Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående lönegradsplaceringen av tjänsten som chef för förvaltningskontoret jämte motioner. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse till riksdagen den 17 januari 1968
1968-02-27 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1968:11, Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående lönegradsplaceringen av tjänsten som chef för förvaltningskontoret jämte motioner. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse till riksdagen den 17 januari 1968
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968
1
Nr 11
Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor angående lönegradsplaceringen
av tjänsten som chef för förvaltningskontoret
jämte motioner.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse till riksdagen
den 17 januari 1968 (bilaga 1) hemställt att riksdagen måtte besluta att
tjänsten som chef (direktör) för förvaltningskontoret skall, räknat från
och med den 1 juli 1967, vara placerad i lönegrad högst Cr eller Cp 5.
Avslag på framställningen har yrkats i följande motioner, nämligen
1) 11:334 av herr Lundberg;
2) 11:845 av herr Ringaby in. fl.;
3) 11:951 av herr Tobé m.fl.; samt
4) I: 745 av herr Hubinette och därmed likalydande II: 952 av herr Wennerfors.
Utskottet har från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor inhämtat
yttrande över motionerna (bilaga 2).
Framställningen samt vissa kompletterande uppgifter
Tjänsten som direktör för riksdagens förvaltningskontor är placerad
i högst lönegrad Cp eller Cr 4. Nuvarande innehavare är placerad i lönegrad
Cp 4. Beträffande motiveringen för förslaget om ändring av tjänstens lönegradsplacering
till högst Cp eller Cr 5 hänvisas till framställningen (se nedan
s. 5 f.).
Månadslönebeloppet är i 1967 års lönenivå 7 023 kr. i lönegrad C 4 och
7 585 kr. i lönegrad C 5.
Kamrarnas sekreterare, vilkas avlöningsförhållanden nämns i framställningen,
innehar tjänster placerade i lönegrad Cr 4. Till dessa befattningshavare
skall dessutom utgå avlöningsförstärkning med för närvarande
636 kr. per månad. Deras totala månadslön är alltså för närvarande 7 659 kr.
Beteckningen p anger att tjänsten är ordinarie, tillsatt med förordnande
för bestämd tid, beteckningen r att tjänsten är ordinarie, tillsatt med förordnande
tills vidare. Tjänst med beteckningen p medför under vissa betingelser
rätt till förordnandepension vid avgång före normal pensionsålder,
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 11
2
Bankoutskottets utlåtande nr it år 1968
Motionerna
I motionen II: 334 uttalas att en inkomstutjämning bör eftersträvas för
att minska klyftan mellan hög- och lågavlönade samt att en återhållsam
lönepolitik måste föras med hänsyn till det ekonomiska läget.
I motionen II: 845 anföres att förvaltningskontorets kompetensområde
omspänner i huvudsak endast administrativa och personella uppgifter samt
att något krav på speciell akademisk utbildning för dess direktör inte föreligger.
Denne skulle enligt förslaget placeras i högre lönegrad än cheferna
för de två kammarsekretariaten. Då sistnämnda befattningshavare har
ansvaret för bl. a. hela den konstitutionella sidan av det löpande riksdagsarbetet,
skulle det enligt motionärerna se egendomligt ut om de skulle
»värderas mindre än förvaltningschefen».
Liknande synpunkter framförs i motionen II: 951. Förslaget aktualiserar,
säges det där, frågan om vem som skall vara »riksdagens främste tjänsteman».
Kammarsekreterarnas arbete är en viktig del av riksdagens politiska
huvuduppgift. »Administrationen är viktig nog men den bör inte sättas framför
den politiska verksamheten.» I en framtida enkammarriksdag bör det
enligt motionärerna vara naturligt att chefen för riksdagens sekretariat
och chefen för förvaltningskontoret har samma tjänsteställning.
I motionerna I: 745 och II: 952 nämns inledningsvis riksdagens organisationsutrednings
olika förslag rörande riksdagens förvaltningsorganisation
och personalorganisation och riksdagens beslut på grundval därav. Det
framhålles att sammansatta konstitutions- och bankoutskottet år 1966 berört
frågan om en grundlagsreglering av förvaltningskontorets ställning
och befogenheter. Med hänsyn till att förvaltningskontorets konstruktion
kan komma att övervägas ytterligare, till att den nya personalorganisationen
för kamrar och utskott trätt i kraft så sent som vid 1967 års början
och till att densamma måste bli föremål för ingående överväganden i god
tid före genomförandet av en partiell författningsreform vid ingången av
år 1971 anser motionärerna förslaget i framställningen vara för tidigt
väckt.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till det av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
framlagda förslaget till ändrad lönegradsplacering av tjänsten som
direktör för förvaltningskontoret. Med anledning av vad som anförts i motionerna
vill utskottet framhålla att förslaget avser en vid tjänstens inrättande
förutsedd justering av lönegradsplaceringen med hänsyn tagen
till löneställningen för andra jämförliga tjänster. Till skillnad från vad
som gäller kammarsekretariaten kan förvaltningskontorets uppgifter och
organisation inte väntas bli avsevärt påverkade av den tillämnade enkam
-
Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968
3
marreformen. Nu vunna erfarenheter av arbetets art och omfattning bör
därför utan hinder av enkammarreformen kunna ligga till grund för lönegradsplaceringen
av tjänsten som förvaltningskontorets direktör.
Att — såsom göres i vissa av motionerna — införa ett resonemang om
den relativa värderingen av de med direktörstjänsten respektive kammarsekreterartjänsterna
förenade arbetsuppgifterna är enligt utskottets uppfattning
inte påkallat, så mycket mindre som kammar sekreterarna till följd
av den med deras tjänster förenade avlöningsförstärkningen även i fortsättningen
kommer att uppbära högre lön än direktören för förvaltningskontoret.
Sistnämnda förhållande synes ha förbisetts av de här avsedda
motionärerna. Utskottet vill även påminna om att direktörstjänsten är en
s. k. högstlönegradstjänst och att således den lönegrad som skall gälla för
viss innehavare skall särskilt fastställas med hänsyn till vederbörandes
kompetens och andra förhållanden av betydelse.
Med hänsyn till de omständigheter som förvaltningskontorets styrelse
redovisar i sin framställning har utskottet ingenting att erinra mot att den
föreslagna lönegradsplaceringen får tillämpas räknat från och med den 1
juli 1967.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen med avslag på motionerna 11:334, 11:845,
11:951 samt 1:745 och 11:952 bifaller förevarande framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.
Stockholm den 27 februari 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Hilding (fp), Enarsson (h)*, Larfors (s)* och Wikberg
(ep)*;
från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,
herrar Hagnell (s), Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge
(ep)*, Bengtsson i Landskrona (s)* och Larsson i Umeå (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 11
4
Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968
Reservation
av herrar Åkerlund (h), Hilding (fp), Enarsson (h), Hagnell (s) och
Börjesson i Glömminge (ep), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Utskottet kan icke ansluta sig till det av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
framlagda förslaget till ändrad lönegradsplacering av
tjänsten som direktör för förvaltningskontoret.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen med bifall till motionerna 11:334, 11:845,
II: 951 samt I: 745 och II: 952 avslår förevarande framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.»
Bankoutskottets utlåtande nr It år i968
5
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
Bilaga 1
Till Riksdagen
Tjänsten som chef (direktör) för riksdagens förvaltningskontor är f. n.
placerad i lönegrad högst Cr eller Cp 4. Nuvarande innehavare är placerad i
Cp 4. Avlöningsförstärkning eller annat lönetillägg utgår ej.
I samband med förvaltningskontorets inrättande uttalade ett sammansatt
konstitutions- och bankoutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 1 år 1966 (s. 13) att behov torde kunna förutses uppkomma av att
anpassa lönen för direktören till löneutvecklingen i övrigt för jämförliga
tjänstemän. När löneställningen bestämdes för ifrågavarande tjänst, på
vilken det allmänna tjänsteförteckningsavtalet beträffande tjänster vid
riksdagen och dess verk (RATF) ej äger tillämpning, hade riksdagen ännu
ej tagit ställning till frågan om personalorganisationen i kamrar och utskott
och till lönegradsplaceringen för de tjänster inom denna, vilka i likhet
med direktörstj änsten ej omfattas av nämnda avtal. Så skedde under
1966 års höstsession med anledning av ett sammansatt konstitutions- och
bankoutskotts betänkande nr 2 år 1966. Härvid placerades tjänsterna som
kamrarnas samt konstitutions- och statsutskottens sekreterare i lönegrad
Cr 4 fr. o. m. den 1 januari 1967. Härjämte utgår avlöningsförstärkning med
f. n. 636 kr. för månad till kamrarnas sekreterare och 343 kr. för månad till
nämnda utskotts sekreterare. Vidare kan nämnas att tjänsterna som bankdirektör
för administrativa ärenden i Sveriges riksbank respektive som
riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret är placerade i lönegrad
Cp 5. Till den sistnämnde utgår dessutom ett tilläggsarvode motsvarande
högst arvodet till riksgäldsfullmäktig, f. n. 8 400 kr. för år.
Sedan närmare erfarenhet nu vunnits av omfattningen av det ansvar och
den arbetsbörda som åvilar chefen för förvaltningskontoret och förutsättningar
sålunda föreligger för en jämförelse med löneställningen för andra
jämförliga tjänster, har styrelsen för riksdagens förvaltningskontor funnit
att lönegradsplaceringen av tjänsten som chef för förvaltningskontoret bör
omprövas. I samband med att förordnandet för kontorets nuvarande chef
STYRELSEN FÖR RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
ang. lönegradsplaceringen av tjänsten som chef för förvaltningskontoret
Dnr 111:343/67
6
Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968
genom beslut av förvaltningskontorets styrelse den 5 juni 1967 förlängdes
för treårsperioden den 1 juli 1967—30 juni 1970, beslöt styrelsen därför enhälligt
att göra framställning om att tjänsten som chef för förvaltningskontoret,
räknat från och med den 1 juli 1967, skall vara placerad i lönegrad
högst Cr eller Cp 5.
Anledningen till att denna skrivelse inges först nu är följande.
Redan i skrivelse den 8 november 1967 till bankoutskottet gjorde styrelsen
en framställning med hemställan om utverkande av riksdagens beslut
av den sakliga innebörd som framgår av efterföljande hemställan. Under
motsvarande formella förutsättningar hade riksdagen tidigare godkänt sju
memorial av bankoutskottet (1966 nr 55, 59 och 62; 1967 nr 4, 16, 36 och
37), föranledda av skrivelser från förvaltningskontorets styrelse. Även
nämnda skrivelse av den 8 november 1967 behandlades av utskottet, som
i tryckt memorial den 5 december 1967 enhälligt förklarade sig inte ha något
att erinra mot styrelsens förslag i den nu aktuella frågan. På grund av
därefter uppkommen oklarhet angående omfattningen av bankoutskottets
initiativrätt beslöt utskottet emellertid den 12 december 1967 att upphäva
beslutet om avlåtande av memorialet i lönegradsfrågan och att lämna skrivelsen
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor utan åtgärd.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att riksdagen måtte besluta att tjänsten som chef (direktör)
för förvaltningskontoret, räknat från och med den 1 juli 1967, skall
vara placerad i lönegrad högst Cr eller Cp 5.
I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,
vice ordföranden Andersson samt ledamöterna Wärnberg, Augustsson,
Sterne, Kristensson och Martinsson.
Stockholm den 17 januari 1968
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar
SIGURD LINDHOLM
Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968
7
Bilaga 2
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
Till Riksdagens Bankoutskott
För yttrande har bankoutskottet till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
överlämnat de motioner som väckts i anledning av styrelsens
framställning om ändrad lönegradsplacering av tjänsten som chef för förvaltningskontoret.
Styrelsen, som anser lämpligt att som bakgrund till sitt yttrande dels
återge vissa uttalanden av sammansatta konstitutions- och bankoutskottet
vid förvaltningsorganisationens tillkomst, dels lämna en sammanfattande
redogörelse för förvaltningskontorets ställning och arbetsuppgifter, får med
anledning av remissen anföra följande.
Vissa uttalanden av sammansatta konstitutions- och bankoutskottet i
dess utlåtande nr 1 år 1966
Utskottet framhåller att en av grundtankarna i organisationsutredningens
av riksdagen hösten 1965 behandlade betänkande rörande effektivisering
av riksdagsarbetet var att riksdagen måste eftersträva ökad planmässighet
i arbetet och en fastare arbetsledning. Då riksdagens arbetsmöjligheter
uppenbarligen i väsentlig mån påverkas av den yttre organisationen,
är det enligt utskottet följdriktigt att utredningen föreslagit att en central
myndighet skall tillskapas hos riksdagen själv för handhavande av dess
olika interna förvaltningsangelägenheter. De stegrade krav som utvecklingen
kommit att ställa på riksdagen och dess ledamöter måste föranleda
en väsentlig förstärkning av riksdagens egna administrativa resurser (s. 8).
Utskottet uttalar vidare att utskottet anser det angeläget att understryka
vikten av att förvaltningskontoret, dess styrelse och chef redan från början
tillerkännes den ledande ställning inom den interna riksdagsförvaltningen
som organisationsutredningen åsyftat. Om de fördelar skall vinnas som
avses med den föreslagna reformen bör otvivelaktigt kontoret ges de befogenheter
och den auktoritet som erfordras för att kunna självständigt
administrera området och taga nödvändiga initiativ. En viktig fråga i detta
sammanhang är kompetensfördelningen mellan styrelsen och förvaltningskontorets
chef. Enligt utskottets mening bör beslutanderätt i betydande
omfattning tillerkännas chefen i de löpande äredena, medan styrelsen förbehålls
de principiella eller eljest viktigare ärendena (s. 9).
Beträffande direktörens löneställning framhåller utskottet att det torde
kunna förutses att behov kan uppkomma av att anpassa lönen till löneutvecklingen
i övrigt för jämförliga tjänstemän (s. 13).
STYRELSEN FÖR RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
med yttrande över motioner om lönegradsplaceringen av tjänsten
som clief för förvaltningskontoret
Dnr 111:343/67
8
Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968
Förvaltningskontorets ställning och arbetsuppgifter
Riksdagens förvaltningskontor är enligt den av riksdagen antagna instruktionen
för förvaltningskontoret riksdagens centrala myndighet dels
för handläggning av riksdagens förvaltningsärenden, dels för förhandling
om anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess
verk.
Omfattningen av riksdagsförvaltningen framgår av att den sysselsätter
ungefär 1 300 arbetstagare. Av dessa är ca 225 anställda inom den inre riksdagsförvaltningen,
d. v. s. hos kamrarna, utskotten och förvaltningskontoret.
Den skiftande beskaffenheten av förvaltningskontorets uppgifter belyses
av att riksdagen vid förvaltningskontorets inrättande till detta överförde
och koncentrerade uppgifter som dessförinnan varit splittrade på ett flertal
olika riksdagsorgan såsom talmanskonferensen, kanslideputerade och riksdagens
kansli, ekonomideputerade, riksgäldsfullmäktige och riksgäldskontoret
med ekonomibyrån samt delegerade för riksdagens verk.
Förvaltningskontoret är riksdagens interna förvaltningsorgan och riksdagens
centrala förvaltningsmyndighet.
Som riksdagens interna förvaltningsorgan har förvaltningskontoret ett
flertal uppgifter bland vilka kan nämnas riksdagshusfrågan, nya ledamotsrum,
riksdagstrycket, upply&ningstjänsten, publikationsverksamhet och
servicefrågor av skilda slag. Härtill kommer arbctsrättsliga och personaladministrativa
frågor i avsevärd omfattning.
Till förvaltningskontorets ställning som riksdagens centrala förvaltningsmyndighet
hör att kontoret är riksdagens avtalsverk med uppgifter motsvarande
dem som ankommer på statens avtalsverk. Dessutom har förvaltningskontoret
att fullgöra vissa uppgifter som inom statsförvaltningen i
övrigt ankommer på Kungl. Maj :t.
Som exempel på uppgifter av sistnämnda slag kan nämnas att för kamrarnas,
utskottens, förvaltningskontorets och riksdagsverkens personal utfärda
bestämmelser som ensidigt skall fastställas av arbetsgivaren, att meddela
beslut om tillämpning inom riksdagsförvaltningen av bestämmelser
som Kungl. Maj :t utfärdat för statsförvaltningen i övrigt, att meddela för
kontoret och för riksdagens verk gemensamma förvaltningsföreskrifter och
bevilja vissa fömåner, att beträffande huvudtiteln Riksdagen och dess verk
omhänderha den budgetgranskning som beträffande statsförvaltningen i
övrigt ombesörjes inom Kungl. Maj :ts kansli samt att utge författningar.
De för yttrande remitterade motionerna
I motionen II: 334 åberopas som motiv för att riksdagen bör avslå förvaltningskontorets
framställning att man bör sträva efter en inkomstutjämning
och föra en återhållsam lönepolitik. I och för sig är sådana synpunkter
beaktansvärda, men de får inte leda till att varje förslag om justering av
löneställningen för enstaka tjänster avvisas. Från fall till fall får bedömas
om skäl för ändrad löneställning föreligger. Enligt styrelsens mening
finns det sådana skäl i det nu aktuella fallet.
I motionen II: 845 framhålles att förvaltningskontorets chef (direktören)
har att »verkställa styrelsens beslut». Detta är naturligtvis riktigt men uttalandet
bör kompletteras med att direktören enligt instruktionen för förvaltningskontoret
har att ensam utöva kontorets beslutanderätt i betydande
omfattning.
Enligt motionen omspänner förvaltningskontorets kompetensområde »i
Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968
9
huvudsak endast administrativa och personella uppgifter och något krav på
speciell akademisk utbildning för dess direktör föreligger inte». Avsikten
med detta uttalande behöver inte vara att nedvärdera de administrativa,
förvaltnings- och avtalsrättsliga uppgifterna i förhållande till uppgifterna
för de två kammarsekretariatens chefer, vilka enligt motionen har det
utomordentligt krävande ansvaret för bl. a. hela den konstitutionella sidan
av det löpande riksdagsarbetet. Oavsett avsikten finns anledning att kommentera
uttalandet.
Krav på akademisk utbildning finns lika litet uppställda för kammarsekreterarna
som beträffande övriga högre tjänstemän hos riksdagen. Däremot
gäller för statsförvaltningen i dess helhet att den formella kompetensen
— med vissa undantag — är avskaffad och ersatt med krav på reell
kompetens. Att kammarsekreterarna skulle ha ansvaret för »hela» den
konstitutionella sidan av det löpande riksdagsarbetet är inte riktigt. En
betydande del av detta ansvar ligger hos utskottens sekreterare.
Enligt motionen skulle ett bifall till styrelsens framställning innebära att
cheferna för de två kammarsekretariaten hamnade i en lägre löneställning
än den administrative chefen. Till detta bör anmärkas att styrelsens förslag
inte ens leder till likställighet i kontantlönehänseende mellan direktörstjänsten
och kammarsekreterartjänsterna. Den med de sistnämnda
tjänsterna förenade kontanta lönen ligger nämligen på grund av utgående
avlöningsförstärkning högre än vad den kontanta lönen för direktörstjänsten
skulle komma att uppgå till om tjänsten flyttas upp till lönegraden
C 5.
I motionerna I: 715 och II: 952 framhålles att riksdagens beslut höstsessionen
1966 rörande personalorganisationen för kammare och utskott
skedde med beaktande av bl. a. förhållandena inom riksdagens verk och
riksdagens förvaltningskontor. Av riksdagens beslut framgår att någon sådan
jämförelse inte gjorts. Däremot jämfördes löneställningen för de högsta
tjänsterna hos riksdagens kamrar och utskott med löneställningen för motsvarande
tjänster inom Kungl. Maj :ts kansli, detta bl. a. för att för riksdagen
trygga en god rekrytering. Direktörstjänstens löneställning berördes
inte i sammanhanget.
Enligt motionerna uppbyggdes förvaltningskontoret med den förutvarande
riksdagens ekonomibyrå som grundval. Som framgår av vad styrelsen
anfört vid redogörelsen för förvaltningskontorets ställning och arbetsuppgifter
var ekonomibyrån endast en del av vad som vid omorganisationen
uppgick i förvaltningskontoret.
Det i motionerna återgivna uttalandet av sammansatta konstitutionsoch
bankoutskottet om grundlagsreglering av förvaltningskontorets ställning
synes motionärerna ha missuppfattat. Det syftade till en förstärkning
av förvaltningskontorets ställning men inte till någon omprövning av »förvaltningsorganets
konstruktion».
Motionärernas uttalande om att »hithörande frågor på nytt måste bli
föremål för ingående överväganden i god tid före den partiella författningsreformens
genomförande» bör kompletteras med att frågan om direktörstjänstens
lönegradsplacering inte kan föregripa någon lönegradsfråga som
kan komma att aktualiseras i samband med övergången till enkammarriksdag.
Förvaltningskontorets ställning och uppgift inom riksdagsförvaltningen
är oberoende av om riksdagen består av en eller två kammare.
I motionen II: 951 snuddar man vid den för bedömningen av styrelsens
10
Bankoutskottets utlåtande nr It år 1968
förslag ointressanta frågan om kammarsekreterarna är »riksdagens främsta
tjänstemän» eller inte. Vidare heter det att om löneställningen skall avspegla
ansvarsställningen borde det inte vara någon tvekan om att kammarsekreterarna
inte bör sättas i lägre lönegrad än förvaltningskontorets chef. Att
ansvarsställningen har betydelse för löneställningen är styrelsen väl medveten
om. Direktörstjänstens nuvarande lönegradsplacering är med hänsyn
till ansvar och arbetsuppgifter för närmast jämförbax-a tjänster — ej minst
inom riksdagsförvaltningen — enligt styrelsens mening för låg.
Vissa allmänna synpunkter
Styrelsens förslag till uppflyttning av direktörstjänsten är resultatet av
en på vunna erfarenheter grundad bedömning av de med tjänsten förenade
arbetsuppgifterna som sådana och i jämförelse med vad man anser liknande
tjäxxster inom statsförvaltningen vara värda. Enligt styrelsens uppfattning
motsvarar arbetsuppgifterna för förvaltningskontorets chef vad som inom
den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen åvilar chef för centralt
verk. Härtill kommer att förvaltningskontorets chef måste behärska ett
vidare fält än många verkschefer genom att förvaltningskontoret i viss omfattning
fullgör uppgifter som eljest är fördelade på flera centrala verk. Mot
bakgrunden härav och då som förut framhållits behov av en omprövning av
direktörstjänstens lönegradsplacering förutsågs vid förvaltningskontorets
inrättande måste det anses beklagligt att styrelsens förslag gett anledning
till ett statustänkande som inte borde ha med frågor av detta slag att göra.
Styrelsen kan för sin del inte förstå att ett på objektiv värdering grundat
förslag om direktörstjänstens lönegradsplacering kan påverka kammarsekreterarnas
status. Styrelsen finner det över huvud taget märkligt att en
tjänstemans status skall bestämmas av lönegraden för den tjänst han innehar.
För flera av statsförvaltningens chefstjänstemän skulle ett sådant tillvägagångssätt
leda till egendomliga resultat.
Styrelsen beklagar att det statustänkande som förekommit förts ut till
offentligheten. Risk finns för att möjligheterna för riksdagen att förvärva
kvalificerade tjänstemän därigenom försämrats.
Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen att bankoutskottet
avstyrker de remitterade motionerna.
I handläggningen av detta ärende har deltagit förutom undertecknad ordförande,
vice ordföranden Andersson, ledamöterna Wärnberg och Augustsson
samt suppleanterna Tistad, Eskilsson och Sandell.
Stockholm den 13 februari 1968
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:
SIGURD LINDHOLM
/Olof Cederstrand
Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1968
11
Utdrag av protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor den 13 februari 1968.
3 §•
Sedan direktören avträtt, anmälde herr ordföranden förslag till yttrande
över motioner om lönegradsplaceringen av tjänsten som chef för förvaltningskontoret
(jfr prot. nr 2/1968 § 19). Styrelsen beslöt skrivelse till riksdagens
bankoutskott av den lydelse registraturet för denna dag utvisar.
Denna paragraf skulle anses omedelbart justerad.
Rätt avskrivet betygar
i tjänsten:
Olof Cederstrand
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av viss staten tillhörig mark, m. m. a1 i texten