Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t skall begära »förslag till 1968 års höstriksdag angående befogenhet för staten att — utan ersättning till ägarna -— överta driften vid nedläggning av företag eller vid större avskedanden till dess andra arbeten eller omskolningsmöjligheter föreligger».

1968-03-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:18, Skrivelse till Kungl. Maj :t skall begära »förslag till 1968 års höstriksdag angående befogenhet för staten att — utan ersättning till ägarna -— överta driften vid nedläggning av företag eller vid större avskedanden till dess andra arbeten eller omskolningsmöjligheter föreligger».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

AV 18—19

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1968

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av motioner om ökat statligt inflytande

inom vissa industrier m. m.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang

dels motionen 11:239 av herr Lundberg, vari hemställes »att riksdagen

måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj:t skyndsamt

måtte utreda och om möjligt till nästa års riksdag komma med förslag

till ett väsentligt ökat statligt inflytande i större och för svensk ekonomi

och sysselsättning betydelsefulla nyckelindustrier och naturtillgångar;
att

om möjligt till höstriksdagen komma med ett lagförslag, som kan

hindra industrier och företag att till främmande land, med underbetald

arbetskraft, social och kulturell nöd samt ofrihet, överflytta sin verksamhet,

innebärande att staten i sådana fall ges förköpsrätt till att övertaga

dessa företag till ett jämkat pris eller utan direkt ersättning, för att på så

sätt säkra industriell verksamhet, den fulla sysselsättningen och tryggheten

i vårt land; samt

att arbetsmarknadsmyndigheterna får i uppdrag att se till att den ''friska’

arbetskraft som icke uppnått pensionsåldern och finns inom landet beredes

tillgång till meningsfullt arbete, inkomst och en normal livsföring,

innan import av arbetskraft från andra länder får ske, samt att företagen

som regel genom bindande ekonomiska garantier skall påtaga sig ersättning

och ansvar gentemot arbetskraft, som utan mycket starka skäl permitteras

eller avskedas från en arbetsplats, till dess att nytt och likvärdigt arbete

kan erhållas»;

dels de likalydande motionerna I: 74 av herr Werner och II: 64 av herr

Hermansson m. fl., såvitt dessa avser hemställan att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t skall begära »förslag till 1968 års höstriksdag angående

befogenhet för staten att — utan ersättning till ägarna -— överta driften

vid nedläggning av företag eller vid större avskedanden till dess andra arbeten

eller omskolningsmöjligheter föreligger».

I sistnämnda motioner ställs ytterligare två yrkanden, om samordning av

den statliga förtagsgruppen och om översyn av reglementet angående allmänna

pensionsfondens förvaltning. Dessa yrkanden behandlar utskottet i

sitt utlåtande nr 19 respektive i ett senare utlåtande.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 18—19

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1968

2

Motionerna

I motionen It: 239 ges inledningsvis en översikt över hur strävan att

skapa ökad ekonomisk och social trygghet tagit sig uttryck i svensk politik

under senare decennier. Denna strävan har, säger motionären, vilat på

rätten till arbete och full sysselsättning. Med utgångspunkt i kravet härpå

granskar motionären vissa tendenser i svenskt näringsliv. Han anser den

privata företagsamhetens insats i produktionen vara minimal, eftersom

den moderna industrin huvudsakligen är ett resultat av en kollektiv strävan.

Han kräver att industriell demokrati skall införas och de anställda få ökat

ekonomiskt inflytande. Att svenska företagare överflyttar industrier, patent

och kapital till andra länder betecknas som ett hot mot trygghet och

full sysselsättning och säges böra förhindras, liksom också att internationella

finanskretsar köper upp svensk industri och svenska markområden.

Sysselsättningsskapande åtgärder begärs särskilt med sikte på arbetstagare

i och över femtioårsåldern. I anslutning till sitt krav på fullt utnyttjande

av den befintliga arbetskraften pläderar motionären för en minskning

av inkomstklyftorna mellan olika grupper av arbetstagare och för

en ökad forskning som kan skapa nya resurser. Den arbetskraftsimport

som ägt rum kritiseras under hänvisning till att friställd svensk arbetskraft

finnes; dess syfte förmodas vara att få fram billigare arbetskiaft.

Sysselsättningsproblemen tas till utgångspunkt också för motionerna

I: 74 och II: 64. Dessa problem har, säger motionärerna, sin rot i den ständiga

inre omorganisation som kapitalismen genomgår i sitt nuvarande utvecklingsstadium.

Motionärerna anger vissa huvuddrag i det svenska näringslivets

pågående strukturomvandling och berör därvid förskjutningarna

på arbetsmarknaden med hänsyn till utbildningskrav etc., tendensen till

koncentration av driften, kapitalbildningens karaktär av investering i aibetsbesparing,

befolkningsomflyttningar till följd av koncentration och omorganisation

i näringslivet, den sammansmältning som äger rum mellan

svenskt och utländskt näringsliv samt kapitalets sammanslutning i större

marknadsenheter. Strukturomvandlingen säges skärpa de motsättningar

och balansproblem som finns i vår ekonomi. Som exempel på sådana företeelser

nämns bostadsbrist och andra köproblem i storstäderna samt otillräcklig

industrialisering och därav föranledda svårigheter i vissa landsdelar.

Vidare påtalas motsättningar mellan den samhälleliga planeringen och

privatkapitalismens intressen, klasskillnader som tar sig uttryck bl. a. i

ojämn inkomstfördelning samt maktkoncentration till en sektor vid sidan

av de demokratiskt kontrollerade beslutsorganen. Orsaken till de problem

som strukturomvandlingen skapar ligger enligt motionärerna i ekonomins

kapitalistiska organisation. Kritik riktas mot kapitalismens lönsamhetsberäkningar

och vinststrävanden. Motionärerna vill skapa trygghet genom

en aktiv näringspolitik och genom ingrepp i näringslivets ekonomiska och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1968

3

politiska organisation. Den socialistiska näringspolitik som de eftersträvar

sammanfattas i ett antal punkter rörande ökat inflytande inom näringslivet

för de anställda och för samhället, utvidgad samhällelig planering,

reformerad arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik in. m. Ett avsnitt i

motionen ägnas särskilt åt de aktuella sysselsättningsproblemen; däri framförs

reformförslag även utanför arbetsmarknadspolitikens område. I en förteckning

över åtgärder som enligt motionärernas uppfattning bör genomföras

omedelbart anges en råd förslag av vilka flera tagits upp i särskilda

motioner som hänvisats till andra utskott än bankoutskottet.

Utskottet

Gemensamt för de motioner som behandlas i detta utlåtande är att de

utgår från den osäkerhet som för närvarande präglar arbetsmarknaden bl. a.

till följd av den pågående strukturomvandlingen inom näringslivet. Motionärerna

föreslår en råd olika åtgärder i syfte att skapa ökad trygghet för de

anställda; av de förslag som framförs i motionerna I: 74 och II: 64 berörs

dock i detta utlåtande endast ett. Beträffande den allmänna bakgrunden till

förslagen inskränker sig utskottet till att konstatera att motionärerna tagit

upp ett flertal betydelsefulla problem, som till stor del också i skiftande

former är föremål för ingående uppmärksamhet från statsmakternas sida.

De värderingar som motionärerna ger uttryck åt kan utskottet endast delvis

ansluta sig till. Understrykas må att utskottets avvikande värderingar givetvis

inte avser motionärernas grundläggande trygghetspolitiska mål utan en

del av de förklaringar till rådande tillstånd som de ger och en del av de metoder

som de skisserar för att komma till rätta med de berörda problemen.

Förutom den allmänna bakgrunden har motionerna också det gemensamt

att de föreslår mera aktiva åtgärder från statens sida för att i vissa fall upprätthålla

driften vid företag som hotas av inskränkningar eller nedläggning.

I motionerna I: 74 och II: 64 föreslås en utredning om befogenhet för staten

att utan ersättning till ägarna överta driften vid nedläggning av företag eller

mera omfattande avskedanden. I motionen II: 239 framförs önskemålet att

staten skall få förköpsrätt att till ett jämkat pris eller utan direkt ersättning

överta företag som står i begrepp att överflytta sin verksamhet till

främmande land.

Åtgärder av den typ som sålunda föreslagits skulle vara av klart konfiskatorisk

natur. Utskottet finner dylika åtgärder vara främmande för svensk

rättsuppfattning och är inte berett att tillstyrka utredning därom. I detta

sammanhang vill utskottet erinra om att den nyligen tillkallade utredningen

rörande den fortsatta lokaliseringspolitiska stödverksamheten (se därom

utskottets utlåtande nr 14) enligt sina direktiv skall ta ställning bl. a. till

huruvida och i så fall under vilka förutsättningar och i vilka former det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1968

kan vara befogat att i vissa fall lämna stöd till industrier som hotas av nedläggning.

Det nyss refererade förslaget i motionen II: 239 är i första hand föranlett

av motvilja mot vissa förhållanden i diktaturstater. Enligt utskottets uppfattning

ter sig emellertid motionärens uppfattning alltför isolationistisk.

Att svenska företag skaffar sig intressen utomlands och utländska i Sverige

kan allmänt sett bedömas som ett naturligt och inte sällan värdefullt inslag

i en ofrånkomlig internationalisering av näringslivet.

I den nämnda motionen II: 239 påyrkas vidare att riksdagen hos Kungl.

Maj :t skall anhålla att förslag skyndsamt framläggs om ett väsentligt ökat

statligt inflytande i betydelsefulla nyckelindustrier och naturtillgångar. Utskottet

vill härvidlag först framhålla att den vidare utvecklingen av den

statliga företagssektorn kommer att bli föremål för en utredning som utskottet

ytterligare berör i sitt följande utlåtande, nr 19. Det må också påpekas

att ett betydande statligt inflytande ofta kan göra sig gällande i de

av motionären avsedda företagen oavsett hur äganderättsförhållandena

är gestaltade. Frågan huruvida det statliga inflytandet inom näringslivet

bör utvidgas synes i övrigt bäst diskuteras i anslutning till konkreta förslag

om statligt engagemang i eu eller annan form. Sådana förslag framläggs alltsomoftast

och blir därvid föremål för grundlig prövning. Utskottet avstyrker

en utredning av så allmän karaktär som den av motionären förordade.

Slutligen tas i motionen II: 239 upp vissa arbetsmarknadspolitiska frågor.

Motionären vill att arbetsmarknadsmyndigheterna skall få i uppdrag att

bereda tillgänglig svensk arbetskraft arbete innan arbetskraftsimport får

ske. Vidare föreslås att företagen skall åläggas att ikläda sig ekonomiska

garantier gentemot sina anställda, så att dessa inte i samma utsträckning

som nu blir lidande i händelse av permittering eller avsked.

Den aktiva arbetsmarknadspolitik som föres i vårt land är i hög grad inriktad

på att komma till rätta med de av motionären åsyftade problemen.

Vad gäller tillgången på arbete för den friställda arbetskraften kan hänvisas

till en rad insatser från arbetsmarknadsverkets sida, innefattande förutom

en rikt differentierad arbetsförmedlingsverksamhet bl. a. omskolning och

annan arbetsmarknadsutbildning, flyttningshjälp och skilda slag av sysselsättningsskapande

åtgärder. Vad gäller de ekonomiska problem som följer

av arbetslöshet må erinras dels om arbetslöshetsförsäkringen, dels om pågående

reformarbete beträffande kontant stöd vid arbetslöshet. Riksdagen

får innevarande session ta ställning till en proposition om förbättring av det

kontanta stödet vid arbetslöshet, innefattande bl. a. att nya former skapas för

kontant stöd åt äldre arbetstagare, som drabbas av arbetslöshet. Den år 1967

tillsatta KSA-utredningen, som behandlar frågor om kontant stöd vid arbetslöshet,

fortsätter sin verksamhet. Omfattningen av arbetsgivarnas förpliktelser

gentemot friställd personal är ett ämne för förhandlingar.

Även invandringspolitikens utformning är föremål för statsmakternas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr i8 år 1968

5

intresse. I avsikt att begränsa invandringen har — utom för nordiska medborgare

och flyktingar — förra året införts krav på att invandrare skall

inneha arbetstillstånd före inresan till Sverige. På grundval av ett betänkande

av utlänningsutredningen kommer förslag till allmänna riktlinjer för

invandringspolitiken att föreläggas årets riksdag.

Sedan utskottet konstaterat att de problem som sammanhänger med invandringen

av arbetskraft till Sverige sålunda är föremål för uppmärksamhet

vill utskottet till sist framhålla, att de akuta sysselsättningsproblem

som framkallats bl. a. av den senaste tidens konjunktur avmattning inte får

tas till intäkt för en negativ syn på det tillskott som den utländska arbetskraften

utgör på vår arbetsmarknad. Tillgången till delvis välutbildad utländsk

arbetskraft har under gångna år med full sysselsättning bidragit till

den ekonomiska expansion som ägt rum i vårt land. Även under nuvarande

period av sysselsättningssvårigheter motsvarar antalet arbetslösa blott en

mindre del av antalet i landet yrkesverksamma utlänningar.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

1) att riksdagen avslår motionerna I: 74 och II: 64, såvitt

nu är i fråga;

2) att riksdagen avslår motionen 11:239.

Stockholm den 19 mars 1968

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s) och

Enarsson (h);

från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs (s), herrar Berglund

(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Larsson i Umeå (fp), Bask (s) och Bengtson i Solna (h)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.