Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om tillsättande av en riksdagens pressombudsman.

1968-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:13, Utlåtande i anledning av motioner om tillsättande av en riksdagens pressombudsman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1968

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av motioner om tillsättande av en riksdagens

pressombudsman.

I motionerna 1: 267 av herr Åkerlund m. fl. och 11:336 av herr Söderström

in. fl. hemställes att riksdagen skall besluta om inrättande av en tjänst

som riksdagens pressombudsman samt uppdraga åt riksdagens förvaltningskontor

att utarbeta de närmare bestämmelserna för pressombudsmannens

verksamhet i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionerna.

Motionerna

Efter att ha redogjort för hur bevakning av riksdagsarbetets behandling

i pressen, radion och televisionen samt fullgörandet av vissa pressombudsmannafunktioner

sedan år 1967 försöksvis är organiserade hos riksdagen

ställer motionärerna frågan om inte behov föreligger av vidgade insatser.

De understryker vikten av att allmänheten kontinuerligt och sakligt hålles

underrättad om riksdagsarbetet. Massmedias sovring av det material som

härflyter ur detta bedömes som inte helt tillfredsställande. Informationen

är, menar motionärerna, alltför ofta inriktad på vad som tros intressera en

bredare publik, varvid det sakligt väsentliga kommer i skymundan. Den är

också, säger de, ibland starkt influerad av referentens subjektiva inställning

eller felaktig; tillrättalägganden erfordras då. För att allmänhetens krav på

objektiv information och riksdagsmännens anspråk på korrekt återgivning

av deras förslag och anföranden skall tillgodoses hör, anser motionärerna,

riksdagens informationsverksamhet få fastare form under ledning av eu

pressombudsman samt göras mera utåtriktad. Den vidare behandlingen av

riksdagens skrivelser bör också kontinuerligt följas.

Tidigare behandling av frågan samt ytterligare uppgifter i anslutning

till motionerna

Att frågan om tillsättande av en riksdagens pressombudsman skulle prövas

har tidigare föreslagits i motioner vid 1967 års riksdag. Bankoutskottet

lämnade i sitt utlåtande över dessa motioner (1967 nr 22) en ganska ingående

redogörelse för massmedias bevakning av riksdagsarbetet och för åtgärder

som riksdagen vidtagit för att informera om riksdagsarbetet. Utskottet redovisade

också vad Publicistklubben och Tidningarnas telegrambyrå AB ''(TT)

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1068

hade anfört i remissyttranden över motionerna. Det förslag som framlagts

avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen.

Av det material som redovisades i nyssnämnda utlåtande lämnas i del

följande en sammanfattning, kompletterad med vissa nyare uppgifter.

Beträffande massmedias bevakning av riksdagsarbet

e t gäller följande. TT får till sin riksdagsredaktion överlämnat allt riksdagens

löpande arbetsmaterial och sammanställer på grundval därav kontinuerligt

rapporter om nya ärenden. Före kamrarnas arbetsplena sänder

riksdagsredaktionen ut förteckningar över ärendena med redogörelser för

utskottsbetänkandenas huvudinnehåll. Utförliga referat av kammardebatterna

görs och distribueras fortlöpande till tidningarnas referenter, partiernas

nyhetsbyråer etc. samt till specialabonnenter i Stockholm och landsorten.

På grundval av debattreferaten sammanställs översikter som jämte

referat av nya propositioner, motioner etc. sänds till alla teleprinteranslutna

abonnenter. Därutöver upprättas journalistiskt upplagda sammanfattningar.

Stockholmstidningarna och ett par landsortstidningar har egna medarbetare

med ganska fast stationering i riksdagshuset. Fn omfattande informationsförmedling

sker genom partiernas nyhetsbyråer och Förenade landsortstidningar

AB.

TT:s material används även av radion och televisionen, vilka dessutom

har egna reportrar och referenter och egna direktreportage.

Sedan början av år 1967 förekommer i större utsträckning än tidigare av

riksdagen vidtagna åtgärder för information om riksdag

s a r b e t e t. Inom första kammarens kansli har en befattningshavare

(biträdande jurist) fått till uppgift att följa bevakningen av riksdagens arbete

i radio och television. För den sålunda under år 1967 utförda granskningen

har viss redogörelse lämnats i utskottets föregående utlåtande, ni

12. Två av kamrarnas heltidsanställda stenograf er — båda erfarna journalister

— har att inom ramen för den tjänstgöringsskyldighet som åvilar dem

utöver stenografiarbetet på motsvarande sätt följa pressens bevakning av

riksdagsarbetet. Pressbevakningen sker medelst genomgång av tidningar och

fotostatering av relevanta artiklar. Pressöversikter sammanställs och distribueras

till kamrarnas ledamöter.

De här nämnda befattningshavarna har också att svara för vissa utåtriktade

pressombudsmannauppgifter. Härav har följt en del publicitet.

Remissyttranden över motioner med förslag om en pressombudsmannatjänst

inom riksdagen avgavs 1967 av Publicistklubben och TT, vilka båda

ställde sig kritiska mot vad som föreslogs i motionerna.

Publicistklubben fann det uppenbart att motionärerna övervärderat pressombudsmannainstitutionens

möjligheter att skapa bättre, fylligare och mera

framträdande informationer i massmedia. Dessa brukar föredra att gå

direkt till nyhetskällan utan att ta omvägen över eu pressombudsman. De

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1968

3

reportrar och nyhetsbyråer som förmedlar nyheter från riksdagen måste,

framhölls det, liksom eljest sovra informationsmaterialet och bedöma det

utifrån ett allmänt nyhetsintresse. Intervjuer kan vara ett nödvändigt

komplement till belysning av en frågas behandling. Både massmedias egna

önskemål och riksdagsledamöternas vetskap om nödvändigheten av publicitet

sades peka på att direktkontakter med riksdagsledamöter och utskottskanslier

vore den smidigaste vägen. Om en pressombudsman tillsattes skulle

etablerade kontakter likväl alltid finnas vid sidan av denne. Vad utskottsarbetet

beträffade fann Publicistklubben att direktkontakterna redan fungerade

tillfredsställande. Tillsättandet av en pressombudsman kunde, anfördes

det avslutningsvis, få ett resultat rent motsatt det som motionärerna avsett.

TT fann det obestridligt att riksdagsmaterialet ganska sällan bjuder på

verkliga nyheter, eftersom ärendenas vandring genom olika instanser måste

innefatta upprepningar. Materialets omfång tvingar nyhetsorganen alt

koncentrera sig till ändringar i de ursprungliga förslagen, reservationer etc.

De stora, kontroversiella frågorna bevakas emellertid noggrant. TT framhöll

vidare att dess betungande bevakning av kammardebatterna endast i begränsad

utsträckning motsvarades av ett sådant intresse hos abonnenterna

att referaten vann någon större publicitet. Enligt TT:s mening tillvaratog

pressen, radion och televisionen redan varje möjlighet atl avvinna materialet

intresseväckande detaljer. Att en pressombudsman skulle kunna åstadkomma

någon ökning av informationsvolymen betecknades därför som föga

sannolikt. När det gällde utskottsarbetet sades erfarenheten ge vid handen

att tidningarna föredrog nyheter — om än av diskutabel vederhäftighet - om vilka de trodde sig vara ensamma. Ökad publicitet kunde dock påräknas,

om utskottsarbetet gavs större öppenhet eller i övrigt organiserades på ell

mera intresseväckande sätt. Anställandet av en pressombudsman skulle, ansåg

TT, inte underlätta dess egen eller övriga nyhetsorgans verksamhet i

riksdagen.

Bankoutskottet uttalade i sitt utlåtande alt inga delade meningar torde

råda om önskvärdheten av en kontinuerlig, mångsidig och initierad information

om riksdagen och dess insats i den politiska beslutsprocessen. Det politiska

innehållet i och det politiska resultatet av den parlamentariska verksamheten

är, framhöll utskottet, föremål för en intensiv bevakning från

pressens, radions och televisionens sida, varvid särskilt TT spelar en markant

roll. Att vissa insatser i riksdagsarbetet inte beaktades i pressen sades

bero på bristande intresse härför hos de enskilda tidningarna snarare än på

avsaknad av information till pressen. Inrättandet av en pressombudsmannabefattning

förmodades inte kunna få någon nämnvärd betydelse i detta hänseende.

Icke avsedd förhandspublicering av gjorda ställningstaganden vore

elt uttryck för massmedias intresse för riksdagsarbetet som torde vara oundvikligt

oavsett hur den officiella informationsverksamheten utformades.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1968

Utskottet fann de betänkligheter som pressens egna organisationer givit

uttryck åt i väsentlig män vara välgrundade. Samtidigt fann utskottet det

dock uppenbart att missnöjet med omfattningen och inriktningen av den

information om riksdagsarbetet som förekom icke saknade grund. Beaktansvärda

initiativ hade emellertid, framhöll utskottet, på sistone tagits för att

förbättra informationsverksamheten. Den försöksverksamhet på informationsområdet

som igångsatts under talmanskonferensens överinseende betraktade

utskottet som eu lovande ansats till eu aktivare information om

riksdagsarbetet. Utskottet räknade också med att den skulle bli föremål för

fortlöpande uppmärksamhet från talmanskonferensens sida och att därvid

bl. a. frågan om ledning och samordning av informationsverksamheten skulle

hl i beaktad.

Utskottet

Utskottet bedömer det som värdefullt att frågan om en utökad och förbättrad

information om riksdagen och dess verksamhet på sistone har tilldragit

sig betydande intresse. Såsom utskottet framhöll föregående år torde

inga delade meningar råda om att det är önskvärt med en kontinuerlig,

mångsidig och initierad information om riksdagens insats i den politiska

beslutsprocessen. När förslag framläggs om nya institutionella åtgärder för

att tillgodose det angivna önskemålet måste emellertid, såsom utskottet också

betonade, de föreslagna åtgärdernas ändamålsenlighet noga prövas.

Mot förslaget om inrättandet av en pressombudsmannatjänst hos riksdagen

kan olika invändningar anföras, vilka utskottet finner beaktansvärda.

Eu invändning går ut på att en pressombudsman inte skulle kunna nå några

nämnvärda resultat i form av ökad publicitet, eftersom det snarare torde

bero på bristande intresse hos de enskilda tidningarna än på avsaknad av

information, när vissa insatser i riksdagsarbetet inte beaktas i pressen. En

allvarligare invändning är att inrättandet av en pressombudsmannatjänst

skulle kunna direkt motverka sitt syfte därigenom att de direkta kontakterna

mellan å ena sidan massmedia, å andra sidan riksdagsledamöter, utskottskanslier

o. s. v. skulle kunna bli störda. Att en icke önskad information

om ännu ej offentliggjorda ställningstaganden skulle kunna förhindras

genom en pressombudsmans insatser, en tanke som ibland framförts, bedömer

utskottet som osannolikt.

Vad här sagts innebär ingalunda något avståndstagande från uppfattningen

att riksdagen bär sträva efter att göra en aktivare insats på informationsområdet.

Såsom utskottet ovan redovisat bedrivs sedan omkring ett ålen

betydelsefull verksamhet i detta syfte med utnyttjande av den utökade

personal som numera står till riksdagens förfogande. Verksamheten har

främst inriktats på ett studium och tillgodogörande av den information om

riksdagen som massmedia tillhandahåller. Den granskning som verkställts

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1968

5

av radio- och TV-programmen om riksdagen och som utskottet berört i sitt

föregående utlåtande, nr 12, synes ge en god grund för de överläggningar

om dessa programs framtida utformning som skall äga rum mellan företrädare

för riksdagen och för Sveriges Radio. Talmanskonferensen har

såsom nämnts tillsatt en särskild kommitté för att handha dessa överläggningar.

Den genomgång som sker av pressens material från riksdagen bör

på samma sätt kunna ge uppslag till förbättring av riksdagsledamöternas

och riksdagsorganens kontakter med pressen. Även för eu mera utåtriktad

pressombudsmannaverksamhet, något som motionärerna efterlyser, torde

den nuvarande organisationen ge utrymme. Av vad utskottet ovan anfört

framgår dock att utskottet inte delar motionärernas mening om vilken omfattning

som bör ges åt en sådan verksamhet.

Utskottet kvarstår sålunda vid sitt ställningstagande föregående år och

vill inte tillstyrka att en särskild pressombudsmannatjänst inrättas. Självfallet

räknar utskottet liksom tidigare med att den redan inledda verksamheten

på informationsområdet fortsätter och att talmanskonferensen fortlöpande

ägnar uppmärksamhet åt den närmare utformningen av denna verksamhet.

Vad beträffar den av motionärerna nämnda särskilda uppgiften för en

pressombudsman alt följa den vidare behandlingen av riksdagens skrivelser

vill utskottet framhålla att cn redogörelse för skrivelsernas behandling

årligen avges till riksdagen (senast Kungl. Maj:ts skrivelse 1968 nr 3) och

att en granskning av behandlingen hos Kungl. Maj :t av dessa skrivelser

numera regelmässigt verkställs av konstitutionsutskottet i samband med

dess dechargegranskning (se KU:s mem. 1967 nr 34, s. 8).

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionerna I: 267 och II: 336.

Stockholm den 5 mars 1968

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Ake Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp), Lundin (s)*, Lundberg (h) och Mattsson

(ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h)*, Hagnell (s)*, Berglund

(fp), Franzén i Motala (s), Larsson i Umeå (fp), Ekström i Iggesund (s),

Haglund (s) och Antonsson (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1968

Reservation

av herrar Åkerlund (h), Lundberg (h), Mattsson (ep), Regnéll (h) och

Antonsson (ep), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Utskottet bedömer det----(= utskottet)---den politiska be
slutsprocessen.

Såsom utskottet ovan redovisat bedrivs sedan omkring ett år med utnyttjande

av den utökade personal som numera står till riksdagens förfogande

en betydelsefull verksamhet i syfte att få till stånd en mera aktiv informationsinsats

från riksdagens sida. Hittills har emellertid denna verksamhet

främst inriktats på ett studium och tillgodogörande av den information om

riksdagen som massmedia tillhandahåller. Den granskning som verkställts

av radio- och TV-programmen om riksdagen och som utskottet berört i sitt

föregående utlåtande, nr 12, synes ge en god grund för de överläggningar

om dessa programs framtida utformning som skall äga rum mellan företrädare

för riksdagen och för Sveriges Radio. Talmanskonferensen har såsom

nämnts tillsatt eu särskild kommitté för att handha dessa överläggningar.

Den genomgång som sker av pressens material från riksdagen bör

på samma sätt kunna ge uppslag till förbättring av riksdagsledamöternas

och riksdagsorganens kontakter med pressen.

Utöver den insats som sålunda görs är enligt utskottets mening en vidgad,

mera utåtriktad pressombudsmannaverksamhet erforderlig. Pressen, radion

och televisionen kan självfallet inte redovisa hela det omfattande material

som härflyter ur riksdagsarbetet. För såväl allmänheten som riksdagens ledamöter

måste det vara angeläget att vid sovringen av materialet iakttages alt

informationen om riksdagsarbetet korrekt återger det sakligt viktiga i

förslag och debattinlägg. Inriktningen synes emellertid alltför ofta vara

den att man ur materialet söker utvinna främst vad som bedömes vara av

intresse för en bred publik, varvid det sakligt väsentliga kan komma i skymundan.

Detta medför att informationen ibland blir missvisande, även om referenten

bemödat sig om att göra framställningen så korrekt som möjligt. Det

kan inte heller undvikas att framställningen ibland blir mer eller mindre

influerad av referentens subjektiva inställning eller felaktig, därför att denne

inte i erforderlig grad behärskar sakfrågan. I sådana fall bör åtgärder

vidtas för att riksdagsledamöternas intentioner på ett adekvat sätt skall komma

till allmänhetens kännedom.

Med hänsyn till vad här sagts bör enligt utskottets mening övervägas att

ge riksdagens informationsverksamhet en fastare form. En av de åtgärder

som kan komma i fråga är att anställa eu särskild pressombudsman såsom

ansvarig för verksamheten. Denna bör i så fall göras mera utåtriktad än för

närvarande i syfte att främja en kontinuerlig, saklig och objektiv informa
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år W6S

7

tion om riksdagsår betet. Där så befinnes erforderligt bör tillrättalägganden

och kompletteringar av publicerade meddelanden göras. Att detta bör ske i

samverkan med representanter för vederbörande massmedia är naturligt.

Härutöver må framhållas önskvärdheten av en ökad allmän upplysningsverksamhet

rörande riksdagen som kan nå ut till skolor, folkrörelser o. s. v.

samt till pressen och allmänheten.

Att föranstalta om den utredning som kan erfordras för att åstadkomma

en lösning enligt de riktlinjer som utskottet här angivit torde lämpligen

böra anförtros åt talmanskonferensen, under vars överinseende riksdagens

redan förekommande verksamhet på informationsområdet bedrivs.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 267 och II: 336

måtte uppdraga åt talmanskonferensen att föranstalta om

en utredning rörande riksdagens utåtriktade informationsverksamhet

i enlighet med vad utskottet ovan anfört.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.