Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om en samhällsägd basindustri i Kalmar län.

1968-05-14 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:40, Utlåtande i anledning av motion om en samhällsägd basindustri i Kalmar län.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Bankoutskottets utlåtande nr 40 år i968

Nr 40

Utlåtande i anledning av motion om en samhällsägd basindustri

i Kalmar län.

I motionen II: 173 av herr Lorentzon in. fl. föreslås att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj: t skall hemställa om skyndsam utredning med sikte

på anläggande av samhällelig basindustri i Kalmar län, förslagsvis Oskarshamn,

i enlighet med vad i motionen anförts.

Motionen

Den näringspolitiska utvecklingen i Kalmar län liksom i andra delar

av sydöstra Sverige uppvisar, säger motionärerna, sedan länge negativa

drag. Särskilt pekas härvidlag på den successiva avvecklingen av varvsrörelsen

i Oskarshamn. Motionärerna redogör för de åtgärder som vidtagits

för att mildra den s. k. varvskrisens verkningar men finner det

tvivelaktigt att en varaktig uppryckning av Oskarshamns näringsliv skall

kunna säkras genom ingripanden punktvis i form av samhälleligt stöd åt

privat företagande. Kalmar län kännetecknas, anför motionärerna vidare,

av en ofördelaktig befolkningsutveckling, låg yrkesverksamhetsfrekvens

och ensidig industri. För att industrifrågan i Oskarshamn skall lösas erfordras

enligt deras mening en lokaliseringspolitik som tar sikte på skapande

av en basindustri i statlig regi, eventuellt i samverkan med kommuner

och kooperativa företag. Regionen säges också kunna erhålla näringsmässig

stimulans genom vidgad handel med länderna på andra sidan

Östersjön.

Uppgifter i anslutning till ärendet

Oskarshamnsregionen omfattar Oskarshamns, Mönsterås, Hultsfreds-Virserums

och Högsby kommunblock. Av tillgängliga uppgifter om folkmängden

och sysselsättningsförliållandena i regionen framgår bl. a. följande.

Antalet invånare var vid årsskiftet 1967/68 ca 67 000. Folkmängden steg

under 1950-talet med inemot 1 000 personer men har sedan 1960 med vissa

fluktuationer varit i stort sett oförändrad. Flyttningsrörelserna har varit

små. Under 1967 uppgick nettoutflyttningen emellertid till ca 650 perso
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr JO år 1968

7

ner, varav 300 från mönsteråsblocket, något som anses avspegla förändringarna

på arbetsmarknaden. Av de fem kommunblocken har de båda

förstnämnda registrerat en befolkningsökning sedan 1960, oskarshamnsblocket

med 3 procent.

Jordbruk och skogsbruk spelar större roll inom området än genomsnittligt

för riket. Industrin sysselsatte år 1965 ca 55 procent av de förvärvsarbetande,

vilket innebar en viss ökning sedan år 1960. År 1964 fanns i

regionen ca 250 företag inom industrin med mer än 5 anställda. Antalet

anställda vid de 20 största företagen i regionen minskade från december

1965 till februari 1968 från ca 6 000 till ca 5 700. Av dessa företag ligger

åtta (med ca 2 700 resp. ca 2 300 anställda) i Oskarshamns kommunblock.

Lokaliseringsstöd i form av industrilokaler uppförda som statskommunala

beredskapsarbeten utgick under åren 1963—1965 till sex företag i

oskarshamnsregionen. Utvidgningen av de berörda företagen väntades av

dessa medföra en ökning av antalet sysselsatta med 1 380 personer. I september

1967 visade sig emellertid sysselsättningsökningen ha uppgått endast

till 500 personer, och detta antal reducerades ytterligare, så att det i

januari 1968 uppgick till drygt 300 personer.

Statligt lokaliseringsstöd enligt de fr. o. in. den 1 juli 1965 gällande reglerna

har lämnats till ett företag i regionen, beläget i Oskarshamn. Stödet

beviljades i form av ett lån på 1,5 milj. kr. till maskininvesteringar. Ytterligare

en ansökan om lokaliseringsstöd till ett företag i Oskarshamn är

för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts prövning.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, besvarade den

25 april 1968 i andra kammaren en interpellation av herr Börjesson i Glömminge

(ep) angående åtgärder för att lösa sysselsättningskrisen i oskarshamnsområdet.

I svaret framhölls att dessa svårigheter främst berodde

på nedläggningen av AB Oskarshamns varv. Därför lämnades inledningsvis

en utförlig redogörelse för den utveckling som lett fram till företagets

nedläggning sommaren 1967.

Efter att under vintern 1962—1963 ha avskedat ca 200 personer varslade

företaget i juni 1963, då antalet anställda var ca 1 000, om att varvsrörelsen

skulle läggas ned hösten 1964. Det blev senare möjligt att förlänga avvecklingsperioden.

Personalstyrkan reducerades dock successivt. För att möjliggöra

fortsatt verksamhet vid företaget beviljades bolaget i slutet av år

1964 en statlig lånegaranti om 7,5 milj. kr. Verksamheten inriktades nu på

tillverkning av mekaniska verkstadsprodukter, varjämte avsikten var att

i viss utsträckning reparera fartyg. Enligt planerna skulle i det sålunda

rekonstruerade bolaget sysselsättas 350—400 man. Sysselsättningen kom

dock att ligga på en betydligt högre nivå. Den konjunktur dämpning som

inträdde mot slutet av år 1965 medförde nya svårigheter som tilltog och i

slutet av april 1967 ledde till varsel om nedläggning av företaget, som då

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 40 år 1968

hade inemot 400 anställda. Större delen av personalen avskedades i slutet

av juni 1967. Efter årsskiftet 1967—1968 har ingen verksamhet förekommit

vid företaget.

I interpellationssvaret redogjordes vidare för arbetsmarknadsmyndigheternas

åtgärder för att tillföra staden nya arbetstillfällen. Dessa åtgärder,

som började i samband med inskränkningen av varvsdriften 1962, ledde

till att nära 700 nya arbetstillfällen tillkom fram till april 1967. Vissa företagsutvidgningar

som medför ökat personalbehov har aviserats. Antalet arbetslösa

i Oskarshamn var i mitten av april i år 147 mot 206 vid samma

tidpunkt 1967. En större industri i staden hade dessutom infört korttidsarbete.

vilket berörde 115 personer. En annan större industri med 140

anställda varslade i april 1968 om nedläggning av verksamheten ca två

år senare. Antalet sysselsatta i beredskapsarbete var i mitten av april ca

300, varav ett 40-tal i industriellt beredskapsarbete. I arbetsmarknadsutbildning

deltog vid samma tidpunkt 125 personer.

I interpellationssvaret betonades vidare att arbetsförmedlingen med stor

intensitet bedrev arbetet med att söka skaffa nya anställningar åt de arbetslösa

och åt de i beredskapsarbete placerade. En ökad aktivitet inom

väsentliga delar av länets industri beräknades av länsarbetsnämnden komma

till stånd under de kommande månaderna. De förslag som framlagts

om återupptagande av varvsdriften hade bedömts icke vara möjliga att

realisera. Arbetsmarknadsmyndigheterna arbetade emellertid intensivt med

att söka lokalisera ytterligare industriell verksamhet till oskarsbamnsområdet.

Under debatten ställde interpellanten frågan huruvida planer förelåge

att förlägga ett statligt företag till Oskarshamn. Något direkt svar på denna

fråga lämnades icke. Statsrådet gav emellertid uttryck för den meningen,

att, i den mån det funnes statliga företag att lokalisera, det borde

vara möjligt att söka rikta lokaliseringen också mot oskarshamnsområdet.

Stadens läge bedömdes som gynnsamt. Därutöver påpekades att god service

står till buds i staden och att en tillgång för området kommer att vara

det atomkraftverk som avses bli färdigt 1969 eller 1970 och som kan beräknas

bli en lokaliseringsfaktor.

Utskottet

Sysselsättningsläget i oskarshamnsregionen har på senare tid allvarligt

försämrats. Såsom påpekats såväl i motionen som i det interpellationssvar

i ämnet som för en tid sedan avgavs av chefen för inrikesdepartementet beror

de nuvarande sysselsättningssvårigheterna i första hand på nedläggningen

av AB Oskarshamns varv. Till betydande del har bortfallet av arbetstillfällen

vid varvet kompenserats genom att nya arbetstillfällen av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 40 år 1968

9

annat slag tillkommit. Helt har dock detta inte kunnat ske. En icke ringa

arbetslöshet föreligger, och ett avsevärt antal arbetssökande har placerats

i beredskapsarbete. Härtill kommer att ytterligare en större industri i staden

nyligen varslat om nedläggning, visserligen först om ca två år.

Den aktuella situationen i oskarshamnsområdet påkallar uppenbarligen

åtgärder i syfte att väsentligt förbättra sysselsättningsläget. I det nyssnämnda

interpellationssvaret har redogjorts för arbetsmarknadsmyndigheternas

energiska strävanden i denna riktning. Att dessa strävanden hittills

icke fullt ut fått önskad effekt torde till betydande del få tillskrivas det rådande

konjunkturläget. Då en konjunkturuppgång nu synes vara på väg

att inträda finns underlag för förhoppningar om en ökad investeringsaktivitet

som kan förbättra förutsättningarna för såväl utbyggnad av befintliga

företag i området som lokalisering av nya industrier dit.

I sitt utlåtande 1964 (nr 16) över motioner om åtgärder för fortsatt

drift vid Oskarshamns varv redovisade utskottet vad som då gjorts för att

genom arbetsförmedlings-, omskolnings- och lokaliseringsåtgärder avhjälpa

de svårigheter som företagna driftsinskränkningar medfört för den berörda

personalen. De nya påfrestningar som sedermera drabbat Oskarshamns

varv och staden ger enligt utskottets mening inte anledning till

något negativt omdöme om de nyssnämnda insatserna. Även vad gäller

dagens problem synes lösningen främst vara att söka i åtgärder av liknande

slag, av vilka också nu finnes ökade erfarenheter, samtidigt som

nya resurser ställts till förfogande.

Det botemedel för sysselsättningssvårigheterna i oskarshamnsområdet

som motionärerna i första hand anvisar är anläggande av samhällelig basindustri.

Det nya atomkraftverk som berördes i interpellationsdebatten kan

sägas vara en sådan basindustri och har bedömts kunna gynnsamt påverka

lokalisering av nya industrier till regionen. Utskottet finner det givetvis

inte uteslutet att frågan om upptagande av ytterligare industriell verksamhet

i samhällelig regi bör prövas. En sådan prövning torde emellertid böra

ske främst från andra utgångspunkter än dem motionärerna angivit. En

samhällelig etablering som i första hand motiverades med att lokaliseringspolitiska

åtgärder av annat slag icke kunnat genomföras skulle sannolikt

ha alltför dåliga framtidsutsikter för att böra förverkligas.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionen IT: 173.

Stockholm den 14 maj 1968

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÄHLE

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr bO år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Lundin (s), Lundberg (h), Brundin (h)*, Österdahl (fp) och Wikberg

(ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h)*, Hagnell (s), Berglund

(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå

(fp), Ekström i Iggesund (s)* och Fridolfsson i Rödeby (s)*.

* Ej närvarande vid utskottets justering.

Reservation

av herrar Österdahl (fp) och Börjesson i Glömminge (ep).

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.