Utlåtande i anledning av motioner om översyn av exportkreditfinansieringen in. in.
1968-04-18 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1968:28, Utlåtande i anledning av motioner om översyn av exportkreditfinansieringen in. in.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1968
I
Nr 28
Utlåtande i anledning av motioner om översyn av exportkreditfinansieringen
in. in.
I de likalydande motionerna 1:393 av herr Holmberg in. fl. och 11:491
av herr Bohman n\. fl. yrkas att riksdagen skall
1. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
a) förelägga 1968 års höstriksdag förslag om emissionskontrollens avskaffande,
b) låta företaga en översyn beträffande exportkreditfinansieringen i vad
avser såväl institutionell ram och formella regler som tillämpade arbetsformer,
2. i övrigt beakta vad i motionerna anförts.
Såvitt motionerna gäller frågan om emissionskontrollens avskaffande
torde de få behandlas i samband med Kungl. Maj :ts proposition nr 94, vari
bl. a. föreslås att lagen om räntereglering och emissionskontroll skall få
fortsatt giltighet.
Motionerna
I motionerna anges ett flertal förslag till åtgärder på den ekonomiska politikens
och näringspolitikens områden, avsedda att på längre sikt förbättra
näringslivets arbetsvillkor. Flera av dessa förslag utvecklas vidare i andra
motioner eller aktualiseras i senare sammanhang, varför hemställan i de
nu föreliggande motionerna har fått mera begränsad räckvidd.
Inledningsvis hänvisar motionärerna till den ökade arbetslösheten och
till den minskade ekonomiska framstegstakten i vårt land. Som huvudorsak
till sjunkande lönsamhet inom näringslivet anges den ogynnsamma inhemska
kostnadsutvecklingen. Läget säges påkalla kraftfulla insatser till
näringslivets stöd. Motionärerna kritiserar vissa uttalanden från regeringens
sida i den näringspolitiska debatten. Strukturrationaliseringen har enligt
deras mening på ett oriktigt sätt framställts som en huvudorsak till
det försämrade sysselsättningsläget, medan betydelsen av det höga kostnadsläget
i Sverige förbisetts. Två slags reformkrav betonas, nämligen å ena
sidan åtgärder av betydelse för den enskildes trygghet i en föränderlig ekonomi,
å andra sidan åtgärder för att förbättra det ekonomiska klimatet för
näringslivet. Den enskildes trygghet garanteras, framhålles det, i första
hand av företagsamhetens effektivitet och konkurrenskraft. Motionärerna
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 28
2
Bankoatskoileis utlåtande nr 28 år 1968
diskuterar särskilt skatte- och avgiftsreformer i syfte att underlätta företagens
konsolidering och utveckling. De förordar vidare en breddning och
aktivering av aktiemarknaden, en avveckling av valutaregleringen, en modernisering
av kreditmarknadslagstiftningen och en förbättring av de mindre
och medelstora företagens arbetsvillkor.
I fråga om det här aktuella av de båda reformkrav som återkommer i
motionernas hemställan anförs bl. a. följande.
Kredittiderna i den internationella handeln har under senare år avsevärt
förlängts, inte minst i samband med exporten till underutvecklade länder.
AB Svensk exportkredit, som tillkommit mot bakgrund av de kreditproblem
som sålunda skapats, har blott delvis fått sin kapacitet utnyttjad. En
jämn och konsekvent exportkreditgivningspolitik är betydelsefull. Möjligheter
bör föreligga att få förhandsbesked huruvida en viss finansiering kan
påräknas.
Uppgifter om AB Svensk exportkredit
AB Svensk exportkredit inregistrerades 1962. Bakgrunden till dess tillkomst
var att konkurrensen på utlandsmarknaderna under senare år kommit
alt i ökad utsträckning gälla även belåningsvillkoren. Kredittiderna hade
därigenom kommit att förlängas, vilket ställde avsevärda krav på exportföretagens
finansiella resurser. Då affärsbankerna inte hade lagenlig rätt
ati medge bundna krediter av erforderlig längd inrättade staten och affärsbankerna
gemensamt AB Svensk exportkredit för att skapa de institutionella
förutsättningar som krävdes för att lösa exportnäringens finansieringsproblem.
Bolagets huvudsakliga uppgift är att genom långivning medverka vid
finansiering av svensk export av varor och tjänster. Medel härför erhåller
bolaget genom egen upplåning. Maximitiden för lån från bolaget är 20 år.
Bolaget bär ett aktiekapital av 100 milj. kr., varav hälften tecknats av
staten. Dess utlåningskapacitet uppgår till över 700 milj. kr. Utlåningen under
åren 1965:—1967 var i runda tal resp. 115 milj. kr., 165 milj. kr. och
190 milj. kr. Summan av utestående lån var vid 1967 års utgång ca 460
milj. kr. Lånen har huvudsakligen gått till varvsindustrin.
Tidigare behandling av frågan
I partimotioner från högerpartiet våren 1967 i anledning av propositionen
om inrättande av Sveriges investeringsbank AB förekom bl. a. samma förslag
rörande exportkreditfinansieringen som det nu förevarande. Även
motiveringen var densamma. Bankoutskottet (uti. 1967:33, s. 20) uttalade
att motionärerna inte anfört några faktiska skäl för sitt yrkande och att
utskottet inte heller i annan ordning blivit övertygat om att den begärda
översynen var erforderlig. Utskottet avstyrkte därför motionerna i den
Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1968
3
aktuella delen. Högerpartiets representanter anförde i en reservation att de
fann motionärernas argument bärande och därför tillstyrkte att den begärda
översynen skulle komma till stånd. Riksdagen avslog motionsyrkandet.
Utskottet
AB Svensk exportkredit bär, såvitt utskottet kan bedöma, utvecklats
och kunnat bevilja krediter i takt med näringslivets efterfrågan. Motionärerna
har inte nu anfört några skäl för eu översyn beträffande exportkreditfinansieringen
utöver dem som åberopades förra året, då samma förslag
prövades och avslogs av riksdagen. Någon anledning till ändrat ställningstagande
från riksdagens sida föreligger enligt utskottets mening icke.
Vad som i övrigt anförts i motionerna torde inte påkalla yttrande i detta
sammanhang. Utskottet hemställer således,
att riksdagen avslår motionerna 1:393 och 11:491, såvitt
nu är i fråga.
Stockholm den 18 april 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s)*,
Åkerlund (h), Lundin (s), Stefanson (fp), Mattsson (ep) och Brundin (h)*;
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund
(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona
(s), Ekström i Iggesund (s) och Löfgren (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Åkerlund (h), Brundin (h) och Regnéll (h), vilka ansett att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»I årets finansplan betonas att det är en viktig uppgift för den ekonomiska
politiken att bevara jämvikten i bytesbalansen. Förhoppningarna om att detta
syfte skall kunna förverkligas grundas bl. a. på antagandet att exporten
skall fortsätta att växa mer än importen. En dylik positiv utveckling av vår
export är emellertid inte att räkna med utan vidare. Konkurrensen på exportmarknaden
är hård. Ett av problemen är den avsevärda förlängning av kredittiderna
i den internationella handeln som har inträtt under senare år,
4
Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1968
.särskilt när det gäller mera kostnadskrävande investeringar. Kredittider på
över tio år är, såsom framhålles i motionerna, inte ovanliga, och i samband
med exporten till underutvecklade länder kan ännu mycket längre krediter
förekomma. Även om bankerna numera har fått ökade möjligheter att lämna
långa krediter kan det inte anses vara en uppgift för dem att sörja för den
mycket långa exportfinansieringen.
Med hänsyn till vad nu sagts är det påfallande att AB Svensk exportkredit,
som staten och näringslivet tillsammans bildat för att medverka till att
lösa exportnäringens finansieringsproblem, inte har fått sin kapacitet fullt
utnyttjad. Anledningen härtill torde vara att söka i brister beträffande både
de formella föreskrifter som gäller och de arbetsformer som tillämpas. En
väsentlig förbättring skulle exempelvis inträda, om det bleve möjligt att erhålla
förhandsbesked om huruvida en viss finansiering kan påräknas.
Den översyn av exportkreditfinansieringen som motionärerna påkallar
synes sålunda angelägen. Förutom ett studium av hur AB Svensk exportkredits
verksamhet är reglerad och utformad i praktiken bör en sådan översyn
innefatta en inventering av de önskemål so® man inom exportföretagen
hyser rörande reformer på exportkreditfinansieringens område.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen med bifall till motionerna I: 393 och II: 491,
såvitt nu är i fråga, hos Ivungl. Maj :t hemställer om en
översyn beträffande exportkreditfinansieringen i enlighet
med vad utskottet här anfört.»
ESSELTE AB. STHLM S3
8142X1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.