Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om en förutsättningslös och allsidig utredning rörande utbyggd företagsdemokrati inom både den privata och den offentliga sektorn i enlighet med vad i motionerna anförts. Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från Svenska arbetsgivareföreningen

1968-04-18 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:32, Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om en förutsättningslös och allsidig utredning rörande utbyggd företagsdemokrati inom både den privata och den offentliga sektorn i enlighet med vad i motionerna anförts. Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från Svenska arbetsgivareföreningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 32—37

Bankontskottets utlåtande nr 32 år 1968

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av motioner angående företagsdemokratin.

Förslag om en utredning rörande företagsdemokratin har väckts

dels i de likalydande motionerna I: 661 av herr Holmberg m. fl. och II: 830

av herr Bohman in. fl., vari hemställes alt riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall anhålla om utredning under medverkan av företrädare för arbetsmarknadens

organisationer i syfte att redovisa i motionerna närmare

angivet underlag för att skapa ökad gemenskap m. m. mellan företag och

anställda,

dels i de likalydande motionerna I: 660 av herr Fälldin och II: 837 av

herrar Johansson i Växjö och Sundkvist, vari hemställes att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t skall anhålla om en förutsättningslös och allsidig utredning

rörande utbyggd företagsdemokrati inom både den privata och den

offentliga sektorn i enlighet med vad i motionerna anförts.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från Svenska arbetsgivareföreningen

(SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens

centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO) och Statstjänstemännens riksförbund (SR). Vissa i remissyttrandena

meddelade uppgifter har infogats i den nedan lämnade redogörelsen

för överenskommelser och samarbete på företagsdemokratins område, medan

remissorganens ställningstaganden i övrigt redovisas i ett senare avsnitt.

Motionerna

I motionerna I: 661 och II: 830 pekas inledningsvis på sambandet mellan

å ena sidan den tekniska utvecklingen och strukturutvecklingen inom näringslivet,

å andra sidan behovet av ökat inflytande för de anställda. Motionärerna

redogör för de nu gällande överenskommelser mellan arbetsmarknadens

organisationer som berör företagsdemokratins problem och

konstaterar att organisationerna är eniga om att samarbetet i företagen är

en facklig fråga och att företagsnämnden är ett organ för information och

samråd. Därefter ges en översikt över problem och åtgärder på företagsdemokratins

område i ett antal andra europeiska länder, varvid bl. a. frågorna

om styrelserepresentation och om vinstdelning för de anställda berörs. Även

vissa inom ILO fattade beslut i ämnet omnämns. För utformningen av den

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 32—37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

framtida näringspolitiken är det, framhåller motionärerna, väsentligt att

de berörda samarbets- och effektivitetsproblemen kan lösas. Möjligheterna

att ge varje arbetstagare en känsla av att utföra en meningsfylld uppgift,

även om han inte utövar ledande funktioner, bör debatteras förutsättningslöst.

Under hänvisning till de bärande principerna för begreppet ägardemokrati

fastslås att såväl anställda som delägare bör ges insyn i och ansvar för

företagens skötsel och utveckling. Som komplikationer nämns i fråga om

ökad insyn att för effektiv drift fordras att ledningsfunktionerna inte uppsplittras

och i fråga om anställdas deltagande i det egna företagets styrelse

att besvärliga lojalitetskonflikter därigenom kan uppstå. Dessa komplikationer

anses emellertid icke böra avskräcka från fortsatta ansträngningar

att komma till rätta med den industriella demokratins problem. Denna uppgift

bör, menar motionärerna, i första hand åvila arbetsmarknadens parter.

Statsmakterna kan dock till ledning för den fortsatta debatten tillhandahålla

en redovisning av de olika möjligheter som kan stå till buds och av de erfarenheter

utav olika system som vunnits i andra länder.

I motionerna 1: 660 och II: 837 görs inledningsvis en återblick över hur

en intressegemenskap mellan arbetsgivare och arbetstagare vuxit fram i vårt

land. Samarbetet inom företagsnämnderna har, påpekar motionärerna, medverkat

till denna intressegemenskap. Det nya avtal rörande företagsnämnder

som trädde i kraft vid ingången av år 1967 förutsätter en ökad information

till de anställda som motionärerna anser värdefull. Det samarbete som

sålunda kommer till stånd är emellertid enligt deras mening inte till fyllest,

utan företagsdemokratin måste ytterligare utbyggas. Som möjligheter

anförs att de anställda kan få en företrädare med samma insynsmöjligheter

som en revisor och att de kan få rätt till representation i företagets styrelse.

Bland de spörsmål rörande en utbyggd företagsdemokrati som kräver

uppmärksamhet nämns vilka former därav som kan förenas med gällande

rättsgrunder inom den statliga och den kommunala sektorn och med de

olikartade förutsättningar som föreligger beträffande aktiebolag och ekonomiska

föreningar, hur en sådan skall kunna etableras inom företag med

flera arbetsplatser på skilda håll och hos utländska företag med verksamhet

i Sverige samt huruvida den skall etableras genom företagsnämnderna

eller vid sidan av dessa.

Vissa uppgifter i anslutning till motionerna

En ny samarbetsöverenskommelse mellan SAF, LO och TCO träffades

våren 1966 och gäller från ingången av år 1967. Uppgörelsen innefattar tre

slags dokument, nämligen

1) nya avtal om företagsnämnder, dels mellan SAF och LO, dels mellan

SAF och TCO,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

3

2) uttalande av SAF och LO beträffande skolningsfrågorna, samt

3) överenskommelse mellan SAF, LO och TCO om främjande av samarbetet

mellan företagsledning och anställda.

Som underlag för de förhandlingar som utmynnade i den här nämnda

uppgörelsen hade alla de tre huvudorganisationerna framlagt utredningar

i ämnet — Fackföreningsrörelsen och företagsdemokratin (LO 1961), Tjänstemännen

och företagsnämnderna (TCO 1864), Samarbetet i framtidens företag

(SAF 1965).

Såsom grundläggande mål för samarbetet anges ökad produktivitet och

ökad arbetslillfredsställelse. Bland nyheterna i företagsnämndsavtalen

märks att arbetsgivaren till företagsnämnden, som annars behåller en rådgivande

ställning, kan delegera rätten att fatta beslut inom vissa områden,

t. ex. sociala frågor inom en given budgetram och frågor om ersättning för

förbättringsförslag. Vidare har tillkommit ett uttalande om att allmänna

riktlinjer för företagens personalpolitik, t. ex. principer och metoder för

rekrytering, urval och befordran, skall kunna diskuteras i nämnden.

Uttalandet beträffande skolningsfrågorna gäller utbildning av dem som är

engagerade i företagsnämnderna etc.

För att vidareutveckla samarbetet enligt uppdragna riktlinjer har de tre

parterna tillsatt ett nytt gemensamt organ, kallat Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor.

Utvecklingsrådet har till uppgift

att med uppmärksamhet följa utvecklingen på samarbetsområdet;

att verka för en kontinuerlig effektivisering av samarbetet i företagen;

att — genom egen aktivitet eller genom andra organ — bistå företag och

arbetsmarknadsorganisationer med

utbildning av personer, som inom företagen är sysselsatta med samarbetsfrågor,

framställning och tillhandahållande av material, som är avsett att användas

inom företagen i utbildnings- och kursverksamhet kring samarbetsfrågorna,

informations- och rådgivningsverksamhet angående utveckling av olika

samarbetsformer i företagen och rörande vetenskapliga undersökningar av

betydelse för samhällets utveckling;

att främja vetenskaplig forskning kring samarbetsfrågorna;

att främja och vägleda företagsnämndernas (företagsombudens) verksamhet;

samt

att på begäran av de till huvudorganisationerna anslutna förbunden avge

yttrande över förslag till samarbetssystem, som utarbetats lokalt.

Sedan utvecklingsrådet konstituerades sommaren 1966 har bl. a. följande

verksamhet ägt rum eller förberetts. I december 1966 anordnades en tvådagarskonferens

om företagsanpassade samarbetsformer, vars dokumentation

har publicerats under titeln »Företagsanpassat samarbete». En nordisk

bibliografi över litteratur och tidskriftsartiklar i ämnet företagsdemokrati

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

har utgivits. En arbetsgrupp inom rådet har efter drygt ett års arbete framlagt

en rapport med förslag om hur årsredovisningen lämpligen presenteras

inför företagsnämnden. En mindre skrift om personaladministration

avses utgivas våren 1968 och hösten 1969 åtföljas av ett större kursmaterial

i personaladministrativa frågor, vilket kommer att ligga till grund för en

omfattande studieverksamhet i företagen. En annan arbetsgrupp har tillsatts

för att utarbeta en långsiktig plan för angelägen forskning inom samarbetsområdet.

Förutom prioritering av olika tänkbara forskningsprogram

skall arbetsgruppen särskilt uppmärksamma behovet av tvärvetenskaplig

forskning på samarbetsområdet. Arbetsgruppen beräknas avlämna en rapport

1969.

Överenskommelser liknande den här berörda har träffats även för övriga

arbetsmarknadssektorer. Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor har inlett

eller planerar kontakter med sina motsvarigheter på andra sektorer, bl. a.

den offentliga. Samarbete och utbyte av erfarenheter förekommer även med

dess danska och norska motsvarigheter.

Samarbetet på förbundsplanet mellan organisationerna på ömse sidor har

intensifierats. Ett flertal förbund har i stor omfattning regelbundna och

planmässiga överläggningar beträffande frågor som faller inom samarbetsområdet.

Efter överläggningar mellan företrädare för civildepartementet och statstjänstemannens

huvudorganisationer uppnåddes hösten 1967 enighet om

principerna för den framtida företagsnämndsverksamheten inom statsförvaltningen.

De nya reglerna skulle så långt möjligt utformas i överensstämmelse

med de avtal som träffats mellan SAF och LO respektive TCO. De

skulle i högre grad än de hittillsvarande bli tvingande för de statliga myndigheterna.

Efter mönster från den privata sektorn skulle de anställda genom

sina fackliga representanter i företagsnämnderna få medbestämmanderätt

i vissa frågor av ekonomisk natur som hittills avgjorts av myndigheterna,

nämligen frågor avseende ersättningar och belöningar för förslag till

rationalisering och andra förbättringar samt användningen av medel för

vissa personalvårdande åtgärder. Sedan godkännande och bemyndigande i

vissa hänseenden numera givits Kungl. Maj :t av riksdagen (prop. 1, bil. 2,

s. 14 ff.; SU 42) kommer en ny kungörelse om företagsnämnder m. in. inom

statsförvaltningen att träda i kraft den 1 juli 1968.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

5

Tidigare behandling av liknande förslag

Motioner med yrkanden på företagsdemokratins område har på senare tid

förekommit vid 1965, 1966 och 1967 års riksdagar (ABU 1965: 23, 1966: 11,

1967: 53). Förstnämnda år väckte den kommunistiska riksdagsgruppen motioner

dels om en sådan översyn och förändring av aktiebolagslagen att de

anställda skulle kunna få insyn i och inflytande över företagens skötsel, dels

om utredning och praktiska åtgärder för att inom statsföretagen ge bestämmanderätt

åt de anställda. 1966 återkom gruppen med förslag om en utredning

om sådana förändringar i företagsformerna för den offentliga verksamheten

som skulle tillförsäkra de stats- och kommunalanställda största

möjliga mått av medbestämmande i lämplig omfattning, genom den vertikala

företagsstrukturens ersättande med självförvaltning. Samtliga dessa motioner

avslogs av riksdagen efter att ha avstyrkts av allmänna beredningsutskottet,

som hänvisade till den av arbetsmarknadens huvudorganisationer

hävdade uppfattningen att frågorna borde avgöras genom förhandlingar och

överenskommelser mellan berörda parter och uttalade att en fortsatt behandling

av frågorna genom parternas försorg vore att föredraga framför

lagstiftning eller i annan ordning av riksdagen fastställda normer för verksamheten.

Motioner av väsentligen samma lydelse som de nu föreliggande motionerna

I: 660 och II: 837 väcktes av samma motionärer vid 1967 års riksdag.

Allmänna beredningsutskottet redogjorde för den uppgörelse rörande samarbetsfrågorna

som träffats mellan SAF, LO och TCO samt till motsvarande

reformarbete beträffande andra arbetsmarknadssektorer. Utskottet fann det

angeläget att den fortsatta utvecklingen ledde till ett ökat inflytande för de

anställda, inte minst inom de små företag där företagsnämnder inte inrättats.

Det borde i första hand ankomma på arbetsmarknadsparterna att verka

för en sådan utveckling, uttalade utskottet och avstyrkte motionerna, som

också avslogs av riksdagen. Centerpartiets företrädare i utskottet reserverade

sig till förmån för bifall till motionerna. Folkpartiets representanter ansåg

att utskottet anlagt ett alltför snävt betraktelsesätt på företagsdemokratins

problem och utvecklade vissa kompletterande synpunkter i ett särskilt

yttrande.

Remissyttrandena

De fem tillfrågade organisationerna avstyrker — LO och TCO med tilllägget

»för närvarande» — de framlagda förslagen om statlig utredning.

SAF påpekar att det i samarbetsavtalen mellan SAF, LO och TCO genomgående

framlrålles att det är angeläget med företagsanpassade samarbetsformer.

Föreningens hittillsvarande erfarenhet av de nya avtalen säges vara

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

att företagen prövar sig fram till nya former för samarbetet. Föreningen

framhåller att SAF, LO och TCO gemensamt redan utför det utrednings- och

utvecklingsarbete som efterlyses i motionerna.

LO anför följande:

LO söker kontinuerligt och på olika vägar att verka för ökat inflytande

och ökad insyn för anställda i såväl privata som offentliga företag. Fackföreningsrörelsen

har därvid strävat efter att så långt möjligt söka förverkliga

dessa krav på vägar, som samtidigt gör det möjligt för de fackliga organisationerna

att företräda de anställda i intressefrågor. De nya avtalen om

företagsnämnder m. m. innebär — om de tillämpas på avsett sätt — också

ökade möjligheter till inflytande och insyn för de anställda. En ökad facklig

medverkan i företagspolitiken kan aktualisera krav om väsentliga förändringar

av nuvarande företagsorganisation och i synnerhet bestämmelserna i

lagen om aktiebolag. Dessa frågor diskuteras för närvarande i en LO-kommitté,

som också granskat aktiebolagslagen utifrån de anställdas intresse av

bättre insyn i företagen.

TCO anser att de åtaganden som arbetsmarknadsparterna gjort genom

sina överenskommelser om vidgat samarbete bör medföra just den utveckling

som det i motionerna I: 660 och II: 837 uttalats önskemål om. Yrkandet

i motionerna 1:661 och 11:830 bär en delvis annan innebörd, säger TCO

och fortsätter:

Det är här fråga om en utredning om de olika möjligheter som kan finnas

för att skapa ökad gemenskap m. m. mellan företag och anställda. Dessutom

skulle i utredningens uppgifter ingå att göra en kartläggning av internationella

system i denna fråga. Det skulle därefter bli arbetsmarknadsparternas

uppgift att pröva om de uppslag som genom utredningen framkommer kan

vinna praktisk tillämpning.

TCO delar motionärernas uppfattning att det i dessa avseenden krävs ytterligare

initiativ och att det kan vara värdefullt att studera förhållandena

utomlands. Huruvida dessa studier ska bedrivas inom ramen för en statlig

utredning eller i arbetsmarknadsorganisationernas egen regi är en avvägningsfråga

där många faktorer kan spela in. Här må endast nämnas att just

sådana undersökningar som motionärerna avser ingår i utvecklingsrådets

arbetsuppgifter. TCO anser att utvecklingsrådets verksamhet bör kunna

leda till ett förbättrat samarbete vilket i sin tur bör kunna leda till ett förverkligande

av de intentioner som anförs i motionerna.

SACO anger som sin uppfattning att frågor angående företagsdemokrati i

första hand bör lösas genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens

parter. Vidare påpekas att nya regler för företagsnämndernas verksamhet

inom den statliga och den kommunala sektorn träder i kraft under året. Att

tillsätta en utredning innan ens någon erfarenhet vunnits av de nya reglerna

betecknas som omotiverat.

SB hänvisar likaledes till de nya bestämmelserna rörande de statliga företagsnämnderna

och anför utöver synpunkter liknande SACO:s bl. a. följande:
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

7

SR ser i de nya bestämmelserna en början till ett utökat samarbete mellan

företagsledning och de anställda. Den inslagna vägen bör enligt SR leda till

att nämnden så småningom blir ett konsultorgan av vikt för respektive företagsledning.

När erfarenheter vunnits av de nya bestämmelserna, kan det

visa sig lämpligt med samarbete även genom annat organ än företagsnämnden.

SR vill dock understryka att man finner samarbetet mellan företagsledning

och de anställda vara en facklig fråga.

Utskottet

Utvecklingen på företagsdemokratins område har i vårt land hittills burits

upp av arbetsmarknadsparterna. Detta har gällt även på den statliga sektorn

av arbetsmarknaden, något som står i god överensstämmelse med de allmänna

principerna för de relationer vilka staten som arbetsgivare har till sina

anställda. Enighet råder mellan parterna om att frågorna rörande företagsdemokratin

är av rent facklig natur. Gång efter annan har arbetsmarknadens

huvudorganisationer också betonat att de önskar handlägga dessa frågor

utan lagstiftning eller direktiv från statsmakternas sida. Denna ståndpunkt

har riksdagen hittills godtagit.

En ny etapp i utvecklingen har inletts genom de överenskommelser om ett

vidgat samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare som träffats under de

senaste åren och som nu håller på att föras ut i praktiken. Liksom tidigare

kommer företagsnämnderna att utgöra det främsta instrumentet för detta

samarbete. En betydelsefull nyhet är att en viss beslutanderätt nu kan tillläggas

dem. Parternas vilja att vidareutveckla samarbetet har för övrigt

kommit till uttryck inte bara i nya regler för företagsnämnderna utan

också i överenskommelser om ett gemensamt utvecklingsarbete på området.

I detta utvecklingsarbete ingår såväl omedelbara åtgärder som planläggning

av långsiktiga forskningsinsatser.

I motionerna I: 660 och II: 837 betecknas det här nämnda samarbetet som

otillräckligt. Nya, kompletterande åtgärder i syfte att bygga ut företagsdemokratin

efterlyses. Bl. a. anges det som önskvärt att de anställda får rätt

till representation i företagens styrelser.

Icke utan grund kan det hävdas att de steg som hittills tagits på företagsdemokratins

område kännetecknas av en viss återhållsamhet. Från skilda

utgångspunkter kan radikalare åtgärder föreslås. Enligt utskottets mening

ligger det emellertid ett stort värde i att reformverksamheten på detta område

drivs fram av parterna själva och i enighet dem emellan. Det kan tas

för givet att de uppslag som framförts i de nyssnämnda motionerna kommer

att beaktas vid parternas fortsatta gemensamma utredningsarbete. Att

mot arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas samfällda vilja tillsätta

en statlig utredning i syfte att söka ytterligare stimulera reformverksamheten

på företagsdemokratins område finner utskottet inte ändamålsenligt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

Utgångspunkterna för motionerna 1:661 och 11:830 tycks vara ungefär

desamma som i det nyss behandlade fallet. Även i dessa motioner anges tänkbara

vägar för en väsentligt utökad medbestämmanderätt för de anställda

inom företagen. Mera otvetydigt än i de förut nämnda motionerna betonas

dock att det skall tillkomma arbetsmarknadsparterna att avgöra hur företagsdemokratin

skall vidareutvecklas. Den utredning som begärs synes snarast

vara tänkt som en kartläggning av regler och praxis i andra länder och

av möjliga reformer i Sverige.

Arbetsmarknadens huvudorganisationer har i sina remissyttranden ställt

sig avvisande även till en utredning av denna innebörd. Detta ställningstagande

bottnar uppenbarligen inte i någon motvilja mot fortsatt reformarbete

utan i uppfattningen att utredningsverksamhet av antytt slag ingår som ett

led i det långsiktiga utvecklingsarbete på samarbetsområdet som arbetsmarknadsparterna

har inlett. Även utskottet är av den meningen att det i

nuvarande läge saknas anledning att föranstalta om en statlig utredning av

detta slag. Utskottet anser sig kunna utgå från att även därförutan erforderligt

sakmaterial kommer att stå till buds som underlag för den fortsatta debatt

om utvidgad företagsdemokrati som torde vara att emotse.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen avslår

a) motionerna 1: 660 och II: 837;

b) motionerna I: 661 och II: 830.

Stockholm den 18 april 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s)*,

Lundin (s), Lundberg (h)*, Brundin (h)*, Österdahl (fp) och Wikberg

(ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund

(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå

(fp)*, Ekström i Iggesund (s) och Fridolfsson i Rödeby (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

9

Särskilt yttrande

av herrar Lundberg (h), Brundin (h), Wikberg (ep), Regnéll (h) och

Börjesson i Glömminge (ep), vilka anfört:

I fråga om önskvärdheten av en fördjupad företagsdemokrati råder ingen

oenighet. Arbetsmarknadsorganisationernas strävanden på detta område har

redovisats och är otvivelaktigt av stort värde.

Det är emellertid enligt vår mening av vikt att även andra former av samverkan

prövas än de om vilka arbetsmarknadsparterna redan har träffat

överenskommelse. Att till ledning för det fortsatta arbetet för att förstärka

företagsdemokratin tillhandahålla en redovisning av de olika möjligheter

som kan stå till buds och av de erfarenheter som vunnits i andra länder är

en viktig uppgift. Mot bakgrunden av vad arbetsmarknadens huvudorganisationer

uttalat i sina remissyttranden synes en sådan redovisning kunna påräknas

även utan att en statlig utredning tillsättes för ändamålet. Det blir

därefter en uppgift främst för arbetsmarknadens parter att pröva vilka uppslag

som kan vinna praktisk tillämpning.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 32 — 37

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.