Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående den regionala planeringen och den samhällsekonomiska målsättningen.

1968-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:15, Utlåtande i anledning av motion angående den regionala planeringen och den samhällsekonomiska målsättningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1968

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av motion angående den regionala planeringen

och den samhällsekonomiska målsättningen.

I motionen II: 850 av herrar Sundkvist och Dahlgren hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skall begära en allsidig utredning av samspelet

mellan en aktiverad regional planering och den samhällsekonomiska

målsättningen, främst i syfte att anvisa vägar för en differentierad ekonomisk

politik med beaktande av lokala utvecklingstendenser.

Motionen

Samhällsplaneringen i Sverige har enligt motionärerna knappast nått en

standard som står i rimlig proportion till de disponerade resurserna. Den

har i hög grad baserats på kortfristiga prognoser och haft alltför låg ambitionsgrad.

En växande regional aktivitet på planeringsområdet är nu att

vänta och bör, anser motionärerna, underlättas genom en kartläggning av

samhällsekonomins regionala särdrag. Den ekonomiska politiken har, hävdar

de, hittills utformats efter förhållandena i landets mest industrialiserade

regioner, vilket hårt drabbat regioner, exempelvis Norrlands inland, som

inte bidragit till de akuta samhällsekonomiska problemen. Förutsättningar

bör nu enligt motionärernas mening skapas för en differentierad ekonomisk

politik.

Tidigare behandling av ämnet

I motioner vid 1966 års riksdag hemställdes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skulle begära en allsidig utredning av samhällsekonomins

institutionella prägel i syfte att anvisa vägar för en differentierad ekonomisk

politik, som med utsikt till större framgång än vid nuvarande politik skulle

möjliggöra samhällsekonomisk balans med stabil pris- och löneutveckling.

Bankoutskottet behandlade detta förslag i ett utlåtande över olika motioner

rörande den ekonomiska politiken (1966 nr 25) och redovisade där

hur förslaget bedömts av ett antal remissinstanser, som beretts tillfälle att

uttala sig över motionerna.

Förslaget hade avstyrkts av Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges

industriförbund samt av Landsorganisationen i Sverige (LO) och av SveBihang

till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr to år 1968

riges akademikers centralorganisation (SACO). Enligt LO vilade motionärernas

uppfattning att samhällets ekonomisk-politiska åtgärder blivit alltför

generella och statiska på en fundamental missuppfattning av den ekonomiska

politikens roll. Skillnaden i ekonomisk tillväxt mellan olika områden,

branscher och företag vore ett uttryck för pågående strukturförändringar i

samhällsekonomin, och dessa vore det väsentligaste ledet i den ekonomiska

tillväxten. Ifall den ekonomiska politiken kunde utformas så att dessa skillnader

utjämnades genom varierande åtstramning, skulle därför den ekonomiska

tillväxten upphöra. Även SACO betraktade migrationen till vissa

expanderande tätortsområden som i hög grad önskvärd ur samhällsekonomisk

synvinkel. Ekonomisk-politiska åtgärder som motverkade denna utveckling

skulle därför bidra till en inoptimal resursfördelning och bromsa

den ekonomiska tillväxten.

Några remissinstanser gav förslaget ett mera gynnsamt mottagande. Dit

hörde Riksförbundet Landsbygdens folk, som betecknade en aktiv lokaliseringspolitik

såsom ett utomordentligt hjälpmedel för att motverka temporär

och lokal överhettning i samhällsekonomin. Även Kooperativa förbundet

(KF) och Svenska försäkringsbolags riksförbund intog en positiv

hållning till förslaget. KF fann det på längre sikt vara eftersträvansvärt att

den nödvändiga regionala planeringen infogades i den större ram som en

allmän ekonomisk plan utgör.

Utskottet — vars utlåtande godtogs av riksdagen — anslöt sig till vad

LO uttalat och avstyrkte den begärda utredningen.

Vid 1967 års riksdag väcktes motioner av samma lydelse som den nu föreliseande.

Bankoutskottet (uti. nr 30) hänvisade till sitt ställningstagande i

motsvarande ärende år 1966 och fann att de nya motionerna inte innehöll

några väsentliga ytterligare argument som föranledde utskottet att ändra

ståndpunkt. Riksdagens beslut gick i samma riktning som tidigare.

Vissa uppgifter i anslutning till motionen

I sitt föregående utlåtande, nr 14, har utskottet genom referat av direktiven

för den nyligen tillsatta utredningen rörande den fortsatta lokaliseringspolitiska

stödverksamheten lämnat vissa uppgifter om pågående utredningsverksamhet

i fråga om regional planering. I anslutning därtill vill

utskottet här särskilt nämna dels den sedan år 1965 verksamma expertgruppen

för regional utredningsverksamhet (ERU), dels den år 1967 inledda

försöksverksamheten med regional planering på länsnivå, »Länsplanering

67». ERUis utredningsverksamhet är fördelad pa arbetsgrupper

angående statistikbehov och statistikproduktion för regionala utredningar,

regionala näringslivs- och befolkningsprognoser, glesbygdsproblem, urbaniseringsprocesser

och storstadsproblem samt lokaliseringspolitikens effekter

m. m. Syftet med »Länsplanering 67» är att nå fram till målsättningar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1968

3

för den regionala utvecklingen, vilka skall kunna bilda underlag för såväl

samhällsorganens som näringslivets överväganden och beslut om investeringarnas

lokalisering.

Utskottet

Utskottet avstyrkte förra året motioner av samma lydelse som den nu

föreliggande. När förslaget nu återkommer, vill utskottet särskilt hänvisa

till den omfattande utredningsverksamhet som pågår rörande olika aspekter

av den regionala planeringen. I motionärernas omdöme om den låga

ambitionsgraden hos svensk samhällsplanering kan utskottet inte instämma.

Vad gäller huvudtanken i motionen har utskottet tidigare uttalat, att eu

sådan utformning av den ekonomiska politiken att strukturförändringarna

inom näringslivet motverkades skulle medföra att den ekonomiska tillväxten

bromsades. Denna slutsats -—• som naturligtvis inte utesluter att

regionala särdrag beaktas vid den ekonomiska politikens utformning — kan

inte anses vederlagd genom den nya motionen.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionen 11:850.

Stockholm den 12 mars 1968

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp)*, Lundin (s), Lundberg (h) och Mattsson (ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund

(fp), Franzén i Motala (s), Larsson i Umeå (fp), Ekström i Iggesund (s),

Haglund (s) och Antonsson (ep)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.