Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla dels om utredning rörande småföretagsamhetens villkor och förutsättningar samt nyetablerandets problematik, dels att härav föranledda förslag till främjande av nyetablering i näringslivet måtte föreläggas riksdagen snarast möjligt. Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från statens institut för hantverk och industri

1968-04-18 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:30, Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla dels om utredning rörande småföretagsamhetens villkor och förutsättningar samt nyetablerandets problematik, dels att härav föranledda förslag till främjande av nyetablering i näringslivet måtte föreläggas riksdagen snarast möjligt. Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från statens institut för hantverk och industri

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 30 -31

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1968

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående de

mindre företagen m. in.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang

dels de likalydande motionerna I: 396 av herr Ottosson m. fl. och II: 496

av herr Nordgren m. fl., vari yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

skall hemställa om en allsidig utredning rörande förutsättningarna för

den mindre företagsamheten i enlighet med de riktlinjer och principer som

anförs i dessa motioner,

dels de likalydande motionerna 1:665 av herr Axel Kristiansson m.fl.

och 11:848 av herr Sjönell m.fl., vari yrkas att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall anhålla dels om utredning rörande småföretagsamhetens

villkor och förutsättningar samt nyetablerandets problematik, dels att härav

föranledda förslag till främjande av nyetablering i näringslivet måtte föreläggas

riksdagen snarast möjligt.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från statens institut

för hantverk och industri (SHI), Sveriges hantverks- och industriorganisation

(SHIO), Svensk industriförening, Sveriges grossistförbund och Sveriges

köpmannaförbund. Svensk industriförening bär bifogat en inom föreningen

gjord undersökning rörande plastindustrins finansiering 1961—1966.

Motionerna

Motionerna 1: 396 och II: 496 innehåller en omfattande översikt över frågor

rörande de mindre företagen. Mindre företag definieras — med vissa

reservationer — såsom företag med en personalstyrka av mindre än 50 personer.

Vad gäller de anställdas ställning i sådana företag berörs bl. a. frågan

om delägarskap. Olika företagsekonomiska och samhällsekonomiska

aspekter behandlas, däribland relationen mellan företagsstorlek och lönsamhet

samt verkningarna för de mindre företagen av en svensk anslutning till

en europeisk stormarknad. En mera aktiv lokaliseringspolitik betecknas som

erforderlig; medelstora tätorter bör därvid gynnas framför storstäderna.

Efter ett konstaterande av vilka bördor samhället genom socialförsäkring,

arbetstidsreglering etc. lägger på företagen rekommenderas en väsentligt

utvidgad samhällelig insats på företagarutbildningens område. Förutsättningarna

för effektiv förmedling av nya forskningsrön till de mindre före1

—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 30—31

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande nr SO år 1968

tagen anges vara i behov av utredning. Ett utförligt avsnitt ägnas åt finansieringsfrågor;

här berörs bl. a. avvägningen mellan självfinansiering och extern

finansiering, åtgärder för att trygga familjeföretagens fortbestånd, möjligheterna

till kapitaltillförsel mot aktier och participating debentures, tillgången

på rörelsekredit och principerna för kreditbedömning. En bolagsform

vid sidan av aktiebolagsformen efterlyses. Slutligen säges att statliga

och kommunala företags verksamhet inom olika områden snedvrider konkurrensen

och diskriminerar det enskilda näringslivet.

I motionerna I: 665 och II: 848 uttalas att nyetablering har stor betydelse

för näringslivets förnyelse och utveckling men att detta är föga beaktat vid

näringspolitikens utformning. Antalet företagsnedläggelser har, påpekar

motionärerna, stigit kraftigt under 1960-talet, medan antalet nyetableringar

inte har ökat i samma takt. Vad som görs för att förbättra betingelserna för

de mindre företagen medför, framhåller de, bättre betingelser även för

nyetablering; härvidlag pekas på kreditpolitik, skattepolitik, företagarutbildning,

rådgivningsverksamhet etc. Kunskapen om småföretagen och deras

förutsättningar är emellertid enligt motionärernas mening otillräcklig

för att man skall få fram säkra underlag för relevanta åtgärder. En kartläggning

i dessa hänseenden, bl. a. beträffande nyetableringens problematik,

betecknas därför som angelägen. Bland faktorer som indirekt påverkar nyetableringen

nämns särskilt attityden till etablering som företagare och till

företagande över huvud taget, vilken enligt motionärerna ofta är negativ,

något som samhället säges böra motverka.

Tidigare behandling av likartade motioner

Vid 1966 års riksdag väcktes motioner som var väsentligen likartade med

de nu föreliggande motionerna I: 396 och II: 496 och vid 1967 års riksdag

motioner som med undantag för den sammanfattande avslutningen och hemställans

utformning var likalydande med dessa (BaU 1966:32, 1967:57).

Över de förstnämnda motionerna inkom till bankoutskottet efter remiss

yttranden från ett stort antal myndigheter samt organisationer representerande

kreditinstitut, de mindre industriföretagen och handeln, däribland

flertalet handelskamrar. Det förslag som framlagts om en allsidig utredning

rörande de mindre företagen tillstyrktes av en minoritet bland remissinstanserna,

däribland bankinspektionen, Sveriges hantverks- och industriorganisation

(SHIO), Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund.

Flera remissinstanser yttrade sig över motionerna endast såvitt dessa berörde

deras speciella intresseområden. Bland dem som avstyrkte förslaget

om utredning fanns kommerskollegium och de flesta av de handelskamrar

som yttrat sig samt Svensk industriförening.

Utskottet deklarerade inledningsvis att det i väsentliga delar kunde instämma

i den grundläggande värdering av de mindre företagens betydelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1968

3

som kommit till uttryck i motionerna. Vidare erinrades om en råd åtgärder

av betydelse för de mindre och medelstora företagens finansiering som vidtagits

under senare år, såsom inrättandet av AB Företagskredit och de särskilda

kreditinstituten för lantbruksnäringarna, utvidgningen av AB Industrikredits

utlåningskapacitet, ökningen av det genom företagareföreningarna

förmedlade kreditstödet till hantverk och småindustri samt införandet

av nya bestämmelser om bundna lån i bankerna. Vad gällde det i motionerna

påtalade behovet av en intensifierad utbildningsverksamhet i bl. a. ekonomiska

och administrativa ämnen för ledare av mindre företag hänvisade utskottet

till de insatser som gjordes på detta område av såväl statliga organ som

småföretagens egna organisationer. Om de mindre företagen mött svårigheter

i sin kredit försörj ning var detta enligt utskottets mening främst ett

uttryck för den restriktiva kreditpolitik som det varit nödvändigt att föra.

De problem som var förknippade med dessa företags kreditförsörjning ansågs

i övrigt vara föremål för intresse i sådan utsträckning att det inte vore

påkallat att tillsätta någon ny utredning i ämnet. Motionärerna hade vidare

önskat utredning av frågan om vilka former av konkurrensbegränsning som

förelåg till följd av statliga företags uppträdande och på grund av statsmakternas

allmänna ekonomiska politik. Utskottet konstaterade härvidlag

att den ekonomiska politiken var inriktad på att främja en fri konkurrens

inom näringslivet och att de konkurrensbegränsningar som likväl upprätthölls

delvis finge betraktas som ett uttryck för att hänsynstaganden till särskilda

befolkningsgrupper eller till ekonomiska rationalitetsförhållanden

etc. ansetts böra väga tyngre än önskemålet om en fri konkurrens.

Oavsett vilka skäl som kunde tala för en utredning av de olika frågor som

berörts i motionerna skulle det, förklarade utskottet avslutningsvis, knappast

kunna vara genomförbart att inom en utrednings ram på ett fruktbart

sätt syssla med hela det angivna frågekomplexet. En minoritet, bestående

av utskottets borgerliga ledamöter, reserverade sig till förmån för förslaget

om en samlad utredning rörande de små och medelstora företagen. En sådan

förmenades kunna på ett mera fullständigt sätt än tidigare genomförda

utredningar ge underlag för ett konstruktivt reformprogram till fromma för

de mindre företagen. Biksdagen avslog motionerna, såsom utskottsmajoriteten

föreslagit.

I sill utlåtande i samma ämne 1967 lämnade utskottet ett referat av det

betänkande (SOU 1967:40) som 1962 års företagareföreningsutredning

framlagt med förslag till reformer i fråga om de statliga åtgärderna till

stöd för de mindre och medelstora företagen. Utskottet tillstyrkte denna

gång att riksdagen skulle hos Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig utredning

rörande förutsättningarna för den mindre företagsamheten. Med bifall

till eu reservation av utskottets socialdemokratiska ledamöter beslöt

emellertid riksdagen att avslå motionerna. I reservationen anfördes synpunkter

liknande dem varpå utskottet föregående år stött sin hemställan

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 30—31

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1968

om avslag på motsvarande yrkande. Dessutom hänvisades till 1962 års företagareföreningsutrednings

förslag och till vissa pågående utredningar. Den

i motionerna I: 396 och II: 496 berörda frågan om vissa landstings och kommuners

upphandling från Landstingens inköpscentral har utskottet utförligt

behandlat i sitt utlåtande nr 56 år 1967.

Vissa pågående utredningar och framlagda förslag

Utredningsarbete har under de senaste åren i en rad skilda sammanhang

ägnats åt frågor som mer eller mindre direkt berör de mindre företagen.

I vissa fall pågår utredningsarbetet, i andra fall har det utmynnat

i betänkanden, av vilka vissa också föranlett proposition till riksdagen.

På grundval av 1962 års företagareföreningsutrednings betänkande (SOU

1967:40) bär i propositionen nr 61 framlagts förslag till riktlinjer för

företagareföreningarnas fortsatta verksamhet. Föreningarnas rådgivningsoch

konsultverksamhet avses bli förstärkt i syfte att främja rationalisering

av mindre företag och underlätta för dessa att få experthjälp i tekniska och

ekonomiska frågor. I fråga om föreningarnas kreditstödjande och kreditförmedlande

verksamhet föreslås vissa reformer, bl. a. höjda beloppsgränser.

En samordning och effektivisering av det statliga stödet till teknisk

forskning och industriellt utvecklingsarbete föreslås i propositionen nr 68.

Förslaget innefattar inrättandet av dels ett centralt organ, styrelsen för teknisk

utveckling, som bl. a. skall svara för rådgivnings- och kontaktverksamhet

i syfte att underlätta överföring av tekniska innovationer till ekonomisk

exploatering, för stöd åt uppfinnarverksamhet och för informations-

och dokumentationstjänst, dels ett statligt utvecklingsbolag som bl. a.

skall medverka i innovationsverksamhet genom att initiera och genomföra

projekt med satsande av eget kapital. Bland tänkbara former för samverkan

mellan utvecklingsbolaget och det privata näringslivet nämns kapitaltillskott

till expansiva mindre företag genom förvärv av aktier i syfte alt skapa garantier

för att tillräckliga finansiella, administrativa och tekniska resurser

erhålls för krävande utvecklingsprogram.

Yrkesutbildningsberedningen framlade hösten 1967 ett betänkande (SOU

1967: 48) med bl. a. förslag till läroplaner för yrkesutbildningen. En på betänkandet

grundad proposition om reformering av yrkesskolan är alt vänta

vid slutet av innevarande riksdags vårsession. I ett betänkande i år avser

beredningen att lägga fram förslag angående olika former av samverkan

mellan skola och näringsliv.

Kreditinstitututredningen har framlagt ett betänkande om samordnad

banklagstiftning (SOU 1967: 64), vari bl. a. föreslås väsentligt vidgade möjligheter

för kreditinstituten alt lämna kredit utan särskild säkerhet samt

möjlighet för bankerna att garantera aktieemission. En proposition på grundval

av betänkandet väntas föreligga vid höstsessionen av årets riksdag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1968

5

En översyn av aktiebolagslagstiftningen pågår inom den år 1960 tillkallade

aktiebolagsutredningen, vilken har till uppgift att i samråd med

motsvarande utredningar i de övriga nordiska länderna utarbeta en enhetlig

nordisk aktiebolagslagstiftning.

Företagsbeskattningens framtida utformning utredes sedan 1960 av företagsskatteutredningen,

som närmast kommer att avge betänkande angående

ändrade avskrivningsregler m. in. för fast egendom.

En år 1967 tillsatt utredning rörande statens institut för hantverk och

industri (SHI-utredningen) skall i första hand pröva hur institutet bäst

kan medverka till ett effektivt och rationellt utnyttjande av samhällets personella

och ekonomiska resurser inom utbildnings-, rådgivnings- och provningsverksamheten

med särskild inriktning på de mindre och medelstora

företagens behov.

För utredning rörande utformningen av den fortsatta lokaliseringspolitiska

stödverksamheten tillkallades i december 1967 en sakkunnig, som vid

sin sida har en rådgivande nämnd med parlamentarisk förankring. Eu redogörelse

för utredningsdirektiven och för annan utredningsverksamhet avseende

det lokaliseringspolitiska stödet har utskottet lämnat i ett tidigare

utlåtande i år, nr 14.

Remissyttrandena

Remissinstanserna ansluter sig allmänt till den värdering av de min dre

företagens betydelse som kommer till uttryck i motionerna.

De understryker också att det är angeläget med samhälleliga åtgärder som

stärker dessa företags ställning och tryggar deras fortbestånd.

Vad gäller ämnets företagsekonomiska och samhällsekonomiska

aspekter anför Svensk industriförening under åberopande

av den undersökning som inom föreningen gjorts rörande plastindustrin

att i varje fall inom expansiva branscher, där nyetableringsfrekvensen är

hög, småföretagen tycks ha mycket god lönsamhet. I andra branscher, t. ex.

textil- och konfektionsindustri!!, där marknadsläget under senare tid varit

pressat, säges de små företagsenheterna ha lättare än de stora eller medelstora

att överleva och anpassa sin produktion efter snabbt växlande marknadsbetingelser.

Till förklaring härav anföres:

Enligt föreningens uppfattning hänger frågan om den optimala företagsstorleken

direkt samman med det behov av styrning ett företag har. Ett

småföretag är i allmänhet som effektivast när företagsledaren i stort sett

ensam styr företaget. Den maximala storleken på ett industriföretag där

företagsledaren själv svarar för inköp, försäljning, projektering och driftledning

torde i de flesta branscher ligga mellan 40—SO anställda. Överskrides

denna »gräns» tillkommer en språngkostnad för tjänst! män avseende

en eller flera av ledningsfunktionerna. Den typ av styrning som uppstår är

storföretagets, vilket också kräver storföretagets resurser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1968

Från samhällsekonomisk synpunkt är, säger föreningen, småföretagens

lönsamhet den centrala frågan. En utredning bör kunna ge vägledning för

bedömning av.värdet av t. ex. strukturrationaliseringar syftande till större

produktionsenheter.

Föreningen berör också de mindre företagens roll inom lokaliseringspolitiken

och framhåller att en ort med flera småföretag har ett betydligt tryggare

sysselsättningsläge än en lika stor ort med enbart ett eller ett par stora

företag. Även faktorer som inkomst och social struktur talar enlist föreningens

mening till småföretagsortens fördel. Därför efterlyses en förändring

av det allmännas attityd till de små företagen, så att nyetablering av sådana

företag utanför storstadsregionerna stimuleras.

Sueriges hantverks- och industriorganisation (SHIO) understryker också

den mindre företagsamhetens betydelse för att differentiera och decentralisera

näringslivet. Nyföretagsamheten inom denna sektor medverkar i hög

grad, påpekar SHIO, till en spridning av företagslokaliseringen, varigenom

nya arbetstillfällen uppkommer. Även statens institut för hantverk och industri

(SHI) betonar att de mindre företagen är ett gott objekt för lokaliseringspolitiken.

Som utmärkande för dem nämner SHI flexibel produktionsinriktning,

lokal rörlighet, benägenhet för innovationer och känsla för

goda företagsidéer.

Sveriges köpmannaförbund anför att förbundet genom aktivt samarbete

med statliga och kommunala myndigheter deltar i lokaliseringspolitiken.

Förbundet framhåller också, att 70 procent av detaljhandeln omhänderhas

av större och mindre köpmannaföretag samt köpmannaägda butikskedjor.

De stora varuhuskedjorna synes icke, säger förbundet, arbeta med lägre

marginaler och kostnader än övriga välskötta detaljhandelsföretag.

Rationaliseringsprocessen inom de mindre företagen måste, yttrar SHI,

intensifieras om dessa företag skall kunna hålla sin ställning inom samhällsekonomin.

I detta sammanhang framhåller institutet betydelsen av att

de mindre företagen i större utsträckning än hittills tar i anspråk den expertis

som utomstående konsultorgan kan erbjuda. Bl. a. pekas på företagareföreningarnas

och institutets egna resurser.

De utbildningsfrågor som behandlas i motionerna berörs särskilt

av SHI. Vad som anförs i motionerna I: C65 och II: 848 om den allmänna

attityden till företagare och företagsamhet är enligt SHI ett uttryck

för en alltför pessimistisk bedömning:

Den allmänna uppfattningen torde vara betydligt mera positiv såväl från

statsmakternas som allmänhetens sida. Detta är åtminstone institutets erfarenhet,

särskilt om företagarbegreppet sammankopplas med yrkesskicklighet

och yrkesmannastatus. Allmänhetens krav på yrkesinriktad service

är i växande och uppskattas alltmera, bl. a. till följd av de ökade insatserna

på konsumentupplysningens område. En ökad förståelse av företagsamheten

såsom sådan kan enligt institutets mening följa härav. Sagda förhål
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 80 år J968

landen hindrar emellertid icke, att inom skol- och yrkesundervisningen, yrkesorienteringen

in. in. upplysning ingående lämnas om företagsamheten,

företagarrollen o. d.

Mot här angivna bakgrund diskuterar SHI yrkesutbildningsberedningens

förslag till utbildningsplaner för den nya gymnasieskolan samt massmedias

insatser för att sprida kännedom om företagsamheten och dess förutsättningar.

Bl. a. hänvisas till en pågående radiokurs — delvis i form av ett

företagsspel — vilken tillkommit på initiativ av bl. a. SHI.

Institutet meddelar vidare att nyetablering av företag befrämjats genom

de kurser som institutet på arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag anordnat

inom norra stödområdet för företagsledare och presumtiva sådana. Verksamheten

föreslås bli utbyggd, även i övriga delar av landet. I fråga om

företagsledarutbildningen anför SHI vidare:

Verkningarna av den nya skolans genomförande torde —---så små
ningom

komma att medföra, att viss grundläggande ekonomisk-administrativ

utbildning tillföres de kategorier, som i framtiden kan beräknas i stor utsträckning

komma att rekrytera företagsledare. Dessa torde alltmera komma

att ha gymnasieutbildning-faekskola eller speciell yrkesutbildande skolning

inom gymnasieskolan såsom grund och därmed komma att besitta

viss grundläggande företagsekonomisk och företagsorganisatorisk skolning.

Man kan ej heller underlåta att notera den uppmärksamhet, som grundutbildning

inom företagsekonomi rönt inom folkbildningsarbetet och i olika

studieförbund m. in. samt inom massmedia----. Det är att förmoda, att

denna utveckling mot en bredare allmänbildning inom företagsekonomins

och företagsadministrationens område kommer att fortsätta.

Om sålunda grundutbildningen inom de för en företagsledare väsentliga

kunskapsområdena för närvarande är och i framtiden sannolikt blir bättre

än tidigare, kommer det å andra sidan att bli än mer nödvändigt att sörja

för en ändamålsenlig fort- och vidareutbildning för företagsledarna. Denna

fortbildning kommer givetvis att bli mera effektiv, om man kan förutsätta

att vissa grundläggande kunskaper inhämtats. Den tekniska och ekonomiska

utvecklingen inom företagen, som även kontinuerligt medför föränderlighet

inom administrationens och den ekonomiska redovisningens, inarknadsföreningens

m. fl. områden, kräver att en dylik fortbildning hålles på en hög

nivå och att den ledes av fullt kompetenta lärarkrafter, som kan lägga upp

flexibla och för den mindre företagsamhetens behov speciellt utarbetade

kurssystem.

Mot nu angivna bakgrund redogör SHI för den av institutet bedrivna kursverksamheten

samt för önskemål om den vidare utvecklingen av denna,

ett ämne som behandlas av SHI-utredningen 1967. I anslutning till vad som

anföres i motionerna I: 396 och II: 496 om de anställdas ställning i mindre

företag berör institutet också den betydelse som institutets kurser i personalledning

har för att främja införandet av en modern personalpolitik i

de mindre företagen.

Sveriges köpmannaförbund hänvisar till att förbundet med statligt stöd

bedriver en omfattande utbildningsverksamhet och uttalar även att för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskotteis utlåtande nr 30 år 1968

bundet har ett gött samarbete med de lokala skolmyndigheterna i fråga om

yrkesutbildningen.

Svensk industriförening anför beträffande utbildningsfrågorna följande:

Liksom begåvningar finns inom de flesta ämnesområden torde även begåvning

för en så komplex verksamhet som företagande vara en realitet.

Nuvarande skolsystem medför en uppenbar minskning av begåvningsreserven

bland verkmästare och arbetare som hittills i stor utsträckning varit

den sektor i arbetslivet från vilken företagare rekryterats. Framtidens industriföretagare

torde i stället i större utsträckning vara att finna bland ingenjörer

på alla nivåer. En konkret företagareutbildning för dessa måste till.

Endast genom att samhället accepterar småföretagarna som samhällsnyttiga

ocli önskvärda och tillhandahåller utbildningsmöjligheter för dessa kan

på sikt företagarbegåvningarna utnyttjas och denna värdefulla sektor av

näringslivet bibehållas.

SHIO vitsordar behovet av en ökad satsning från det allmännas sida på

företagarutbildning. Organisationen säger sig förutsätta att SHI-utredningen

1967 kommer att positivt behandla denna fråga. Dessutom uttalar SHIO —

liksom också SHI — att det är angeläget att företagarnas fortbildningskostnader

blir avdragsgilla vid taxeringen.

Vad som i motionerna 1: 396 och II: 496 anföres om den tekniska

forskningen berörs särskilt endast av SHI, som hänvisar till pågående

reformarbete på detta område samt redovisar sina i annat sammanhang

framförda synpunkter på behovet av en ökad dokumentations- och informationsverksamhet

med inriktning på de mindre företagen.

Motionärernas uttalanden i fråga om finansiering och f ö r e ta g sf

o r m e r har inte föranlett några mera omfattande kommentarer från remissorganens

sida.

Sveriges köpmannaförbund nämner att ett stort antal av de till förbundet

anslutna branschorganisationerna tillsammans med branschens leverantörer

kunnat etablera finansierings- och borgensinstitut, som säges i stort sett

fungera mycket tillfredsställande och utgöra värdefulla komplement till de

finansieringsmöjligheter som banker och vissa andra kreditinstitutioner erbjuder.

Förbundet konstaterar också att man inom detaljhandeln inte tillräckligt

uppmärksammat möjligheterna till långfristiga lån hos AB Industrikredit

och AB Företagskredit. Till väsentlig del anses dock det begränsade

utnyttjandet av dessa möjligheter bero på svårigheterna att uppbringa

erforderliga säkerheter för lånen. Det är emellertid inte otänkbart,

säger förbundet, att det kan vara möjligt att inom detaljhandeln vidta sådana

anordningar att man därigenom skulle kunna lösa säkerhetsproblemet.

Svensk industriförening yttrar i sistnämnda ämne följande:

Beträffande AB Industrikredit och AB Företagskredit föreligger enligt

föreningens uppfattning en uppenbar skillnad mellan dessa kreditinstituts

syfte och deras faktiska verksamhet. Om syftet är att förse mindre företag

med lånekapital bör detta klart utsägas i dessa instituts stadgar. För när
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1068

9

varande tolkas »mindre företag» såsom företag, vilka ej är börsnoterade,

vilket inneburit att endast ca 25 % av hittills utlånat kapital gått till företag

med mindre än 50 anställda.

Föreningen tillstyrker vidare det i motionerna 1: 396 och II: 496 framförda

förslaget om cn självfinansieringsfond och anför:

1 synnerhet i expansiva branscher med god lönsamhet lockas företagaren

ofta till köp av maskiner och inventarier av skatteskäl. Sådana köp kan i

vikande konjunkturläge försätta företaget i en likviditetskris. En självfinansieringsfond

skulle kunna tjäna det dubbla syftet att dels tjänstgöra

som likviditetsbuffert, dels bidraga till företagsekonomiskt riktigare investeringar.

Investeringsfonderna med sina 40-procentiga engångsavsättningar

till Riksbanken är av likviditetsskäl ej aktuella för dessa företag. Investeringsfonderna

bar också annat syfte nämligen som konjunkturpåverkande

instrument.

Sveriges grossistförbund vill komplettera motionärernas framställning genom

att framhålla de marknadsekonomiska frågornas vikt:

Företagens insatser på marknadssidan, som ofta måste bli kostnadskrävande,

är mycket betydelsefulla och måste beaktas på ett helt annat

sätt än tidigare vid den långfristiga kreditgivningen. Detta kan anföras

som ett exempel på att man vid bedömningen av företagens utvecklingsmöjligheter

måste fästa särskild uppmärksamhet på marknadssituationen. Även

om det föreligger tekniska möjligheter att tillverka eu viss produkt, är det

inte säkert att det finns marknadsmässiga förutsättningar att få avsättning

för den.

SH1 anser det inte nödvändigt att, såsom föreslagits i motionerna 1: 396

och II: 496, införa en ny och för de mindre företagen mera avpassad företagsform.

En omarbetning av aktiebolagslagen i syfte att förenkla formerna

för företag med mindre aktiekapital än uppskattningsvis 100 000 kr. torde

vara tillräcklig, säger institutet och påpekar att ämnet är föremål för aktiebolagsutredningens

uppmärksamhet.

Vad som i samma motioner anförs om konkurrensförhållanden

inom näringslivet föranleder instämmande från de mindre företagens

organisationer. SHIO yttrar härom:

SHIO vill också betona vikten av att konkurrensförhållandena mellan den

enskilda och den offentliga företagsamheten sker på sådana villkor, att full

konkurrensneutralitet iakttages. För den enskilda företagsamheten är det

oroande att skattelagarna utformas så att stat och kommun i vissa hänseenden

blir befriade från skattskyldighet, vilket försvårar den enskilda

sektorns konkurrensmöjligheter och innebär en diskriminering mot de enskilda

företagen. Enligt SHIO:s uppfattning bör all samhällelig företagsamhet,

som sker i konkurrens med det enskilda näringslivet, vara underkastad

samma skattskyldighet och i övrigt samma ekonomiska villkor, som gäller

för de enskilda företagen.

Svensk industriförening anför i detta ämne följande:

Den offentliga företagsamheten har på senare tid kommit att i allt större

utsträckning konkurrera med mindre industri. Förutom de i motione[rna]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1968

nämnda exemplen på olämplig konkurrensbegränsning härvidlag viil föreningen

peka på de skyddade verkstädernas stora lågprisutbud i vissa branscher,

samt den föreslagna utbyggnaden av Karlskronavarvets småbåtstillverkning.

Om det senare skall förverkligas torde en kris inom småbåtsvarven

med säkerhet vara att vänta. En mycket stor del av de aktuella småbåtsvarven

ligger i Norrland. En undersökning av de offentliga företagens

verksamhet ur konkurrenssynpunkt är därför väl motiverad.

Sveriges köpmannaförbund anser att det skulle vara tacknämligt om konkurrensbegränsningslagen

kompletterades med en bestämmelse mot prisdiskriminering.

En sådan bestämmelse skulle, säger förbundet, vara till

nytta även från samhällsekonomisk synpunkt.

De fyra tillfrågade organisationerna ställer sig alla mycket positiva till

motionärernas utredningsönskemål. Svensk industriförening och Sveriges

grossistförbund betecknar en utredning rörande de mindre företagens villkor

som angelägen. En samlad bild av arbetsbetingelserna för den mindre

företagsamheten saknas, framhåller den sistnämnda sammanslutningen. Ett

liknande uttalande gör SHIO:

Ehuru olika utredningar under det senaste årtiondel gjort specialundersökningar

beträffande vissa frågor, som berör såväl företagsamheten som

helhet som den mindre företagsamheten, synes det oss vara av värde om

en sammanställning kan ske inom ramen för en offentlig utredning av olika

näringspolitiska åtgärder, som sammantaget kan skapa bättre förutsättningar

för den mindre företagsamhetens utveckling.

SHIO poängterar också att utredningsarbetet måste genomföras skyndsamt.

En viss nyansering kommer till synes i Sveriges köpmannaförbunds sammanfattande

uttalande:

Åtskilliga av de problem som beröres i motionerna har sålunda föranlett

åtgärder, som medfört att problemen åtminstone delvis fått sin lösning. Del

ligger i sakens natur att genom den organiserade samverkan i olika former

som sker inom detaljhandeln, man kan räkna med att det blir möjligt att

framdeles uppnå ännu bättre resultat när det gäller att göra denna näringsgren

så effektiv och samhällsnyttig som möjligt.

Även om alltså detaljhandeln genom de enskilda företagens egna insatser

och i samverkan icke utan framgång tagit itu med den problematik som

behandlas i motionerna, skulle vi anse det vara i hög grad nyttigt att den

föreslagna utredningen kom till stånd. Vi föreställer oss att det genom en

sådan utredning skulle bli möjligt att åstadkomma både en kartläggning

av problemen i deras sammanhang och även riktlinjer för deras lösning,

antingen genom åtgärder från det allmännas sida eller genom ett fullföljande

av enskilda initiativ med syfte att främja och effektivisera den mindre

företagsamheten. 1 sistnämnda hänseende skulle en utredning säkerligen

verka stimulerande på åtskilliga av de åtgärder som vi här ovan berört.

SHI anser det välbetänkt att en utbyggnad av finansstatistiken inom

statistiska centralbyrån sker i syfte att lämna större kunskap och överblick

över den mindre företagsamheten. För ett klarläggande av dennas omfatt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr SO år 1968

11

ning och betydelse torde det, säger institutet, vara erforderligt att icke endast

veta antalet anställda per företagsenhet utan även omsättningens storlek,

eget kapital, produktionssortiment, del av marknaden m. m.

institutet noterar vidare att i dagens läge en genomgående kartläggning,

ocli strukturanalys av den mindre företagsamheten saknas. Sammanfattningsvis

konstaterar institutet att utredningar pågår eller förslag bearbetas

beträffande ett flertal av de frågor som berörs i motionerna. Institutet ställer

sig därför tveksamt till en så omfattande utredning som föreslås i motionerna

och anför:

Komplikationer, dubbelarbete, förseningar m. m. kan komma att uppstå.

Det torde under alla omständigheter vara lämpligt alt åtminstone beträffande

vissa av frågorna förslag och resultat av dessa först avvaktas. Detta gäller

i första hand frågorna om företagsledarutbildningen, rådgivningen till den

mindre företagsamheten samt dennas kontakt med och utnyttjande av den

tekniska forskningsverksamheten. Sålunda torde ytterligare betänkanden,

propositionen om den nya gymnasieskolan samt SHI-utredningen komma

att beakta synpunkterna på en rationell företagsledareutbildning. Proposition

på 1962 års företagareföreningsutrednings förslag liksom SHI-utredningen

torde komma att lämna riktlinjer för rådgivningsverksamhetens ordnande

för den mindre företagsamheten. Motion [erna I: 665 och] II: 848 betonar

särskilt nyetableringens problem. Det kan vara möjligt, att denna

fråga senare särskilt måste utredas. För närvarande synes dock fog finnas

för uppfattningen att nämnda utredningar och propositioner först måste

avvaktas liksom mera ingående erfarenheter av den nu pågående lokaliseringspolitiken.

Detsamma gäller också den tekniska forskningens ordnande

och praktiska tillämpning, där betydelsefulla beslut redan fattats och där

ytterligare utredningsarbete omfattande bl. a. de mindre företagens ställning

pågår. Skattepolitikens betydelse för den mindre företagsamheten föranleder

avgjort, att företagsskatteutredningens förslag emotses med stort

intresse.

Därest nämnda utredningar och propositioner m. m. icke hindras eller

fördröjes, skulle det ur institutets mening givetvis vara av stort intresse,

om en mera allmän samhällsekonomisk och sociologisk kartläggning av

den mindre och medelstora företagsamheten kunde komma till stånd, såsom

bl. a. föreslagits i 1962 års företagareföreningsutredning, och om dessa företags

totala informationsbehov i samband härmed kunde utredas.

Utskottet

De förslag som framläggs i de två här behandlade mutionsparen går i

båda fallen ut på alt en allmän, mycket omfattande utredning rörande småföretagsamhetens

förutsättningar och villkor skall komma till stånd. I motionerna

I: 396 och II: 496, vilka utgör en upprepning av med dem praktiskt

taget likalydande motioner vid 1967 års riksdag, ges eu bred översikt över

problem och reformförslag avseende de mindre företagen. Utom frågor

rörande kredit- och kapitalförsörjningen behandlas sådana ämnen som

företagsledarutbildning, nyttiggörande av forskningsrön samt konkurrens
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 30 ar 1008

begränsningsproblein. I motionerna 1: 665 och 11:848 berörs speciellt frågan

om hur nyetablering skall kunna främjas i näringslivet.

Motionärerna inleder i båda fallen sin framställning med en deklaration

om de mindre förelagens betydelse, varvid de tycks vilja antyda att statsmakterna

visat bristande förståelse för dessa företags problem. I motionerna

1:665 och 11:848 hävdas också att allmänheten ofta intar en negativ

attityd till etablering som företagare och till företagande över huvud

taget. Enligt utskottets uppfattning finns ingen grund för en sådan bedömning

av opinionsläget. Vad gäller statsmakternas inställning till de mindre

företagen anser utskottet det väl belagt att dessa uppfattas som ett viktigt

och dynamiskt inslag i vårt näringsliv. Utskottet kan inte heller finna annat

än att statsmakterna i sitt näringspolitiska handlande utgår från denna

uppfattning. Detta har bl. a. tagit sig uttryck i att de under senare år fattat

en rad beslut av positiv betydelse för de mindre företagen. Nya reformer

förestår; så föreligger bl. a. för närvarande två omfattande propositioner,

rörande företagareföreningarna och rörande teknisk forskning och industriellt

utvecklingsarbete, vilka båda direkt berör förutsättningarna för

de mindre företagens verksamhet. En rad olika utredningar sysslar vidare

med frågor som nära angår dessa företag. Utskottet kan inte underlåta att

anmärka att den översikt som nu ånyo ges i motionerna I: 396 och II: 496

knappast ger rättvisa åt den reformverksamhet som här nämnts.

Den primära frågan vid bedömningen av motionärernas förslag är huruvida

det kan anses rimligt att på en utredning lägga uppgiften att syssla

med hela det vidsträckta frågekomplex som motionärerna angivit. Enligt

utskottets uppfattning är så icke fallet. Behovet av att ta hänsyn till annan

utrednings- och reformverksamhet på området har vid remissbehandlingen

särskilt understrukits av statens institut för hantverk och industri; till dess

synpunkter härpå och dess varning för komplikationer och dubbelarbete

kan utskottet ansluta sig. Sammanfattningsvis måste utskottet konstatera

att det redan av praktiska skäl framstår som uteslutet att meddela ett utredningsuppdrag

av den innebörd som motionärerna angivit.

I detta sammanhang vill utskottet också erinra om vad Svensk industriförening

anförde i sitt remissyttrande 1966 över motioner likartade med de

nu förevarande motionerna 1: 396 och II: 496. De mindre företagens förhållanden

hade, framhöll föreningen, analyserats och kartlagts av olika statliga

utredningar under senare år. Dessa företags betydelse finge sålunda anses

vara allmänt omvittnad och erkänd och likaså vilka åtgärder som erfordrades

för att stärka och förbättra deras position. Någon utredning rörande

förutsättningarna för utvecklingen av små och medelstora företag i landet

vore därför icke nödvändig. Nödvändigare vore att de redan kända utvägarna

för att underlätta och lösa de mindre företagens svårigheter snarast möjligt

realiserades. En statlig utredning kunde befaras dra ut på tiden och nödiga

reformåtgärder i avvaktan på utredningsresultaten därigenom bli försenade.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1908

13

I sill yttrande i år hävdar föreningen en annan uppfattning. Utskottet finner

emellertid dess tidigare, här refererade uttalande mera realistiskt och kan i

allt väsentligt beteckna det som representativt för utskottets egen bedömning

av de nu föreliggande förslagen.

Av de delfrågor som behandlas i motionerna kan utskottet inskränka sig

till att beröra ett par. Att den nuvarande nyetableringsfrekvensen inom

svenskt näringsliv är att anse som otillfredsställande finner utskottet inte

styrkt. Över huvud taget torde med hänsyn till den fortskridande befolkningskoncentrationen

och strukturomvandlingen i vårt samhälle en rättvisande

jämförelse av nyetableringarnas omfattning under olika perioder

vara svår att genomföra. Det reformarbete rörande de mindre företagen

som utskottet ovan hänvisat till bidrar emellertid enligt utskottets övertygelse

till att skapa goda förutsättningar för fortsatt nyetableringsverksamhet.

Med anledning av vad som i motionerna 1:396 och 11:496 anförs om

konkurrensbegränsning till följd av statliga och kommunala företags verksamhet

vill utskottet liksom tidigare betona följande. Statsmakternas ekonomiska

politik är inriktad på att främja en fri konkurrens inom näringslivet.

1 fråga om den statliga upphandlingen är denna princip klart uttalad.

Att konkurrensbegränsningar i vissa andra fall bibehålls torde vara ett uttryck

för att hänsynstaganden till särskilda befolkningsgrupper eller till

ekonomiska rationalitetsförhållanden etc. ansetts böra väga tyngre än önskemålet

om en helt fri konkurrens.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen avslår

a) motionerna 1:396 och 11:496;

b) motionerna 1:665 och 11:848.

Stockholm den 18 april 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Ake Larsson (s), Palm

(s)*, Lundin (s), Lundberg (h)*, Stefanson (fp), Brundin (h)- och Wikberg

(ep);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund

(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Larsson i Umeå (fp)* och Ekström i Iggesund (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoulskoltets utlåtande nr 30 år 1968

Reservation

av herrar Lundberg (h), Stefanson (fp), Brundin (h), Wikberg (ep),

Regnéll (h), Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep) och Larsson i

Umeå (fp), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»De förslag som framläggs i de två här behandlade motionsparen går

ut på en allmän utredning rörande den mindre företagsamhetens förutsättningar

och villkor. 1 motionerna 1: 396 och II: 496 ges såsom underlag

för detta önskemål en bred översikt över problem och reformförslag

avseende de mindre företagen. Förutom frågor rörande kredit- och kapitalförsörjningen

behandlas bl. a. företagsledarutbildning, nyttiggörande

av forskningsrön samt konkurrensbegränsningsproblem. I motionerna I: 665

och II: 848 berörs speciellt frågan om hur nyetablering skall kunna främjas

i näringslivet.

Motionärerna inleder i båda fallen sin framställning med en deklaration

om de mindre företagens betydelse. Utskottet ansluter sig till vad

där anföres. Den fortsatta strukturomvandling som kart förutses kommer

enligt utskottets övertygelse inte att medföra någon ändring i det förhållandet

att en både kvalitativt och kvantitativt betydande del av vår industriella

produktion, vår varudistribution och vår serviceverksamhet i övrigt handhas

av mindre företag. Det bör vara ett naturligt mål för statsmakterna att

söka undanröja de svårigheter som de mindre företagen har att brottas

med och åstadkomma sådana villkor att dessa företags utveckling i framtiden

underlättas.

Behovet av forskning och utredningsverksamhet för afl öka de faktiska

kunskaperna om de mindre företagen påtalades i det betänkande som 1962

års företagareföreningsutredning förra året avgav. Här konstaterades alt

redan tillgängen på grundläggande aktuella sakuppgifter om de mindre

företagen var otillräcklig. Utredningen visade otvetydigt att på detta område

finns utrymme för väsentliga insatser.

Eu vidgad kännedom om de mindre företagen och deras förutsättningar

kommer bl. a. alt ge underlag för eu förbättrad företagsledarutbildning. Utskottet

delar den särskilt i motionerna 1:396 och 11:496 redovisade bedömningen

av behovet av en intensiv utbildningsverksamhet i bl. a. ekonomiska

och administrativa ämnen för den kategori av företagare som det

här är fråga om. Betydande ansträngningar på detta område görs redan såväl

av statliga organ som av de mindre företagens egna organisationer. Utskottet

finner det emellertid önskvärt att en sammanfattande översyn på detta

område kommer till stånd inom ramen för en utredning som allsidigt behandlar

de mindre företagens problem och som alltså kan lägga tonvikten på

de från dessa företags synpunkt mest angelägna utbildningsfrågorna.

I nära samband med nu nämnda spörsmål står problemet hur den tek
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Banko uts k oi i e t s utlåtande nr 30 år 1968

15

niska forskningens rön tillräckligt effektivt skall kunna förmedlas till de

mindre företagen. I den nyligen framlagda propositionen om ökat statligt

stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete föreslås vissa

åtgärder av intresse för de mindre företagen. Tidpunkten bör nu vara inne

att ta upp det angivna problemet i ett mera generellt sammanhang. Såsom

framhålles i motionerna 1:396 och 11:496 måste härvid både den finansieringstekniska

och den kommunikationstekniska aspekten beaktas.

De framförda kraven på utredning omfattar vidare reformer avsedda afl

underlätta finansieringen av mindre företag, särskilt sådana som befinner

sig i tillväxt. Eu fråga av grundläggande betydelse är givetvis i vad mån

kapitalbehovet skall kunna tillgodoses genom självfinansiering. I motionerna

I.39o och 11:496 framhålles betydelsen av att självfinansiering och

extern finansiei ing framstår som ungefär likvärdiga finansieringsmetoder.

Utskottet konstaterar att detta synsätt i dagens läge följdriktigt leder till

krav på åtgärder i syfte att skapa ökade självfinansieringsmöjligheter för de

mindre företagen.

Vad gäller de mindre företagens krediter sörj ning framförs i de senast

nämnda motionerna beaktansvärda synpunkter. Att dessa inte är nya utan

mangfaldiga gangei har kommit till uttryck inom riksdagen är ett indicium

på att viktiga problem på. företagsfinansieringens område kvarstår olösta.

Även om statsmakterna under senare år genom olika åtgärder bär sökt

förbättra möjligheterna för de mindre företagen att anskaffa krediter, måste

det konstateras att de finansieringsförhållanden som råder för denna sektor

av näringslivet är ägnade att vålla allvarliga bekymmer för framtiden. Inte

minst måste beaktas att utvecklingen även för de mindre företagens del går

mot alltmer kapitalkrävande investeringar. Starka skäl talar sålunda för

att de speciella finansieringsproblem som gör sig gällande för de mindre föletagen

blir grundligt undersökta. I de åberopade motionerna har lämnats

en värdefull översikt över dessa problem och dessutom angivits en råd reformförslag

som bör prövas närmare vid den av utskottet förordade utredningen.

Vad i samma motioner anföres om önskvärdheten av att tillskapa eu

förenklad aktiebolagsform, avsedd för mindre företag, faller delvis inom

finansieringsfrågornas område. Utskottet vill uttala sitt intresse för motionärei

nas uppslag och framhålla att detta med det snaraste bör prövas i det

vidare sammanhang där det hör hemma.

Som en ytterligare utredningsuppgift nämns i motionerna I: 396 och II: 496

slutligen frågan om vilka former av konkurrensbegränsning som förekommer

till följd av statliga och kommunala företags verksamhet. Att den fria

konkurrensen skall främjas brukar framhållas som ett allmänt mål för statsmakternas

näringspolitik. Utskottet finner det emellertid uppenbart att

olika former av konkurrensbegränsning alltjämt förekommer inte minst

till följd av åtgärder från stats- och kommunalägda företags sida. Eu un
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1968

dersökning av detta problemkomplex på grundval av de synpunkter som nu

tillförts debatten synes därför böra genomföras.

Såsom framhålls i motionerna 1: 665 och II: 848 är en fortlöpande nyetablering

av företag en faktor av särskild betydelse för näringslivets förnyelse

och utveckling. Härigenom tillförsäkras näringslivet nya idéer och

får förmåga att anpassa sig till nya förhållanden och behov. Det säger sig

självt att nyetableringarna i regel sker i form av mindre företag. Alla

åtgärder för alt förbättra förutsättningarna för de mindre företagens

verksamhet torde i viss mån kunna befordra nyetableringstakten inom

näringslivet. Viktigt är emellertid att den näringspolitiska utredningsverksamheten

också direkt tar sikte på att skapa gynnsamma betingelser

för nyetablering. Ett program i detta avseende formuleras i motionerna

1:665 och II: 848. Utskottet finner det i likhet med motionärerna angelägel

att ansträngningar görs att genom olika positiva åtgärder främja ökad

nyetablering och därmed tillföra näringslivet ett värdefullt dynamiskt element.

De utredningsönskemål som utskottet i det föregående angivit bör, såsom

torde ha framgått av det redan sagda, enligt dess mening tillgodoses genom

en samlad utredning, som på ett mera fullständigt sätt än hittills genomförda

speciella utredningar kan ge underlag för ett konstruktivt reformprogram

till fromma för de mindre löretagen. Utskottet vill sammanfattningsvis

uttala att ett sådant samlat grepp på utredningsområdet skulle

vara värdefullt inte endast för denna företagskategori utan för samhället

i stort.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 396 och II: 496

samt I: 665 och II: 848 hos Kungl. Maj :t anhåller om en utredning

angående de mindre företagen i enlighet med vad

utskottet ovan anfört.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.