Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående lönegradsplaceringen av tjänsten som chef för förvaltningskontoret jämte motioner. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse till riksdagen den 17 januari 1968

1968-02-27 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:11, Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående lönegradsplaceringen av tjänsten som chef för förvaltningskontoret jämte motioner. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse till riksdagen den 17 januari 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor angående lönegradsplaceringen

av tjänsten som chef för förvaltningskontoret

jämte motioner.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse till riksdagen

den 17 januari 1968 (bilaga 1) hemställt att riksdagen måtte besluta att

tjänsten som chef (direktör) för förvaltningskontoret skall, räknat från

och med den 1 juli 1967, vara placerad i lönegrad högst Cr eller Cp 5.

Avslag på framställningen har yrkats i följande motioner, nämligen

1) 11:334 av herr Lundberg;

2) 11:845 av herr Ringaby in. fl.;

3) 11:951 av herr Tobé m.fl.; samt

4) I: 745 av herr Hubinette och därmed likalydande II: 952 av herr Wennerfors.

Utskottet har från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor inhämtat

yttrande över motionerna (bilaga 2).

Framställningen samt vissa kompletterande uppgifter

Tjänsten som direktör för riksdagens förvaltningskontor är placerad

i högst lönegrad Cp eller Cr 4. Nuvarande innehavare är placerad i lönegrad

Cp 4. Beträffande motiveringen för förslaget om ändring av tjänstens lönegradsplacering

till högst Cp eller Cr 5 hänvisas till framställningen (se nedan

s. 5 f.).

Månadslönebeloppet är i 1967 års lönenivå 7 023 kr. i lönegrad C 4 och

7 585 kr. i lönegrad C 5.

Kamrarnas sekreterare, vilkas avlöningsförhållanden nämns i framställningen,

innehar tjänster placerade i lönegrad Cr 4. Till dessa befattningshavare

skall dessutom utgå avlöningsförstärkning med för närvarande

636 kr. per månad. Deras totala månadslön är alltså för närvarande 7 659 kr.

Beteckningen p anger att tjänsten är ordinarie, tillsatt med förordnande

för bestämd tid, beteckningen r att tjänsten är ordinarie, tillsatt med förordnande

tills vidare. Tjänst med beteckningen p medför under vissa betingelser

rätt till förordnandepension vid avgång före normal pensionsålder,

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr it år 1968

Motionerna

I motionen II: 334 uttalas att en inkomstutjämning bör eftersträvas för

att minska klyftan mellan hög- och lågavlönade samt att en återhållsam

lönepolitik måste föras med hänsyn till det ekonomiska läget.

I motionen II: 845 anföres att förvaltningskontorets kompetensområde

omspänner i huvudsak endast administrativa och personella uppgifter samt

att något krav på speciell akademisk utbildning för dess direktör inte föreligger.

Denne skulle enligt förslaget placeras i högre lönegrad än cheferna

för de två kammarsekretariaten. Då sistnämnda befattningshavare har

ansvaret för bl. a. hela den konstitutionella sidan av det löpande riksdagsarbetet,

skulle det enligt motionärerna se egendomligt ut om de skulle

»värderas mindre än förvaltningschefen».

Liknande synpunkter framförs i motionen II: 951. Förslaget aktualiserar,

säges det där, frågan om vem som skall vara »riksdagens främste tjänsteman».

Kammarsekreterarnas arbete är en viktig del av riksdagens politiska

huvuduppgift. »Administrationen är viktig nog men den bör inte sättas framför

den politiska verksamheten.» I en framtida enkammarriksdag bör det

enligt motionärerna vara naturligt att chefen för riksdagens sekretariat

och chefen för förvaltningskontoret har samma tjänsteställning.

I motionerna I: 745 och II: 952 nämns inledningsvis riksdagens organisationsutrednings

olika förslag rörande riksdagens förvaltningsorganisation

och personalorganisation och riksdagens beslut på grundval därav. Det

framhålles att sammansatta konstitutions- och bankoutskottet år 1966 berört

frågan om en grundlagsreglering av förvaltningskontorets ställning

och befogenheter. Med hänsyn till att förvaltningskontorets konstruktion

kan komma att övervägas ytterligare, till att den nya personalorganisationen

för kamrar och utskott trätt i kraft så sent som vid 1967 års början

och till att densamma måste bli föremål för ingående överväganden i god

tid före genomförandet av en partiell författningsreform vid ingången av

år 1971 anser motionärerna förslaget i framställningen vara för tidigt

väckt.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till det av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

framlagda förslaget till ändrad lönegradsplacering av tjänsten som

direktör för förvaltningskontoret. Med anledning av vad som anförts i motionerna

vill utskottet framhålla att förslaget avser en vid tjänstens inrättande

förutsedd justering av lönegradsplaceringen med hänsyn tagen

till löneställningen för andra jämförliga tjänster. Till skillnad från vad

som gäller kammarsekretariaten kan förvaltningskontorets uppgifter och

organisation inte väntas bli avsevärt påverkade av den tillämnade enkam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968

3

marreformen. Nu vunna erfarenheter av arbetets art och omfattning bör

därför utan hinder av enkammarreformen kunna ligga till grund för lönegradsplaceringen

av tjänsten som förvaltningskontorets direktör.

Att — såsom göres i vissa av motionerna — införa ett resonemang om

den relativa värderingen av de med direktörstjänsten respektive kammarsekreterartjänsterna

förenade arbetsuppgifterna är enligt utskottets uppfattning

inte påkallat, så mycket mindre som kammar sekreterarna till följd

av den med deras tjänster förenade avlöningsförstärkningen även i fortsättningen

kommer att uppbära högre lön än direktören för förvaltningskontoret.

Sistnämnda förhållande synes ha förbisetts av de här avsedda

motionärerna. Utskottet vill även påminna om att direktörstjänsten är en

s. k. högstlönegradstjänst och att således den lönegrad som skall gälla för

viss innehavare skall särskilt fastställas med hänsyn till vederbörandes

kompetens och andra förhållanden av betydelse.

Med hänsyn till de omständigheter som förvaltningskontorets styrelse

redovisar i sin framställning har utskottet ingenting att erinra mot att den

föreslagna lönegradsplaceringen får tillämpas räknat från och med den 1

juli 1967.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen med avslag på motionerna 11:334, 11:845,

11:951 samt 1:745 och 11:952 bifaller förevarande framställning

från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.

Stockholm den 27 februari 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp), Enarsson (h)*, Larfors (s)* och Wikberg

(ep)*;

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,

herrar Hagnell (s), Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge

(ep)*, Bengtsson i Landskrona (s)* och Larsson i Umeå (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 11

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968

Reservation

av herrar Åkerlund (h), Hilding (fp), Enarsson (h), Hagnell (s) och

Börjesson i Glömminge (ep), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Utskottet kan icke ansluta sig till det av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

framlagda förslaget till ändrad lönegradsplacering av

tjänsten som direktör för förvaltningskontoret.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen med bifall till motionerna 11:334, 11:845,

II: 951 samt I: 745 och II: 952 avslår förevarande framställning

från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr It år i968

5

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

Bilaga 1

Till Riksdagen

Tjänsten som chef (direktör) för riksdagens förvaltningskontor är f. n.

placerad i lönegrad högst Cr eller Cp 4. Nuvarande innehavare är placerad i

Cp 4. Avlöningsförstärkning eller annat lönetillägg utgår ej.

I samband med förvaltningskontorets inrättande uttalade ett sammansatt

konstitutions- och bankoutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 1 år 1966 (s. 13) att behov torde kunna förutses uppkomma av att

anpassa lönen för direktören till löneutvecklingen i övrigt för jämförliga

tjänstemän. När löneställningen bestämdes för ifrågavarande tjänst, på

vilken det allmänna tjänsteförteckningsavtalet beträffande tjänster vid

riksdagen och dess verk (RATF) ej äger tillämpning, hade riksdagen ännu

ej tagit ställning till frågan om personalorganisationen i kamrar och utskott

och till lönegradsplaceringen för de tjänster inom denna, vilka i likhet

med direktörstj änsten ej omfattas av nämnda avtal. Så skedde under

1966 års höstsession med anledning av ett sammansatt konstitutions- och

bankoutskotts betänkande nr 2 år 1966. Härvid placerades tjänsterna som

kamrarnas samt konstitutions- och statsutskottens sekreterare i lönegrad

Cr 4 fr. o. m. den 1 januari 1967. Härjämte utgår avlöningsförstärkning med

f. n. 636 kr. för månad till kamrarnas sekreterare och 343 kr. för månad till

nämnda utskotts sekreterare. Vidare kan nämnas att tjänsterna som bankdirektör

för administrativa ärenden i Sveriges riksbank respektive som

riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret är placerade i lönegrad

Cp 5. Till den sistnämnde utgår dessutom ett tilläggsarvode motsvarande

högst arvodet till riksgäldsfullmäktig, f. n. 8 400 kr. för år.

Sedan närmare erfarenhet nu vunnits av omfattningen av det ansvar och

den arbetsbörda som åvilar chefen för förvaltningskontoret och förutsättningar

sålunda föreligger för en jämförelse med löneställningen för andra

jämförliga tjänster, har styrelsen för riksdagens förvaltningskontor funnit

att lönegradsplaceringen av tjänsten som chef för förvaltningskontoret bör

omprövas. I samband med att förordnandet för kontorets nuvarande chef

STYRELSEN FÖR RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

ang. lönegradsplaceringen av tjänsten som chef för förvaltningskontoret

Dnr 111:343/67

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968

genom beslut av förvaltningskontorets styrelse den 5 juni 1967 förlängdes

för treårsperioden den 1 juli 1967—30 juni 1970, beslöt styrelsen därför enhälligt

att göra framställning om att tjänsten som chef för förvaltningskontoret,

räknat från och med den 1 juli 1967, skall vara placerad i lönegrad

högst Cr eller Cp 5.

Anledningen till att denna skrivelse inges först nu är följande.

Redan i skrivelse den 8 november 1967 till bankoutskottet gjorde styrelsen

en framställning med hemställan om utverkande av riksdagens beslut

av den sakliga innebörd som framgår av efterföljande hemställan. Under

motsvarande formella förutsättningar hade riksdagen tidigare godkänt sju

memorial av bankoutskottet (1966 nr 55, 59 och 62; 1967 nr 4, 16, 36 och

37), föranledda av skrivelser från förvaltningskontorets styrelse. Även

nämnda skrivelse av den 8 november 1967 behandlades av utskottet, som

i tryckt memorial den 5 december 1967 enhälligt förklarade sig inte ha något

att erinra mot styrelsens förslag i den nu aktuella frågan. På grund av

därefter uppkommen oklarhet angående omfattningen av bankoutskottets

initiativrätt beslöt utskottet emellertid den 12 december 1967 att upphäva

beslutet om avlåtande av memorialet i lönegradsfrågan och att lämna skrivelsen

från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor utan åtgärd.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

att riksdagen måtte besluta att tjänsten som chef (direktör)

för förvaltningskontoret, räknat från och med den 1 juli 1967, skall

vara placerad i lönegrad högst Cr eller Cp 5.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,

vice ordföranden Andersson samt ledamöterna Wärnberg, Augustsson,

Sterne, Kristensson och Martinsson.

Stockholm den 17 januari 1968

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar

SIGURD LINDHOLM

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968

7

Bilaga 2

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

Till Riksdagens Bankoutskott

För yttrande har bankoutskottet till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

överlämnat de motioner som väckts i anledning av styrelsens

framställning om ändrad lönegradsplacering av tjänsten som chef för förvaltningskontoret.

Styrelsen, som anser lämpligt att som bakgrund till sitt yttrande dels

återge vissa uttalanden av sammansatta konstitutions- och bankoutskottet

vid förvaltningsorganisationens tillkomst, dels lämna en sammanfattande

redogörelse för förvaltningskontorets ställning och arbetsuppgifter, får med

anledning av remissen anföra följande.

Vissa uttalanden av sammansatta konstitutions- och bankoutskottet i

dess utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet framhåller att en av grundtankarna i organisationsutredningens

av riksdagen hösten 1965 behandlade betänkande rörande effektivisering

av riksdagsarbetet var att riksdagen måste eftersträva ökad planmässighet

i arbetet och en fastare arbetsledning. Då riksdagens arbetsmöjligheter

uppenbarligen i väsentlig mån påverkas av den yttre organisationen,

är det enligt utskottet följdriktigt att utredningen föreslagit att en central

myndighet skall tillskapas hos riksdagen själv för handhavande av dess

olika interna förvaltningsangelägenheter. De stegrade krav som utvecklingen

kommit att ställa på riksdagen och dess ledamöter måste föranleda

en väsentlig förstärkning av riksdagens egna administrativa resurser (s. 8).

Utskottet uttalar vidare att utskottet anser det angeläget att understryka

vikten av att förvaltningskontoret, dess styrelse och chef redan från början

tillerkännes den ledande ställning inom den interna riksdagsförvaltningen

som organisationsutredningen åsyftat. Om de fördelar skall vinnas som

avses med den föreslagna reformen bör otvivelaktigt kontoret ges de befogenheter

och den auktoritet som erfordras för att kunna självständigt

administrera området och taga nödvändiga initiativ. En viktig fråga i detta

sammanhang är kompetensfördelningen mellan styrelsen och förvaltningskontorets

chef. Enligt utskottets mening bör beslutanderätt i betydande

omfattning tillerkännas chefen i de löpande äredena, medan styrelsen förbehålls

de principiella eller eljest viktigare ärendena (s. 9).

Beträffande direktörens löneställning framhåller utskottet att det torde

kunna förutses att behov kan uppkomma av att anpassa lönen till löneutvecklingen

i övrigt för jämförliga tjänstemän (s. 13).

STYRELSEN FÖR RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

med yttrande över motioner om lönegradsplaceringen av tjänsten

som clief för förvaltningskontoret

Dnr 111:343/67

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968

Förvaltningskontorets ställning och arbetsuppgifter

Riksdagens förvaltningskontor är enligt den av riksdagen antagna instruktionen

för förvaltningskontoret riksdagens centrala myndighet dels

för handläggning av riksdagens förvaltningsärenden, dels för förhandling

om anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess

verk.

Omfattningen av riksdagsförvaltningen framgår av att den sysselsätter

ungefär 1 300 arbetstagare. Av dessa är ca 225 anställda inom den inre riksdagsförvaltningen,

d. v. s. hos kamrarna, utskotten och förvaltningskontoret.

Den skiftande beskaffenheten av förvaltningskontorets uppgifter belyses

av att riksdagen vid förvaltningskontorets inrättande till detta överförde

och koncentrerade uppgifter som dessförinnan varit splittrade på ett flertal

olika riksdagsorgan såsom talmanskonferensen, kanslideputerade och riksdagens

kansli, ekonomideputerade, riksgäldsfullmäktige och riksgäldskontoret

med ekonomibyrån samt delegerade för riksdagens verk.

Förvaltningskontoret är riksdagens interna förvaltningsorgan och riksdagens

centrala förvaltningsmyndighet.

Som riksdagens interna förvaltningsorgan har förvaltningskontoret ett

flertal uppgifter bland vilka kan nämnas riksdagshusfrågan, nya ledamotsrum,

riksdagstrycket, upply&ningstjänsten, publikationsverksamhet och

servicefrågor av skilda slag. Härtill kommer arbctsrättsliga och personaladministrativa

frågor i avsevärd omfattning.

Till förvaltningskontorets ställning som riksdagens centrala förvaltningsmyndighet

hör att kontoret är riksdagens avtalsverk med uppgifter motsvarande

dem som ankommer på statens avtalsverk. Dessutom har förvaltningskontoret

att fullgöra vissa uppgifter som inom statsförvaltningen i

övrigt ankommer på Kungl. Maj :t.

Som exempel på uppgifter av sistnämnda slag kan nämnas att för kamrarnas,

utskottens, förvaltningskontorets och riksdagsverkens personal utfärda

bestämmelser som ensidigt skall fastställas av arbetsgivaren, att meddela

beslut om tillämpning inom riksdagsförvaltningen av bestämmelser

som Kungl. Maj :t utfärdat för statsförvaltningen i övrigt, att meddela för

kontoret och för riksdagens verk gemensamma förvaltningsföreskrifter och

bevilja vissa fömåner, att beträffande huvudtiteln Riksdagen och dess verk

omhänderha den budgetgranskning som beträffande statsförvaltningen i

övrigt ombesörjes inom Kungl. Maj :ts kansli samt att utge författningar.

De för yttrande remitterade motionerna

I motionen II: 334 åberopas som motiv för att riksdagen bör avslå förvaltningskontorets

framställning att man bör sträva efter en inkomstutjämning

och föra en återhållsam lönepolitik. I och för sig är sådana synpunkter

beaktansvärda, men de får inte leda till att varje förslag om justering av

löneställningen för enstaka tjänster avvisas. Från fall till fall får bedömas

om skäl för ändrad löneställning föreligger. Enligt styrelsens mening

finns det sådana skäl i det nu aktuella fallet.

I motionen II: 845 framhålles att förvaltningskontorets chef (direktören)

har att »verkställa styrelsens beslut». Detta är naturligtvis riktigt men uttalandet

bör kompletteras med att direktören enligt instruktionen för förvaltningskontoret

har att ensam utöva kontorets beslutanderätt i betydande

omfattning.

Enligt motionen omspänner förvaltningskontorets kompetensområde »i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968

9

huvudsak endast administrativa och personella uppgifter och något krav på

speciell akademisk utbildning för dess direktör föreligger inte». Avsikten

med detta uttalande behöver inte vara att nedvärdera de administrativa,

förvaltnings- och avtalsrättsliga uppgifterna i förhållande till uppgifterna

för de två kammarsekretariatens chefer, vilka enligt motionen har det

utomordentligt krävande ansvaret för bl. a. hela den konstitutionella sidan

av det löpande riksdagsarbetet. Oavsett avsikten finns anledning att kommentera

uttalandet.

Krav på akademisk utbildning finns lika litet uppställda för kammarsekreterarna

som beträffande övriga högre tjänstemän hos riksdagen. Däremot

gäller för statsförvaltningen i dess helhet att den formella kompetensen

— med vissa undantag — är avskaffad och ersatt med krav på reell

kompetens. Att kammarsekreterarna skulle ha ansvaret för »hela» den

konstitutionella sidan av det löpande riksdagsarbetet är inte riktigt. En

betydande del av detta ansvar ligger hos utskottens sekreterare.

Enligt motionen skulle ett bifall till styrelsens framställning innebära att

cheferna för de två kammarsekretariaten hamnade i en lägre löneställning

än den administrative chefen. Till detta bör anmärkas att styrelsens förslag

inte ens leder till likställighet i kontantlönehänseende mellan direktörstjänsten

och kammarsekreterartjänsterna. Den med de sistnämnda

tjänsterna förenade kontanta lönen ligger nämligen på grund av utgående

avlöningsförstärkning högre än vad den kontanta lönen för direktörstjänsten

skulle komma att uppgå till om tjänsten flyttas upp till lönegraden

C 5.

I motionerna I: 715 och II: 952 framhålles att riksdagens beslut höstsessionen

1966 rörande personalorganisationen för kammare och utskott

skedde med beaktande av bl. a. förhållandena inom riksdagens verk och

riksdagens förvaltningskontor. Av riksdagens beslut framgår att någon sådan

jämförelse inte gjorts. Däremot jämfördes löneställningen för de högsta

tjänsterna hos riksdagens kamrar och utskott med löneställningen för motsvarande

tjänster inom Kungl. Maj :ts kansli, detta bl. a. för att för riksdagen

trygga en god rekrytering. Direktörstjänstens löneställning berördes

inte i sammanhanget.

Enligt motionerna uppbyggdes förvaltningskontoret med den förutvarande

riksdagens ekonomibyrå som grundval. Som framgår av vad styrelsen

anfört vid redogörelsen för förvaltningskontorets ställning och arbetsuppgifter

var ekonomibyrån endast en del av vad som vid omorganisationen

uppgick i förvaltningskontoret.

Det i motionerna återgivna uttalandet av sammansatta konstitutionsoch

bankoutskottet om grundlagsreglering av förvaltningskontorets ställning

synes motionärerna ha missuppfattat. Det syftade till en förstärkning

av förvaltningskontorets ställning men inte till någon omprövning av »förvaltningsorganets

konstruktion».

Motionärernas uttalande om att »hithörande frågor på nytt måste bli

föremål för ingående överväganden i god tid före den partiella författningsreformens

genomförande» bör kompletteras med att frågan om direktörstjänstens

lönegradsplacering inte kan föregripa någon lönegradsfråga som

kan komma att aktualiseras i samband med övergången till enkammarriksdag.

Förvaltningskontorets ställning och uppgift inom riksdagsförvaltningen

är oberoende av om riksdagen består av en eller två kammare.

I motionen II: 951 snuddar man vid den för bedömningen av styrelsens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr It år 1968

förslag ointressanta frågan om kammarsekreterarna är »riksdagens främsta

tjänstemän» eller inte. Vidare heter det att om löneställningen skall avspegla

ansvarsställningen borde det inte vara någon tvekan om att kammarsekreterarna

inte bör sättas i lägre lönegrad än förvaltningskontorets chef. Att

ansvarsställningen har betydelse för löneställningen är styrelsen väl medveten

om. Direktörstjänstens nuvarande lönegradsplacering är med hänsyn

till ansvar och arbetsuppgifter för närmast jämförbax-a tjänster — ej minst

inom riksdagsförvaltningen — enligt styrelsens mening för låg.

Vissa allmänna synpunkter

Styrelsens förslag till uppflyttning av direktörstjänsten är resultatet av

en på vunna erfarenheter grundad bedömning av de med tjänsten förenade

arbetsuppgifterna som sådana och i jämförelse med vad man anser liknande

tjäxxster inom statsförvaltningen vara värda. Enligt styrelsens uppfattning

motsvarar arbetsuppgifterna för förvaltningskontorets chef vad som inom

den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen åvilar chef för centralt

verk. Härtill kommer att förvaltningskontorets chef måste behärska ett

vidare fält än många verkschefer genom att förvaltningskontoret i viss omfattning

fullgör uppgifter som eljest är fördelade på flera centrala verk. Mot

bakgrunden härav och då som förut framhållits behov av en omprövning av

direktörstjänstens lönegradsplacering förutsågs vid förvaltningskontorets

inrättande måste det anses beklagligt att styrelsens förslag gett anledning

till ett statustänkande som inte borde ha med frågor av detta slag att göra.

Styrelsen kan för sin del inte förstå att ett på objektiv värdering grundat

förslag om direktörstjänstens lönegradsplacering kan påverka kammarsekreterarnas

status. Styrelsen finner det över huvud taget märkligt att en

tjänstemans status skall bestämmas av lönegraden för den tjänst han innehar.

För flera av statsförvaltningens chefstjänstemän skulle ett sådant tillvägagångssätt

leda till egendomliga resultat.

Styrelsen beklagar att det statustänkande som förekommit förts ut till

offentligheten. Risk finns för att möjligheterna för riksdagen att förvärva

kvalificerade tjänstemän därigenom försämrats.

Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen att bankoutskottet

avstyrker de remitterade motionerna.

I handläggningen av detta ärende har deltagit förutom undertecknad ordförande,

vice ordföranden Andersson, ledamöterna Wärnberg och Augustsson

samt suppleanterna Tistad, Eskilsson och Sandell.

Stockholm den 13 februari 1968

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar:

SIGURD LINDHOLM

/Olof Cederstrand

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968

11

Utdrag av protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor den 13 februari 1968.

3 §•

Sedan direktören avträtt, anmälde herr ordföranden förslag till yttrande

över motioner om lönegradsplaceringen av tjänsten som chef för förvaltningskontoret

(jfr prot. nr 2/1968 § 19). Styrelsen beslöt skrivelse till riksdagens

bankoutskott av den lydelse registraturet för denna dag utvisar.

Denna paragraf skulle anses omedelbart justerad.

Rätt avskrivet betygar

i tjänsten:

Olof Cederstrand

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av viss staten tillhörig mark, m. m. a1 i texten