Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, in. m., jämte motioner.

1968-04-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, in. m., jämte motioner.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 3fi år 1968

Nr 34

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning, in. m., jämte motioner.

I en den 8 mars 1968 dagtecknad proposition, nr 54, har Kungl. Maj :t under

åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen att

1) antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser

om riksbankens sedelutgivning,

2) medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1968—den 30 juni 1969 fritas

från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med

guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att före utgången av

denna tid återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena ger

anledning till detta.

Det förslag i fråga om riksbankens sedelutgivningsrätt som framlägges i

propositionen innebär att särskilda bestämmelser om undantag från riksbankslagens

föreskrifter härom skall gälla även för tiden den 1 juli 1968—- den 30 juni 1969. Maximibeloppet för sedelutgivningsrätten föreslås höjt

från 10,5 till 12 miljarder kronor.

Det i propositionen framlagda lagförslaget är av följande lydelse:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 3b år 1968

19

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1968—den 30 juni 1969

följande särskilda bestämmelser skall gälla i stället för bestämmelserna i

9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank1.

1 §•

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst tolv miljarder kronor.

2 §•

Under tid då riksdagen ej håller session äger Konungen på ''framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret

medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst

sjuhundra miljoner kronor, om det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga

omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen

inom tjugo dagar från början av nästa session upphör medgivandet att

gälla vid utgången av nämnda tid.

3 §.

Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat

guld som tillhör riksbanken.

I anledning av propositionen har väckts de likalydande motionerna I: 811

av herrar Åkerlund och Enarsson samt II: 1049 av herr Nordgren, vari hemställes

att riksdagen måtte

1. bifalla Kungl. Maj :ts proposition nr 54, dock med den ändringen att

riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av7 högst 11 300 miljoner kronor,

samt

2. uttala, att riksbankens metalliska kassa bör förstärkas med lägst 300

miljoner kronor under år 1968.

Motionerna

Maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjdes, påpekar motionärerna,

1966 med 200 miljoner kronor och 1967 med 600 miljoner kronor därutöver.

Den nu föreslagna höjningen uppgår till 1 500 miljoner kronor. Motionärerna

betecknar denna utveckling som en »inflatering av sedelmängden» i »accelererad

takt» och uttrycker oro för penningvärdet och stabiliteten i eko
1

Senaste lag 1 ämnet se 1967:155.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1968

nomin. Den ökning av kreditvolym och skuldsättning som kännetecknade

fjolårets kreditpolitik säges till förutsättning ha haft »en på frikostig sedelutgivning

baserad släpphänt likviditetspolitik». Under hänvisning till att i år

en jämfört med föregående år ungefär oförändrad ökning av skuldsättningen

förutses och en större återhållsamhet i likviditetspolitiken är önskvärd förordar

motionärerna en lägre ökning av sedelutgivningsrätten.

Beträffande inlösen av sedlar med guld anlöres att förutsättningarna för

en sådan är ringa om riksbanken såsom nu är fallet har endast omkring 10

procent av sedelutgivningen täckt av guld. Säkerhets- och likviditetsskäl

samt önskemålet om ökad handels- och valutapolitik rörelsefrihet för vårt

land anses påkalla en förstärkning av guldkassan, varvid riktpunkten bör

vara att riksbankens samlade valutatillgångar på längre sikt fördelas med

ungefär lika delar på guld och valutor. Med tanke på guldpoolens nya och

begränsade roll samt önskvärdheten att inte störa Förenta staternas ansträngningar

att återge dollarn dess fulla konvertibilitet säges de föreslagna

guldinköpen böra förläggas till andra guldmarknader än Londons, vilka

kan tillhandahålla »ett fritt och obundet guld».

Utskottet

I propositionen föreslås att den provisoriska lagstiftning som i stället för

riksbankslagens motsvarande bestämmelser reglerar riksbankens rätt att

utge sedlar och vars giltighet utgår den 30 juni 1968 skall bli förlängd. Utskottet

har ingen erinran däremot.

Fn permanent reglering av sedelutgivningsrätten förutsätter en ändring

av riksbankslagen. En allmän översyn av denna påbörjades inom riksbanken

redan på 1950-talet. Arbetet hade år 1957 fortskridit så långt att ett förslag

till ny riksbankslag förklarades kunna färdigställas före det årets utgång.

Emellertid fullföljdes icke arbetet. Under en följd av år har utskottet i sina

utlåtanden om sedelutgivningsrätten framhållit angelägenheten av att en

permanent reglering kommer till stånd. Även nu vill utskottet understryka

vikten av att bankofullmäktige eftersträvar att utan onödigt dröjsmål slutföra

arbetet på den nya riksbankslagen.

I propositionen föreslås att maximibeloppet för sedelutgivningen, vilket

för närvarande är 10,5 miljarder kronor, skall höjas till 12 miljarder kronor.

Förslaget grundas på en beräkning av den utelöpandc sedelmängdens

väntade ökning och på önskemålet att tillräckligt reservutrymme skall finnas

för ändrade betalnings- och kassahållningsvanor. I de föreliggande motionerna

föreslås att höjningen av maximibeloppet skall begränsas till 800

miljoner kronor mot föreslagna 1,5 miljard kronor. Motionärernas syfte är

att en stramare penningpolitik på detta sätt skall framtvingas.

Utskottet vill gentemot motionärerna framhålla att förändringarna i den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 3i år 1968

21

utelöpandc sedelmängden är en följd av den allmänna omsättningens krav

och inte kan anses spela den aktiva roll i penningpolitiskt hänseende som i

motionerna tillskrivs dem. Att såsom motionärerna gör beteckna kreditexpansionen

under år 1967 som resultatet av »en på frikostig sedelutgivning

baserad släpphänt likviditetspolitik» kan utskottet inte finna någon

grund för. I sitt utlåtande nr 20 angående verkställd granskning av riksbankens

styrelse och förvaltning, vilket utlåtande nyligen har godkänts av

riksdagen, hade utskottet icke någon erinran att rikta mot riksbankens

kreditpolitik under det gångna året. Inte heller den reservation som två av

motionärerna fogade till utskottets utlåtande synes innehålla någon kritik

mot kreditpolitiken jämförlig med den som nu kommit till uttryck. Det kan

också erinras om att de utelöpande sedlarnas belopp vid intet tillfälle under

1967 överskred den gräns som motionärerna vid motsvarande tillfälle förra

året (se BaU:s uti. 1967: 28) ansåg lämplig för riksbankens sedelutgivning.

Utskottet ansluter sig till bankofullmäktiges och departementschefens bedömning

i fråga om maximeringen av sedelutgivningen och tillstyrker alltså

propositionen även i detta avseende.

Motionärerna föreslår också att riksdagen skall göra ett uttalande om att

riksbanken bör i viss angiven utsträckning utöka sitt guldinnehav. Liksom

tidigare, då sådana förslag framförts (jfr BaU:s uti. 1966:24, 1967:28),

vill utskottet erinra om att en ändring av relationen mellan riksbankens

guldbehållning och dess utländska tillgångar endast på längre sikt kan bli

av betydelse för ett ställningstagande till frågan om sedelutgivningsrättens

reglering. Något starkare samband mellan propositionens förslag om vad

som skall gälla beträffande denna reglering under det instundande budgetåret

och motionärernas förslag om en viss utökning av riksbankens guldinnehav

kan inte sägas föreligga. Utskottet har vid sin nyssnämnda granskning

av riksbankens styrelse och förvaltning inte funnit anledning till uttalande

beträffande relationen mellan de angivna tillgångarna i riksbankens

utgående balansräkning för år 1967. Pågående reformsträvanden i fråga om

det internationella valutasystemet utgör ett särskilt skäl mot att riksdagen

nu genom direktiv till bankofullmäktige skulle påkalla en omprövning av

riksbankens politik beträffande placering av bankens tillgångar. Motionärernas

förslag om sådana direktiv bör enligt utskottets mening lämnas utan

åtgärd.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen

1. antager det genom propositionen nr 54 framlagda förslaget

till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning och sålunda avslår motionerna I: 811 och

II: 1049 i motsvarande del;

2. med bifall i övrigt till propositionen medgiver, att riksbanken

för tiden den 1 juli 1968—den 30 juni 1969 fritas

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1968

från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna

sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock

för riksbanken att före utgången av denna tid återuppta

inlösningen av bankens sedlar om förhållandena ger anledning

till detta;

3. även i övrigt avslår motionerna I: 811 och II: 1049.

Stockholm den 23 april 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Åkerlund

(h)*, Hilding (fp), Lundin (s)*, Enarsson (h), Larfors (s) och Mattsson

(ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Franzén i

Motala (s)*, Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Ekström

i Iggesund (s)*, Rask (s)* och Löfgren (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Åkerlund (h) och Enarsson (h), vilka ansett att utskottets yttrande

fr. o. m. det stycke som börjar med orden »I propositionen föreslås»

samt punkterna 1 och 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»I propositionen föreslås att maximibeloppet för sedelutgivningen, vilket

för närvarande är 10,5 miljarder kronor, skall höjas till 12 miljarder kronor.

Med hänsyn till angelägenheten — bl. a. av valutapolitiska skäl — av att

upprätthålla restriktivitet i tillskapandet av likvida medel vill utskottet förorda,

att höjningen av sedelutgivningsrätten begränsas till 800 miljoner kronor.

I samband med sin prövning av frågan om fortsatt befrielse för riksbanken

från skyldigheten att inlösa sedlar med guld har utskottet haft anledning

att överväga sammansättningen av riksbankens guld- och valutatillgångar.

Enligt utskottets mening ger fördelningen mellan guld och valutor

anledning till erinringar. Riksbankens guldinnehav framstår som ogynnsamt

lågt. En ökad handels- och valutapolitisk rörelsefrihet för vårt land

torde erfordra en förstärkning av guldkassan på sådant sätt att riksbankens

samlade tillgångar av nyssnämnda slag fördelas med ungefär lika delar på

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1968 23

guld och valutor. Av hänsyn till andra länders guldpolitik bör uppbyggnaden

av guldbehållningen dock ske i moderat takt, varför utskottet förordar att

guld för ett belopp av lägst 300 miljoner kronor inköpes av riksbanken under

år 1968.

Inköpen bör, av skäl som anges i motionerna, förläggas till marknader,

där ett fritt och obundet guld kan tillhandahållas.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen

1. — med bifall till motionerna I: 811 och II: 1049 i ifrågavarande

del — antager det genom propositionen nr 54

framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser om

riksbankens sedelutgivning, dock med följande lydelse av

1 §•

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst elvatusentrehundra

miljoner kronor.

3. — med bifall även i övrigt till motionerna I: 811 och

II: 1049 — i skrivelse till fullmäktige i riksbanken uttalar,

alt riksbankens metalliska kassa bör förstärkas med lägst

300 miljoner kronor under år 1968.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:235 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. m. a1 i texten