Utlåtande i anledning av motion om en samhällsägd basindustri i Kalmar län.
1968-05-14 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1968:40, Utlåtande i anledning av motion om en samhällsägd basindustri i Kalmar län.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
c
Bankoutskottets utlåtande nr 40 år i968
Nr 40
Utlåtande i anledning av motion om en samhällsägd basindustri
i Kalmar län.
I motionen II: 173 av herr Lorentzon in. fl. föreslås att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj: t skall hemställa om skyndsam utredning med sikte
på anläggande av samhällelig basindustri i Kalmar län, förslagsvis Oskarshamn,
i enlighet med vad i motionen anförts.
Motionen
Den näringspolitiska utvecklingen i Kalmar län liksom i andra delar
av sydöstra Sverige uppvisar, säger motionärerna, sedan länge negativa
drag. Särskilt pekas härvidlag på den successiva avvecklingen av varvsrörelsen
i Oskarshamn. Motionärerna redogör för de åtgärder som vidtagits
för att mildra den s. k. varvskrisens verkningar men finner det
tvivelaktigt att en varaktig uppryckning av Oskarshamns näringsliv skall
kunna säkras genom ingripanden punktvis i form av samhälleligt stöd åt
privat företagande. Kalmar län kännetecknas, anför motionärerna vidare,
av en ofördelaktig befolkningsutveckling, låg yrkesverksamhetsfrekvens
och ensidig industri. För att industrifrågan i Oskarshamn skall lösas erfordras
enligt deras mening en lokaliseringspolitik som tar sikte på skapande
av en basindustri i statlig regi, eventuellt i samverkan med kommuner
och kooperativa företag. Regionen säges också kunna erhålla näringsmässig
stimulans genom vidgad handel med länderna på andra sidan
Östersjön.
Uppgifter i anslutning till ärendet
Oskarshamnsregionen omfattar Oskarshamns, Mönsterås, Hultsfreds-Virserums
och Högsby kommunblock. Av tillgängliga uppgifter om folkmängden
och sysselsättningsförliållandena i regionen framgår bl. a. följande.
Antalet invånare var vid årsskiftet 1967/68 ca 67 000. Folkmängden steg
under 1950-talet med inemot 1 000 personer men har sedan 1960 med vissa
fluktuationer varit i stort sett oförändrad. Flyttningsrörelserna har varit
små. Under 1967 uppgick nettoutflyttningen emellertid till ca 650 perso
-
Bankoutskottets utlåtande nr JO år 1968
7
ner, varav 300 från mönsteråsblocket, något som anses avspegla förändringarna
på arbetsmarknaden. Av de fem kommunblocken har de båda
förstnämnda registrerat en befolkningsökning sedan 1960, oskarshamnsblocket
med 3 procent.
Jordbruk och skogsbruk spelar större roll inom området än genomsnittligt
för riket. Industrin sysselsatte år 1965 ca 55 procent av de förvärvsarbetande,
vilket innebar en viss ökning sedan år 1960. År 1964 fanns i
regionen ca 250 företag inom industrin med mer än 5 anställda. Antalet
anställda vid de 20 största företagen i regionen minskade från december
1965 till februari 1968 från ca 6 000 till ca 5 700. Av dessa företag ligger
åtta (med ca 2 700 resp. ca 2 300 anställda) i Oskarshamns kommunblock.
Lokaliseringsstöd i form av industrilokaler uppförda som statskommunala
beredskapsarbeten utgick under åren 1963—1965 till sex företag i
oskarshamnsregionen. Utvidgningen av de berörda företagen väntades av
dessa medföra en ökning av antalet sysselsatta med 1 380 personer. I september
1967 visade sig emellertid sysselsättningsökningen ha uppgått endast
till 500 personer, och detta antal reducerades ytterligare, så att det i
januari 1968 uppgick till drygt 300 personer.
Statligt lokaliseringsstöd enligt de fr. o. in. den 1 juli 1965 gällande reglerna
har lämnats till ett företag i regionen, beläget i Oskarshamn. Stödet
beviljades i form av ett lån på 1,5 milj. kr. till maskininvesteringar. Ytterligare
en ansökan om lokaliseringsstöd till ett företag i Oskarshamn är
för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts prövning.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, besvarade den
25 april 1968 i andra kammaren en interpellation av herr Börjesson i Glömminge
(ep) angående åtgärder för att lösa sysselsättningskrisen i oskarshamnsområdet.
I svaret framhölls att dessa svårigheter främst berodde
på nedläggningen av AB Oskarshamns varv. Därför lämnades inledningsvis
en utförlig redogörelse för den utveckling som lett fram till företagets
nedläggning sommaren 1967.
Efter att under vintern 1962—1963 ha avskedat ca 200 personer varslade
företaget i juni 1963, då antalet anställda var ca 1 000, om att varvsrörelsen
skulle läggas ned hösten 1964. Det blev senare möjligt att förlänga avvecklingsperioden.
Personalstyrkan reducerades dock successivt. För att möjliggöra
fortsatt verksamhet vid företaget beviljades bolaget i slutet av år
1964 en statlig lånegaranti om 7,5 milj. kr. Verksamheten inriktades nu på
tillverkning av mekaniska verkstadsprodukter, varjämte avsikten var att
i viss utsträckning reparera fartyg. Enligt planerna skulle i det sålunda
rekonstruerade bolaget sysselsättas 350—400 man. Sysselsättningen kom
dock att ligga på en betydligt högre nivå. Den konjunktur dämpning som
inträdde mot slutet av år 1965 medförde nya svårigheter som tilltog och i
slutet av april 1967 ledde till varsel om nedläggning av företaget, som då
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Bankoutskottets utlåtande nr 40 år 1968
hade inemot 400 anställda. Större delen av personalen avskedades i slutet
av juni 1967. Efter årsskiftet 1967—1968 har ingen verksamhet förekommit
vid företaget.
I interpellationssvaret redogjordes vidare för arbetsmarknadsmyndigheternas
åtgärder för att tillföra staden nya arbetstillfällen. Dessa åtgärder,
som började i samband med inskränkningen av varvsdriften 1962, ledde
till att nära 700 nya arbetstillfällen tillkom fram till april 1967. Vissa företagsutvidgningar
som medför ökat personalbehov har aviserats. Antalet arbetslösa
i Oskarshamn var i mitten av april i år 147 mot 206 vid samma
tidpunkt 1967. En större industri i staden hade dessutom infört korttidsarbete.
vilket berörde 115 personer. En annan större industri med 140
anställda varslade i april 1968 om nedläggning av verksamheten ca två
år senare. Antalet sysselsatta i beredskapsarbete var i mitten av april ca
300, varav ett 40-tal i industriellt beredskapsarbete. I arbetsmarknadsutbildning
deltog vid samma tidpunkt 125 personer.
I interpellationssvaret betonades vidare att arbetsförmedlingen med stor
intensitet bedrev arbetet med att söka skaffa nya anställningar åt de arbetslösa
och åt de i beredskapsarbete placerade. En ökad aktivitet inom
väsentliga delar av länets industri beräknades av länsarbetsnämnden komma
till stånd under de kommande månaderna. De förslag som framlagts
om återupptagande av varvsdriften hade bedömts icke vara möjliga att
realisera. Arbetsmarknadsmyndigheterna arbetade emellertid intensivt med
att söka lokalisera ytterligare industriell verksamhet till oskarsbamnsområdet.
Under debatten ställde interpellanten frågan huruvida planer förelåge
att förlägga ett statligt företag till Oskarshamn. Något direkt svar på denna
fråga lämnades icke. Statsrådet gav emellertid uttryck för den meningen,
att, i den mån det funnes statliga företag att lokalisera, det borde
vara möjligt att söka rikta lokaliseringen också mot oskarshamnsområdet.
Stadens läge bedömdes som gynnsamt. Därutöver påpekades att god service
står till buds i staden och att en tillgång för området kommer att vara
det atomkraftverk som avses bli färdigt 1969 eller 1970 och som kan beräknas
bli en lokaliseringsfaktor.
Utskottet
Sysselsättningsläget i oskarshamnsregionen har på senare tid allvarligt
försämrats. Såsom påpekats såväl i motionen som i det interpellationssvar
i ämnet som för en tid sedan avgavs av chefen för inrikesdepartementet beror
de nuvarande sysselsättningssvårigheterna i första hand på nedläggningen
av AB Oskarshamns varv. Till betydande del har bortfallet av arbetstillfällen
vid varvet kompenserats genom att nya arbetstillfällen av
Bankoutskottets utlåtande nr 40 år 1968
9
annat slag tillkommit. Helt har dock detta inte kunnat ske. En icke ringa
arbetslöshet föreligger, och ett avsevärt antal arbetssökande har placerats
i beredskapsarbete. Härtill kommer att ytterligare en större industri i staden
nyligen varslat om nedläggning, visserligen först om ca två år.
Den aktuella situationen i oskarshamnsområdet påkallar uppenbarligen
åtgärder i syfte att väsentligt förbättra sysselsättningsläget. I det nyssnämnda
interpellationssvaret har redogjorts för arbetsmarknadsmyndigheternas
energiska strävanden i denna riktning. Att dessa strävanden hittills
icke fullt ut fått önskad effekt torde till betydande del få tillskrivas det rådande
konjunkturläget. Då en konjunkturuppgång nu synes vara på väg
att inträda finns underlag för förhoppningar om en ökad investeringsaktivitet
som kan förbättra förutsättningarna för såväl utbyggnad av befintliga
företag i området som lokalisering av nya industrier dit.
I sitt utlåtande 1964 (nr 16) över motioner om åtgärder för fortsatt
drift vid Oskarshamns varv redovisade utskottet vad som då gjorts för att
genom arbetsförmedlings-, omskolnings- och lokaliseringsåtgärder avhjälpa
de svårigheter som företagna driftsinskränkningar medfört för den berörda
personalen. De nya påfrestningar som sedermera drabbat Oskarshamns
varv och staden ger enligt utskottets mening inte anledning till
något negativt omdöme om de nyssnämnda insatserna. Även vad gäller
dagens problem synes lösningen främst vara att söka i åtgärder av liknande
slag, av vilka också nu finnes ökade erfarenheter, samtidigt som
nya resurser ställts till förfogande.
Det botemedel för sysselsättningssvårigheterna i oskarshamnsområdet
som motionärerna i första hand anvisar är anläggande av samhällelig basindustri.
Det nya atomkraftverk som berördes i interpellationsdebatten kan
sägas vara en sådan basindustri och har bedömts kunna gynnsamt påverka
lokalisering av nya industrier till regionen. Utskottet finner det givetvis
inte uteslutet att frågan om upptagande av ytterligare industriell verksamhet
i samhällelig regi bör prövas. En sådan prövning torde emellertid böra
ske främst från andra utgångspunkter än dem motionärerna angivit. En
samhällelig etablering som i första hand motiverades med att lokaliseringspolitiska
åtgärder av annat slag icke kunnat genomföras skulle sannolikt
ha alltför dåliga framtidsutsikter för att böra förverkligas.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen avslår motionen IT: 173.
Stockholm den 14 maj 1968
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÄHLE
10
Bankoutskottets utlåtande nr bO år 1968
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Lundin (s), Lundberg (h), Brundin (h)*, Österdahl (fp) och Wikberg
(ep)*;
från andra kammaren: herrar Regnéll (h)*, Hagnell (s), Berglund
(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå
(fp), Ekström i Iggesund (s)* och Fridolfsson i Rödeby (s)*.
* Ej närvarande vid utskottets justering.
Reservation
av herrar Österdahl (fp) och Börjesson i Glömminge (ep).
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680029
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.