Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om översyn av exportkreditfinansieringen in. in.

1968-04-18 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:28, Utlåtande i anledning av motioner om översyn av exportkreditfinansieringen in. in.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1968

I

Nr 28

Utlåtande i anledning av motioner om översyn av exportkreditfinansieringen

in. in.

I de likalydande motionerna 1:393 av herr Holmberg in. fl. och 11:491

av herr Bohman n\. fl. yrkas att riksdagen skall

1. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

a) förelägga 1968 års höstriksdag förslag om emissionskontrollens avskaffande,

b) låta företaga en översyn beträffande exportkreditfinansieringen i vad

avser såväl institutionell ram och formella regler som tillämpade arbetsformer,

2. i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

Såvitt motionerna gäller frågan om emissionskontrollens avskaffande

torde de få behandlas i samband med Kungl. Maj :ts proposition nr 94, vari

bl. a. föreslås att lagen om räntereglering och emissionskontroll skall få

fortsatt giltighet.

Motionerna

I motionerna anges ett flertal förslag till åtgärder på den ekonomiska politikens

och näringspolitikens områden, avsedda att på längre sikt förbättra

näringslivets arbetsvillkor. Flera av dessa förslag utvecklas vidare i andra

motioner eller aktualiseras i senare sammanhang, varför hemställan i de

nu föreliggande motionerna har fått mera begränsad räckvidd.

Inledningsvis hänvisar motionärerna till den ökade arbetslösheten och

till den minskade ekonomiska framstegstakten i vårt land. Som huvudorsak

till sjunkande lönsamhet inom näringslivet anges den ogynnsamma inhemska

kostnadsutvecklingen. Läget säges påkalla kraftfulla insatser till

näringslivets stöd. Motionärerna kritiserar vissa uttalanden från regeringens

sida i den näringspolitiska debatten. Strukturrationaliseringen har enligt

deras mening på ett oriktigt sätt framställts som en huvudorsak till

det försämrade sysselsättningsläget, medan betydelsen av det höga kostnadsläget

i Sverige förbisetts. Två slags reformkrav betonas, nämligen å ena

sidan åtgärder av betydelse för den enskildes trygghet i en föränderlig ekonomi,

å andra sidan åtgärder för att förbättra det ekonomiska klimatet för

näringslivet. Den enskildes trygghet garanteras, framhålles det, i första

hand av företagsamhetens effektivitet och konkurrenskraft. Motionärerna

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoatskoileis utlåtande nr 28 år 1968

diskuterar särskilt skatte- och avgiftsreformer i syfte att underlätta företagens

konsolidering och utveckling. De förordar vidare en breddning och

aktivering av aktiemarknaden, en avveckling av valutaregleringen, en modernisering

av kreditmarknadslagstiftningen och en förbättring av de mindre

och medelstora företagens arbetsvillkor.

I fråga om det här aktuella av de båda reformkrav som återkommer i

motionernas hemställan anförs bl. a. följande.

Kredittiderna i den internationella handeln har under senare år avsevärt

förlängts, inte minst i samband med exporten till underutvecklade länder.

AB Svensk exportkredit, som tillkommit mot bakgrund av de kreditproblem

som sålunda skapats, har blott delvis fått sin kapacitet utnyttjad. En

jämn och konsekvent exportkreditgivningspolitik är betydelsefull. Möjligheter

bör föreligga att få förhandsbesked huruvida en viss finansiering kan

påräknas.

Uppgifter om AB Svensk exportkredit

AB Svensk exportkredit inregistrerades 1962. Bakgrunden till dess tillkomst

var att konkurrensen på utlandsmarknaderna under senare år kommit

alt i ökad utsträckning gälla även belåningsvillkoren. Kredittiderna hade

därigenom kommit att förlängas, vilket ställde avsevärda krav på exportföretagens

finansiella resurser. Då affärsbankerna inte hade lagenlig rätt

ati medge bundna krediter av erforderlig längd inrättade staten och affärsbankerna

gemensamt AB Svensk exportkredit för att skapa de institutionella

förutsättningar som krävdes för att lösa exportnäringens finansieringsproblem.

Bolagets huvudsakliga uppgift är att genom långivning medverka vid

finansiering av svensk export av varor och tjänster. Medel härför erhåller

bolaget genom egen upplåning. Maximitiden för lån från bolaget är 20 år.

Bolaget bär ett aktiekapital av 100 milj. kr., varav hälften tecknats av

staten. Dess utlåningskapacitet uppgår till över 700 milj. kr. Utlåningen under

åren 1965:—1967 var i runda tal resp. 115 milj. kr., 165 milj. kr. och

190 milj. kr. Summan av utestående lån var vid 1967 års utgång ca 460

milj. kr. Lånen har huvudsakligen gått till varvsindustrin.

Tidigare behandling av frågan

I partimotioner från högerpartiet våren 1967 i anledning av propositionen

om inrättande av Sveriges investeringsbank AB förekom bl. a. samma förslag

rörande exportkreditfinansieringen som det nu förevarande. Även

motiveringen var densamma. Bankoutskottet (uti. 1967:33, s. 20) uttalade

att motionärerna inte anfört några faktiska skäl för sitt yrkande och att

utskottet inte heller i annan ordning blivit övertygat om att den begärda

översynen var erforderlig. Utskottet avstyrkte därför motionerna i den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1968

3

aktuella delen. Högerpartiets representanter anförde i en reservation att de

fann motionärernas argument bärande och därför tillstyrkte att den begärda

översynen skulle komma till stånd. Riksdagen avslog motionsyrkandet.

Utskottet

AB Svensk exportkredit bär, såvitt utskottet kan bedöma, utvecklats

och kunnat bevilja krediter i takt med näringslivets efterfrågan. Motionärerna

har inte nu anfört några skäl för eu översyn beträffande exportkreditfinansieringen

utöver dem som åberopades förra året, då samma förslag

prövades och avslogs av riksdagen. Någon anledning till ändrat ställningstagande

från riksdagens sida föreligger enligt utskottets mening icke.

Vad som i övrigt anförts i motionerna torde inte påkalla yttrande i detta

sammanhang. Utskottet hemställer således,

att riksdagen avslår motionerna 1:393 och 11:491, såvitt

nu är i fråga.

Stockholm den 18 april 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s)*,

Åkerlund (h), Lundin (s), Stefanson (fp), Mattsson (ep) och Brundin (h)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund

(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Ekström i Iggesund (s) och Löfgren (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Åkerlund (h), Brundin (h) och Regnéll (h), vilka ansett att

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I årets finansplan betonas att det är en viktig uppgift för den ekonomiska

politiken att bevara jämvikten i bytesbalansen. Förhoppningarna om att detta

syfte skall kunna förverkligas grundas bl. a. på antagandet att exporten

skall fortsätta att växa mer än importen. En dylik positiv utveckling av vår

export är emellertid inte att räkna med utan vidare. Konkurrensen på exportmarknaden

är hård. Ett av problemen är den avsevärda förlängning av kredittiderna

i den internationella handeln som har inträtt under senare år,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1968

.särskilt när det gäller mera kostnadskrävande investeringar. Kredittider på

över tio år är, såsom framhålles i motionerna, inte ovanliga, och i samband

med exporten till underutvecklade länder kan ännu mycket längre krediter

förekomma. Även om bankerna numera har fått ökade möjligheter att lämna

långa krediter kan det inte anses vara en uppgift för dem att sörja för den

mycket långa exportfinansieringen.

Med hänsyn till vad nu sagts är det påfallande att AB Svensk exportkredit,

som staten och näringslivet tillsammans bildat för att medverka till att

lösa exportnäringens finansieringsproblem, inte har fått sin kapacitet fullt

utnyttjad. Anledningen härtill torde vara att söka i brister beträffande både

de formella föreskrifter som gäller och de arbetsformer som tillämpas. En

väsentlig förbättring skulle exempelvis inträda, om det bleve möjligt att erhålla

förhandsbesked om huruvida en viss finansiering kan påräknas.

Den översyn av exportkreditfinansieringen som motionärerna påkallar

synes sålunda angelägen. Förutom ett studium av hur AB Svensk exportkredits

verksamhet är reglerad och utformad i praktiken bör en sådan översyn

innefatta en inventering av de önskemål so® man inom exportföretagen

hyser rörande reformer på exportkreditfinansieringens område.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 393 och II: 491,

såvitt nu är i fråga, hos Ivungl. Maj :t hemställer om en

översyn beträffande exportkreditfinansieringen i enlighet

med vad utskottet här anfört.»

ESSELTE AB. STHLM S3

8142X1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.