Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående ombildning av Sveriges investeringsbank AB. Förslag om en utredning rörande utformningen av Sveriges investeringsbank AB har väckts i vissa motioner, i vilka dessutom upptagits andra frågor rörande näringslivets kapitalförsörjning.

1968-04-02 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:23, Utlåtande i anledning av motioner angående ombildning av Sveriges investeringsbank AB. Förslag om en utredning rörande utformningen av Sveriges investeringsbank AB har väckts i vissa motioner, i vilka dessutom upptagits andra frågor rörande näringslivets kapitalförsörjning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1968

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av motioner angående ombildning av Sveriges

investeringsbank AB.

Förslag om en utredning rörande utformningen av Sveriges investeringsbank

AB har väckts i vissa motioner, i vilka dessutom upptagits andra

frågor rörande näringslivets kapitalförsörjning. I detta utlåtande behandlar

bankoutskottet dessa motioner såvitt de avser investeringsbanken. I övriga

delar behandlas motionerna i utskottets följande utlåtande, nr 24.

Ifrågavarande motioner är

dels de likalydande motionerna I: 182 av herr Holmberg in. fl. och II: 238

av herr Bohman in. fl., vari bl. a. yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall hemställa att Kungl. Maj :t måtte efter utredning framlägga förslag

till ombildning av Sveriges investeringsbank AB, ökade möjligheter till

insyn däri samt medverkan från utomstående institutioner efter de riktlinjer

som angivits i motionerna;

dels de likalydande motionerna I: 657 av herrar Dahlén och Bengtson samt

II: 835 av herrar Hedlund och Wedén, vari yrkas, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall begära att eu parlamentarisk

utredning skyndsamt tillsättes för övervägande av möjligheterna att öka

kapitaltillgången och underlätta näringslivets kapitalförsörjning i syfte

all möjliggöra en snabbare ekonomisk tillväxt och standardhöjning i vårt

land; samt att åt sagda utredning skall uppdras all särskilt pröva (1.) en

sådan utformning av Sveriges investeringsbank AB och investeringsbanksverksamheten

alt monopol och maktkoncentration så långt det är möjligt

undvikes och verksamheten icke kan utnyttjas i socialiseringssyfle.

Motionerna

I motionerna 1:182 och II: 238 upprepas den kritik som högerpartiet våren

1967 riktade mot förslaget om inrättande av en statlig investeringsbank

( jfr Bali 1967: 33). Vidare erinras om det i anslutning därtill framlagda förslaget

om åtgärder i syfte att skapa förutsättningar för inrättande av ett enskilt

refinansieringsinstitut, kallat Näringskredit.

Den ringa omfattningen av Sveriges investeringsbank AB:s hittillsvarande

verksamhet står enligt motionärernas mening i anmärkningsvärd kontrast

till brådskan vid bankens tillkomst. Risker för växande statlig diriBihang

till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 23

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1908

gering av näringslivets kapitalförsörjning och för olyckliga investeringar

anses dock kvarstå. Motionärerna anser starka skäl föreligga alt successivt

söka ändra den monopolkaraktär som banken fått. De föreslår att banken

ställes under bankinspektionens kontroll samt att arbetsmarknadens parter

och intresseorganisationer av olika slag — även enskilda kreditinstitut — beredes

möjlighet att medverka i banken genom delägarskap eller samverkan

i annan form. När banken ombildats till ett i fri konkurrens med andra

kreditinrättningar verkande företag bör det, säger motionärerna, inte vara

uteslutet att medägande även av enskilda personer skulle kunna komma i

fråga. Även inrättandet av ett med investeringsbanken konkurrerande institut

nämns som en tänkbar möjlighet.

I motionerna 1:657 och 11:835 hänvisas till de synpunkter som centerpartiet

och folkpartiet framförde i nyssnämnda sammanhang. Eftersom investeringsbankens

verksamhet egentligen ännu inte börjat, säger motionärerna,

kan situationen i dag anses vara densamma som när riksdagen förra

året fattade beslut om bankens tillkomst. Den mera noggranna utredning

om bankens verksamhetsformer som tidigare försummats bör nu kunna

verkställas. Motionärerna föreslår att en parlamentarisk utredning rörande

investeringsbanken tillsättes för att pröva dels möjligheten att utforma investeringsbanken

som ett halvstatligt kreditorgan där näringslivets och arbetsmarknadens

organisationer kan ingå som delägare, dels möjligheten att

införa ett konkurrenssystem, innebärande att ett eller flera privata institut

skulle på lika grunder konkurrera med den statliga investeringsbanken. Vidare

uttalas att bankinspektionen bör ha kontroll över investeringsbankens

verksamhet och understrykes angelägenheten av att denna så långt det är

möjligt inriktas på att tillgodose även de mindre och medelstora företagens

lånebehov.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Sveriges investeringsbank AB, som inrättades 1967, har enligt bolagsordningen

till föremål för sin verksamhet att bidraga till finansiering av sådana

investeringsprojekt inom näringslivet som inriktas på rationalisering,

strukturanpassning och utveckling, bl. a. genom att driva sådan lånerörelse

som avses i lagen om kreditaktiebolag. Beträffande investeringsbankens

utformning och den avsedda inriktningen av dess verksamhet må i övrigt

hänvisas till propositionen 1967: 56 och bankoutskottets utlåtande 1967 : 33.

Investeringsbankens styrelse består av envoyén Arne Lundberg (ordförande),

bankdirektör Arne Callans (verkställande direktör), statssekreterare

Hans Lundström, direktör Eije Mossberg, bankdirektör Bert Lindström,

direktör Harry Hjalmarson, förbundsordförande Åke Nilsson, förbundsdirektör

Arne Nilstein och riksdagsman Olle Göransson. Investeringsbankens

första verksamhetsår omfattar tiden 1/7 1967—31/12 1968.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1968

3

Om investeringsbankens hittillsvarande verksamhet liar utskottet inhämtat

att avtal om kredit från banken fram till mitten av mars 1968 tecknats

med tre företag inom olika branscher. Summan av de sålunda avtalade krediterna

är av storleksordningen 25 milj. kr. Härutöver har emellertid förekommit

kontakter och inletts undersökningar rörande ett stort antal andra

projekt av i vissa fall betydande omfattning. Enligt uppgift i statsverkspropositionen

(bil. 9, s. 149) närmade sig diskuterade lånebelopp redan

vid årsskiftet en summa av 500 milj. kr. I sammanhanget lämnas vissa ytterligare

uppgifter, till vilka här hänvisas, överväganden har förekommit rörande

samarbete mellan investeringsbanken och andra institut i fråga om

bildande av garantibolag varigenom mindre och medelstora företag skall

kunna få del av bankens resurser.

Utskottet

Riksdagens beslut år 1967 om inrättandet av Sveriges investeringsbank

AB föregicks av en långvarig och intensiv debatt. Även om kritik framfördes

mot förslaget att bilda eu statlig investeringsbank tycktes därvid enighet

råda om att nya kreditkanaler och nya kreditformer erfordrades för

att möta näringslivets expanderande efterfrågan på krediter. Meningsmotsättningarna

gällde sålunda endast den institutionella utformningen av investeringsbanken,

icke dennas existensberättigande över huvud taget. De motförslag

som framfördes gick ut dels på att investeringsbanken skulle bildas

av staten och det enskilda näringslivet gemensamt, dels att nya enskilda

kreditinstitut skulle kunna inrättas som komplement till eller ersättning för

en statlig investeringsbank.

Det förstnämnda av dessa alternativ aktualiseras ånyo i de motioner som

nu föreligger. Här föreslås att Sveriges investeringsbank AB skall ombildas,

så att privata intressen —: i första hand arbetsmarknadsparterna och

intresseorganisationer inom näringslivet — får möjlighet till delägarskap i

banken. När tanken på en sådan konstruktion av investeringsbanken föregående

år avvisades skedde detta under hänvisning till omfattningen och

arten av de finansieringsprojekt som banken skulle engageras i. Utskottet

framhöll att redan omfånget av den nödvändiga kapitalinsatsen tydde på alt

de befintliga kreditinstituten inte kunde erbjuda en kapitalinsats som

skulle tillförsäkra dem annat än ett mycket begränsat inflytande, såvida

inte deras kreditgivning i dittillsvarande former reducerades. Skäl talade

alltså, ansåg utskottet, för att dessa institut blott kunde ha ett begränsat

reellt intresse för en sådan medverkan. Vidare framhölls att finansieringen

av de stora, riskbetonade projekt som det skulle bli fråga om krävde ett

större mått av risktagande än som borde medges befintliga kreditinstitut

även som delägare, i varje fall om deras insats skulle få större omfattning.

För att staten ensam skulle vara investeringsbankens ägare ansågs vidare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1968

tala att ett effektivt samspel därigenom skulle underlättas mellan bankens

verksamhet och de övriga verksamhetsområden där staten liar styrande

funktioner. Den i vissa motioner hävdade ståndpunkten att inrättandet av

ett statligt institut skulle medföra risker för maktkoncentration sade sig

utskottet ej kunna dela. Tvärtom skulle enligt utskottets mening inrättandet

av en statlig investeringsbank komma att tillföra kreditmarknaden ett balanserande

element som i själva verket minskade riskerna för maktkoncentration.

Utskottets här återgivna, av riksdagen godkända motivering för att investeringsbanken

borde helt ägas av staten ter sig giltig även vid förnyat

övervägande av saken. I sammanhanget må framhållas att, enligt vad utskottet

blivit upplyst om, ett friktionsfritt och fruktbärande samarbete har

inletts mellan investeringsbanken och de enskilda kreditinstituten. Någon

anledning till utredning om en väsentligt ändrad utformning av investeringsbanksverksamheten

föreligger enligt utskottets mening icke.

Frågan huruvida investeringsbanken borde stå under bankinspektionens

kontroll prövades särskilt i samband med bankens tillkomst. Utskottet erinrade

i det sammanhanget om att bankinspektionen själv hade förordat att

dispens skulle ges från kreditaktiebolagslagens föreskrift om sådan tillsyn.

Som motiv härför hade bankinspektionen anfört att bankens verksamhet i

väsentliga avseenden skulle komma att skilja sig från den som bedrevs av

de kreditinstitut som dittills ställts under inspektionens tillsyn. Motionärerna

har inte framfört några nya argument i detta hänseende.

Vad slutligen beträffar investeringsbankens medverkan när det gäller

att tillgodose de mindre och medelstora företagens lånebehov, ett ämne som

berörs i motionerna 1:657 och 11:835, vill utskottet framhålla att det uttryckligen

ingår i förutsättningarna för bankens verksamhet att en sådan

medverkan skall realiseras. Utskottet har inhämtat att finansieringsprojekt

avseende företag som tillhör nämnda kategori har upptagits till närmare

prövning inom banken. Denna har också inlett överväganden om särskilda

institutionella former för tillhandahållande av krediter till mindre och medelstora

företag. Något förnyat uttalande i detta ämne från riksdagens sida

är enligt utskottets mening inte erforderligt.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionerna I: 182 och 11:238 samt

I: 657 och II: 835, samtliga såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 2 april 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1368 5

Närvarande :

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h)*, Lundin (s), Stefanson (fp), Mattsson (ep)* och Brundin

(h);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund (fp),

Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Ekström i Iggesund (s) och Löfgren (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) av herrar Åkerlund (h), Stefanson (fp), Mattsson (ep), Brundin (h),

Regnell (h), Berglund (fp) och Börjesson i Glömminge (ep), vilka ansett

att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Riksdagens beslut år 1967 om inrättandet av Sveriges investeringsbank

AB föregicks av en långvarig och intensiv debatt och tillkom med stöd av

en knapp majoritet. Meningsmotsättningarna gällde dock endast den föreslagna

institutionella utformningen. Däremot rådde enighet om att nya

kreditkanaler och nya kreditformer erfordrades för att möta näringslivets

expanderande efterfrågan på krediter. Denna enighet består orubbad.

De motbud till propositionens förslag om investeringsbank som framfördes

förra året gick ut på att eu mera förutsättningslös utredning skulle

verkställas om hur tillgången på kapital för särskilt riskfyllda och långsiktiga

investeringar i näringslivet skulle kunna förbättras. Denna berättigade

begäran tillbakavisades dock, och investeringsbanken inrättades

enligt propositionens riktlinjer. I det läge som sålunda uppstått framställs

i de nu föreliggande motionerna önskemål av mera begränsad räckvidd.

Under hänvisning bl. a. till att investeringsbankens verksamhet ännu befinner

sig på ett begynnelsestadium påyrkar motionärerna utredning om

eu ändrad utformning av banken. De förordar att denna i stället för helstatlig

får halvstatlig karaktär genom att i första hand näringslivets och

arbetsmarknadens organisationer inbjuds att ingå som delägare i banken.

De vill allmänt förbättra insynen i investeringsbanken och bl. a. ställa

denna under bankinspektionens kontroll. De vill också få till stånd utredning

om ett konkurrenssystem, innebärande att investeringsbankens monopolställning

elimineras genom att redan befintliga eller nyskapade privata

kreditinstitut får tillfälle att ägna sig åt en likartad finansieringsverksamhet.

Utskottet finner i likhet med motionärerna starka skäl tala för en omläggning

av investeringsbanksverksamheten efter de riktlinjer som här antytts.

Investeringsbanken i sin nuvarande utformning intar en monopolställ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1968

ning och kännetecknas av en maktkoncentration som medför stora risker för

missbruk, t. ex. genom att banken utnyttjas i socialiseringssyfte eller för en

obehörig påverkan på näringslivets struktur. För de traditionella kreditinstitutens

del pågår under statsmakternas aktiva medverkan en utveckling

som leder till ökad konkurrens. Anledning saknas att tillämpa andra principer

i fråga om de institutioner som svarar för kreditgivning till de mera

riskbetonade och långsiktiga investeringarna.

De förslag beträffande investeringsbanksverksamheten som framförs i

motionerna är uppenbarligen i allt väsentligt identiska. Såsom framgår av

det ovan sagda anser utskottet det angeläget att en utredning verkställs enligt

de riktlinjer som anges i motionerna. Särskilt finner utskottet skäl att

betona att vid en sådan utredning bör beaktas hur de mindre och medelstora

företagens lånebehov av ifrågavarande typ skall kunna tillgodoses bättre än

för närvarande är fallet.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 182 och II: 238

samt I: 657 och II: 835, samtliga såvitt nu är i fråga, hos

Ivungl. Maj :t hemställer om utredning rörande en ombildning

av Sveriges investeringsbank AB m. m. enligt ovan angivna

riktlinjer.»

2) av herr Löfgren (fp).

ESSELTE AB. STHLM 68

814220

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.