Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1968

1968-03-19 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:17, Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1968

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1968

i

Nr 17

Utlåtande i anledning au Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av § 6 lagen den 30

maj 1873 (nr 31) om rikets mynt jämte motioner.

I en den 26 januari 1968 dagtecknad proposition, nr 24, har Kungl. Maj :t

under åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen att antaga ett vid

propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av § 6 lagen den

30 maj 1873 (nr 31) om rikets mynt.

Propositionens huvudsakliga innehåll är följande:

Lagen om rikets mynt föreslås bli ändrad så att mynt i valörerna två kronor

och en krona i fortsättningen skall kunna präglas av kopparnickel. Dessa

mynt präglas nu av silver, närmare bestämt en legering som innehåller minst

40 % silver. Frågan om en lagändring av detta slag har väckts av 1966 års

myntkommitté; anledningen härtill är det på sistone kraftigt stegrade världsmarknadspriset

på silver. I propositionen redogöres även för den tilltänkta

tekniska utformningen av de nya två- och enkronemynten. De senare avses

bli tillverkade av ett pläterat material med ytskikt av kopparnickel och ett

mellanskikt av en legering som innehåller huvudsakligen koppar.

Det i propositionen framlagda lagförslaget är av följande lydelse: 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 17

opaginerad Kontrollera mot PDF

•)

Bankoutskotiets utlåtande nr 17 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av § 6 lagen den 30 maj 1873 (nr 31)

om rikets mynt

Härigenom förordnas, att § 6 lagen den 30 maj 1873 om rikets mynt1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 6.

Av silver — — — ---- —----

Dessutom må, —------

Silvermynten skola — —---

Etthundra stycken-------

Av kopparnickel må, efter av

Konungen för varje gång därom

meddelat beslut, präglas myntstycken

av följande namnvärde:

femtio öre; tjugufem öre; tio öre.

- tio öre.

- — fem kronor.

----— etthundradelar silver.

----sex tiondels gram.

Av kopparnickel må, efter av

Konungen för varje gång därom

meddelat beslut, präglas myntstycken

av följande namnvärde:

två kronor; en krona; femtio öre;

tjugufem öre; tio öre.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

I anledning av propositionen har väckts

dels de likalydande motionerna 1: 755 av herr Åkerlund och II: 962 av herr

Nordgren, vari hemställes att riksdagen skall avslå propositionen,

dels motionen II: 963 av herrar Turesson och Björkman, vari hemställes

i första hand att riksdagen skall avslå propositionen och i andra

hand — under förutsättning att nämnda hemställan inte vinner riksdagens

beaktande — att riksdagen för sin del skall »besluta att en- och tvåkronorsmynten

må präglas i en metallegering bestående av 75 % koppar och 25 %

nickel samt att Kungl. Maj :t må utforma härför erforderlig lagtext».

Myntdirektören Benkt Ulvfot har inför utskottet lämnat en redogörelse i

anslutning till ärendet.

Senaste lydelse av § 6 se 1954:145.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotiets utlåtande nr 17 år 1968

3

Motionerna

I motionerna I: 755 och II: 962 hävdas att ett genomförande av vad som

föreslås i propositionen kommer att helt förändra räkneenhetens, dvs. kronans,

karaktär, eftersom dennas substansvärde skulle praktiskt taget elimineras.

Från penningpolitisk synpunkt vore detta olyckligt, säger motionärerna,

och det skulle också kunna vara psykologiskt farligt att komplettera

pappersmyntcirkulationen med nya metallmynt som uppenbart skulle ha

karaktären av nödmynt. Att kronan är gjord av en värdefull metall spelar

enligt motionärernas uppfattning alltjämt stor roll. För att ge allmänheten

förtroendeskapande och till utseendet tilltalande mynt anser de det vara

försvarligt att låta mynta en övervärdig krona.

Övergång till kopparnickelmynt betecknas i motionen II: 963 som en kapitulation

inför inflationen. En angelägnare metod än att sänka silverpriset

säges vara att angripa penningvärdeförsämringen. Det påpekas att silvermynt

i valörer ungefärligen motsvarande de nu aktuella införts i flera europeiska

länder under senare år och präglas med högre silverhalt än den som

tillämpas i Sverige. Ett rimligt alternativ vore enligt motionärerna att utbyta

en- och tvåkronornas silverlegering mot samma metall som förekommer

i 50-, 25- och 10-öringarna. Motionärerna förmodar att de tilltänkta pläterade

enkroneinynten efter några års cirkulation, då nickelöverdraget är

nedslitet, kommer att helt antaga kopparfärg. Förslaget betecknas därför

som motbjudande från estetisk synpunkt.

Utskottet

Det i propositionen framlagda förslaget, enligt vilket mynt i valörerna

två kronor och en krona i fortsättningen skall få präglas av kopparnickel,

kritiseras i motionerna från skilda utgångspunkter.

I motionerna I: 755 och II: 962 hävdas att det från penningpolitisk synpunkt

skulle vara olyckligt att komplettera den expanderande pappersmynlcirkulationen

med metallmynt vilka till följd av sitt ringa substansvärde

skulle komma att betraktas som nödmynt. Motionärerna anser att det för

att ge allmänheten ett förtroendeingivande myntomlopp vore försvarligt att

låta mynta en övervärdig krona, även om detta medför större kostnader.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning. Frågan om myntens beskaffenhet

kan enligt utskottets bedömning avgöras på grundval av praktiska

och estetiska överväganden. Någon anledning att tillskriva myntcirkulationen

någon aktiv roll i penningpolitiskt hänseende synes inte föreLgga-

Liksom förändringarna i den utelöpande sedelmängden är den successiva

ökningen av det utelöpande myntbeståndet att betrakta som en följd av

den allmänna omsättningens krav. Den växande automathandeln bör här

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1968

särskilt nämnas. I övrigt må i anledning av vad motionärerna anfört erinras

om att den årliga produktionen av de här ifrågavarande myntsorterna

uppgår till högst ett par tiotal miljoner kronor, medan den utelöpande sedelmängden

numera årligen brukar öka med minst ett par hundra miljoner

kronor.

Den kritik som i motionen II: 963 riktas mot förslaget är huvudsakligen

estetiskt betingad. Motionärerna önskar i första hand att de nuvarande silvermynten

skall bibehållas. Därest så inte sker anser de att inte bara tvåkronorna

ulan också enkronorna bör liksom nuvarande mynt av närmast

lägre valörer alltigenom bestå av en legering med 75 % koppar och 25 % nickel.

Den avsedda tillverkningen av enkronor i pläterat material med ett mellanskikt

av huvudsakligen koppar avvisas med hänvisning till att mynten

efter slitage skulle bli estetiskt motbjudande.

Enligt vad utskottet inhämtat torde motionärernas farhågor beträffande

verkningarna av slitage på mynt av detta slag vara ogrundade. Utländsk erfarenhet

kan anses ge vid handen att de pläterade myntens slitstyrka inte

blir lägre än de homogenas. Avgörande för när ett mynt får tas ur cirkulationen

torde liksom hittills bli nötningsgraden hos dess prägling.

Anledningen till att enkronorna avsetts bli tillverkade av det pläterade

materialet och icke av den vanliga kopparnickellegeringen är att det senare

utförandet skulle göra dem oanvändbara i automathandeln, något som icke

kan accepteras. Motionärernas sekundära förslag beträffande enkronor av ny

typ måste alltså avvisas.

Motionärernas andrahandsyrkande föranleder ett par anmärkningar av

formell natur. Därest trots vad nyss sagts enkronor skulle präglas av den

av motionärerna förordade kopparnickellegeringen skulle detta icke erfordra

annan utformning av lagtexten än den Kungl. Maj :t föreslagit. Om en

reviderad lagtext hade erfordrats hade det emellertid, med hänsyn till att

här är fråga om samfälld lagstiftning, icke varit möjligt för riksdagen att,

såsom motionärerna förutsatt, överlämna till Kungl. Maj:t att utforma

ifrågavarande lagtext.

Av vad här anförts framgår att utskottet icke kan tillstyrka bifall till

något av de förevarande motionsyrkandena. Mot Kungl. Maj :ts proposition

har utskottet ingen erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen med avslag på

1) motionerna I: 755 och II: 962;

2) motionen II: 963,

bifaller Kungl. Maj :ts proposition nr 24.

Stockholm den 19 mars 1968

På bankoutskottets vägnar :

C. G. REGNÉLL

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1968

5

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s) och

Enarsson (h);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),

herrar Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep),

Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå (fp) och Ekström i Iggesund

(s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Åkerlund (h) och Enarsson (h), vilka ansett att utskottets yttrande

och hemställan bort ha föjande lydelse:

»Utskottet finner inte de skäl övertygande som i propositionen anförts

till stöd för silvrets borttagande ur en- och tvåkronemynten. Från såväl

psykologisk som penningpolitisk synpunkt finner utskottet det betänkligt

att frångå en månghundraårig silvertradition och införa nödmynt i landet.

Utskottet avstyrker därför bifall till propositionens förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 755 och II: 962

samt förstaliandsyrkandet i motionen II: 963 avslår Kungl.

Maj :ts proposition nr 24.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.