till dess nytt fullmäktigeval

år 1968 förrättats, herr Erik Wärnberg, ordförande, samt bankdirektören

Hjalmar Ekengren och civilingenjören Gösta Carlsson. Vidare utsågs för

samma tid bankofullmäktigen Torsten Bengtson att vara suppleant för ordföranden

och numera bankdirektören Åke Gustafsson att vara suppleant för herr

Ekengren.

§ 3.

Valutastyrelsen: Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval

under år 1968 ägt rum omvalde fullmäktige den 12 maj 1967, förutom

vice riksbankschefen Sven Joge som enligt 16 § 3 mom. andra stycket

bankoreglementct skall vara valutastyrelsens ordförande, herr Erik Wärnberg,

vice ordförande, och bankokommissarien Lennart Olofsson samt till personliga

suppleanter för dem respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren, bankofullmäktigen

Torsten Bengtson och numera bankdirektören Åke Gustafsson.

De av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i valutastyrelsen har utgjorts av

direktören L. H. O. Sjunnesson (suppleant direktören S. T. Åberg till utgången

av juni 1967, därefter direktören N.-H. Hallenborg), direktören, f. d. regeringsrådet

S. J. M. Strömberg (suppleant direktören Å. G. Liljefors), direktören P.

Prydz (suppleant direktören J. O. R. Söderberg) samt kanslirådet S. L. Klackenberg

(suppleant departementssekreteraren J. A. Nipstad).

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren

torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 21 december 1967.

§ 5-

Skogskonto: I riksbanken innestod vid utgången av år 1967 ett belopp av omkring

0,5 mkr jämlikt Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering

för inkomst av medel, som insatts å skogskonto. Ränta a insatta medel har

utgått efter 4 3A % fr. o. m. den 1 april 1967. Fr. o. m. den 1 januari 1968 är

räntan 5 3/i %.

§ 6.

Investeringsfonder för konjunkturutjämning: Vid utgången av år 1967 innestod

i riksbanken medel insatta enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder

för konjunkturutjämning (Kungl. kungörelse 1955:256, med senare ändringar)

till ett sammanlagt belopp av 989 mkr, därav 982 mkr avsåg investering

i rörelse och 7 mkr investering i skogsbruk. Under året har behållningen å dessa

konton minskat med 281 mkr resp. 6 mkr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

§ 7.

Riksbankens officiella diskonto sänktes fr. o. in. den 3 februari 1967 med

V2 procentenhet till 5 V2 % och fr. o. m. den 10 mars 1967 med ytterligare Va

procentenhet till 5 %. Fr. o. in. den 15 december 1967 höjdes diskontot med 1

procentenhet till 6 %.

§ 8.

Riksbankens avbetalningslånefond: Antalet utestående lån från avbetalningslånefonden,

vilken uppgår till 125 mkr, uppgick vid utgången av år 1967 till

19 951 med den fördelningen mellan bankens olika kontor som framgår å s. 43.

Den sammanlagda lånesumman vid sagda tidpunkt utgjorde 87 mkr, en ökningunder

året med ca 2 mkr.

Enligt beslut av 1967 års riksdag (se BaU:s uti. 61) har maximibeloppet för

lån från avbetalningslånefonden höjts från 15 000 kronor — i särskilda fall

20 000 kronor — till 25 000 kronor att gälla fr. o. m. den 16 december 1967. Samtidigt

har stadgandet om minimibelopp för lån utgått ur bankoreglementet. Fullmäktige

har därefter bestämt att styrelse för avdelningskontor får bevilja lån

upp till 20 000 kronor och förbehållit bankens direktion att besluta om lån till

högre belopp.

Räntan å de lån från avbetalningslånefonden, vilka utlämnats med statlig

kreditgaranti, utgör sedan den 1 april 1967 5 V2 % (Kungl. kungörelse 1967: 76).

Vid årsskiftet utestod dylika lån till ett belopp av 27,7 mkr.

För övriga avbetalningslån gäller fr. o. in. den 6 januari 1968 7 V2 % ränta.

Dessförinnan har sedan den 6 april 1967 tillämpats en ränta av 6% för lån

utgivna för studier och 6 V2 % för lån till annat ändamål, men denna skillnad

i räntevillkoren har numera upphört.

Hittills har från fonden utlämnats tretton lån till tjänstemän i banken för

förvärv av bostadsrätt i bostadsrättsförening. Vid utgången av år 1967 utestod

två lån. Sedan den 1 januari 1967 får dylika bostadsanskaffningslån utlämnas

även till anställningshavare vid den övriga riksdagsförvaltningen, och denna

möjlighet har hittills utnyttjats av två befattningshavare.

§ 9-

Statens bosättningslånefond: Från bosättningslånefonden — till vilken riksdagen

hittills som kapital anvisat investeringsanslag å sammanlagt 146 104 700

kronor — utgjorde utlåningen vid utgången av år 1967 ca 118 mkr. Det utestående

lånebeloppet har under året stigit med omkring 15 mkr. Antalet lån uppgick

till 47 734, en ökning under samma tid med 3 852 lån. Av lånen har 44 784

utlämnats till äkta makar (blivande äkta makar) samt återstående 2 950 till

ogifta mödrar och till ogifta fäder.

Genom ändringar av bosättningslånekungörelsen (se SFS 1967:200) har

fr. o. m. den 1 juli 1967 utländska medborgare som vistas i Sverige beretts

ökade möjligheter att erhålla bosättningslån.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

49

Medelbeloppet för utlämnade lån, vilket under budgetåret 1965/66 utgjorde

omkring 4 200 kronor, ökade under budgetåret 1966/07 till ca 4 370 kronor.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas

till de uppgifter, som intagits å s. 43.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1966/67 har riksbanken

uppburit 263 292 kronor.

Från låneverksamhetens början i januari 1938 och till utgången av år 1967 har

utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 530 mkr. Därav har ca

405 mkr återbetalats och ett belopp av sammanlagt omkring 4 mkr efterskänkts

eller avskrivits.

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad

procentsats, utgörande den normalränta, som av Kungl. Maj:t fastställts för det

budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnas under innevarande

liksom under föregående budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 53/i%.

§ io.

Lån från fonden för hantverks- och småindustrikredit: Av de lån som utlämnats

från fonden för hantverks- och småindustrikredit, vilken fond fr. o. in. den

1 juli 1960 uppgått i statens hantverks- och industrilånefond, kvarstod vid utgången

av år 1967 endast tre lån å sammanlagt 4 060 kronor, alla förvaltade av

avdelningskontoret i Uppsala.

§ 11-

Egnahems- m. fl. lån: Av de egnahems- in. fl. lån, som riksbanken per den 1

juli 1948 övertog från egnahemsorganen och hushållningssällskapen, kvarstod

vid utgången av år 1967 ett antal av 18 275 med ett sammanlagt kapitalbelopp

av ca 88 mkr, en nedgång under året med 4 098 lån och med ett belopp av ca

12 mkr. Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställningar

å s. 43 och 44.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1966/67 uppburit

ersättning efter oförändrat 3 kronor 50 öre per lån med 78 305 kronor 50 öre.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande

låneverksamhet, har till statsverket under år 1967 av influtna amorteringar

återlevererats 12,3 mkr. Beloppet fördelar sig med 9,7 mkr å egnahemslånefonden,

1,0 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

1,0 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden och 0,6 mkr å förbättringslånefonden.

§ 12.

Stödlån till jordbrukare: Vid utgången av år 1967 förvaltade riksbanken

stödlån till jordbrukare, utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (StA;

dessa lån slutbetalda), 766/1951 (StB), 764/1952 (StC), 723/1954 (StD),

593/1955 (StE), 650/1957 (StF) och 83/1960 (StG), till ett sammanlagt belopp

av ca 5,2 mkr. När riksbanken per den 1 juli 1958 övertog förvaltningen av de

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

under tidigare år utgivna stödlånen (StA, B, C, D och E) uppgick dessas utestående

belopp till ca 104,9 mkr. Under 1958—1901 utlämnades av riksbanken

StF- och StG-lån på tillhopa ca 43 mkr.

Rörande de nu kvarstående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de

olika lånetyperna hänvisas till sammanställning å s. 45.

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp

av sammanlagt ca 1,3 mkr.

Riksbanken har icke uppburit någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.

§ 13.

Fonden för supplementär jordbrukskredit: Avvecklingen av lånen från fonden

för supplementär jordbrukskredit har fortsatt och vid årsskiftet kvarstod endast

74 lån å sammanlagt 156 200 kronor.

Rörande länens fördelning a de olika kontoren hänvisas till sammanställning

å s. 43.

§ 14.

Värnpliktslånen: Vid utgången av år 1967 utestod 82 lån från fonden för

låneunderstöd och 766 lån från värnpliktslånefonden. De sammanlagda lånebeloppen

uppgick till ca 0,1 mkr resp. ca 2,1 mkr.

Lånens fördelning å riksbankens olika kontor framgår av sammanställning å

s. 43.

Under år 1967 avskrevs under fonden för låneunderstöd ca 38 000 kronor och

under värnpliktslånefonden ett belopp av ca 152 000 kronor. Till alldeles övervägande

del skedde avskrivningen under sistnämnda fond enligt Kungl. kungörelse

den 2 juni 1961 (nr 384) om avskrivning av lån för studier.

Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.

§ 15.

Fiskredskapslan: Riksbanken har att bevilja och förvalta lån från statens

fiskredskapslånefond (s. k. fiskredskapslån) med tillämpning av bestämmelserna

i Kungl. kungörelsen den 6 april 1962 (nr 100; ändrad genom SFS 1967: 415).

Vid utgången av år 1967 utestod 37 fiskredskapslån å sammanlagt 190 231

kronor, fördelade på följande bankens kontor:

Kontor Antal Belopp kronor

Göteborg .................................... 4 7 685

Malmö ...................................... 19 116 620

Härnösand ................................... 2 1450

Kalmar...................................... 1 2 700

Kristianstad ................................. 9 57 816

Luleå........................................ 1 1500

Umeå ....................................... 1 2 460

37

190 231

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1868 51

Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår då lånet beviljats.

§ 10.

Studiemedel: Riksbanken har medverkat vid utbetalning av studiemedel enligt

studiemedelsförordningen (SFS 401/1964) och studiemedelskungörelsen (SFS

592/1964). Denna medverkan har huvudsakligen avsett verkställande av utbetalning

till postverket, banker och andra penninginrättningar för att täcka

av dem gjorda utlägg av studiemedel.

Under året har utbetalning verkställts för 170 891 studiemedelsanvisningar till

ett sammanlagt belopp av ca 593 mkr, varav 140 mkr avser studiebidrag.

Fr. o. m. den 1 januari 1968 kommer riksbankens arbete med studiemedlen att

i viss mån minska (jfr prop. 1967:143; 2LU 76).

Riksbanken har för sitt bestyr med studiemedelsutbetalningar in. in. för tiden

1 januari 1965—30 juni 1968 beviljats ersättning med 300 000 kronor (Kungl.

brev den 10 november 1967).

§ 17.

Fiss skatterestitution: Sedan vederbörande myndigheter i USA i december

1966, på därom från svensk sida gjorda framställningar, medgivit restitution av

erlagd skatt för åren 1952—1954 för vissa av riksbankens placeringar därstädes,

har riksbanken erhållit det restituerade beloppet, $324 454,51 jämte 6% ränta

därå, $234 697,21.

§ 18-

Sedelutgivningsrätten m. m.: Genom lag den 12 maj 1967 (nr 155) höjdes

maximibeloppet för sedelutgivningen fr. o. m. den 1 juli 1967 med 600 mkr till

10 500 mkr.

Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden som vanligt störst

å rapportdagen den 22 december och uppgick då till 10 283 mkr, en ökning i

förhållande till motsvarande dag 1966 med 693 mkr. Det lägsta utelöpande

sedelbeloppet under 1967 förelåg å rapportdagen den 23 maj och utgjorde då

8 033 mkr. Den högsta procentuella ökningen i förhållande till 1966 noterades

den 23 mars och uppgick till 10,6 %; den lägsta procentuella ökningen registrerades

den 31 maj och utgjorde 4,0 %.

§ 19.

Sedlar av äldre och ny typ: Såsom omnämnts i berättelsen till föregående års

bankoutskott (§ 19) har de sedlar å 5, 10 och 50 kronor av äldre typ, som inkommit

till riksbanken, kvarhållits och makulerats, sedan sedlar av resp. valör av

den nya typen började utges. Däremot har 100-kronorssedlar av äldre typ åter

utgivits i rörelsen. Fr. o. m. den 1 januari 1968 kommer emellertid — sedan förrådet

av 100-kronorssedlar av den nya typen blivit tillräckligt stort för att möta

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

efterfrågan och tillgodose beredskapssynpunkten — sedlar av äldre typ även

av denna valör att makuleras när de inkommer till riksbanken.

Vid årsskiftet 1967/68 utelöpande sedlar av valörerna 100, 50, 10 och 5 kronor

utgjorde enligt riksbankens bokföring:

Sedlar å

kr.

Totala

omloppet

mkr

Därav sedlar av

äldre

typer

ny typ

mkr

% av om- loppet

mkr

% av om- loppet

100

G 182,7

2 005,0

32

4 177,7

6S

50

538,5

65,5

12

473,0

88

10

750,3

101,0

13

649,3

87

5

170,6

50,2

20

120,4

71

Sedlar av äldre typer utgjorde vid ingången av 1967 beträffande 100-kronorssedlar

3 235,8 mkr, 50-kronorssedlar 87,0 mkr, 10-kronorssedlar 116,0 mkr och

5-kronorssedlar 57,4 mkr.

De bokföringsmässiga siffrorna för utelöpande sedlar av äldre typ motsvarar

säkerligen ej det faktiska förhållandet; hur mycket som under sedelcirkulationen

förstörts eller eljest förkommit kan dock ej ens uppskattningsvis anges.

§ 20.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1966 torde

få hänvisas till bankoutskottets memorial nr 7 år 1967.

§ 21.

Riksbankens 800-årsjubileum: På förslag av den av fullmäktige tillsatta kommittén

för firande av riksbankens 300-årsjubileum år 1968 har riksbanken lämnat

Riksbankspersonalens semesterförening en ränte- och amorteringsfri kredit,

varigenom föreningen beretts tillfälle att för en köpeskilling av 600 000 kronor

förvärva egendomen Baggensnäs i Ingarö socken i Stockholms skärgård. Sedermera

har riksbanken träffat avtal med enskild entreprenör om uppförande på

egendomen av tre radhus, vart och ett omfattande två moderna fritidslägenheter

om två rum och kök. Entreprenadavtal har också ingåtts om ändrings- och reparationsarbeten

på två å egendomen befintliga byggnader.

Avsikten är att riksbanken även i övrigt skall upprusta anläggningen så att

den i samband med jubileet kan överlämnas till föreningen i sådant skick att

den lämpar sig som semester- och weekendställe för bankens personal.

De närmare villkoren rörande egendomsförvärvet samt ändrings- och reparationsarbetena

framgår av ett mellan riksbanken och semesterföreningen den 11

maj 1967 ingånget kreditavtal, enligt vilket semesterföreningen tillförsäkrats ett

ränte- och amorteringsfritt lån för att täcka kostnaderna härför.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

53

Frånsett tillkomsten av riksbankens jubileumsfond har även i övrigt vissa

förberedelser skett för firande av jubileet. (Se härom förra årets berättelse till

BaU, § 21.) Bl. a. kommer personalen vid huvudkontoret och avdelningskontoren

m. fl. att inbjudas till lokala jubileumsarrangemang.

§ 22.

Riksbankens jubileumsfond: Jämlikt de för fonden gällande stadgarna avger

fondens styrelse varje år till riksdagen och dess revisorer berättelse över fondens

verksamhet och förvaltning. Beträffande fondens ställning per den 31 december

åren 1966 och 1967 hänvisas till härvid såsom bilaga II fogade utdrag ur fondens

räkenskaper.

§ 23.

Riksbankens personal: Den 14 juni 1967 träffades mellan riksdagens förvaltningskontor,

å ena, samt tjänstemännens huvudorganisationer, å andra sidan,

uppgörelse om storleken och fördelningen av 1967 års totalram för lönehöjning

m. m. för bl. a. tjänstemän vid riksbanken. Överenskommelsen vilken den 21

juni 1967 godkänts av riksdagens lönedelegation innebar — förutom nytt allmänt

avlöningsavtal och nytt allmänt tjänsteförteckningsavtal beträffande

tjänstemän vid riksdagen och dess verk — ändrad lönegradsplacering fr. o. in.

den 1 januari 1967 för vissa tjänster bl. a. i riksbanken och nytt avtal för personal

huvudsakligen anställd för sedelräkning (sedelräkningsbiträden).

Riksbankens personal har under det gångna året inte undergått några större

förändringar, vilket framgår av följande sammanställning avseende förhållanden

vid utgången av år 1966 och av år 1967.

Huvud-

kontoret

Avdelnings-

kontoren

Summa

1966

1967

1966

1967

1966

1967

Lönegradsplacerade

förordnandetjänstemän .....................

21

20

23

23

44

43

övrig s. k. bankpersonal ....................

89

91

84

80

173

171

bankexpeditörer ........................... •

30

31

33

40

63

71

biträdespersonal ............................

86

85

86

76

172

161

vaktpersonal ...............................

53

56

24

25

77

81

| Sedelräkningsbiträden

fast anställda ..............................

83

77

102

no

185

187

Övriga (medeltal) ...........................

13

12

20

25

33

37

1 Övrig personal1 (medeltal) ....................

36

35

45

45

81

80

Totalsumma

411

407

417

424

828

831

1 Städerskor, nattvakter, fastighetsarbetare, tillfälligt anställda pensionärer m. fl.

Flertalet sedelräkningsbiträden har under senare år successivt övergått till

kontinuerlig tjänstgöring.

4 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1968. 8 sand. Nr 1

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

I uppställningen ovan ingår personalen vid sedelförstöringskontoret i Tumba

men mte personalen vid pappersbruket och sedeltryckeriet. Beträffande dessa

båda industrier hänvisas till § 27 nedan.

Lönekostnaderna, inklusive arvodena, har såsom av bokslutet framgår ökat

från ca 17,3 mkr år 1966 till ca 18,4 mkr under år 1967, eller med omkring 6 %.

Pensionskostnaderna har under samma tid stigit från ca 5 mkr till ca 5,5

mkr, dvs. med omkring 10 %.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har den 29 september 1967 godkant

överenskommelse med statens personalvårdsnämnd om att nämnden

fr. o. in. den 1 januari 1968 skall betjäna även riksdagen och dess verk.

§ 24.

Fritidsstugan i Sälen: Den fritidsstuga på Köar skärsfjäll i Sälen, för vilken

riksbanken ar 1965 beviljade Riksbankspersonalens semesterförening ett ränteoch

amorteringsfritt lån (se berättelsen till 1966 års BaU, § 23), blev inflyttningsklar

i februari 1967.1 anledning av att arbetena med bl. a. grunden och källaren

blivit mera omfattande och dyrare än man ursprungligen kalkylerat med har

fullmäktige medgivit att lånet får höjas till högst 153 000 kronor.

Riksbankens byggnadsjråga: Kostnaderna för den i § 24 i fullmäktiges berättelse

till 1967 års bankoutskott senast omnämnda arkitekttävlingen om förslag

till bl. a. en ny riksbanksbyggnad i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm har uppgått

till ca 520 000 kronor. Härav har riksbanken erlagt 200 000 kronor och

Stockholms stad resten.

På begäran av bankoutskottet har fullmäktige i skrivelse den 26 januari 1967

yttrat sig i frågan om utnyttjande av riksbankens nuvarande tomt och byggnad

å Helgeandsholmen för en lösning av riksdagens egen lokalfråga. Därvid har

fullmäktige förklarat sig inte i och för sig ha något att erinra mot att frågan

utredes men samtidigt framhållit att detta ej får uppfattas som uttryck för ett

önskemål för riksbanken att avflytta från Helgeandsholmen.

Till följd av att förberedelse- och projekteringsarbetena för utnyttjande av de

intill kvarteret Fyrmörsaren belägna områdena är relativt långt framskridna

har riksbanken i juni 1967 på förslag av byggnadsstyrelsen uppdragit åt det till

byggnadsstyrelsen knutna konsultföretaget BS Konsult AB att utarbeta ett program

för en förberedande projektering av ett riksbankshus i Fyrmörsaren. Uppdraget

har lämnats för att riksbanken skall äga möjlighet att tillgodose sina

egna kiav pa riksbankshusets och dess underjordiska anläggningars utformning,

därest beslut fattas om att kvarteret skall tas i anspråk för ett nytt riksbankshus.

Riksbanken och konsultföretaget har sedermera den 16 november 1967 undertecknat

kontrakt angående uppdraget. Totalkostnaden, inklusive ersättning till

underkonsult, anges i kontraktet till högst 250 000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

55

§ 26.

Fastighetsförvaltningen: II uvudkontoret. Inom huvudkontorets fastighet

i Stockholm har framdragits nya stigarledningar för växelström och i samband

därmed har en del elcentraler och gruppledningar utbytts, allt för en kostnad

av omkring 18 000 kronor inklusive konsultarvode. Vidare har utbetalts ca

8 000 kronor för vissa andra reparationsarbeten.

Vid sedelförstöringskontoret i Tumba har omfattande reparationer och kompletteringar

utförts på förbränningsugnen med tillhörande filter och pumpar.

Kostnaderna härför har uppgått till ca 42 000 kronor.

Avdelningskontoren. Vid avdelningskontoren i Göteborg, Falun,

Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping,

Luleå, Nyköping, Visby, Växjö, Örebro och Östersund, där avdelningskontoren

är inrymda i riksbanken tillhöriga fastigheter, äger kontorsstyrelsen besluta om

reparations- och ändringsarbeten å kontorsfastigheten intill ett belopp motsvarande

1 % av fastighetens taxeringsvärde, dock högst 10 000 kronor vid kontoret

i Göteborg och högst 6 000 kronor vid övriga kontor.

Utöver de ändrings- och reparationsarbeten som kontorsstyrelserna låtit utföra

med stöd av nyssnämnda bemyndigande har fullmäktige eller direktionen under

året anvisat medel till dylika arbeten till belopp överstigande 5 000 kronor vid

ntor.

Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:

49 900 Förbättrade sanitära anordningar inom banklokaler
na

samt reparationer inom två vaktmästarbostäder;

anläggningskostnader för fastighetens anslutning till

stadens fjärrvärmeverk samt reparation och målning

av yttertak.

34 100 Renovering av fastighetens fasader; målning i direktörsvåningen,

m. m.

8 000 Vissa reparationsarbeten m. in. i direktörsvåningen

och i en hyreslägenhet.

42 000 Ändrings- och reparationsarbeten inom banklokalerna.

21 000 Anläggningskostnader för fastighetens anslutning

till stadens värmeverk.

15 900 Målningsarbeten m. m. i direktörsvåningen; vissa

utvändiga reparationsarbeten.

10 400 Målningsarbeten m. m. i direktörsvåningen.

11 500 Reparationer å yttertak och gårdsfasad.

5 500 Reparation och målning av yttertaket; smärre reparationer

i direktörsbostaden, m. m.

7 500 Komplettering av värmeanläggningen samt vissa

yttre reparationer.

nedan angivna

Kontor

Göteborg

Falun

Halmstad

Karlskrona

Linköping

Luleå

Visby

Växjö

Örebro

Östersund

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

I början av december 1967 skedde inflyttning i de lokaler, vilka riksbanken

förhyr av Nya Systemaktiebolaget för avdelningskontoret i Västerås. Någon

slutlig uppgörelse om kostnaderna (se § 26 i förra årets berättelse) för hyra och

de för riksbankskontoret speciella anordningarna har ännu ej träffats med bolaget.

För anskaffande av disk och annan inredning till lokalerna har ett belopp

av 90 000 kronor ställts till förfogande.

§ 27.

Riksbankens industrier: Inom ramen för de treåriga avtalsuppgörelserna för

den kollektivavtalsanställda arbetarpersonalen vid sedeltryckeriet och pappersbruket

har lönerevision verkställts för pappersbruket den 15 februari och för sedeltryckeriet

den 25 april 1967, avseende i båda fallen tiden den 1 februari

1967—31 januari 1968.

Sedeltryckeriet. Tillverkningen av sedlar har under år 1967 gått planenligt.

Sålunda har i helrotationsmaskinen tryckts 10-, 50- och 100-kronorssedlar. Samtidigt

har 5-kronorssedlar tryckts i andra tryckpressar under viss del av året.

Den under året färdigställda kvantiteten uppgick till sammanlagt ca 117 miljoner

sedlar.

Tryckeriets försäljning till andra avnämare än riksbanken har under året

ökat avsevärt och uppgick till närmare 3 mkr (föregående år 1,8 mkr). Till

största delen beror detta på ökade statliga leveranser.

Kostnaderna för sedeltryckeriets inköp av maskiner och inventarier avsedda

för driften har under året uppgått till sammanlagt ca 220 000 kronor, varav huvuddelen

eller sammanlagt ca 150 000 kronor utgjort kostnader för tre tryckpressar

av märket Heidelberg.

På fastigheten har normalt underhåll gjorts. Bl. a. har den omkittning och

målning av fönster, som påbörjades under sommaren 1966, slutförts. Sammanlagt

har kostnaderna för fastighetsunderhåll under året uppgått till ca 60 000

kronor.

Sedeltryckeriets personal uppgick vid utgången av december månad 1967 till

32 tjänstemän samt 39 manliga och 33 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare.

Härtill kommer städningspersonal, nattvakter och tillfälligt anställda m. fl.

samt vid sedeltryckeriet tjänstgörande sedelräkningsbiträden, sammanlagt 14

personer. Hela personalstyrkan utgjorde sålunda 118 personer.

Utredningen rörande sedeltryckeriets framtida lokalisering är nu avlämnad

och redovisas närmare nedan.

Pappersbruket. Under det gångna året har tillverkning av rullsedelpapper uppgått

till ca 111,4 ton; motsvarande siffra föregående år var ca 100,1 ton. Under

året har även tillverkats ca 25,9 ton arksedelpapper, därav ca 2,3 ton för särskilt

ändamål. Under år 1966 tillverkades ca 36,8 ton arksedelpapper.

Priset på rullsedelpapper (för 100-, 50- och 10-kronorssedlar) har liksom under

de sista fyra åren varit 15 kronor per kg, och priset för arksedelpapper (för

5-kronorssedlar) utgör likaledes oförändrat 11 kronor per kg.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

57

Leveransvärdet för av pappersbruket under året levererat annat papper än

sedelpapper har motsvarat brukets förväntningar och har uppgått till ca 4,6

mkr. Motsvarande värde för föregående år utgjorde ca 4,5 mkr. Den i förra

årets berättelse omnämnda försvagade konjunkturen på svenska marknaden har

karakteriserat även år 1967. Försäljningsarbetet har därför intensifierats och

systematiskt inriktats mot en aktiv marknadsföring. Detta tillsammans med

strävanden att finna ökade användningsområden för brukets specialiteter har

möjliggjort försäljningsresultatet.

Vid utgången av år 1967 uppgick antalet i bruksdriften sysselsatta arbetare

till 70 (69) därav 24 (25) kvinnliga, vartill kommer städningspersonal. Siffrorna

inom parentes anger motsvarande antal ett år tidigare. I övrigt var i bruksdriften

engagerade 16 (17) tjänstemän och 7 (7) arbetsledare anställda hos AB

Tumba bruk. Aktiebolagets verkställande direktör har fungerat som chef för

pappersbruksdriften.

Beträffande investeringar i bruksdriften må nämnas att styrelsen för AB

Tumba bruk beslutat inköpa en arkräkningsmaskin (ca 19 400 kronor), en programstyrd

arkskärmaskin (ca 60 000 kronor) samt diverse maskinutrustning (till

en sammanlagd kostnad av ca 75 000 kronor). Inköpen av förstnämnda båda maskiner

har verkställts. Vidare är en ny massalösare till en beräknad kostnad av

ca 100 000 kronor under installation. Investeringarna syftar till kontinuerligt

underhåll och modernisering av bruksdriften.

Vidare har bolagsstyrelsen beslutat genomföra modernisering av bostadsbeståndet.

Första etappen — som redan påbörjats — omfattar under det närmaste

året ombyggnad av fem bostadsfastigheter till en beräknad sammanlagd kostnad

av ca 725 000 kronor.

Vid årets ordinarie bolagsstämma med AB Tumba bruk den 27 juni 1967 omvaldes

samtliga ordinarie styrelseledamöter.

De med anledning av riksdagens begäran om utredning angående förflyttning

av sedeltryckeriet till Tumba (se BaU:s uti. 1964:47) av fullmäktige den 18

februari 1965 utsedda utredningsmännen — direktören vid AB Tumba bruk

Lennart Schotte, direktören vid sedeltryckeriet Sven Gideon och kamreraren

vid bruket Wilhelm Petri — har i september 1967 avlämnat betänkande med

utredning i frågan. Företagsnämnden vid sedeltryckeriet har därefter meddelat

sin uppfattning i ärendet. Fullmäktige avser att i skrivelse till bankoutskottet

redovisa sina förslag i anledning av den verkställda utredningen.

§ 28.

För riktigheten av de å s. 38—42 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna

Gerdt Richter och Rune Burestam, vilka undertecknat respektive kontrasignerat

riksbankens bokslut.

§ 29.

Inspektioner m. m.: Inspektioner av avdelningskontoren enligt 18 § andra

stycket bankoreglementet har under år 1967 verkställts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ÖB

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt rum

av huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av sedeltryckeriets och

Tumba bruks kassor.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän

har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Stockholm den 4 januari 1968.

KJELL-OLOF FELDT

Erik Wärnberg

Per åsbrink

Torsten Bengtson

Yngve Holmberg

Birger Nilsson

Sven Wedén

/

/ Karin Winberg

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

59

Bilaga I

Valutastyrelsens berättelse

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1967 angående sitt

verksamhetsområde.

Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1968.

Förlängningen av valutaförfattningarna skedde utan ändring i dessa.

I huvudsak har nedan nämnda ändringar genomförts i tillämpningsbestämmelserna.

I samband med devalveringen av det engelska pundet och vissa andra valutor

i november 1967 vidtogs två åtgärder. I syfte att i det uppkomna läget kunna

löpande övervaka utbudet av utlandsägda svenska värdepapper lydande på

svenska kronor beslöt styrelsen att tills vidare upphäva den sedan hösten 1964

gällande generella dispensen från förbudet att utan riksbankens medgivande

återköpa dylika värdepapper från utlandet. Samtidigt förklarades att riksbanken

var beredd pröva framställningar i enskilda ärenden om dylika återköp.

Ytterligare föreskrevs att gränsen för de smärre betalningar som finge göras

utan avseende å ändamålet därmed skulle sänkas från 500 kronor till 100 kronor.

Ändringen föranleddes av att dispensen i växande utsträckning utnyttjats

för betalningar av kapitalnatur.

Svenska större banker har under senare år i ökad omfattning kommit att deltaga

i placeringen av internationella obligationslåneemissioner. Möjlighet har beretts

dessa banker att — inom ramen för de belopp som normalt tillfaller dem i

ifrågavarande försäljningskonsortier — själva övertaga obligationer lydande på

utländsk valuta för senare placering i utlandet, varvid dock placeringen skall

vara slutförd senast inom ett år från övertagandet. Dylika vanligtvis temporära

förvärv har tidigare kunnat ske endast genom motsvarande försäljning till

utlandet ur bankernas innehav av värdepapper lydande på utländsk valuta.

Vidare må nämnas att styrelsen beslutat medgiva importörer, som har att avlämna

ett stort antal inköpsanmälningar för varubetalningar och/eller för vilka

det av redovisningstekniska skäl kan vara praktiskt, att använda ett förenklat

redovisningssätt för sina importbetalningar.

Under året lämnade tillstånd till finansiell upplåning utomlands, direkta investeringar

i utlandet samt utländska direkta investeringar i Sverige framgår

av bifogade tabeller, som även återger motsvarande uppgifter för vissa tidigare

år.

Tillstånden till finansiell upplåning utomlands uppgick 1967 till 791 mkr, vilket

belopp är avsevärt lägre än de närmast föregående årens. Minskning regi
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

streras för samtliga i tabell 1 förtecknade lånekategorier utom för lån avsedda

för finansiering av investeringar i utlandet och är särskilt märkbar ifråga om

varvens och de utländska dotterbolagens upplåning. Utvecklingen var sålunda

ej helt enhetlig och kan ha påverkats av flera faktorer, inklusive valutarestriktionerna,

men den förhållandevis låga totalsiffran synes naturlig med hänsyn

till det lätta kreditmarknadsläge som övervägande rått under året i Sverige.

Tillstånd till direkta investeringar i utlandet lämnades under året för 877

mkr. Beloppet är som framgår av tabell 2 det högsta som förekommit under den

tid statistiken omfattar. I likhet med de tre närmast föregående åren svarade

EEC för det största beloppet, 274 mkr, varav 148 mkr föll på Västtyskland.

Tillstånden för EFTA uppgick till 258 mkr, varav 190 mkr hänförde sig till de

nordiska länderna och 37 mkr till Storbritannien. Siffran för u-länderna, 189

mkr, var 1967 högre än något tidigare år och fördelade sig med 21 mkr på

Europa, 3 mkr pa Afrika, 21 mkr på Asien samt 144 mkr på Latinamerika.

Investeringstillstånden avseende försäljningsföretag ökade relativt starkt under

1967 men låg som andel av totalbeloppet vid ungefär samma nivå (15 %)

som under de bada föregående aren (tabell 3). Beloppsmässigt visade även nyetablerade

försäljningsföretag en markant ökning jämfört med tidigare redovisade

år. Totalt sett nedgick emellertid nyetableringarna något såväl ifråga om belopp

som antal jämfört med 1966. Utvecklingen över en längre tidsperiod har

dock varit ojämn.

Tillstånden till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida uppgick under

1967 till 584 mkr, vilket belopp är relativt högt i jämförelse med flertalet

tidigare år men understiger siffran för 1966, 654 mkr, och 1963, 757 mkr (tabell

4). I jämförelse med 1966 ökade Nordamerika ytterligare något utöver det för

nämnda år förhållandevis höga beloppet, medan såväl EFTA som EEC minskade

relativt starkt.

Ifråga om totalbeloppets fördelning på försäljningsföretag och »övriga företag»

övervägde de senare för 1967 till skillnad från de tre tidigare åren (tabell 5).

Förändringen hänförde sig till Nordamerika och EFTA och sammanhängde med

vissa oljebolags investeringar i annan verksamhet än distribution. Det förhållandet

att oljebolagens investeringar stötvis registreras i statistiken med stora

belopp förklarar i betydande utsträckning såväl kastningarna i siffrorna av

nyssnämnda slag som växlingarna i de totala årssiffrorna.

Vad beträffar nyetableringarna i Sverige låg antalet vid samma höga nivå som

det nådde under 1966, medan totalbeloppet avsevärt minskade.

På valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge

/L. Olofsson

Stockholm den 2 januari 1968

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabellbilaga

61

Tabell 1. Tillstånd till finansiell upplåning utomlands 1962—1967.

Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1967 med fördelning

på ländergrupper.

Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1964—1967. Verksamhetstyp

och nyetableringar.

Tabell 4. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida 1960—

1967 med fördelning på ländergrupper.

Tabell 5. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida 1964—

1967. Verksamhetstyp och nyetableringar.

Statistiken över direkta investeringar avslutas årsvis medio december.

EFTA: Danmark, Finland, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Österrike.

EEC: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland.

Nordamerika: Canada, USA.

U-länder: enligt OECD:s förteckning.

Försäljningsföretag: Företag vilkas ändamal enbart är försäljning av som legel

svenska exportvaror utomlands respektive utländska i Sverige.

Övriga företag: Företag av skiftande art: beloppsmässigt överväger utvinnings-,

tillverknings- och sammansättningsföretag (produktionsföretag).

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 1. Tillstånd till finansiell upplåning utomlands 1962—1967

Mkr

1962

1963

1964

1965

1966

1907

Svenska redares lån ......................

98

97

129

279

168

134

Svenska varvs lån............

151

36

435

297

284

72

Övriga svenska exportindustriers lån ........

Lån för finansiering av investeringar i utlan-

18

0

13

83

116

47

det ..................

46

5

106

27

52

244

Utländska bolags lån till dotterbolag i Sverige

296

561

235

245

400

288

Övriga lån.....................

6

3

33

70

47

6

Totalt

615

702

951

1 001

1 067

791

Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1967

Mkr

År

EFTA

EEC

1955 ...........

28,5

28,6

1956 ...........

16,2

29.7

1957 ...........

38,2

43,1

1958 ...........

19,5

40,1

1959 ...........

33,2

162,2

1960 ...........

62,9

65,1

1961 ...........

57,5

78,4

1962 ...........

158,9

154,6

1963 ...........

174,6

79,4

1964 ...........

227,3

278,1

1965 .........

127,2

203,8

1966 ...........

163,3

244,2

1967 ...........

258,3

273,9

Summa

1 365,6

1 681,2

Nordamerika

LT-ländér

Övriga

Totalt

11,8

62,5

5,3

136,7

20,1

63,5

6,1

135,6

46,4

61,3

2,3

191,3

18,4

88,1

3,2

169,3

62,7

91,8

6,4

356,3

9,0

149,8

1,6

288,4

12,0

183,2

14,7

345,8

51,9

67,3

21,8

454,5

9,9

119,6

7,3

390,8

80,0

156,8

4,7

746,9

46,7

136,5

23,4

537,6

144,9

166,8

16,1

735,3

124,4

188,8

31,6

877,0

638,2

1 536.0

144.5

5 365.B1

1 Fr. o. m. år 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för investering därstädes.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 196b-—1967

Verksamhetstyp och nyetableringar

Mkr

1964.

1965

1966

1967

Antal Belopp

Antal Belopp

Antal Belopp

Antal Belopp

Totalt ..............

746,9

537,6

735,3

877,0

försäljningsföretag ..

72,0

79,8

101,1

137,0

Övriga ............

674,9

457,8

634,2

740,0

därav nya under året

275 418,5

232 108,3

283 256,3

255 238,2

försäljningsföretag ..

126 13,8

116 14,5

144 16,4

125 31,7

Övriga ............

149 404,7

116 93,8

139 239,9

130 206,5

Härav:

EFTA ..............

227,3

127,2

163,3

258,3

försäljningsföretag ..

31,3

37,4

49,6

67,1

Övriga ............

196,0

89,8

113,7

191,2

därav nya under året

140 153,2

in 19,0

156 91,6

137 77,0

försäljningsföretag ..

75 9,2

62 7,6

90 8,5

71 17,6

Övriga ............

65 144,0

49 11,4

66 83,1

66 59,4

EEC ...............

278,1

204,5

244,2

273,9

försäljningsföretag ..

11,3

18,1

20,8

27,9

Övriga ............

266,8

186,4

223,4

246,0

därav nya under året

74 147,3

56 31,3

65 39,0

57 88,4

försäljningsföretag ..

33 3,1

29 2,2

29 4,3

31 2,6

Övriga ............

41 144,2

27 29,1

36 34,7

26 85,8

Nordamerika ........

80,0

46,7

144,9

124,4

försäljningsföretag ..

3,9

12,3

11,3

27,5

Övriga ............

76,1

34,4

133,6

96,9

därav nya under året

9 60,7

16 5,6

15 104,6

13 10,9

försäljningsföretag .

5 0,2

13 2,6

6 0,9

10 10,0

Övriga ...........

4 60,5

3 3,0

9 103,7

3 0,9

TJ-länder ...........

156,8

135,8

166,8

188,8

försäljningsföretag .

24,7

11,7

13,9

13,8

Övriga ...........

132,1

124,1

152,9

175,0

därav nya under åre

48 53,8

43 35,3

41 20,9

41 60,2

försäljningsföretag .

11 0,9

8 1,8

16 2,7

11 1,3

Övriga ...........

37 52,9

35 33,5

25 18,2

30 58,9

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 4- Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida

1960—1967

Mkr

År

1960

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

Summa

EFTA

EEC

Nordamerika

Övriga

Totalt

91,4

9,9

33,0

0,1

134,4

49,9

48,5

68,0

0,1

166,5

247,4

46,9

27,1

0,5

321,9

358,9

39,2

354,6

4,0

756,7

138,0

53,5

155,5

12,9

359,9

175,6

30,7

112,9

0,6

319,8

189,5

131,0

333,2

0,6

654,3

119,0

93,4

362,1

9,7

584,2

1 369,7

453,1

1 446,4

to

00

o»

3 297,7

Tabell 5. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida

1964—1967

Verksamhetstyp och nyetableringar

Mkr

Antal

1964

Belopp

Antal

1965

Belopp

Antal

1966

Belopp

Antal

1967

Belopp

Totalt .............

359,9

319,8

654,3

584,2

försäljningsföretag .

206,0

197,3

427,9

242,2

Övriga ............

153,9

122,5

226,4

342,0

därav nya under året

126

90,4

102

40,9

149

197,7

141

69.3

försäljningsföretag ..

70

24,0

66

22,5

83

142,5

85

9,4

Övriga ............

56

66,4

36

18,4

66

55,2

56

59,9

Härav:

EFTA ..............

138,0

175,6

189,5

119,0

försäljningsföretag ..

103,2

121,0

164,3

29,4

Övriga ............

34,8

54,6

25,2

89,6

därav nya under året

75

27,0

50

8,2

82

43,1

73

19,8

försäljningsföretag ..

38

1,9

33

2,3

48

28,3

47

3,7

Övriga ............

37

25,1

17

5,9

34

14,8

26

16,1

EEC .............

53,5

30,7

131,0

93,4

försäljningsföretag ..

10,9

16,6

21,7

08,0

Övriga ............

42,6

14,1

109,3

25,4

därav nya under året

21

39,1

21

15,0

26

15,9

28

4,1

försäljningsföretag ..

13

1,1

14

11,1

17

7,6

21

3,3

Övriga ............

8

38,0

7

3,9

9

8,3

7

0.8

Nordamerika ........

155,5

112,9

333.2

362,1

försäljningsföretag ..

79,4

59,1

241,8

144,9

Övriga ............

76,1

53,8

91,4

217.2

därav nya under året

28

23,4

29

17,1

39

138,0

31

36 1

försäljningsföretag ..

17

20,5

18

8,5

18

106,6

15

2,4

Övriga ............

11

2,9

11

8,6 1

21

31,4

16

33,7

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

65

Bilaga II

Riksbankens Jubileumsfond

Till fonden inflöt under 1967 räntor till ett nettobelopp av 19 287 143 kronor

53 öre. Omkostnaderna uppgick till 275 762 kronor 84 öre, varigenom fondens

nettointäkt kom att utgöra 19 011 380 kronor 69 öre. Under året beviljade fonden

anslag på tillsammans 14 410 481 kronor. Under dessa och tidigare beviljade

anslag utbetalades 10 933 937 kronor 41 öre.

Under året upplupna men ej uppburna räntor har ej bokförts.

Fondens ställning per den 31 december 1966 och 1967 framgår av följande

balansräkning. De ursprungligen övertagna obligationerna har upptagits till de

bokföringsvärden varmed de överfördes till fonden och de därefter tillkomna

obligationerna till de faktiska inköpsvärdena.

Balansräkning

per den 31 december 1966 och 1967

Tillgångar 1966 1967

Skattkammarväxlar .... 1 650 000: —

Obligationer utfärdade av

Svenska staten ...... 126 402 250: — 126 402 250:

Hypoteksinrättningar . 141 716 500: — 141 651 500:

Kommuner.......... 20116 750:— 20116 750:

Industrier .......... 25 711 100: — 32 261100:

Checkräkning i riksbanken

................ 3 056:78 32 751:84

Postgiro .............. 88 779:16 1 2o0: 03

Kassa ................ .222: 65_500:

Kr 314 038 658: 59 Kr 322 116 101: 87

Skulder

Kapitalkonto .......... 282 708 420:96 282 708 420:90

Beviljade, ej utbetalda

anslag .............. 14 773 616: — 18 250 159: o9

Disponibla medel:

Ingående behållning .. 17 133 990: 96 16 556 621: 63

Avgår: Beviljade anslag 18 620 456:— 14 410 481: —

Tillkommer: Årets nettointäkt

.......... 18 043 086:67 19 011 380:69

Utgående behållning .. 16 556 621: 63 ___21 157 521: 32

Kr 314 038 658: 59 Kr 322 116 101: 87

Vinst- och förlusträkning

Utgifter 1966 1967

Omkostnader .......... 290 696:85 275 762:84

Fondens nettointäkt .... _18 043 086: 67 __19 011 380: 69

Kr 18 333 783:52 Kr 19 287143:53

Inkomster

Ränteintäkter netto .... Kr 18 333 783: 52 Kr 19 287 143: 53

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.