Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående näringslivets kapitalförsörjning m. m. Bankoutskottet har i sitt föregående utlåtande, nr 23, behandlat vissa motioner såvitt de avser Sveriges investeringsbank AB.

1968-04-02 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:24, Utlåtande i anledning av motioner angående näringslivets kapitalförsörjning m. m. Bankoutskottet har i sitt föregående utlåtande, nr 23, behandlat vissa motioner såvitt de avser Sveriges investeringsbank AB.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 24—25

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

1

Nr 24

Utlåtande i anledning av motioner angående näringslivets kapitalförsörjning

m. m.

Bankoutskottet har i sitt föregående utlåtande, nr 23, behandlat vissa motioner

såvitt de avser Sveriges investeringsbank AB. I förevarande utlåtande

behandlas i ett sammanhang dels dessa motioner i övriga delar, dels ett antal

andra motioner som likaledes innehåller förslag avseende näringslivets

kapitalförsörjning. Bland de frågor som berörs är utnyttjandet av allmänna

pensionsfondens medel. Motioner angående återlån från allmänna pensionsfonden

behandlar utskottet i ett särskilt utlåtande, nr 25.

Ett flertal frågor inom det angivna ämnesområdet behandlas i de likalydande

motionerna I: 657 av herrar Dahlén och Bengtson samt 11:835 av

herrar Hedlund och Wedén, vari hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall begära att en parlamentarisk utredning skyndsamt tillsattes

för övervägande av möjligheterna att öka kapitaltillgången och underlätta

näringslivets kapitalförsörjning i syfte att möjliggöra en snabbare

ekonomisk tillväxt och standardhöjning i vårt land; samt att åt sagda utredning

skall uppdras att särskilt pröva

1. en sådan utformning av Sveriges investeringsbank AB och investeringsbanksyerksamheten

att monopol och maktkoncentration så långt som det

ar^ möjligt undvikes och verksamheten icke kan utnyttjas i socialiserings
2.

åtgärder i syfte att stimulera det enskilda sparandet,

3. fragan om för den ekonomiska tillväxten nödvändig självfinansieringsgrad

i näringslivet,

4. möjligheter att utforma kreditmarknaden på sätt som smidigare än

nuvarande ordning kan tillgodose näringslivets behov,

5. möjligheter att i ökad utsträckning föra medel från allmänna pensionsfonden

till utnyttjande för investeringar i näringslivets uppbyggnad

6. särskilda åtgärder i syfte att tillgodose de mindre företagens kapitalbehov.

Såvitt motionerna avser Sveriges investeringsbank AB (punkten 1 i det

föreslagna utredningsuppdraget) har de behandlats i utskottets utlåtande

nr 23.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 24_25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

\ < V

Närbesläktade önskemål framförs i de likalydande motionerna I: 182 av

herr Holmberg m. fl. och II: 238 av herr Bohman m. fl., vari yrkas att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa att Kungl. Maj :t måtte

dels efter utredning framlägga förslag till ombildning av Sveriges investeringsbank

AB, ökade möjligheter till insyn däri samt medverkan från

utomstående institutioner efter de riktlinjer som angivits i motionerna,

dels låta utreda de förutsättningar och former under vilka allmänna

pensionsfondens medel i ökad utsträckning kan kanaliseras genom de befintliga

enskilda instituten till kreditmarknaden,

dels ock beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

Även dessa motioner har såvitt de avser Sveriges investeringsbank AB

(första ledet i hemställan) behandlats i utskottets utlåtande nr 23.

Frågan om utnyttjandet av allmänna pensionsfondens medel beröres vidare
dels

i de likalydande motionerna I: 130 av herrar Brundin och Lundberg

samt II: 20b av herr Thylén m. fl, vari hemställes att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t skall anhålla om en utredning om ändrade former för utlåning

från allmänna pensionsfonden, varvid särskilt bör beaktas möjligheterna

att utnyttja banksystemet för en vidgad marknadsmässig användning

av pensionsmedlen,

dels i de likalydande motionerna I: 74 av herr Werner och II: 64 av herr

Hermansson m. fl., vari bl. a. hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall begära en snabb översyn av allmänna pensionsfondens placeringsreglemente.

I sistnämnda motioner har ställts ytterligare två yrkanden, vilka utskottet

behandlat i sina utlåtanden nr 18 och 19.

Den i de ovannämnda motionerna 1: 657 och II: 835 berörda frågan om de

mindre företagens kapitalförsörjning behandlas ytterligare

dels i de likalydande motionerna I: 666 av herr Axel Kristiansson m. fl.

och II: 849 av herr Sjönell m. fl., vari hemställes att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning och förslag om inrättandet av

ett emissionsinstitut, avsett att tillhandahålla riskvilligt kapital till mindre

och medelstora företag, som inte själva har tillgång till aktie- och obligationsmarknaden,

dels i de likalydande motionerna I: 667 av herr Johan Olsson och II. 846

av herr Sjönell, vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

skall anhålla om utredning och förslag i syfte att underlätta kapitalanskaffningen

för mindre och medelstora företag och att därvid särskilt uppmärksammas

familjeföretagens speciella problem bl. a. i samband med generationsskiften.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2t år 1968

3

Motionerna

I motionerna I: 657 och II: 835 uttalas att det är angeläget att genom en

mera aktiv näringspolitik effektivare tillvarata möjligheterna till ekonomisk

tillväxt och standardhöjning i vårt land. Den parlamentariska utredning

som påfordras skall förutsättningslöst bedöma de samhällsekonomiska

behov som kreditmarknaden skall tillfredsställa. De reformkrav som anges

ar grundade på uppfattningen att väsentligt ökade investeringar för modernisering

av produktionsapparaten är nödvändiga för att möjligheterna till

produktivitet och konkurrenskraft skall kunna tillvaratas effektivt och sysselsättningen

tryggas. Motionerna anknyter till det näringspolitiska progiam

som centerpartiet och folkpartiet framlade vid riksdagsbehandlingen

1967 av förslaget om inrättande av Sveriges investeringsbank AB. Beträffande

de skilda punkterna anförs bl. a. följande.

Näringslivets kapitalförsörjning kräver ett ökat sparande. Regeringen har

alltför ensidigt satsat på det offentliga och kontraktuella sparandet. Dess

avsikt har därvid varit att ge myndigheterna ökade möjligheter att styra

den privata företagsamheten, vilket kan leda till koncentration på ett fåtal

större företag och ett tillbakaskjutande av mindre och medelstora företag.

I syfte att stimulera det enskilda sparandet bör särskilda skattepremier

övervägas och inflationen bekämpas på ett mera målmedvetet sätt.

Näringslivets självfinansieringsförmåga har minskat kraftigt under 1960- talet och därigenom sjunkit till en nivå som är alltför låg med tanke på att

ett allt större risktagande krävs vid näringslivets investeringar. En alltför

hög självfinansieringsförmåga kan å andra sidan leda till ett trögrörligt

näringsliv. Vad som är den för näringslivet lämpliga självfinansieringsgraden

är en besvärlig avvägningsfråga, som nu måste prövas.

Det ökade kapitalbehovet inom näringslivet ställer nya krav på kreditmarknaden.

En kompromiss måste åstadkommas mellan behovet av ett utvecklingsbefrämjande

risktagande och kravet på samhällelig stabilitet. Kreditmarknaden

måste kunna transformera ett sparande, som till stora delar

inte är riskvilligt, till ett ganska betydande risktagande.

Ett första steg för att tillföra företagen riskkapital är att förbättra aktiemarknaden.

Naturligt är därvid att öka allmänhetens sparande i aktier. En

mera omfattande emissionsverksamhet inriktad på ett enskilt sparande kräver

att också sekundärmarknaden för aktier fungerar. Den institutionella

brist som råder på den svenska marknaden genom frånvaron av emissionsinstitut

bör repareras. Aktieägandet kan också breddas genom vissa typer

av vinstandelssystem. Nya placeringsformer, såsom vinstandelslån och konvertibla

lån, bör introduceras.

För att kreditmarknadens finansiella resurser i större utsträckning skall

gå till näringslivet erfordras en omstrukturering av de skilda låneinstitu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

tionernas utlåningsmönster. Emissionskontrollen föranleder att kapitalmarknaden

ofta inte kan tillfredsställa marknadsbehoven av långfristiga

lån. För bankerna är en relativt stor rörelsefrihet motiverad. På inlåningssidan

är för deras del ett ökat inslag av långfristiga placeringar önskvärt.

Möjligheten till friare internationella kapitalrörelser bör prövas.

Medel från allmänna pensionsfonden bör i ökad utsträckning kanaliseras

till näringslivet. BL a. bör bankerna få möjlighet att mot förlagsbevis låna

i fonden. En mera decentraliserad förvaltning av denna, t. ex. genom att

varje delfond får en separat verkställande ledning, framstår som angelägen.

De snabbast expanderande företagen tillhör ofta kategorin småföretag.

Dessa bar lägre självfinansieringsgrad än de större företagen och har svårare

att anskaffa kapital. Emissionsinstitut eller rätt för bankerna att överta

aktier i fast räkning skulle för de mindre företagen öppna en central

marknad som annars i praktiken förblir stängd för dem. Investeringsbolag

som sakkunnigt kan förvalta allmänhetens aktiesparande i mindre och medelstora

företag är önskvärda; deras placeringar bör dock ha formen av

minoritetsposter. Utlåningen från AB Industrikredit och AB Företagskredit

bör utvecklas och förhandlingar inledas med de privata delägarna i dessa

institut om en ökning av aktiekapitalet. De nämnda institutens säkerhetsbestämmelser

torde behöva liberaliseras, och deras utredningskapacitet bör

ökas. Kreditstödet via företagareföreningarna måste vidare ges ökad kapacitet.

I motionerna I: 182 och 11:238, vilka i första hand avser frågan om en

ombildning av Sveriges investeringsbank AB, anföres att de enskilda kreditinstituten

måste beredas liknande möjligheter som investeringsbanken

att i allmänna pensionsfonden återfinansiera sådana krediter som den statliga

banken avses lämna. I vilka former denna möjlighet skall skapas säges

inte låta sig preciseras utan vidare utredning.

I motionerna I: 130 och 11:204 redovisas inledningsvis antalet företagsnedläggningar

och driftsinskränkningar åren 1963—1967 såvitt avser företag

som berörts av arbetsmarknadsparternas varselöverenskommelse. Orsaken

till de angivna åtgärderna säges oftare vara likviditetssvårigheter än

ändrade förutsättningar för företaget eller branschen. Det borde, anser

motionärerna, vara naturligt att söka tillgodose företagens kreditbehov

med hjälp av de redan befintliga kreditinstituten. Därvid riktas uppmärksamheten

på allmänna pensionsfonden. Den återlånerätt som nu existerar

betecknas som en chimär. Den sporrar inte, framhåller motionärerna, till en

rationalisering av företagen. Automatisering och anskaffning av en kapitalkrävande

maskinpark borde inte få leda till att företagen far försämrade

återlånemöjligheter. Vid en utredning av systemet med återlån bör

enligt motionärernas förslag prövas om inte de ordinarie kreditinstituten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

5

borde få tillfälle att uppta förlagslån i allmänna pensionsfonden. De

skulle härigenom få en gemensam pott för fördelning i form av krediter enligt

marknadsmässiga grunder och under bankmässiga former.

Den omfattande motiveringen till de olika förslag som framläggs i motionerna

I: 64 och It: 74 har sammanfattats i utskottets utlåtande nr 18.

Beträffande det nu aktuella yrkandet anföres, att en av de åtgärder som

erfordras för att möta den ökade struktur- och konjunkturarbetslösheten

och säkra rätten till arbete och inkomsttrygghet är att allmänna pensionsfonden

användes för utbyggnad av industrier grundade på modern teknik

och för att öka samhällets och löntagarnas inflytande inom näringslivet.

I motionerna I: 666 och II: 8^9 framhålles att de mindre och medelstora

företagen vanligen i jämförelse med storföretagen arbetar med ett mycket

litet kapital, något som betingas av olika förutsättningar att hålla kvar

intjänade medel i företaget och att erhålla tillskott från ägarna. Deras situation

säges därjämte försämras av att de saknar tillgång till flera av de

finansieringskällor från vilka större företag kan anskaffa långfristiga krediter.

Detta gäller inte bara aktie- och obligationsmarknaden utan även

varukrediter och utländskt kapital. Företagens expansionsmöjligheter blir

till följd härav, säger motionärerna, starkt begränsade. Ägarna till ett stort

antal familjeföretag har tvingats välja mellan en begränsad expansionstakt

i sitt företag och överlåtelse av hela företaget till finansiellt starkare

intressenter, t. ex. investmentbolag och s. k. utvecklingsbolag i nära förbindelse

med affärsbankerna. Åtskilliga familjeföretag, även mycket stora

sådana, har sålunda fått starka anknytningar till affärsbankerna. Denna

utveckling är enligt motionärernas uppfattning allvarlig, eftersom den leder

till en betydande maktkoncentration inom näringslivet utan att denna

är motiverad av lönsamhetsskäl. Särskilda åtgärder anses därför böra vidtas

för att ge de mindre och medelstora företagen ökade möjligheter att

anskaffa långfristigt och riskvilligt kapital. Det föreslagna emissionsinstitutet

avses skapas i samverkan mellan staten och det privata näringslivet.

Grundkapitalet förutsättes tillskjutas av staten och affärsbankerna gemensamt.

Försäljning av andelar till allmänheten anses också kunna övervägas.

Den övervägande delen av kapitalet skall emellertid upplånas på

obligationsmarknaden eller på annat sätt. Allmänna pensionsfondens medel

skall sålunda kunna komma de mindre företagen till godo. Kreditgivningen

avses skola ske i form av långfristiga reverslån, förlagslån och

aktieteckning, den senare dock begränsad till minoritetsposter. Institutets

verksamhet anses böra regleras genom särskild lagstiftning.

Likartade synpunkter framförs i motionerna 1:667 och II: 846. Till en

början behandlas där självfinansieringsgradens variationer mellan olika

1-j- Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 24—25

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

branscher. En allmän försämring av likviditeten inom handel och industri

påtalas. I samband därmed konstateras att de mindre och medelstora

företagen drabbats hårdare av den restriktiva kreditpolitiken än de större

företagen. Motionärerna anför att de mindre industriföretagen har en god

produktivitetsutveckling och ger god avkastning på nya investeringar. Mot

denna bakgrund begärs överväganden av hur en mera riskbetonad utlåning

till sådana företag skall kunna åstadkommas. Även i dessa motioner riktas

kritik mot tendensen att investmentbolag köper upp fåmans- och familjeföretag

och därigenom åstadkommer en icke önskvärd koncentration av inflytande

och beslutanderätt inom näringslivet.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Flertalet av de frågor som behandlas i motionerna aktualiserades våren

1967 i samband med att proposition framlades om inrättandet av Sveriges

investeringsbank AB. Förslag avseende de mindre och medelstora företagens

kapitalförsörjning har vid ofta återkommande tillfällen prövats av riksdagen.

I det följande lämnas vissa uppgifter i anslutning till motionerna, varvid

bl. a. hänvisas till tidigare ställningstaganden av bankoutskottet och

riksdagen till de berörda spörsmålen.

Sparstimulerande åtgärder

I gemensamma partimotioner av centerpartiet och folkpartiet 1967, föranledda

av propositionen om inrättande av Sveriges investeringsbank AB,

föreslogs att en skyndsam parlamentarisk utredning skulle verkställas bl. a.

rörande grunddragen i de politiska åtgärder som behövs för att öka den samlade

kapital tillgången i landet, i första hand genom stimulans av enskilt

sparande. Bankoutskottet framhöll (uti. 1967:33, s. 20) att yrkanden i

samma riktning hade framförts inom riksdagen i åtskilliga tidigare sammanhang.

Så sent som i början av maj 1967 hade riksdagen på hemställan

av bevillningsutskottet avslagit olika yrkanden rörande åtgärder vid beskattningen

i syfte att främja sparandet. Utskottet fann inte att genom de

föreliggande motionerna framförts argument som föranledde ett ändrat

ställningstagande till krav på utredning om stimulans av det enskilda sparandet.

I en reservation yrkades bifall till förslaget om utredning. Riksdagen

följde utskottet.

Vid årets riksdag har ånyo väckts motioner om sparstimulerande åtgärder

vid beskattningen, över dessa motioner kommer bevillningsutskottet

senare att avge betänkande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

7

Företagens självfinansiering

Frågan om den önskvärda sj älvfinansieringsgraden inom näringslivet

diskuterades i propositionen nr 56 år 1967 angående Sveriges investeringsbank

AB (s. 26). Föredragande statsrådet framhöll att denna fråga aktualiserade

väsentliga avvägningsproblem i ekonomin. Å ena sidan kunde man inte bortse

från risken att en sjunkande självfinansieringsgrad i vissa fall hade en

negativ effekt på företagens benägenhet att investera. Å andra sidan skulle

en ökning av självfinansieringsmöjligheterna innebära att företagsvinsterna

expanderade på bekostnad av lönernas andel av produktionsresultatet. En

sådan utveckling betecknades som mindre önskvärd från fördelningspolitisk

synpunkt. Dessutom, framhölls det, kan investeringsverksamhetens fördelning

mellan olika företag bli mera rationell om finansieringen sker via

en fungerande kreditmarknad, där bedömningen gäller framtida avkastning

av olika projekt, än om investeringsfördelningen bestäms av vinstutvecklingen

i förfluten tid. Det vore därför viktigt att söka nå en lämplig avvägning

mellan dessa olika krav, varvid måste beaktas att det funnes en

kritisk punkt under vilken självfinansieringen inte borde sjunka om tillväxten

i vår ekonomi skulle bestå.

I anslutning till propositionen föreslogs i centerpartiets och folkpartiets

gemensamma partimotioner att en parlamentarisk utredning skulle få i uppdrag

att överväga bl. a. vilken minimigrad i fråga om självfinansiering som

måste anses nödvändig för olika företagstyper om en önskvärd ekonomisk

tillväxt skulle kunna säkras. I partimotioner från högerpartiet uttalades

farhågor för att en alltför låg självfinansieringsgrad kunde leda till minskad

investeringsvilj a.

Bankoutskottets bedömning (uti. 1967:33, s. 16 f.) av förslaget om en

utredning av nu nämnt slag skedde mot bakgrunden av att självfinansieringsgraden

endast delvis kan påverkas genom ekonomisk-politiska åtgärder.

Utskottet anslöt sig till det resonemang som fördes i propositionen och

framhöll bl. a. att kreditpolitikens möjligheter att påverka investeringsutvecklingen

ökar ju större externfinansieringen är. Någon utredning i ämnet

fann utskottet inte erforderlig; en sådan påyrkades emellertid i en reservation

till utskottets utlåtande. Riksdagen godtog utskottets ståndpunkt.

Kreditmarknadens utformning, m. m.

Olika reformer i syfte att ge kreditmarknaden ökade möjligheter att tillgodose

näringslivets behov har på senare tid genomförts eller föreslagits.

Inrättandet av Sveriges investeringsbank AB avsåg att underlätta finansiering

av sådana investeringsprojekt inom näringslivet som inriktas på

rationalisering, strukturanpassning och utveckling. Beträffande investeringsbanken

hänvisas till utskottets föregående utlåtande, nr 23.

Kreditinstitututredningen har i sitt betänkande »Samordnad banklagstiftning»

(SOU 1967:64) föreslagit ett för samtliga bankinstitut gemensamt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 24- år 1968

regelsystem, som bl. a. innefattar väsentligt utvidgade möjligheter att lämna

kredit utan särskild säkerhet samt borttagande av de begränsningar i fråga

om tillåtna utlåningsformer som nu gäller för vissa bankinstitut. Utredningen

har också föreslagit att bankinstituten skall få rätt att i samband

med emission på aktiemarknaden förvärva och under viss tid inneha aktier.

Avsikten med detta förslag sägs vara att råda bot på den institutionella brist

som för närvarande föreligger på den svenska kapitalmarknaden genom avsaknaden

av speciella emissionsbanker med uppgift att medverka vid aktieemissioner

på marknaden. En proposition grundad på kreditinstitututredningens

betänkande torde vara att vänta till höstsessionen av årets riksdag.

Ändringar i banklagen in. fl. författningar i syfte att få till stånd en bättre

fungerande kapitalmarknad föreslogs 1967 i dels högerpartiets, dels centerpartiets

och folkpartiets partimotioner i anledning av propositionen om inrättande

av Sveriges investeringsbank AB. Förslagen, som avsåg bl. a. nya

kreditformer, kreditinstitutens placeringsbestämmelser och aktiemarknadens

funktionssätt, vann stöd i reservationer till bankoutskottets utlåtande

(1967:33) men avstyrktes av utskottets majoritet. Utskottet hänvisade i

huvudsak till kreditinstitututredningens då ännu pågående arbete. Riksdagen

biföll utskottets hemställan.

Allmänna pensionsfonden och näringslivet

Allmänna pensionsfondens tillgångar får enligt reglementet angående fondens

förvaltning (SFS 1959: 293; ändringar SFS 1963: 78, 1965: 132 och

1967: 345) placeras dels i vissa slag av obligationer och andra skuldförbindelser,

däribland obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda

förskrivningar som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, dels

i fordran hos kreditinrättning i den mån denna enligt vad därom är stadgat

har beviljat avgiftsbetalare återlån av erlagda avgifter. För ytterligare uppgifter

om återlånen hänvisas till utskottets följande utlåtande, nr 25.

Följande tabell visar fördelningen av allmänna pensionsfondens totala

placeringar mellan olika låntagargrupper i milj. kr. anskaffningsvärden

och i procent vid utgången av åren 1964—1967:

1964

1965

1966

1967

Mkr

0/

/o

Mkr

0/

/o

Mkr

%

Mkr

%

Statspapper......

700,1

9,6

979,3

9,4

1 210,7

8,3

1 455,1

7,6

Bostadskrediter . .

3 021,4

41,5

4 245.2

40,7

6 599,3

45,2

8 560,4

44,4

Kommuner......

1 139,5

15,7

1 672,5

16,0

1 963,9

13,5

2 426,8

12,6

Näringslivet......

2 346,1

32,2

3 480,5

33,3

4 777,6

32,6

6 651,2

34,5

Industriföretag

m. fl.......

1 820,2

25,0

3,4

2 566,3

349,6

24,6

3,3

3 349,8

474,4

22,9

3,2

4 915,7

582,4

25.5

3,0

Jordbruk ......

250''l

Återlån........

Utländska obliga-

275,8

3,8

564,6

5,4

953,4

6,5

1 153,1

6,0

tioner ........

Banktillgodoha-

72,4

1,0

64,0

0,6

59,0

0,4

120,5

0,6

vanden ........

1,5

—

1,4

—

6,4

—

63,7

0,3

7 281,0

100,0

10 442,9

100,0

14 616,9

100,0

19 277,7

100,0

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1968

9

De placeringar som avser näringslivet — bortsett från återlånen — fördelar

sig på obligationer (huvudparten), förlagsbevis och fordringsbevis

utställda av kreditaktiebolag. Lånen till näringslivet via kreditaktiebolag

hade vid 1967 års utgång något större omfattning än återlånen (1 302,0

milj. kr.; 6,7 procent av de totala placeringarna).

En undersökning av möjligheterna att öka antalet kanaler från allmänna

pensionsfonden till näringslivet föreslogs i centerpartiets och folkpartiets

gemensamma partimotioner 1967 i anledning av propositionen om inrättande

av Sveriges investeringsbank AB. Som exempel på tänkbara lösningar

nämndes att bankerna skulle ges möjligheter att mot förlagsbevis låna i

allmänna pensionsfonden och att denna skulle överta en del av bankernas

obligationsinnehav. Bankoutskottet (uti. 1967:33, s. 17) ansåg det även

utan uIredning vara uppenbart att den av motionärerna utpekade vägen

inte vore särdeles framkomlig. En avsevärd upplåning i allmänna pensionsfonden

från bankernas sida, vilken av dem lades till grund för en långfristig

kreditgivning, skulle nämligen förutsätta att fonden antingen gjorde avkall

på sina säkerhetskrav, ett alternativ som utskottet fann uteslutet, eller

fick dem tillgodosedda genom ett omfattande statligt garantisystem. Det

senare skulle, anförde utskottet, innebära ett avsevärt statligt engagemang

som motionärerna från sina utgångspunkter inte torde förorda och som

med större fördel kunde ges formen av en direkt statlig kreditgivning. Riksdagen

anslöt sig till utskottets ståndpunkt och avslog en reservation enligt

vilken bl. a. den nämnda undersökningen skulle komma till stånd.

Samma fråga behandlades ånyo av riksdagen under höstsessionen 1967

(BaU 49). Förslaget om utredning avvisades därvid av riksdagen, som biföll

en reservation av utskottets socialdemokratiska ledamöter vari hänvisades

til! att, enligt vad utskottet under hand inhämtat från finansdepartementet,

en utredning rörande frågor om allmänna pensionsfondens förvaltning

m. in. avsågs bli tillsatt. I sammanhanget erinrades om att överdirektören

i konjunkturinstitutet Börje Ivragh i sin utredning om finansiella långtidsperspektiv

inom samhällsekonomin (SOU 1967: 6) hade som ett alternativ

för allmänna pensionsfondens placeringar angivit att dessa i långt större

utsträckning än tidigare slussades till näringslivet via affärsbankerna. Utskottets

majoritet hade velat i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att den

aviserade utredningen skulle få i uppdrag att pröva hur allmänna pensionsfondens

resurser i nya former skulle kunna ställas till näringslivets förfogande.

Samtidigt avslogs ett av vänsterpartiet kommunisterna framfört motionsyrkande

om en snabb översyn av reglementet angående allmänna pensionsfondens

förvaltning. Förslaget tog sikte på en ökad insats från fondens sida

i näringslivet genom direkt engagemang i olika företag. Utskottet framhöll

att även detta spörsmål torde komma att prövas vid den stundande nya

utredningen, varför ingen åtgärd från riksdagens sida vore motiverad.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1968

De mindre och medelstora företagens kapitalförsörjning

Frågor rörande de mindre och medelstora företagens kapitalförsörjning

behandlades av riksdagen senast hösten 1967. I sitt utlåtande (nr 57) över

motioner i ämnet lämnade bankoutskottet en redogörelse för de förslag som

1962 års företagareföreningsutredning i sitt betänkande (SOU 1967:40)

framlagt rörande bl. a. kreditstödet till sådana företag. På grundval av detta

betänkande har nyligen i propositionen nr 61 framlagts förslag till riktlinjer

för företagareföreningarnas fortsatta verksamhet. I propositionen, vilken

hänvisats till statsutskottet, föreslås bl. a. viss utvidgning av det kreditstöd

som förmedlas av företagareföreningarna.

I ett tidigare utlåtande i samma ämne (1966:32) redovisade utskottet

utförligt remissyttranden som inhämtats från statliga myndigheter, kreditmarknadsorganisationer

och sammanslutningar av företrädesvis mindre och

medelstora företag och vari dessa företags kreditförsörjningsproblem behandlades.

Likartade synpunkter kom till uttryck i remissyttrandena över

de promemorior varpå förslaget om inrättande av Sveriges investeringsbank

AB grundades (prop. 1967: 56, s. 59 ff.). Till vissa närbesläktade frågor torde

utskottet få återkomma i ett senare utlåtande över motioner (I: 396 och

11: b96 samt I: 665 och II: 8b8) vari föreslås att de mindre företagens villkor

skall utredas.

I den reservation till utskottets nyssnämnda utlåtande nr 57 år 1967 som

bifölls av riksdagen hänvisades vad gällde finansieringsfrågorna till företagareföreningsutredningens

förslag samt till kreditinstitututredningens och

företagsskatteutredningens pågående arbete. I anslutning härtill konstaterades

att komplexet av frågor rörande de mindre företagens finansiering

hade ägnats och ägnades intresse i sådan utsträckning att det inte vore påkallat

att tillsätta en ny utredning i ämnet. Beträffande den i sammanhanget

också aktuella frågan om investmentbolagens förvärv av familjeföretag och

den icke önskvärda koncentration av inflytande och beslutanderätt inom näringslivet

som i vissa motioner angivits bli en följd av den pågående utvecklingen

påpekades att ämnet var föremål för koncentrationsutredningens intresse.

Denna utredning har sedermera framlagt betänkande!! där hithörande

frågor berörs. Särskilt må hänvisas till »Kreditmarknadens struktur och

funktionssätt» (SOU 1968: 3) samt »Industrins struktur och konkurrensförhållanden»

(SOU 1968: 5).

AB Industrikredit och AB Företagskredit

AB Industrikredit och AB Företagskredit har båda till uppgift att medverka

vid finansiering av företrädesvis mindre och medelstora företag genom

utlämnande av huvudsakligen långfristiga lån. Båda företagen ägs till

hälften av staten och till hälften av affärsbankerna. Långivningen från AB

Industrikredit avser primärkrediter; betryggande säkerhet för lånen skall

föreligga i form av pant eller borgen. AB Företagskredit tillhandahåller sekundärkrediter

mot säkerhet som bolaget finner betryggande; några sär
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

11

skilda krav i fråga om säkerhetens art finnes inte angivna i bolagsordningen.

Bolagens utlåningskapacitet bestäms av deras upplåningsrätt, som i sin

tnr står i viss relation till storleken av vederbörande bolags garantifond och

eget kapital. Vid utgången av år 1967 uppgick utlåningen från AB Industrikredit

till (avrundat) 773 milj. kr. Härtill kom beviljade men ännu icke

utlämnade krediter till ett belopp av 303 milj. kr. Summan av under året

utlämnade lån, minskad med årets amorteringar, var 178 milj. kr. Bolagets

utlåningskapacitet var vid nämnda tidpunkt 1 020 milj. kr. AB Företagskredits

utlåning var 86 milj. kr., vartill kom beviljade krediter på 44 milj. kr.

Årets långivning minskad med amorteringarna uppgick till 25 milj. kr., och

utlåningskapaciteten var 196 milj. kr. Bolagens upplåning har efter tillkomsten

av allmänna pensionsfonden skett huvudsakligen hos denna.

I proposition nr 2 till årets riksdag anförde chefen för finansdepartementet

(s. 20) under punkten Tecknande av garanti för Lantbruksnäringarnas

Primärkredit Aktiebolag att han fann det angeläget att såväl nämnda bolag

som AB Industrikredit kunde fortsätta att expandera och att åtgärder därför

borde vidtas för att öka deras upplåningsrätt. För AB Industrikredit

kunde detta ske genom att upplåningsrätten höjdes från tio till femton

gånger summan av bolagets eget kapital och garantifond. Departementschefen

sade sig avse att senare föreslå Kungl. Maj :t att godkänna den ändring

av bolagsordningen som behövdes för detta. Uttalandet lämnades utan erinran

av statsutskottet (uti. nr 19, s. 5), vars utlåtande har godkänts av

riksdagen. Vid AB Industrikredits bolagsstämma den 28 mars 1968 har beslut

fattats om ifrågavarande ändring i bolagsordningen, vilken blir giltig

under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande.

Utskottet

Ett stort antal frågor rörande näringslivets kapitalförsörjning har tagits

upp i de motioner som utskottet här behandlar. Så gott som undantagslöst

rör det sig om förslag som riksdagen prövat så sent som förra året. Några

nya argument har motionärerna knappast framfört. Utskottet hänvisar

därför i första hand till de motiv som legat till grund för riksdagens tidigare

ställningstaganden och som i huvudsak framgår av den redogörelse som utskottet

ovan lämnat.

Beträffande det förslag om en parlamentarisk utredning som framlagts i

motionerna I: 657 och II: 835 vill utskottet till en början uttala, att det inte

skulle vara realistiskt att på en utredning lägga uppgiften att genomtränga

hela det område som det här är fråga om. De skilda punkterna i det föreslagna

utredningsuppdraget får därför bedömas var för sig. Utskottet har i

sitt föregående utlåtande, nr 23, separat tagit upp den punkt som avser utformningen

av Sveriges investeringsbank AB.

Enighet torde råda om värdet av ett betydande enskilt sparande. Olika

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

åtgärder har också vidtagits för att stimulera därtill. Motionärerna framför

nu tanken på särskilda skattepremier i samma syfte och förordar att frågan

om spar stimulerande åtgärder görs till föremål för utredning. Riksdagen

avslog förra året ett förslag i samma riktning. Något skäl för ett ändrat

ställningstagande föreligger enligt utskottets mening icke.

Vilket mått av självfinansiering som skall anses önskvärt inom näringslivet

är, som motionärerna framhåller, en besvärlig avvägningsfråga. Att spörsmålet

uppmärksammas vid planeringen av näringspolitikens utformning bestyrktes

förra året av propositionen om inrättande av Sveriges investeringsbank

AB. Föredragande statsrådet diskuterade där vilken roll självfinansieringen

bör spela och underströk bl. a. att självfinansieringen inte får underskrida

en viss kritisk nivå om tillväxten i vår ekonomi skall kunna bestå.

Motionärernas förslag går ut på att det skulle på ett mera detaljerat sätt

slås fast vilken denna nivå skall bedömas vara för olika branschers och företagstypers

del och under skiftande konjunkturer. Utskottet finner det lika

litet som tidigare motiverat med en parlamentarisk utredning i detta syfte.

Det torde vara till fyllest att frågan om näringslivets självfinansiering liksom

hittills noga beaktas vid den fortlöpande reformverksamheten på finanspolitikens

och näringspolitikens fält.

Att skapa förutsättningar för kreditmarknaden att smidigare än hittills

tillgodose näringslivets behov har varit ett av syftena med den nyligen avslutade

kreditinstitututredningen. Fn proposition grundad på denna utrednings

förslag håller för närvarande på att utarbetas. Att i detta läge påkalla

en ny utredning rörande kreditmarknadens utformning finner utskottet inte

rimligt.

Statsmakternas intresse av att underlätta de mindre och medelstora företagens

kapitalförsörjning kommer till uttryck på en råd olika sätt. En proposition

med reformförslag grundade på 1962 års företagareföreningsutrednings

betänkande har nyligen framlagts för riksdagen. Förutsättningar har

vidare skapats för en utvidgning av AB Industrikredits utlåningskapacitet

med över en halv miljard kr. Frågan härom hade f. ö. redan underställts

riksdagen när motionerna I: 657 och It: 835 väcktes, i vilka föreslås åtgärder

med samma syfte. Någon utökning av AB Företagskredits utlåningskapacitet

synes för närvarande inte erforderlig. Ytterligare förslag som har

betydelse för de mindre och medelstora företagens finansieringsmöjligheter

är att vänta. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka de krav på utredning

beträffande dessa företags kapitalanskaffningsproblem som framläggs

i motionerna I: 657 och II: 835, I: 666 och II: 849 samt I: 667 och II: 846.

Återstående här aktuella motionsyrkanden gäller möjligheterna att utnyttja

allmänna pensionsfondens medel för investeringar i näringslivet. I

motionerna I: 657 och II: 835, I: 182 och II: 238 samt I: 130 och II: 204 framhålls

härvidlag särskilt att det vore önskvärt att de enskilda instituten på kreditmarknaden

i högre grad kunde tas i anspråk för att tillhandahålla företa
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968 13

gen medel från fonden. När förslag av samma innebörd senast behandlades,

hösten 1967, konstaterade utskottet att en utredning rörande frågor om allmänna

pensionsfondens förvaltning m. in. var att vänta. Enligt vad utskottet

nu har inhämtat fortskrider arbetet på att utforma direktiv för denna utredning.

Det spörsmål som motionärerna tagit upp måste givetvis bli föremål

för ingående uppmärksamhet vid det stundande utredningsarbetet. Någon

anledning för riksdagen att göra framställning till Kungl. Maj :l i detta ämne

föreligger enligt utskottets mening icke. I sammanhanget må f. ö. understrykas

att — såsom framgår av ovan lämnade uppgifter — en betydande och

under det senaste året växande andel av allmänna pensionsfondens medel

på olika sätt kommit näringslivet till godo.

Det önskemål om en översyn av reglementet angående allmänna pensionsfondens

förvaltning som framförs i motionerna I: 74 och II: 64 syftar till

att skapa möjligheter för ett direkt engagemang från fondens sida i olika

företag. Även detta spörsmål torde komma att få tas upp vid den nyss omtalade

utredningen. Till någon åtgärd från riksdagens sida ger motionärernas

yrkande icke anledning.

Åberopade vad här anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

a) I: 657 och II: 835, såvitt nu är i fråga;

b) I: 182 och II: 238, såvitt nu är i fråga;

c) I: 130 och II: 204;

d) I: 666 och II: 849; samt

e) I: 667 och II: 846;

B. att riksdagen avslår motionerna I: 74 och II: 64, såvitt

nu är i fråga.

Stockholm den 2 april 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),.

Åkerlund (h)*, Lundin (s), Stefanson (fp), Mattsson (ep)* och Brundin

(b);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund (fp),

Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Ekström i Iggesund (s) och Löfgren (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

Reservation

av herrar Åkerlund (h), Siefanson (fp), Mattsson (ep), Brundin (h),

Regnéll (h), Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep) och Löfgren (fp),

vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 11 med orden

»Ett stort antal» och slutar på s. 13 med orden »näringslivet till godo» bort

utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Ett stort antal frågor rörande näringslivets kapitalförsörjning har tagits

upp i de motioner som utskottet här behandlar. Vad som föreslås är i samtliga

fall utredningsverksamhet i syfte att skapa en grund för åtgärder som

kan förbättra företagens investeringsmöjligheter och sålunda leda till rationellare

produktionsmetoder och förbättrade produktionsresultat. Icke minst

för de företag som arbetar i internationell konkurrens är åtgärder av sådant

slag ett livsvillkor. De nuvarande sysselsättningssvårigheterna utgör en allvarlig

påminnelse om de konsekvenser som kan uppkomma i fall näringslivets

utveckling hämmas.

Av de spörsmål som behandlas i motionerna I: 657 och II: 835 vill utskottet

här först beröra självfinansieringsgraden inom näringslivet. Att rätt avväga

denna är, som motionärerna framhåller, en besvärlig uppgift. Om företagens

självfinansieringsförmåga stiger över en viss gräns kan resultatet bli

en icke önskvärd trögrörlighet inom näringslivet. Farhågor för en sådan utveckling

finns det emellertid nu ingen anledning att hysa. Under 1960-talet

har nämligen näringslivets självfinansieringsförmåga minskats mycket

kraftigt. Man har ibland, t. ex. i förra årets proposition om den statliga investeringsbankens

inrättande, försökt göra gällande att en ytterligare minskning

är försvarbar och att den kan kompenseras genom ökad lånefinansiering.

Utskottet delar inte denna uppfattning utan finner det ofrånkomligt att

en sådan förskjutning kommer att skada investeringsviljan. Framför allt

måste benägenheten för risktagande investeringar beräknas avtaga. Det

framstår i nuvarande läge som nödvändigt att förstärka näringslivets självfinansieringsförmåga.

I syfte att ange normer för åtgärder i denna riktning

bör enligt utskottets mening utredas vilken grad av självfinansiering som

under växlande förhållanden skall anses erforderlig för olika företagstyper,

om en önskvärd ekonomisk tillväxt skall kunna säkras.

Om kapital utifrån skall kunna tillföras företagen i tillräcklig utsträckning

måste de totala resurserna utvidgas. Detta förutsätter ett ökat sparande.

Visserligen är sparkvoten i Sverige för närvarande relativt hög, men en

ytterligare höjning bör vara möjlig. Särskilt angeläget anser utskottet det

vara att det enskilda sparandet stimuleras. Härigenom skulle skapas en motvikt

mot den ensidiga satsning på det offentliga och kontraktuella sparandet

som ägt ram under de senaste åren och som givit myndigheterna ökade möjligheter

att styra den privata företagsamheten. Vid en utredning rörande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

15

sparstimulerande åtgärder bör såväl direkt som indirekt verkande metoder

övervägas. Till de lörra kan räknas en ökad skattemässig premiering av

sparandet, till de senare framför allt en konsekvent strävan att bekämpa inflationen,

vilken i dag särskilt torde drabba småspararna.

En ytterligare förutsättning för tillfredsställande kapitaltillförsel till företagen

är att kreditmarknaden bringas att fungera mera effektivt genom

liberalisering av gällande bestämmelser. Kreditinstituten bör få ökade möjligheter

afl bevilja krediter utan rigorösa krav på realsäkerhet. Med eu sådan

uppmjukning skulle kapitalet kunna fördelas mellan olika förelag och

projekt på ett mera utvecklingsbefrämjande sätt än för närvarande. Vidare

bör de få rätt att i större utsträckning än nu lämna långfristiga, tidsbestämda

lån, som ger förelagen bättre förutsättningar att planera sin investeringsverksamhet

på lång sikt. Vissa förslag i nu angivna hänseenden har framlagts

av kreditinstitututredningen. Ytterligare överväganden erfordras emellertid

rörande nya inlåningsformer för kreditinstituten, nya kreditformer,

en bättre fungerande aktiemarknad, nya former för långsiktig kapitalplacering

från allmänheten, osv.

Saväl i de hittills diskuterade motionerna som i motionerna I: 182 och

IT. 238 samt I: 130 och II: 204 begärs en utredning av möjligheterna att i ökad

utsträckning kanalisera medel från allmänna pensionsfonden till näringslivet

genom kreditmarknadsinstituten. Särskilt bör därvid, säges det i de

sistnämnda båda motionerna, beaktas möjligheterna att utnyttja banksystemet

för en vidgad marknadsmässig användning av pensionsmedlen.

Utskottet finner det vara elt centralt önskemål att allmänna pensionsfondens

resurser i framtiden skall kunna ställas till näringslivets förfogande

även i andra former än för närvarande. Såsom framhölls i det förra året

framlagda betänkandet om finansiella långtidsperspektiv inom samhällsekonomin

skulle en vidgad medverkan från affärsbankernas sida kunna vara

elt sätt för fonden att lösa vissa resurs- och riskfördelningsproblem. En utökad

långfristig utlåning från affärsbankerna skulle, såsom föreslagits eller

antytts i motionerna, kunna finansieras genom en försäljning av förlagsbevis

från bankerna till fonden. Andra tänkbara utvägar vore att fonden övertoge

delar av bankernas obligationsinnehav och att specialinstitut för kreditgivning

till företag bildades under bankernas medverkan och med medel från

fonden såsom bas. Utskottet anser det angeläget med en snar utredning av

dessa och liknande uppslag.

Flera av de förslag som behandlats ovan ter sig särskilt betydelsefulla

för de mindre och medelstora företagen. Speciella åtgärder i syfte att tillgodose

dessa företags kapitalbehov har dessutom begärts dels i de redan

berörda motionerna I: 657 och II: 835, dels i motionerna I: 666 och II: 849,

vari föreslås inrättande av ett emissionsinstitut, avsett att tillhandahålla

riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag, samt I: 667 och

II: 846, vari bi. a. familjeföretagens problem diskuteras.

De mindre och medelstora företagen befinner sig i fråga om finansierings
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1968

möjligheter avgjort i ett sämre läge än de större företagen. Deras självfinansieringsförmåga

är lägre, och det ställer sig svårare för dem att erhålla kapitaltillskott

utifrån. Samtidigt är det obestridligt att dessa förslag generellt

sett utgör ett mycket dynamiskt element inom näringslivet. Reformarbetet

på kredit- och kapitalmarknaden bör därför särskilt ta sikte på att skapa

bättre finansieringsförhållanden för de mindre och medelstora företagen.

Bland de åtgärder som i synnerhet förtjänar prövas är tillskapandet av emissionsinstitut

och investeringsbolag med verksamheten inriktad på denna

företagsgrupp. Utskottet vill härvidlag betona skillnaden mellan å ena sidan

investeringsbolag som begränsar sina aktieförvärv till minoritetsposter,

såsom förutsatts bli regeln för de i motionerna I: 657 och II: 835 föreslagna

bolagen, och å andra sidan investeringsbolag som på det i motionerna 1: 667

och II: 846 kritiserade sättet skaffar sig dominerande intressen i olika

mindre företag och därmed framstår som instrument för ökad maktkoncentration

och försvagad konkurrens.

AB Industrikredits och AB Företagskredits verksamhet behandlas i motionerna

I: 657 och II: 835. Bl. a. förordas där förhandlingar om en utökning

av aktiekapitalet i de båda instituten. Behov därav synes för närvarande

inte föreligga. Däremot bör utan dröjsmål vidtas åtgärder dels för att liberalisera

deras säkerhetsbestämmelser och dels för att öka deras utredningskapacitet,

så att låneärendena kan få en snabbare behandling än för närvarande.

De uppslag till reformer i syfte att förbättra näringslivets kapitalförsörjning

som här behandlats bör enligt utskottets mening helst prövas inom ramen

för en samlad parlamentarisk utredning, såsom föreslagits i motionerna

I: 657 och II: 835. Vissa utredningsuppgifter kan dock böra tagas upp i

annat sammanhang. Detta gäller främst spörsmålet om kanalisering av medel

från allmänna pensionsfonden till näringslivet genom kreditmarknadsinstituten.

Att ange vägar härför måste ingå i programmet för den utredning

rörande frågor om allmänna pensionsfondens förvaltning som enligt

vad utskottet tidigare (uti. 1967:49) meddelat är att emotse. Utskottet vill

här ytterligare understryka att det är angeläget att denna utredning snarast

kommer till stånd.»;

dels att utskottet under A. bort hemställa,

»A. att riksdagen med bifall till följande motioner, nämligen
a)

I: 657 och II: 835, såvitt nu är i fråga;

b) I: 182 och II: 238, såvitt nu är i fråga;

c) I: 130 och II: 204;

d) I: 666 och II: 849; samt

e) I: 667 och II: 846,

hos Kungl. Maj :t hemställer om skyndsam parlamentarisk

utredning av frågor rörande näringslivets kapitalförsörjning

i enlighet med vad utskottet ovan anfört;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.