Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om teknisk utredning av cn inkomstpolitik.

1968-04-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:26, Utlåtande i anledning av motioner om teknisk utredning av cn inkomstpolitik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1968

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av motioner om teknisk utredning av cn

inkomstpolitik.

I motionerna I: 671 av herrar Åkerlund och Enarsson och II: 833 av herr

Carlshamre hemställes, att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t skall anhålla

om en teknisk utredning av en inkomstpolitik i syfte att nå stabilitet

i ekonomin och förbättring av sysselsättningen.

Fullmäktige i riksbanken har efter remiss avgivit yttrande över motionerna.

Motionerna

I motionerna uttalas oro över att lönsamheten i företagen nedgått och

beklagas att läget nu kännetecknas av företagsnedläggelser och arbetslöshet.

Det framhålles att en generell förbättring av lönsamheten är nödvändig

och att i detta sammanhang inkomstpolitiken spelar sin givna roll. Motionärerna

erinrar om att diskussioner förts mellan arbetsmarknadens parter

för att söka anpassa lönepolitiken till samhällsekonomiska krav. De betonar

värdet av fria förhandlingar och fria överenskommelser men understryker

också att det, om arbetsmarknadens parter »lönar sig själva ut ur marknaden»,

ligger utanför statens förmåga att hjälpa dem in igen. Problemet

säges gälla att få till stånd en inkomstutveckling som står i samklang med

realiteterna i samhällsekonomin. En målsättning och en teknisk genomgång

av förfarandet för stabilisering av löner och priser efterlyses, och en

statlig medverkan härtill säges vara av värde. Motionärerna understryker

att de på intet sätt förordar en statlig dirigering av inkomsterna.

Anteckningar om begreppet inkomstpolitik

Med inkomstpolitik torde i regel, såsom bankoutskottet framhöll i sitt

utlåtande 1965 nr 15, avses att statsmakterna direkt medverkar i inkomstavgörandena

i samhället. I motioner 1966 (1: 559 och 11:658) av samma

innebörd som de nu förevarande definierades inkomstpolitik som »en uppfattning

om önskvärdheten av en viss inkomstutveckling». En inkomstpolitik

torde definitionsmässigt böra avse inte bara löneinkomster utan också

företagarinkomster, kapitalinkomster etc.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1968

I andra länder bär skilda slags åtgärder betecknats som uttryck för en

inkomstpolitik. Å ena sidan har det kunnat röra sig om mera långtgående

statliga ingripanden. Sålunda bar i Storbritannien bl. a. så sent som 1966

tillämpats löne- och prisstopp och i Norge sedan många år förekommit s. k.

samlade inkomstuppgörelser, i vilka regeringen deltagit och som innefattat

förutom löneavtal även överenskommelser mellan staten och jordbruksoch

fiskeriorganisationerna. Å andra sidan har det kunnat röra sig om en

blott »indikativ» inkomstpolitik, såsom i Frankrike, där riktlinjer för inkomstförändringarna

givits genom uppgifter i de statliga femårsplanerna

för den ekonomiska och sociala utvecklingen, och i USA, där presidenten

under 1960-talet vid olika tillfällen sökt genom s. k. guideposts av rent informativ

natur styra pris- och löneutvecklingen.

Bankofullmäktige

Bankofullmäktige framhåller att de tidigare berört den inkomstpolitiska

problematiken i yttranden till bankoutskottet 1964 och 1967. Fullmäktige

hänvisar nu till sina i dessa yttranden framförda synpunkter, vilka enligt

fullmäktiges mening alltjämt är giltiga.

Det år 1964 avgivna yttrandet, som i sin helhet återges i utskottets utlåtande

1964 nr 18, avsåg motioner vari yrkats att en allsidig utredning

skulle tillsättas med uppgift att undersöka de med pris- och inkomstbildningen

sammanhängande problemen. Fullmäktige avvisade tanken på en

allmän utredning om dessa frågor under hänvisning till det omfattande utredningsarbete

som redan utförts. Däremot, anförde fullmäktige, kunde »det.

möjligen med viss rätt göras gällande, att en speciell, närmast teknisk utredning

i sammanhanget kunde vära motiverad».

I det år 1967 avgivna yttrandet (BaU 1967: 82, s. 14 f.), vilket avsåg motioner

av samma innebörd som de nu förevarande, åberopade fullmäktige

vad de uttalat i ämnet år 1964 och påtalade därutöver bl. a. den motsägelse

som kom till uttryck när i motionerna å ena sidan efterlystes åtgärder för

att komma fram till en inkomstpolitik, å andra sidan med emfas betonades

att egentliga förändrande ingrepp i det nuvarande systemet för inkomstavgörandena

i samhället inte vore acceptabla.

Erinras må om alt bankofullmäktige även år 1965 av utskottet anmodades

att avge yttrande över motioner i samma ämne (BaU 1965: 15). Fullmäktige

avstod då från att yttra sig och hänvisade till vad de anfört år 1964.

Två av fullmäktige, herrar Wickman och Hans Gustafsson, vilka inte hade

deltagit i frågans behandling år 1964, tog emellertid i ett särskilt yttrande

avstånd från tanken på eu inkomstpolitik, för så vitt denna skulle syfta till

att genom överläggningar och förhandlingar fastställa utrymmet för lönestegringar.

En sådan politik vore, framhöll de, inte bara orealistisk utan även

ineffektiv, bl. a. därför att den inte kunde påverka den löneglidning som äger

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1968

3

rum mellan och vid sidan av avtalen. De underströk vidare att en inkomstpolitik

inte skulle kunna ersätta annan stabilitetsskapande ekonomisk

politik.

Tidigare behandling av frågan

Såsom delvis framgått av det föregående har frågan om en teknisk utredning

av en inkomstpolitik sedan år 1964 årligen behandlats inom riksdagen.

I enlighet med vad bankoutskottet hemställt har riksdagen därvid

genomgående avvisat de framlagda förslagen.

I det utlåtande vari ämnet berördes 1964 (nr 18) erinrade utskottet om

att löneglidningen spelar stor roll för den totala löneökningen, en omständighet

som medför att en politik riktad endast mot avtalsmässiga lönestegringar

knappast skulle få avsedd verkan.

Vid 1965 års riksdag väcktes motioner, vari föreslogs en teknisk utredning''

av en inkomstpolitik och hänvisades till vad bankofullmäktige uttalat

i detta ämne 1964. Motionerna remissbehandlades, varvid de avstyrktes av

bl. a. arbetsmarknadsorganisationerna. Utskottet (uti. 1965:15) uttalade

— i anledning även av andra motioner — att införandet av en ordning enligt

vilken statsmakterna mer eller mindre bestämt fastställer utrymmet för

lönestegringarna skulle vara eu reform som kunde beräknas få klart negativa

verkningar.

Vid sin behandling av frågan år 1966 (uti. nr 25) berörde utskottet frågan

om inkomstpolitiska åtgärders effektivitet. Att, såsom föreslagits i de

då föreliggande motionerna, »formulera och klargöra en målsättning för

inkomstutvecklingen» utan att samtidigt etablera en ordning där fullföljandet

av denna målsättning också säkerställs kunde, ansåg'' utskottet, inte

bringa det samhällsekonomiska stabiliseringsproblemet närmare en lösning.

Utskottets avstyrkande av motsvarande förslag vid 1967 års riksdag'' (uti.

nr 32) baserades ånyo på en omfattande remissbehandling, varvid samma

i huvudsak negativa reaktion kom till uttryck som tidigare år.

Utskottet

Frågan om en teknisk utredning av en inkomstpolitik har, såsom framgår

av ovanstående redogörelse, behandlats av riksdagen varje år sedan

1964, varvid framställda förslag genomgående avvisats. Vid sin förnyade

prövning av frågan har utskottet inte funnit någon omständighet som talat

för att utskottet skulle föreslå riksdagen att frångå sina vid fyra tidigare

tillfällen fattade beslut i ämnet.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen avslår motionerna 1:671 och II: 833.

Stockholm den 2 april 1968

C. G. REGNÉLL

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 2t> år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h)*, Lundin (s), Stefanson (fp), Mattsson (ep)* och Brundin

(h);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Franzén i

Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Ekström

i Iggesund (s), Löfgren (fp) och Hyltander (fp)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) av herrar Åkerlund (h), Brundin (h) och Regnéll (h), vilka ansett att

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Frågan om en teknisk utredning av en inkomstpolitik har varit före i

riksdagen årligen sedan år 1964, varvid framställda förslag avvisats. Nya

skäl har emellertid tillkommit för den begärda utredningen. överläggningar

har ägt rum mellan arbetsmarknadens parter i syfte att anpassa lönebildningssystemet

till samhällsekonomins krav. Härvid har den inkomstpolitiska

målsättningen aktualiserats. Såsom bankofullmäktige ånyo understrukit

genom sitt nu avgivna yttrande har de senaste årens utveckling i

kostnads- och konkurrenshänseende gjort de inkomstpolitiska problemen

mera påträngande än tidigare. Erinras må också om den viktiga roll som

staten spelar i inkomstpolitiska sammanhang både i sin egenskap av arbetsgivare

och i sin egenskap av bidragsgivande instans.

Med hänsyn till vad här sagts finner utskottet det önskvärt att eu teknisk

utredning av en inkomstpolitik kommer till stånd. Utskottet hemställer

därför,

afl riksdagen med bifall till motionerna I: 671 och II: 833

hos Kungl. Maj :t anhåller om en teknisk utredning av eu

inkomstpolitik i syfte att nå stabilitet i ekonomin och förbättring

av sysselsättningen.»

2) av herrar Stefanson (fp) och Löfgren (fp).

ESSELTE AB. STHLM 63

814257

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.