Skrivelse till Kungl. Maj :t skall begära »förslag till 1968 års höstriksdag angående befogenhet för staten att — utan ersättning till ägarna -— överta driften vid nedläggning av företag eller vid större avskedanden till dess andra arbeten eller omskolningsmöjligheter föreligger».
1968-03-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1968:18, Skrivelse till Kungl. Maj :t skall begära »förslag till 1968 års höstriksdag angående befogenhet för staten att — utan ersättning till ägarna -— överta driften vid nedläggning av företag eller vid större avskedanden till dess andra arbeten eller omskolningsmöjligheter föreligger».
Dokumentets text
AV 18—19
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1968
1
Nr 18
Utlåtande i anledning av motioner om ökat statligt inflytande
inom vissa industrier m. m.
Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang
dels motionen 11:239 av herr Lundberg, vari hemställes »att riksdagen
måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj:t skyndsamt
måtte utreda och om möjligt till nästa års riksdag komma med förslag
till ett väsentligt ökat statligt inflytande i större och för svensk ekonomi
och sysselsättning betydelsefulla nyckelindustrier och naturtillgångar;
att
om möjligt till höstriksdagen komma med ett lagförslag, som kan
hindra industrier och företag att till främmande land, med underbetald
arbetskraft, social och kulturell nöd samt ofrihet, överflytta sin verksamhet,
innebärande att staten i sådana fall ges förköpsrätt till att övertaga
dessa företag till ett jämkat pris eller utan direkt ersättning, för att på så
sätt säkra industriell verksamhet, den fulla sysselsättningen och tryggheten
i vårt land; samt
att arbetsmarknadsmyndigheterna får i uppdrag att se till att den ''friska’
arbetskraft som icke uppnått pensionsåldern och finns inom landet beredes
tillgång till meningsfullt arbete, inkomst och en normal livsföring,
innan import av arbetskraft från andra länder får ske, samt att företagen
som regel genom bindande ekonomiska garantier skall påtaga sig ersättning
och ansvar gentemot arbetskraft, som utan mycket starka skäl permitteras
eller avskedas från en arbetsplats, till dess att nytt och likvärdigt arbete
kan erhållas»;
dels de likalydande motionerna I: 74 av herr Werner och II: 64 av herr
Hermansson m. fl., såvitt dessa avser hemställan att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t skall begära »förslag till 1968 års höstriksdag angående
befogenhet för staten att — utan ersättning till ägarna -— överta driften
vid nedläggning av företag eller vid större avskedanden till dess andra arbeten
eller omskolningsmöjligheter föreligger».
I sistnämnda motioner ställs ytterligare två yrkanden, om samordning av
den statliga förtagsgruppen och om översyn av reglementet angående allmänna
pensionsfondens förvaltning. Dessa yrkanden behandlar utskottet i
sitt utlåtande nr 19 respektive i ett senare utlåtande.
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 18—19
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1968
2
Motionerna
I motionen It: 239 ges inledningsvis en översikt över hur strävan att
skapa ökad ekonomisk och social trygghet tagit sig uttryck i svensk politik
under senare decennier. Denna strävan har, säger motionären, vilat på
rätten till arbete och full sysselsättning. Med utgångspunkt i kravet härpå
granskar motionären vissa tendenser i svenskt näringsliv. Han anser den
privata företagsamhetens insats i produktionen vara minimal, eftersom
den moderna industrin huvudsakligen är ett resultat av en kollektiv strävan.
Han kräver att industriell demokrati skall införas och de anställda få ökat
ekonomiskt inflytande. Att svenska företagare överflyttar industrier, patent
och kapital till andra länder betecknas som ett hot mot trygghet och
full sysselsättning och säges böra förhindras, liksom också att internationella
finanskretsar köper upp svensk industri och svenska markområden.
Sysselsättningsskapande åtgärder begärs särskilt med sikte på arbetstagare
i och över femtioårsåldern. I anslutning till sitt krav på fullt utnyttjande
av den befintliga arbetskraften pläderar motionären för en minskning
av inkomstklyftorna mellan olika grupper av arbetstagare och för
en ökad forskning som kan skapa nya resurser. Den arbetskraftsimport
som ägt rum kritiseras under hänvisning till att friställd svensk arbetskraft
finnes; dess syfte förmodas vara att få fram billigare arbetskiaft.
Sysselsättningsproblemen tas till utgångspunkt också för motionerna
I: 74 och II: 64. Dessa problem har, säger motionärerna, sin rot i den ständiga
inre omorganisation som kapitalismen genomgår i sitt nuvarande utvecklingsstadium.
Motionärerna anger vissa huvuddrag i det svenska näringslivets
pågående strukturomvandling och berör därvid förskjutningarna
på arbetsmarknaden med hänsyn till utbildningskrav etc., tendensen till
koncentration av driften, kapitalbildningens karaktär av investering i aibetsbesparing,
befolkningsomflyttningar till följd av koncentration och omorganisation
i näringslivet, den sammansmältning som äger rum mellan
svenskt och utländskt näringsliv samt kapitalets sammanslutning i större
marknadsenheter. Strukturomvandlingen säges skärpa de motsättningar
och balansproblem som finns i vår ekonomi. Som exempel på sådana företeelser
nämns bostadsbrist och andra köproblem i storstäderna samt otillräcklig
industrialisering och därav föranledda svårigheter i vissa landsdelar.
Vidare påtalas motsättningar mellan den samhälleliga planeringen och
privatkapitalismens intressen, klasskillnader som tar sig uttryck bl. a. i
ojämn inkomstfördelning samt maktkoncentration till en sektor vid sidan
av de demokratiskt kontrollerade beslutsorganen. Orsaken till de problem
som strukturomvandlingen skapar ligger enligt motionärerna i ekonomins
kapitalistiska organisation. Kritik riktas mot kapitalismens lönsamhetsberäkningar
och vinststrävanden. Motionärerna vill skapa trygghet genom
en aktiv näringspolitik och genom ingrepp i näringslivets ekonomiska och
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1968
3
politiska organisation. Den socialistiska näringspolitik som de eftersträvar
sammanfattas i ett antal punkter rörande ökat inflytande inom näringslivet
för de anställda och för samhället, utvidgad samhällelig planering,
reformerad arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik in. m. Ett avsnitt i
motionen ägnas särskilt åt de aktuella sysselsättningsproblemen; däri framförs
reformförslag även utanför arbetsmarknadspolitikens område. I en förteckning
över åtgärder som enligt motionärernas uppfattning bör genomföras
omedelbart anges en råd förslag av vilka flera tagits upp i särskilda
motioner som hänvisats till andra utskott än bankoutskottet.
Utskottet
Gemensamt för de motioner som behandlas i detta utlåtande är att de
utgår från den osäkerhet som för närvarande präglar arbetsmarknaden bl. a.
till följd av den pågående strukturomvandlingen inom näringslivet. Motionärerna
föreslår en råd olika åtgärder i syfte att skapa ökad trygghet för de
anställda; av de förslag som framförs i motionerna I: 74 och II: 64 berörs
dock i detta utlåtande endast ett. Beträffande den allmänna bakgrunden till
förslagen inskränker sig utskottet till att konstatera att motionärerna tagit
upp ett flertal betydelsefulla problem, som till stor del också i skiftande
former är föremål för ingående uppmärksamhet från statsmakternas sida.
De värderingar som motionärerna ger uttryck åt kan utskottet endast delvis
ansluta sig till. Understrykas må att utskottets avvikande värderingar givetvis
inte avser motionärernas grundläggande trygghetspolitiska mål utan en
del av de förklaringar till rådande tillstånd som de ger och en del av de metoder
som de skisserar för att komma till rätta med de berörda problemen.
Förutom den allmänna bakgrunden har motionerna också det gemensamt
att de föreslår mera aktiva åtgärder från statens sida för att i vissa fall upprätthålla
driften vid företag som hotas av inskränkningar eller nedläggning.
I motionerna I: 74 och II: 64 föreslås en utredning om befogenhet för staten
att utan ersättning till ägarna överta driften vid nedläggning av företag eller
mera omfattande avskedanden. I motionen II: 239 framförs önskemålet att
staten skall få förköpsrätt att till ett jämkat pris eller utan direkt ersättning
överta företag som står i begrepp att överflytta sin verksamhet till
främmande land.
Åtgärder av den typ som sålunda föreslagits skulle vara av klart konfiskatorisk
natur. Utskottet finner dylika åtgärder vara främmande för svensk
rättsuppfattning och är inte berett att tillstyrka utredning därom. I detta
sammanhang vill utskottet erinra om att den nyligen tillkallade utredningen
rörande den fortsatta lokaliseringspolitiska stödverksamheten (se därom
utskottets utlåtande nr 14) enligt sina direktiv skall ta ställning bl. a. till
huruvida och i så fall under vilka förutsättningar och i vilka former det
4 Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1968
kan vara befogat att i vissa fall lämna stöd till industrier som hotas av nedläggning.
Det nyss refererade förslaget i motionen II: 239 är i första hand föranlett
av motvilja mot vissa förhållanden i diktaturstater. Enligt utskottets uppfattning
ter sig emellertid motionärens uppfattning alltför isolationistisk.
Att svenska företag skaffar sig intressen utomlands och utländska i Sverige
kan allmänt sett bedömas som ett naturligt och inte sällan värdefullt inslag
i en ofrånkomlig internationalisering av näringslivet.
I den nämnda motionen II: 239 påyrkas vidare att riksdagen hos Kungl.
Maj :t skall anhålla att förslag skyndsamt framläggs om ett väsentligt ökat
statligt inflytande i betydelsefulla nyckelindustrier och naturtillgångar. Utskottet
vill härvidlag först framhålla att den vidare utvecklingen av den
statliga företagssektorn kommer att bli föremål för en utredning som utskottet
ytterligare berör i sitt följande utlåtande, nr 19. Det må också påpekas
att ett betydande statligt inflytande ofta kan göra sig gällande i de
av motionären avsedda företagen oavsett hur äganderättsförhållandena
är gestaltade. Frågan huruvida det statliga inflytandet inom näringslivet
bör utvidgas synes i övrigt bäst diskuteras i anslutning till konkreta förslag
om statligt engagemang i eu eller annan form. Sådana förslag framläggs alltsomoftast
och blir därvid föremål för grundlig prövning. Utskottet avstyrker
en utredning av så allmän karaktär som den av motionären förordade.
Slutligen tas i motionen II: 239 upp vissa arbetsmarknadspolitiska frågor.
Motionären vill att arbetsmarknadsmyndigheterna skall få i uppdrag att
bereda tillgänglig svensk arbetskraft arbete innan arbetskraftsimport får
ske. Vidare föreslås att företagen skall åläggas att ikläda sig ekonomiska
garantier gentemot sina anställda, så att dessa inte i samma utsträckning
som nu blir lidande i händelse av permittering eller avsked.
Den aktiva arbetsmarknadspolitik som föres i vårt land är i hög grad inriktad
på att komma till rätta med de av motionären åsyftade problemen.
Vad gäller tillgången på arbete för den friställda arbetskraften kan hänvisas
till en rad insatser från arbetsmarknadsverkets sida, innefattande förutom
en rikt differentierad arbetsförmedlingsverksamhet bl. a. omskolning och
annan arbetsmarknadsutbildning, flyttningshjälp och skilda slag av sysselsättningsskapande
åtgärder. Vad gäller de ekonomiska problem som följer
av arbetslöshet må erinras dels om arbetslöshetsförsäkringen, dels om pågående
reformarbete beträffande kontant stöd vid arbetslöshet. Riksdagen
får innevarande session ta ställning till en proposition om förbättring av det
kontanta stödet vid arbetslöshet, innefattande bl. a. att nya former skapas för
kontant stöd åt äldre arbetstagare, som drabbas av arbetslöshet. Den år 1967
tillsatta KSA-utredningen, som behandlar frågor om kontant stöd vid arbetslöshet,
fortsätter sin verksamhet. Omfattningen av arbetsgivarnas förpliktelser
gentemot friställd personal är ett ämne för förhandlingar.
Även invandringspolitikens utformning är föremål för statsmakternas
Bankoutskottets utlåtande nr i8 år 1968
5
intresse. I avsikt att begränsa invandringen har — utom för nordiska medborgare
och flyktingar — förra året införts krav på att invandrare skall
inneha arbetstillstånd före inresan till Sverige. På grundval av ett betänkande
av utlänningsutredningen kommer förslag till allmänna riktlinjer för
invandringspolitiken att föreläggas årets riksdag.
Sedan utskottet konstaterat att de problem som sammanhänger med invandringen
av arbetskraft till Sverige sålunda är föremål för uppmärksamhet
vill utskottet till sist framhålla, att de akuta sysselsättningsproblem
som framkallats bl. a. av den senaste tidens konjunktur avmattning inte får
tas till intäkt för en negativ syn på det tillskott som den utländska arbetskraften
utgör på vår arbetsmarknad. Tillgången till delvis välutbildad utländsk
arbetskraft har under gångna år med full sysselsättning bidragit till
den ekonomiska expansion som ägt rum i vårt land. Även under nuvarande
period av sysselsättningssvårigheter motsvarar antalet arbetslösa blott en
mindre del av antalet i landet yrkesverksamma utlänningar.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
1) att riksdagen avslår motionerna I: 74 och II: 64, såvitt
nu är i fråga;
2) att riksdagen avslår motionen 11:239.
Stockholm den 19 mars 1968
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÅHLE
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s) och
Enarsson (h);
från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs (s), herrar Berglund
(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona
(s), Larsson i Umeå (fp), Bask (s) och Bengtson i Solna (h)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.