Sök i Ratio Lex

Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet och förvaltning. 1 enlighet med § 12 av gällande stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har stiftelsens styrelse den 8 februari 1968 avgivit bifogade berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1967

1968-05-14 · 53 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:42, Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet och förvaltning. 1 enlighet med § 12 av gällande stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har stiftelsens styrelse den 8 februari 1968 avgivit bifogade berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

1

Nr 42

Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfonds verksamhet och förvaltning.

1 enlighet med § 12 av gällande stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

har stiftelsens styrelse den 8 februari 1968 avgivit bifogade berättelse

över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1967 (bilaga 1).

Berättelsen har avlämnats till bankoutskottet och till riksdagens revisorer,

vilka senare efter verkställd granskning av stiftelsens verksamhet och förvaltning

avgivit bifogade revisionsberättelse (bilaga 2). Utöver dessa handlingar

har utskottet haft tillgång till de protokoll som förts vid sammanträdena

med stiftelsens styrelse under år 1967.

När fondens ändamål år 1964 skulle närmare bestämmas betonade utskottet

(uti. 1964: 44) bl. a. önskvärdheten av att fonden — om än dess verksamhet

icke skulle bindas genom en ändamålsbestämning som i framtiden

kunde visa sig för snäv — skulle få en viss egen profil och inte splittra sina

resurser över hela forskningsfältet. I anslutning till vad som anförts i förarbetena

uttalade fondens styrelse också år 1966 vid en principdebatt om

verksamheten, att samhällsforskning skulle ha ett visst företräde (BaU

1967:35, s. 6). Verksamheten skulle sålunda inriktas på forskning som

syftar till att öka kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska

och sociala förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna

— med andra ord miljöfrågor i vidaste mening. Utskottet finner

en sådan inriktning av verksamheten vara önskvärd även framgent och

förutsätter att den bidragsgivning utanför den angivna ramen som förekommit

under år 1967 inte är uttryck för någon principiell förändring av

de nämnda riktlinjerna.

Utskottet har inhämtat att fondens styrelse avser att, när av fonden

understödda projekt börjat slutföras, komplettera sin årliga berättelse med

någon form av resultatredovisning.

I övrigt har utskottet vid sin granskning inte funnit något förhållande som

påkallat särskilt yttrande från utskottets sida. Utskottet hemställer,

att riksdagen beviljar styrelsen för Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfond ansvarsfrihet för stiftelsens förvaltning

under år 1967.

Stockholm den 14 maj 1968

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

1 — Biliang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr Å2 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Åkerlund

(h), Lundin (s), Enarsson (h), Mattsson (ep)* och Österdahl (fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h)*, Franzén i Motala (s),

Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Löfgren (fp)

och Fridolfsson i Rödeby (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

av herr Åkerlund (h).

Reservation

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr r>2 år 1968

3

Bilaga 1

Till Riksdagen

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva

berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1967.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen till den 31 mars 1968 är:

professor Torgny Segerstedt (ordförande)

suppleant: professor Folke Lindberg

professor Arne Miintzing

suppleant: professor Erik Rudberg

professor Bror Rexed

suppleant: professor Arne Tiselius

professor Ingvar Svennilson

suppleant: docenten Lennart Holm

riksbankschefen Per Äsbrink (vice ordförande)

suppleant: bankdirektören Arne Callans

ledamoten av andra kammaren fröken Astrid Bergegren

suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Hans Hagnell

ledamoten av andra kammaren fru Elisabet Sjövall

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Kaj Björk

ledamoten av första kammaren herr Olle Dahlén

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Per Hilding

ledamoten av andra kammaren herr Bo Martinsson

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Tage Johansson

ledamoten av första kammaren herr Nils Theodor Larsson

suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Erik Grebäck

ledamoten av andra kammaren fröken Blenda Ljungberg

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Carl Éskilsson

Filosofie doktorn Paul Lindblom har varit chef för fondens kansli- Fondens

sekreterare har varit kanslirådet Carl-Erik Virdebrant.

Styrelsen har under året sammanträtt åtta gånger. Flera av styrelsen tillsatta

arbetsgrupper har varit i verksamhet för att förbereda till fonden inkomna

ansökningar. Särskilda utlåtanden av sakkunniga har inhämtats i

ett stort antal fall. Yttranden över inkomna ansökningar har också inhämtats

från olika statliga forskningsråd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Fonden organiserade den 24 och 25 oktober 1967 en konferens på Foresta

i Lidingö för forskare, som deltar i av fonden understödda projekt rörande

urbaniseringsfrågor, lokaliseringsfrågor och kommunalforskning.

1 fondstyrelsen har under år 1967 sammanlagt 124 ansökningar avgjorts.

Av dessa har 75 bifallits. Under året har anslag beviljats med sammanlagt

14 410 481 kronor. Av dessa och tidigare beviljade anslagsmedel utbetalades

under år 1967 ett sammanlagt belopp av 10 933 937 kronor 41 öre. Summan

beviljade men ännu inte utbetalda anslag utgjorde vid årets utgång 18 250 159

kronor 59 öre. Vid ingången av år 1968 står ett belopp av sammanlagt

21 157 521 kronor 32 öre till fondens förfogande. Av beloppet har 1 750 000

kronor reserverats för att stå till förfogande för eventuella pensionsavgifter

för den personal som är engagerad i av fonden understödda forskningspro
^1

en särskild bilaga har de forskare som erhållit anslag från fonden gett

en kort redogörelse för sina respektive program och projekt. Bilagan innehåller

dessutom statistiska data rörande samtliga ansökningar under år

1967. , , ,

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och londens

ställning per den 31 december åren 1966 och 1967 har redovisats såsom

bilaga II till fullmäktiges i riksbanken berättelse om bankens tillstånd, rörelse

och förvaltning under år 1967. Därav framgår bl. a. att till fonden under

år 1967 influtit räntor till ett belopp av 19 287 143 kronor 53 öre. Då

fondens i det följande närmare specificerade omkostnader uppgått till sammanlagt

275 762 kronor 84 öre, blev fondens nettointäkt detta år 19 011 380

kronor 69 öre. o

I den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen för ar 1967 har intagits

följande utdrag ur räkenskaperna för Riksbankens jubileumsfond.

Balansräkning

per den 31 december 1966 och 1967

Tillgångar

1966

1967

1 650 000

_

Obligationer utfärdade av

......... 126 402 250: —

126 402 250

_

......... 141 716 500: —

141 651 500

—

........ 20 116 750: —

20 116 750

—

....... 25 711 100: —

32 261 100

—

...... 3 056: 78

32 751

84

88 779: 16

1 250

03

........ 222: 65

500

—

Kr. 314 038 658: 59

Kr. 322 116 101

87

Skulder

Kapitalkonto..............

Beviljade, ej utbetalda anslag

Disponibla medel:

Ingående behållning......

Avgår: Beviljade anslag...

Tillkommer: Årets nettointäkt.

................

Utgående behållning........

............ 282 708 420: 96

............ 14 773 616: —

17 133 990: 96

18 620 456: —

18 043 086: 67

............ 16 556 621: 63

282 708 420: 96

18 250 159: 59

16 556 621: 63

14 410 481: —

19 011 380: 69

21 157 521: 32

Kr. 314 038 658: 59

Kr. 322 116 101: 87

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Utgifter

Omkostnader......

Fondens nettointäkt

Vinst- och förlusträkning

1966 1967

............ 290 696:85 275 762: 84

......... 18 043 086: 67 _ 19 011 380: 69

Kr. 18 333 783: 52 Kr. 19 287 143: 53

Inkomster

Ränteintäkter netto.................. Kr. 18 333 783: 52

Kr. 19 287 143:53

Specifikation av omkostnader för år 1967

Styrelsearvoden.................

Löner och kansliarvoden.........

Sakkunnigarvoden...............

ATP-avgitter...................

Rese- och traktamentsersättningar

Lokalhyra......................

Städning.......................

Kopiering......................

Övriga kontorskostnader.........

Inventarier..................

Kostnader för forskarkonferens... .

Tillfälliga utredningar............

61 450: —

......... 105 647: —

......... 41 200: —

......... 5 600: —

......... 5 894: 05

......... 7 663:16

......... 5 800: —

......... 4 017:37

......... 9 443: 27

......... 3 686: 13

......... 14 688: 55

......... 10 673:31

Summa kr. 275 762:84

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och

förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse

för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna att

överlämnas jämväl till riksdagens revisorer.

Stockholm den 8 februari 1968

TORGNY SEGERSTEDT

Per Åsbrink

Astrid Bergegren

Nils Theodor Larsson

Ingvar Svennilson

Bo Martinsson

Bror Rexed

Olle Dahlén

Arne Muntzing

Elisabet Sjövall

Blenda Ljungberg

Paul Lindblom

/ C.-E. Virdebrant

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankontskottets memorial nr 42 år 1968

Bilaga

till bilaga 1

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Program och projekt som beviljats anslag år 1967

På samma sätt som föregående år presenterar de forskare, som liar erhållit

anslag från Riksbankens jubileumsfond under 1967, i korta redogörelser

sina program och projekt.

Vid grupperingen av redogörelserna har inte någon schematisk ämnesindelning

följts. Projekten har förts samman på sådant sätt att det skall vara

möjligt att få en bild av vilka större områden fondstyrelsen har lämnat anslag

till. Den efterföljande statistiska uppställningen redovisar däremot projekten

efter en traditionell ämnesindelning. Vissa förändringar har dock

gjorts i denna indelning, varför siffrorna från 1965—66 och 1967 inte utan

vidare, kan jämföras. Eu sammanställning över samtliga beviljade och avslagna

anslag under åren 1965—67 bifogas också.

Under 1967 har ytterligare anslag utgått till tidigare startade program

och projekt. Dessa är: »Det svenska välståndets utveckling 1925—1960»

(Attman, Bjurling, Hildebrand m.fl.), »Realkapitalundersökningen» (Böök,

Klingberg, Österberg), »Storstadsregionens rumsliga struktur- och tillväxtproblem»

(Helmfrid m.fl.), Kommunalforskningsgruppen (Back, Elvander,

Wallin, St jer nquist och Westerståhl), »Demografiska modeller» (Hyrenias),

»Anställdas val och byte av arbetsplats» (Hedberg), »Stockholmsungdomars

framtidsutsikter» (Carl-Gunnar Janson), Forskningspolitiska

programmet (Dedijer), »Zigenarundersökningen» (Takman), »Den primära

proteinproduktionen» (Burström), »Sverige under andra världskriget»

(Lindberg, Palme, Westin).

Av de nya programmen och projekten under 1967 finns flera som rör urbaniseringsprocessen.

Lennart Améen forskar om »Arealbudget». Inom Gerd

Enequists program har tillkommit ett nytt delprojekt »Sveriges sågverksindustri

under efterkrigstiden». Ett omfattande program som rör frågor i samband

med landsbygdens avfolkning är »Glesbygdens serviceproblem» (Erik

Bglund och Georg Karlsson).

W. William-Olsson behandlar »Europas städer och landsbygd». Orvar

Westelius projekt heter »Individens val av alternativa serviceutbud». En

amerikansk forskare, David Pass, undersöker tillkomsten av Vällingby och

Farsta. Dick Urban Vestbro studerar »Hushållsstruktur och bostadsform i

östafrikansk stad».

Ett större program som rör den regionala resursfördelningsproblematiken

innehåller två projekt, »Lokaliseringspolitikens mål och medel» (Ragnar

Bentzel) och »Regionala utvecklingstendenser inom svenskt näringsliv»

(Gunnar Törnqvist).

Två projekt belyser arbetsmarknadsfrågor: »Statlig arbetsmarknad 1945—

1967 med särskilt avseende på löneförhållanden och löneutveckling» (C. G.

Lindell) och »Cost-benefit-analyser av arbetsmarknadspolitiska åtgärder»

(Harald Niklasson).

Peter Bohm, Alf Carling och Gunnar Ribrant undersöker »Resursfördelningen

vid marknadsimperfektioner». Ernst Jonsson studerar »Statliga styrmekanismer

visavi kommunernas investeringar».

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr k2 år 1968

7

Flera projekt inom företagsekonomi och organisationsteori får stöd av

fonden: »Några företagsekonomiska problem i samband med ekonomisk

tillväxt» (Bertil Näslund), »Studier av prissättningsprocesser» (Jan Odhnoff),

»Beslutsmodeller och lönsamhetskriterier vid gruvdrift och malmbehandling»

(Nils-Erik Norén), »Organizational structure and organizational

strain» (Bengt Stymne) samt »Innovationer i svenska personalavdelningar»

(Eric Rhenman).

En statsvetenskaplig-statistisk studie är »Den svenska valmanskåren

1866—1968» (Leif Lewin) och ett annat ämne med anknytning till den politiska

utvecklingen i Sverige är »Det svenska partiväsendets struktur och

funktionssätt» (Olof Ruin). Karl E. Birnbaum behandlar ett internationellt

ämne, »Central European Project».

Ett nytt delprojekt inom Herman Wolds forskningsprogram är betitlat

»Statistisk analys av undervisningseffektivitet och studietider». Tore Dalenius

tar upp ett metodologiskt problem »Fel i undersökningar». Carl-Erik

Quensels projekt ligger inom demografins område, »Demografiska kohortstudier».

»Struktur och processer i svensk fackföreningsrörelse» (Walter Korpi)

är en organisationssociologisk undersökning. Två andra sociologiskt inriktade

projekt rör u-landsfrågor, »Undersökning av svenskt u-hjälpstänkande»

(Stig Lindholm) och »Social och politisk förändring i afrikanska stater

med särskild hänsyn till impulser för utveckling ''nedifrån’» (Ulf Himmelstrand).

Ett relativt stort antal projekt inom området psykologi/pedagogik har fått

anslag från fonden. Datamaskinteknikens användning inom psykologisk

forskning utvecklas av Gunnar Johansson i projektet »Datamaskinreglerad

processforskning inom psykologi». Gösta Ekman har beviljats anslag till två

olika projekt, »Undersökning av relationen mellan å ena sidan avstånd i

rum och tid, å andra sidan graden av emotionellt engagemang» och »Temporala

aspekter på sensoriska processer, särskilt adaptation inom skilda sinnesområden».

Ansatsen är tvärvetenskaplig i Marianne Frankenhaeusers »Effekter av

monotoni och isolering på psykologiska och biokemiska funktioner». Sigvard

Rubenowitz undersöker »Personalpsykologiska och personaladministrativa

återverkningar av långt driven kontorsautomation». Elever på grundskolans

högstadium studeras av Ingrid Gottfries och Sven Marke (»Personlighet

och skolanpassning»). Ulf Kraghs »Optimering av och fältundersökning

med experimentell personlighetsdiagnostisk metod (DMT-testet)» syftar

till att lämna bidrag till den personlighetspsykologiska teorin. Bertil

Nordbecks »Kvinnliga forskare i Sverige» anknyter till Dedijers program

om forskning om forskning. Ett pedagogiskt ämne behandlas av Urban Dahllöf

i »Komparativa mål och processanalyser av skolsystem».

En rättssociologisk undersökning är Per Olof Boldings »Konfliktlösning

genom skiljedom». Fredrik Neumeyer studerar »Rätten till arbetstagarnas

uppfinningar i Sverige och USA».

Inom kriminologin har Bengt Börjeson fått anslag till »Genomförande av

ett rättssociologiskt och kriminologiskt behandlingsforskningsprogram» och

Knut Sveri för projektet »Utlänningars brottslighet».

På det socialmedicinska och medicinska området har sju projekt fått stöd

av fonden. En forskargrupp (Sven-Erik Lindell, Gunnar Lindgren och Nils

H. Sternby) gör »Epidemiologiska studier av hjärt-, kärl- och lungsjukdo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr >r2 år 1968

mar i Malmö med kliniskt-fysiologiska, socialmedicinska och patologisktanatomiska

undersökningsmetoder». Stig Sjölin och Gösta Samuelson utför

i Västerbottens län en nutritionsundersökning av barn. För forskning om

tekniska hjälpmedel åt handikappade har Birger Roos och Lennart Angervo

beviljats anslag. »Psykiskt utvecklingshämmade ungdomars yrkes- och

samhällsanpassning» behandlas av Fredrik Fränkel och Rikard Palmér.

Projektet »Narkomanistudier» ledes av Lars-M. Gunne. 1 anknytning till

forskningen inom det internationella biologiska programmet studerar Börje

Löfstedt, Ove Wilson och Per-Olof Åstrand »Klimatfysiologiska frågor».

Ett visst stöd till ett större projekt inom cancer forskningen utgår till CarlAxel

Hamberger, Georg Klein, Rune Walstam och Jerzg Einhorn: »Studier

över immunologiska reaktioner efter lokal bestrålning av Burkitt’s tumörer

och av kemiskt framkallade postnasala carcinom».

Styrelsen har gett anslag till ytterligare ett projekt inom proteinforskningen,

»Inventering av möjligheterna för utvinning av proteinkoncentrat

för human konsumtion ur frön från tvåhjärtbladiga kulturväxter kombinerade

med studier av för näringsvärdet begränsade toxikologiska faktorer»

(Gösta Ehrensvärd, Erik Åkerberg och Arne Hagberg).

Ett annat naturvetenskapligt projekt rör den mänskliga aktivitetens inflytande

på bottensedimenten i Göteborgs skärgård (Eric Olausson).

Fonden lämnar ett visst anslag till Bo Lehnerts forskning om »Magnetisk

inneslutning av en het joniserad gas». Ett av världens största elektronmikroskop

har kunnat inköpas av Institutet för metallforskning (Roland Kiessling

m.fl.) genom anslag från Malmfonden, Riksbankens jubileumsfond och

Jernkontoret.

Ingeniörsvetenskapsakademien erhåller anslag för att studera »Administrativ

rationalisering».

Inom det humanistiska området studerar Hans Hof och Anders Jeff ner

livsåskådningar i det moderna samhället. »Inkomster — förmögenhetsfördelning

— beskattning» är ett historiskt projekt som rör 1800-talets och

1900-talets första decennier (Stellan Dahlgren, Rune Hedman och Sune

Åkerman). Nils Runeby behandlar »Vetenskapsmännens och teknikernas

roll i den industriella revolutionen i Sverige». Ett stort projekt som också

fått amerikanskt forskningsstöd är »Sverige och Amerika efter 1860. Utvandring,

återinvandring, politisk och social debatt» (Sten Carlsson m.fl.).

»Norrlands tidiga bebyggelse» är ett omfattande tvärvetenskapligt projekt,

som bygger på arkeologiskt och etnologiskt material och på naturvetenskapliga

undersökningar om ekologiska faktorer (Evert Baudou och Margareta

Biörnstad). Ett annat tvärvetenskapligt projekt med arkeologisk, kulturgeografisk

och kvartärgeologisk inriktning är »Ölands Stora Alvar» (LarsKönig

Königsson m.fl.).

Birgit Åkesson gör undersökningar i Afrika om dramats ursprungliga

form — riten. Ett humanistiskt projekt med anknytning till teknisk forskning

undersöker sångrösten och vissa biåsinstrument (Johan Sundberg).

Slutligen har fonden gett anslag till forskningsbiblioteksrådet för framställning

och utlåning av tidningsfilmkopior.

Docent Lennart Améen:

Arealbudget

Såsom delprojekt inom den vidare ramtiteln »Urbaniseringsprocessen» är

projektledaren med biträde av en assistent sysselsatt med ett av Riksban
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 12 år 1968

9

kens jubileumsfond understött projekt: Arealbudget. Den tid arbetet hittills

pågått har ägnats åt en genomgång av de offentliga markregister som föres.

Inom en avgränsad provyta (belägen mellan Malmö och Lund) har t. ex. fastighetsböcker,

jordregister, fastighetstaxeringar, fastighetsband, ekonomisk

karta och RLF :s jordbruksregister konsulterats var för sig för att vi skall

kunna bedöma vilka redovisningsluckor som vart och ett av dessa register

innehåller. Jämförelser registreringarna emellan inom samma område visar

avsevärda brister i överensstämmelse och ger oss möjligheter att systematisera

feltyper hos de olika registreringarna.

Ett nästa, just påbörjat steg i undersökningen består i att välja den samtidigt

mest tillförlitliga och mest arbetsbesparande vägen genom primärmaterialet

för att nå kunskap om markorganisationen.

Professor Gerd Enequist:

Lokaliserings förändringar inom industri och handel

Forskningsprogrammets allmänna målsättning redovisas i föregående års

redogörelse, varför här endast behandlas det nya delprojektet »Sveriges sågverksindustri

under efterkrigstiden». Syftet med denna undersökning, som

utförs av fil. kand. Bo Mårtensson, är att beskriva och analysera förändringarna

i den svenska sågverksindustrins lokalisering och struktur under efterkrigstiden.

Arbetet avses utmynna i en prognos för branschens framtida lokalisering

och dimensionering, varvid konsekvenserna för arbetsmarknaden

ägnas särskilt intresse. De jämförelser som kan göras med de vetenskapliga

undersökningar av viss industri och handel, som pågår parallellt och som

gäller samma tidsperiod, bör bli av stort värde för möjligheterna att dra

generella slutsatser beträffande det svenska näringslivets utveckling under

efterkrigstiden.

Professorerna Erik Bylund och Georg Karlsson:

Glesbygdens serviceproblem

Planeringen av det svenska samhället har under senare år dominerats av

den problematik, som skapats av landsbygdens avfolkning å ena sidan och

tätorternas tillväxt å den andra. Såväl urbaniseringen som glesbygdsavfolkningen

är primärt uttryck för ekonomiska förändringar i samhället. Det är

fråga om en samhällsprocess, som inte bara kan fångas i begreppet industrialisering

och därmed en övergång från mer arealkrävande näringar (jordoch

skogsbruk) till en jämförelsevis punktuellt bedriven produktion, utan

även måste innefatta strukturrationalisering och koncentration till större

driftsenheter. I sig inkluderar denna process en mängd följdföreteelser, som

verkar accentuerande på processens förlopp. Gemensam effekt av de verksamma

agentierna är: betydande regionala förändringar. Den aktuella planeringsproblematiken

har också utvecklat sig till en fråga om regional organisation,

varvid den i hög grad har fokuserats till de två motsatta polerna i

samhällsprocessens kraftfält: storstaden och glesbygden. Storstadens och

glesbygdens problem kan inte ses avskilda från varandra i egenskap av komplexa

yttringar av samma process. I själva verket är problematiken många

gånger identisk oavsett i vilken pol den uppträder. Inte minst från social

synpunkt synes det viktigt att beakta individens situation och anpassningsmöjligheter

i en miljö, som är underkastad starka förändringar. Storstads
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

miljön kan exempelvis för vissa kategorier människor barn, sjuka, åldringar

— bjuda på sådana svårigheter med erhållande av vård och önskvärda

kontakter, att dessa t. o. m. överträffar motsvarande svårigheter i extremt

isloerade glesbygdsområden.

Utgångspunkt för undersökningen är glesbygdens avfolkning, vars komplexa

problematik är känd till sina yttringar, ehuru inte val definierad som

samhällsprocess och ej heller som regional företeelse tillräckligt detaljerat

kvantifierad. Här må endast påpekas, hur denna avfolkning bl. a. kan leda

till allvarliga problem med servicen för den kvarboende befolkningen, förutom

ökade svårigheter med anskaffningen av materiell service hotar social

och kulturell isolering vissa områden. Då avfolkningen i många områden

leder till snabb deformering av ålderspyramiden, tenderar serviceproblemet

i allt större utsträckning att bli ett åldringsvårdsproblem. — Glesbygdsproblemet

ses i projektet i första hand som ett serviceproblem.

De huvudsakliga problemställningarna i glesbygdsproblemet innefattar

dels en principiell, generell aspekt på utflyttningsförloppet, dels en regional

aspekt. Frågorna är: A) Hur är avfolkningsmekaniken beskaffad? Vilka är

utlösningsfaktörerna? Hur stor är eftersläpningseffekterna, när det gäller

servicen? Förekommer det en accelerationseffekt i utflyttningen beroende

på servicebortfall och minskat antal sociala kontakter? Hur sker befolkningens

anpassning till ett läge med ett glesare punktmönster för serviceutbudet?

B) Till vilka områden är antydda eller hypotetiskt framförda yttringar

av glesbygdsproblemet lokaliserade? Är det möjligt att göra en områdesgradering

med hänsyn till dessa yttringars tydlighet? Var ligger de med

hänsyn till serviceutbudet särskilt underförsörjda områdena?

Undersökningen kommer att ge deskriptiva data för fem glesbygdsområden

med avseende dels på hur individerna lever i och använder sig av orten

och dels hur de värderar sin situation.

Professor W. William-Olsson:

Europas städer och landsbygd

Forskningsprojektet »Europas städer och landsbygd» är ett delprojekt

inom programmet »Urbaniseringsprocessen». Det siktar mot att sätta in de

svenska förhållandena i deras västerländska sammanhang beträffande såväl

stadsutveckling som landsbygdsavfolkning och miljövård. Det innehåller

följande huvudmoment:

1. Karakterisering av samtliga städer i Västeuropa på basis av uppgifter

om deras näringsstruktur jämte en kartering av Europas uppodling. Förutom

självändamålet att ge en förståelig bild av Europas näringsliv är det

avsett att ge proportioner åt den svenska stadsdiskussionen och att artikulera

en råd i densamma förekommande begrepp, t. ex. storstad, stadsregion,

storstadsregioner och storregioner.

2. Städerna ligger infattade i en från plats till plats växlande natur och

denna måste karakteriseras i en för lekmannen förståelig form. I samarbete

med utländska geografer knyts observationer från olika länder samman.

Karteringsarbeten rörande Europas relief, dess sjöar och dess siktförhållanden

(luftens genomskinlighet) är långt framskridna.

3. Vid härvarande geografiska institution byggs ett för svensk forskning

tillgängligt batteri av statistik ut rörande befolkning och näringsgrenar i

Europas provinser, kommuner och orter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Arkitekt Orvar Westelius:

Individens val av alternativa serviceutbud

Föremål för de intervjuundersökningar som utförs är individens förflyttningar

inom en tätort. Dessa begränsas ej till ett bestämt förflyttningssätt,

som är brukligt vid trafikundersökningar, utan avser alla förflyttningar

mellan geografiskt och till sitt innehåll bestämda lokaler. Mängden av vad

som kan kallas »resbitar» utgör det grundläggande studiematerialet. Det

mönster, som bildas av dessa resbitar och därav sammansatta »förflyttningskedjor»,

betingas av i huvudsak två faktorer.

Den första är individens behov (efterfrågan) av varor, tjänster, arbete,

nojen och rekreation. Dessa behov uppträder i tiden mer eller mindre regelbundet

(exempelvis arbete varje vardag, varor däremot i tiden oregelbundet)

och med kortare eller längre tidsmellanrum. Denna faktor kallar vi individens

behov, vilket kan uppfattas som en utvidgning av vad som vanligen

avses med »konsumtionsmönster».

Den andra faktor, som styr individens rörelsemönster, är den rumsliga

dispositionen av alla de utbud, som svarar mot individens skilda behov.

Denna kan beskrivas som det inbördes avståndet mellan kombinationer av

utbudspunkter. Dessa två grundläggande begrepp, individens behov och den

geografiska fördelningen av motsvarande utbud har visat sig vara den enklaste

och mest fruktbara utgångspunkten vid analys av de data om resmönstret,

som våren 1965 insamlats i Uppsala. På grundval av detta arbete,

som utförts av projektledaren, har hypoteser uppställts om sambandet mellan

resmönster och utbudets lokalisering.

Projektet innefattar tre planerade intervjuundersökningar. Den första

genomfördes i april 1967. I 1 150 hushåll bosatta i Vällingbyområdet intervjuades

varje person över 16 år om samtliga förflyttningar under en i förväg

bestämd dag. Data om resmålens lägen och art, färdsätt till resmålen,

start och ankomsttider för förflyttningarna samt ev. köpsummor insamlades.

Detta material, som under sommaren och hösten 1967 kodats och stansats,

är för närvarande (december 1967) under bearbetning. Denna bearbetning

avses avslutad under våren 1968, då nästa intervjuundersökning skall

utföras.

David Pass, M.C.P.:

Vällingby and Farsta—From Idea to Reality. The suburban development

process in a large Swedish city

The development of Stockholm’s suburban communities has never been

mvestigated in depth. What were the fundamental policies that nourished,

and the fundamental problems that confronted, their birth? What were the

political and administrative obstacles that hampered their development?

How effectively have the plans been realized and what were the various

strategies that were employed to overcome the obstacles?

The project is developed around a case study of some aspects of the planning

and construction of Vällingby and Farsta-—two new suburban communities

built under the direction of the city of Stockholm. An empirical

description, an analysis of the methods and procedure used in organizing

the planning and lmilding of the two communities, and an Identification and

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

analysis of the system of organized institutions and the series of administrative

procedures which made possible their creation, are to be presented. The

investigation includes the collection of material related to the emergence and

development of policy as well as administrative procedure.

The study examines the planning for the development of these two areas

from 1935 to 1960, concentrating in the main on those general plan proposals

and efforts that were “comprehensive”—that is, that attempted to inaugurate

a new city form. Those efforts have been the major innovative

efforts and they have evoked great response. They most vividly show the

city’s political system in operation. In addition, however, attention, has been

given to the quieter struggles around the less-than-comprehensive planning

proposals since these struggles help to illuminate the underlying structure

of the policy-making process. While this study is by no means a complete

history of development planning åt Vällingby and Farsta, it is aimed åt

presenting the major patterns and characteristics of the suburban development

system in Stockholm. Major ideas and issues, and key conflicts, decisions,

and outcomes will be pinpointed, and the technical and political factors

influencing and effecting the formal and informal urban planning process

will be illustrated.

Arkitekt Dick Urban Vestbro:

Hushålls struktur och bostadsform i östafrikansk stad

De flesta afrikanska länder har just påbörjat en urbaniseringsprocess som

beräknas bli dubbelt så snabb som motsvarande period i de industrialiserade

länderna. Detta kommer att ställa höga krav på bostadsbyggandet i dessa

länder samt orsaka omställningsproblem för såväl den enskilde individen

som samhället i sin helhet. Förutom ekonomiska och tekniska svårigheter

kan man räkna med allvarliga sociala problem. Till de minst kända faktorerna

hör bostadsvanor och familjestruktur hos de människor man skall

bygga för.

Projektet »Familjestruktur och bostadsform i östafrikansk stad» syttar

till att i ett fall studera bostadsvanornas och familjestrukturens förändring

under urbaniseringsprocessen samt sambandet mellan dessa faktorer och

den rumsliga organisationen av bostaden och dess närmaste omgivning för

att på så sätt kunna värdera funktionella egenskaper hos existerande låglcostnadsbyggande

och möjliggöra förbättringar i framtida bostadsproduktion.

Projektet är indelat i fem etapper, varav anslag erhållits för de tre forsta.

Dessa tre etapper upptas av 1) framställandet av en bibliografi med sammandrag

av litteratur om lågkostnadsbyggande i samarbete med byggforskningens

projekt »Building Research in Tropical Regions», 2) upprättandet

av kartotek över bostadsbyggande, forskande och undervisningsinstitutioner

i u-länder samt 3) inventerande resa för insamlande av uppgifter om befolkningssammansättningar,

existerande lågkostnadsbyggande, utförd och pågående

forskning, bostadspolitiska program, miniminormer m. in. i några

afrikanska stater. Dessa uppgifter sammanställes i en rapport upptagande

exempel på bostadspolitisk organisation, forskningsresultat, hushållsstruktur

och planlösningar av olika bostadstyper.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

13

Professorerna Ragnar Bentzel och Gunnar Törnqvist:

Den regionala resursfördelningsproblematiken (forskningsprogram)

Den kunskap vi i dag har om den ekonomiska utvecklingens regionala

återverkningar och om den ekonomiska politikens möjligheter att påverka

dessa är åtskilligt ofullständig. Att vinna förbättrade insikter på dessa områden

har sedan länge framstått såsom en angelägen uppgift för den samhällsvetenskapliga

forskningen. Behovet av ökat kunskapsförråd framträder

med särskild styrka inför den omprövning av den nuvarande lokaliseringspolitiken,

som kommer att göras inom de närmaste åren. Forskningsprogrammet

»Den regionala resursfördelningsproblematiken» har lagts upp

med direkt syfte att belysa några av de problem, som väntas bli aktuella vid

denna omprövning.

Projekt 1:

Lokaliseringspolitikens mål och medel

Det första delprojektet inom detta projekt, »En teoretisk studie av mål

och medel i lokaliseringspolitiken», kommer att omfatta följande fyra huvudområden:

1) En kort, översiktlig genomgång av olika lokaliseringsteoretiska

ansatser av intresse för mål-medelanalysen. 2) En genomgång av de

mål som brukar ställas upp för statliga ingrepp i näringslivets geografiska

fördelning. 3) En genomgång av de medel, som kommer till användning i

lokaliseringspolitiskt syfte i olika länder samt en diskussion av de bakomliggande

tankegångarna. 4) En analys av den ekonomiska politikens möjligheter

att med olika medel påverka näringslivets lokalisering.

Huvudproblemet i det andra delprojektet, »Samhällsekonomisk contra

företagsekonomisk lönsamhet», är att undersöka i vad mån olikheter i målsättning

kan förorsaka att olika typer av ekonomiska subjekt — företag,

kommun, stat — eventuellt skiljer sig i värderingen av ett visst lokaliseringsalternativ.

En central punkt i denna analys kommer att bli en undersökning

av i vad mån förekomsten av externa effekter, odelbarheter i det

ekonomiska systemet, skalfördelar, friktioner av olika slag m. m. förorsakar

diskrepanser i de olika subjektens värderingar. Undersökningen kommer till

stor del att baseras på cost-benefit-analyser.

Projekt 2:

Regionala utvecklingstendenser inom svenskt näringsliv

Det har sagts att urbaniseringen ytterst är en sida av teknikens specialisering

och den därmed nödvändiga horisontella länkningen mellan aktiviteter.

Den horisontella länkningens princip och därmed urbaniseringen bygger på

konsten att förflytta material, personer och meddelanden. (T. Hägerstrand:

Urbaniseringen som världsproblem, IVA-meddelande nr 139, 1965).

Tidigare undersökningar tyder på att kostnader för transport av gods är

av underordnad betydelse vid val av lokaliseringsort för exempelvis en omfattande

och växande del av den svenska industrin. Transporter av meddelanden

av den typ som kan ske via telekommunikationer och brev kan knappast

längre påverka lokaliseringen av ekonomiska aktiviteter.

Valet av nedanstående delprojekt bygger på följande antagande: En väsentlig

drivkraft i urbaniseringsprocessen — och då i första hand koncentra
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

tionen av vissa verksamhetsgrenar till storstadsregionerna — är behovet av

kontakter och informationsutbyte mellan alltmer specialiserade arbetsfunktioner

i samhället. Många betydelsefulla kontakter kan ännu inte på ett tillfredsställande

och tillräckligt effektivt sätt upprätthållas genom brev och

telekommunikationer utan kräver direkta personkontakter mellan befattningshavare

och således persontransporter. Att dessa kontakter kräver personlig

närvaro av ofta mycket kvalificerade befattningshavare torde hänga

samman med att kontakterna i många fall rymmer betydelsefulla — kanske

oförutsägbara — moment av vad vi kan kalla problemlösning, planering,

bevakning, avkänning och spaning. Kontakter får ofta formen av överläggningar

och diskussioner.

Organisationsteoretisk bakgrund. Med utgångspunkt från kända organisationsteorier

utvecklas en serie rumsliga organisationsmodeller, som kan

tänkas gälla för olika typer av företag, organisationer etc. Grovt beskrivet

fördelas de sysselsatta inom företag och organisationer med utgångspunkt

från den huvudsakliga arbetsfunktionen på vad vi tills vidare kallar administrativa

enheter, besluts- eller informationsenheter resp. drifts- eller produktionsenheter.

Inom de förra dominerar informationsutbyte och informationsbehandling

(informationsflöden), inom de senare material och godshantering

eller serviceverksamhet (flöden av varor och tjänster).

Kartläggning av personkontakter inom svenskt näringsliv. Hittills föreligger

endast en delundersökning som avser personkontakter genom ett speciellt

kommunikationsnät, nämligen samtliga inrikes flyglinjer i Sverige. För

närvarande förbereds undersökningar som skall avse personkontakter med

andra kommunikationsmedel och då i första hand personkontakter över

korta avstånd, t. ex. inom en storstadsregion.

Beskrivning av näringslivets regionala utveckling. Vi har antagit att utbyte

och behandling av information och impulser sysselsätter och kommer

att sysselsätta allt fler individer i samhället. De som direkt sköter de för

informationsutbytet nödvändiga kontakterna, knyter till sig personal för

bearbetning av dessa informationer osv. Vi har vidare antagit att de kontaktorienterade

funktionerna — besluts- och informationsenheter — tenderar

att klumpa ihop sig främst i storstadsregionerna där personkontakterna är

lättast att upprätthålla. Driftsenheterna — bl. a. de material- och godshanterande

funktionerna — visar däremot andra lokaliseringstendenser som

framgått av tidigare undersökningar.

Regionala produktivitetsstudier. Målsättningen med detta projekt är att

studera orsakerna till och kartlägga regionala produktivitetsskillnader för

vissa delar av det svenska näringslivet. Avsikten är vidare att resultatet av

detta arbete skall utnyttjas vid analys av de regionala utvecklingstendenserna

samt för studier av effekterna på samhällets totala produktion av regionala

omflyttningar av produktionsfaktorerna.

Arbetets första etapp, som beräknas ta ett år i anspråk, utgörs av en empirisk

kartläggning av regionala produktivitets- och löneskillnader. Kartläggningen

kommer att omfatta dels ca 10 branscher, vilka i första hand avgränsas

efter industristatistikens detaljgruppsindelning, dels de företag som erhållit

lokaliseringsstöd. I senare etapper kommer olika tänkbara förklaringar

till konstaterade produktivitetsskillnader att diskuteras. Bland dessa

kommer speciellt effekterna av stordrift och agglomerativa faktorer att tas

upp. Vidare kommer innebörden av regionala produktivitetsskillnader för

resursallokeringen inom landet på kort och lång sikt att analyseras.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

15

Rektor C. G. Lindell:

Statlig arbetsmarknad 1945—1967 med särskilt avseende på löneförhållanden

och löneutveckling

Undersökningen syftar till ett studium av vissa strukturförändringar på

den statliga delen av arbetsmarknaden under tiden 1945—1967. Särskilt

gäller detta utvecklingen av löner (inkl. övriga anställningsförmåner) och

lönerelationer. En allmän jämförelse skall göras mellan »standardutveckling»

och »standardnivå» för statens anställda och privatanställda arbetare

och tjänstemän. Jämförelsen avses göras dels för grupperna i dess helhet,

dels för mindre delar av de stora kollektiven.

Det bör i sammanhanget kunna klarläggas om och i vilken utsträckning

förhållandena påverkats av sådana faktorer som marknadsförhållanden,

tradition inom området, organisationsförhållanden, förhandlingssystem,

lönesystemets utformning, politiska värderingar, olika gruppers lönepolitiska

målsättning etc.

En intensivstudie av löneutveckling m. m. (standardutveckling) för någon

eller några större grupper av statsanställda skall göras. I första hand

skall därvid ifrågakomma grupper med jämförelsevis låg inkomst, exempelvis

inom kommunikationsverkens område.

Undersökningen skall omfatta statsförvaltningen inkl. de affärsdrivande

verken men däremot inte de statliga bolagen.

Fil. kand. Harald Niklasson:

Cost-benefit-analgser av arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Termen »cost-benefit-analys» kan i detta sammanhang närmast översättas

till »samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys».

Enskilda företag använder sig ofta av kostnads-intäktsanalyser för att

finna de beteenden, som bäst överensstämmer med företagens målsättningar.

På senare tid har man i allt större utsträckning försökt att tillämpa

liknande metoder i samband med offentliga projekt och åtgärder; man tänker

i termer av »kostnader» och »intäkter». Därvid möter man emellertid

redan på det principiella planet andra problem än vad företagen gör, eftersom

de offentliga organens målsättningar är annorlunda. Samhälleliga

kostnads-intäktsanalyser bör ytterst kunna härledas från samhällets strävan

efter att i någon mening — som man i möjligaste mån bör precisera —

»maximera den samhälleliga välfärden». I en cost-benefit-analys av ett bestämt

projekt eller av en viss åtgärd måste man alltså utifrån välfärdsteoretiska

utgångspunkter ta ställning till frågorna om vilka effekter (relativt

ett alternativt handlingssätt), som bör betraktas som kostnader och intäkter

och om hur dessa bör värderas för att bli jämförbara och kunna

vägas samman i en »lönsamhetskalkyl».

Projektets syfte är att utarbeta dylika teoretiskt välgrundade och praktiskt

användbara cost-benefit-metoder på arbetsmarknadspolitikens område.

Fil. lic. Peter Bohm, fil. kand. Alf Carling, fil. mag. Gunnar Ribrant:

Resursfördelningen vid marknadsimperfektioner (allokeringsundersökningen)
Sedan

en längre tid har man kunnat skönja ett växande intresse för samhällsekonomisk

långtidsplanering och effektivitetsstimulerande ekonomisk

politik såväl från politiska och administrativa instanser som från den eko
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottcts memorial nr 42 år 196t

nomiska forskningens sida. Emellertid föreligger betydande brister i kunskapen

om de sammanhang det här gäller, brister som torde försvåra en

effektiv planering och ekonomisk politik rörande resursfördelningen. Dels

föreligger oklarheter om tillämpligheten av och konsistensen mellan olika

s. k. allokeringsteoretiska ansatser, dels saknar allokeringsteorin för närvarande

empirisk förankring på väsentliga punkter.

Syftet med föreliggande forskningsprogram är att söka utveckla allokeringsteorin

i främst följande avseenden: 1) Det ekonomiska beteendet vid

ovisshet om framtida priser, teknik och preferenser. 2) Resursfördelningen

vid stordriftsfördelar och odelbarheter i produktion samt därav betingade

avvikelser från fri konkurrens. 3) Resursfördelningen i integrerade företag

och mer generellt prisbildningen i ett samhälle med storföretag. 4) Generella

principer för ekonomisk politik, när en »idealt» fungerande ekonomi

(»renkonkurrensekonomin») inte eftersträvas eller kan skapas, t. ex. på

grund av otillräckliga ekonomisk-politiska medel eller på grund av överordnade

— »icke-ekonomiska» — mål.

Arbetet är upplagt på följande sätt. Delprojekt A (Peter Bohm) avser att

söka binda samman olika allokeringsteoretiska ansatser och därmed söka

åstadkomma ett enhetligt grepp om allokeringsteorin samt om de i detta

sammanhang relevanta alternativen för den ekonomiska politiken. Denna

generella studie utgör en referensram för de två följande delprojekten. Dessa

baseras på aktuellt empiriskt material, varav en del insamlats av koncentrationsutredningen

och som avser produktionsförhållanden och prisbildning

under ofullständig konkurrens och speciellt på marknader med storföretag.

Här avses i första hand att utreda vissa teoretiska problem för att

det empiriska materialet skall kunna infogas i en generell bild av resursfördelningsproblematiken

i samhället.

Delprojekt B (Alf Carling) avser att belysa prisbildning och resursallokering

i ett samhälle, där en stor del av produktionen äger rum i storföretag,

vilka i varierande grad kan påverka prisbildningen på resp. marknader.

Speciellt studeras resursallokeringen på kort och lång sikt i integrerade

företag.

Delprojekt C (Gunnar Ribrant) utgör en studie av stordriftsfördelar inom

olika delar av näringslivet. Avsikten är dels att belysa betydelsen av

skaleffekter och odelbarheter för företagens beteende och för den strukturella

utvecklingen av samhället, dels att mot denna bakgrund diskutera

produktionsstrukturens effektivitet och möjligheterna att via ekonomiskpolitiska

medel påverka denna effektivitet.

Ekon. lic. Ernst Jonsson:

Statliga styrmekanismer visavi kommunernas investeringar

Projektet är en fortsättning på en tidigare avhandling, »Kommunernas

finanspolitik — mål och medel», som behandlar frågan om kommunernas

intresse och möjligheter att medverka i en av staten ledd konjunkturpolitik.

I den fortsatta studien fördjupas analysen på följande område: »Vilka möjligheter

har staten att styra kommunerna att konjunkturvar ier a sina investeringar?»

Tyngdpunkten i studien ligger på en statistisk urvalsundersökning

av 128 primärkommuners och 12 sekundärkommuners (landstings)

investeringsbeteende under perioden 1952—1965. Ett huvudsyfte med undersökningen

är att söka få en uppfattning om vissa marginella benägenheter

hos olika typer av kommuner. Reaktionen på olika former av statlig styr
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

17

ning kommer bl. a. att studeras. Undersökningens resultat läggs därefter

till grund för konstruktionen av styrmekanismer. Den statistiska undersökningen

påbörjades i juni 1966. Projektet bedrivs i samarbete med Finanspolitiska

forskningsinstitutet. Det är avsett att leda fram till en doktorsavhandling.

Docent Leif Lewin:

Den svenska valmanskåren 1866—1968

Projektet »Den svenska valmanskåren 1866—1968» syftar till att analysera

det politiska systemets förändring vid ekonomisk tillväxt, närmare

bestämt i hur hög grad man kan förklara röstningen vid valen — och förskjutningarna

i partiernas styrkeförhållanden — med samhällsförändringar

av ekonomisk och social natur. Intresset kommer särskilt att koncentreras

på den kraftiga, av den ekonomiska tillväxten betingade förskjutningen

1 yrkesstrukturen under de senaste 100 åren.

Vill man i en enda term fånga den svenska valmanskårens utveckling

1866—1968, kan man använda begreppet mobilisering. Under det att bara

någon enstaka procent av Sveriges vuxna befolkning gick till valurnorna

1866, röstar under 1960-talet 80 å 85 procent. Medan valen tidigare var förbehållna

den sociala eliten, deltar nu även folkets breda lager.

Ett annat särdrag i utvecklingen gäller politiseringen av valen. I början av

perioden röstade man inte på program utan på personer, och några organiserade

meningsmotsättningar framträdde inte. I och med partiväsendets

uppkomst började valen att politiseras; de förvandlades till strid mellan

olika politiska program.

Vid studiet av partiernas rekrytering av väljare från olika sociala strata

undersöks särskilt i vad mån partierna fått nya »kärntrupper». Exempel på

sådant är högerpartiets omvandling från »godsägarhöger» till »industrihöger»,

utvecklingen från »bondeförbund» till »centerparti» och analysen av

den nya medelklassen som marginalväljare mellan olika partier i dagens

Sverige.

Det kan särskilt nämnas, att en allmän inventering företas av en stor

mängd valstatistik och befolkningsstatistik, som kommer att göras lättillgänglig

för framtida forskning. Avancerade statistiska metoder och databehandling

i full skala används för bearbetningen.

Preceptor Olof Ruin:

Det svenska partiväsendets struktur och funktionssätt

Projektet, som ännu befinner sig i ett förberedande stadium, är avsett att

belysa hur det svenska partiväsendet i dess struktur och funktionssätt anpassar

sig till ett ständigt föränderligt samhälle. Sammanlagt rör det sig

om fem delprojekt.

Det första avser att belysa hur partierna under den gångna tioårsperioden

förhållit sig — i sin strävan att maximera sitt röstetal — visavi olika grupper

i samhället, såsom arbetare, tjänstemän, jordbrukare, pensionärer, ungdomar,

glesbygdsbefolkning, storstadsbor etc. Det andra delprojektet, som

nära ansluter sig till det första, begränsar sig till 1968 års valrörelse. Avsikten

är att försöka fixera och kartlägga de strategier, som partierna väljer

inför detta politiskt synnerligen centrala val.

Det tredje delprojektet berör partiernas relationer till varandra: I vilken

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 42

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

utsträckning och med vilka medel har partierna förmått uppnå samförståndslösningar

på olika områden, i vilken omfattning har enskilda partier

— det gäller framför allt folkpartiet och centerpartiet — förmått samordna

och integrera sin verksamhet?

I det fjärde delprojektet lägges tyngdpunkten på partierna som system i

sig. Det som skall studeras är inflytandedistributionen inom partierna, mellan

olika kategorier av personer i ledande ställning, mellan central och lokal

nivå inom partierna samt mellan olika horisontellt ställda organisationer.

Det femte delprojektet slutligen, som ännu så länge inte är närmare specificerat,

avser att ur olika synpunkter analysera väljarnas syn på vårt partiväsende.

Projektet i sin helhet ledes av en styrelse med representanter för samtliga

statsvetenskapliga institutioner i landet under ordförandeskap av preceptor

Olof Ruin, Stockholms universitet.

Docent Karl E. Birnbaum:

Central European Project

Det centraleuropeiska projektet planerades ursprungligen som en studie

av officiella hotuppfattningar i sex kontinentaleuropeiska länder på ömse

sidor av den öst-västliga skiljelinjen. Analysen skulle baseras på vissa

arbetspapper av en rad utrikespolitiska experter i de nämnda länderna samt

på en självständig genomgång av primärmaterialet. Syftet med studien har

i sista hand varit att öka vår kunskap om förutsättningarna för militär

stabilitet och en fredlig politisk evolution i Centraleuropa.

Såväl den inkomna arbetspapperens karaktär som den sedan 1966 timade

politiska utvecklingen i Mellaneuropa har lett till en viss förändring i forskningsprojektets

uppläggning. Tyngdpunkten i studien kommer sålunda inte

att ligga på granskningen av hotperceptionerna utan på en analys av den

efter 1963 inträdda avspänningen i Europa och dess utvecklingsmöjligheter.

I centrum för undersökningen står numera frågan hur öst-väst relationerna

i Europa skall kunna utvecklas i riktning mot större militär stabilitet och

en lösning av de politiska tvistefrågorna.

Professor Bertil Näslund:

Några företagsekonomiska problem i samband med ekonomisk tillväxt

Storleksfördelningen av företag bildas genom en process, där företag skapas,

växer, eventuellt minskar i storlek och ibland går i konkurs. Dessa

processer kan studeras för stora områden bestående av många länder, för

ett enskilt land eller en enda bransch inom ett land.

Projektets syfte är 1) att kartlägga de metoder som tidigare använts för

att studera storleksfördelningar av företag och utarbeta nya metoder för att

utföra dylika studier, 2) att utföra en jämförelse mellan storleksfördelningen

av företag i USA, Västeuropa, Skandinavien och speciellt Sverige samt att

försöka förklara hur dessa fördelningar uppkommit med användande av

metoder som framkommit under punkt 1, samt 3) att med utgångspunkt

från arbetet under punkterna 1 och 2 närmare analysera en svensk industribransch.

Därvid skall historiska data användas för att bedöma sannolikheten

för tillväxt i olika storleksklasser. En modell skall uppställas i syfte

att kunna förutsäga den framtida storleksfördelningen bl. a. med utgångs
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

19

punkt från det tidigare utvecklingsförloppet. Dylika modeller kan vara av

värde t. ex. i samband med framtida långtidsutredningar.

1 anslutning till dessa huvudavsnitt skall nya metoder utarbetas för att

utföra dynamiska ekonomiska analyser både vad beträffar de ovan beskrivna

strukturproblemen och vad beträffar ekonomisk tillväxt i allmänhet.

Docent Jan Odhnoff:

Studier av prissättningsprocesser

Detta projekt är av grundforskningskaraktär och inriktat på att i ett

relativt formaliserat språk beskriva de principiella avgöranden, som ligger

bakom några svenska storföretags sätt att organisera och genomföra prissättningen

av produkter i mer eller mindre sammanhängande sortiment.

Det formaliserade språket anses motiverat dels ur teoretisk synpunkt,

dels ur hypotesprövningssynpunkt. Den teoretiska delen av arbetet utförs

av Jan Odhnoff, som innehar en forskartjänst vid Statens råd för samhällsforskning.

Utgångspunkten är att integrera i den klassiska pristeoriens ram

idéer utvecklade under senare år av sociologiskt skolade ekonomer.

Utgående från en preliminär sådan ram har forskningsassistent Hans

Näslund och Odhnoff gjort en första empirisk studie av fem företag. Ur

denna har en beskrivning skapats, som ligger till grund för det fortsatta

empiriska arbetet, som huvudsakligen är inriktat på hypotesprövningar.

Hypoteserna rör var i organisationen och när hänsyn tas till olika förändringar

initierade av t. ex. kostnadsförändringar, nya produkter eller förändringar

på marknadssidan. En väsentlig grupp av frågor vill ha svar på

hur snabbt anpassningen till sådana förändringar kan ske och sker. Detta

är ett centralt problem, om man vill ge en mer ingående bild av hur marknadshushållningen

fungerar.

Underlaget till hypotesbildningen skapas ur företagens externa material,

medan själva prövningen sker genom intervjuer i resp. företag.

Civilekonom Nils-Erik Norén:

Beslutsmodeller och lönsamhetskriterier vid gruvdrift och malmbehandling

Inom gruvindustrin ställs man ofta inför val mellan handlingsalternativ

med olika stora malmförluster (spill). I dessa och liknande valsituationer

och vid det direkta valet av produktionskapacitet i en gruva påverkas dennas

livslängd. Gruvans livslängd påverkas vidare av sådana faktorer som

brytvärdhetsgräns, brytnings- och malmbehandlingsteknik, antalet gruvor

inom företagets intressesfär, företagets storlek och ställning på malmmarknaden

etc. Det finns också ofta ett ömsesidigt beroende mellan dessa faktorer.

Då en malmfyndighet skall exploateras, krävs ofta mycket stora investeringar.

Dessa blir större ju snabbare malmen bryts (högre kapacitet krävs),

samtidigt som gruvans livslängd sjunker genom en snabbare brytning. En

väsentlig del av investeringarna sker i det samhälle, som växer upp vid

gruvan och som för sin existens kan vara beroende av att gruvdriften fortsätter.

De beslut, som påverkar gruvans livslängd, är därför av synnerligen

stor betydelse.

Forskningsprojektets syfte är att konstruera och kritiskt granska beslutsmodeller,

som kan hjälpa företagen att nå bästa möjliga beslut i de ovan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

diskuterade frågorna. Avsikten är också att söka vidare användningsområden

för de framtagna modellerna.

Ekon. lic. Bengt Stymne:

Organizational structnre and organizational strain

Projektet ingår som en del i ett större forskningsprogram. Beskrivningen

nedan berör några viktiga tankegångar i detta program. Frågan om stora

företags och andra liknande organisationers effektivitet är ett viktigt problem

för samhället, som organisationsforskningen behandlar. Bristande

effektivitet kan enligt det synsätt som tillämpas i studien ha två huvudorsaker.

Det ena är att organisationen kan vara dåligt anpassad till sin

miljö, dvs. samhället har helt enkelt ingen användning av dess tjänster.

Den andra är att organisationen, oavsett vilka tjänster den gör samhället,

kan vara dåligt samordnad, dåligt planerad eller på annat sätt dåligt utnyttja

de mänskliga och andra resurser den har till sitt förfogande. Dessa

tvä typer av effektivitet kan kallas yttre och inre effektivitet. Det aktuella

projektet behandlar främst den inre effektiviteten.

Den här studien behandlar en process som i många sammanhang visat

sig vara av avgörande betydelse för en organisations effektivitet, nämligen

kommunikationen mellan olika enheter. Det diagnostiska instrument —

funktionsindikatorn — som vi i detta sammanhang söker utveckla är friktionsnivå

eller graden av störningar och samarbetssvårigheter mellan olika

avdelningar. Denna indikator har visat sig mycket utslagsgivande i en rad,

främst amerikanska, studier.

Data om kommunikationssystemets utseende och funktion har insamlats

i ett sjukhus, en branschorganisation och två arbetsgivareorganisationer.

Anslaget avser bearbetning av dessa data.

Professor Eric Rhenman:

Innovationer i svenska personalavdelningar

Utveckling och förändring åstadkommes i vårt samhälle i stor utsträckning

inom och genom företag och andra organisationer. För företagsledningen

är kraven på anpassning av företaget till yttre miljöförändringar

samtidigt en av de viktigaste frågorna. Forskning i syfte att förklara företags

och andra organisationers förmåga att utvecklas och åstadkomma innovationer

är därför mycket viktig.

I denna studie mäts antalet personaladministrativa innovationer. Detta

är ett ganska tacksamt område, eftersom de enhetliga förhållandena på den

svenska arbetsmarknaden gör det ovanligt lätt att jämföra företagen just

på det personaladminstrativa området. Vi hoppas dock att forskningsresultaten

åtminstone i viss omfattning skall vara överförbara till andra slag av

innovationer, t. ex. företagens produktutveckling.

Innovationer används här i en mycket vid bemärkelse omfattande såväl

imitationer som egentligt nyskapande. I en första studie, som omfattat 30

företag, har vissa resultat uppnåtts som skall ytterligare prövas i en större

studie som pågår. Särskilt intressant är att innovationerna är ojämnt fördelade

i tiden. I praktiskt taget alla företag kan vissa år »innovationstoppar»

identifieras. Dessa tycks i sin tur vara beroende av kritiska miljöförändringar,

ofta på ett helt annat område än det personaladministrativa, inträffade

ett par år tidigare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

21

Professor Eric Rhenman:

Flexibiliteten hos produktionssystem för ett flertal systematiska och stokastiska

variationer (Flexibiliteten hos en sjukhusklinik)

Sjukvården och dess olika enheter kan ses som en typ av produktionssystem.

Ett av dess mest intressanta egenskaper är att den är utsatt för ett

flertal variationer och störningar (patienttillströmningen, utredningsbehovet

hos patienter, behandlingsförloppet, konsultationsbehov från andra kliniker,

jourfall etc.). Sjukhuset är också intressant genom att det utnyttjar

metoder att åstadkomma flexibilitet som endast i begränsad utsträckning

står till förfogande i andra organisationer. Liksom i industriföretag överdimensioneras

produktionssystem och komponenter, köer utanför och innanför

produktionssystemet utnyttjas etc. för att utjämna belastning, övertid

utnyttjas etc. Dessutom förekommer det emellertid i sjukhus att t. ex.

behandlingsmetoder och kvalitet varieras beroende på belastningen.

Syftet med undersökningen är att till dessa sjukhusets speciella förhållanden

anpassa de metoder för beskrivning och simulering som utvecklats

inom produktionsteorin. Innan undersökningen avslutas, är det också avsikten

att söka utforma vissa enkla »tumregler» för hur man kan söka efter

ett produktionssystem (en uppbyggnad av kliniken), där den önskvärda

flexibiliteten (förmågan att motstå variationer och störningar) uppnås med

så låg kostnad som möjligt.

Professor Herman Wold:

Statistisk analys av undervisningseffekiivitet och studietider

Som ett resultat av bl. a. förslag från 1946 års universitetsberedning och

för att övervaka efterlevnaden av 1953 års examensstadga tillkom År 1956 de

s. k. examensdeklarationerna. Dessa avlämnas av alla som avlägger grundexamen

inom de filosofiska fakulteterna. De studerande skall uppge arten

och omfattningen av alla studier och studieavbrott från inskrivningen fram

till examenstillfället.

På grundval av dessa uppgifter har statistiska centralbyrån (SCB) beräknat

nettostudietiden (total studietid från inskrivningen till examen med

avdrag för olika studieavbrott) för varje examinerad. Genom att dividera

med antalet akademiska betyg har genomsnittliga nettostudietiden per betyg

erhållits för varje studerande. Genom att varje studerande läst minst

två ämnen och på grund av att de studerande är fördelade på ett mycket

stort antal ämneskombinationer, har hittills endast redovisats studietiderna

för några stora ämnesgrupper (ungefär motsvarande de nuvarande fakultetssektionerna).

De redovisade studietiderna har dock klart visat alt avsevärda

skillnader föreligger mellan olika ämnesgrupper samt alt de olika

ämnesgrupperna uppvisat väsentliga skillnader i fråga om studietidernas

utveckling fr. o. m. 1956.

Bristen på uppgifter om studietider i de enskilda ämnena medförde bl. a.

att 1955 års universitetsutredning föreslog att uppgifter härom skulle insamlas.

Fr. o. in. 1963/64 skall varje studerande i samband med tentamen

avlämna en s. k. tentamensdeklaration. På denna skall anges hur studietiden

använts alltifrån studiernas början i det aktuella ämnet. På grundval

av dessa uppgifter bär nettostudietiderna i de enskilda ämnena och för varje

läroanstalt kunnat beräknas.

Som nämnts ovan har examensdeklarationerna endast använts för att

skatta studietiderna inom några stora ämnesgrupper. Tillgången på data
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

maskiner öppnar möjligheter att pröva en intensivare bearbetningsmetod,

varigenom studietider i enskilda ämnen skulle kunna skattas enligt principer

som överensstämmer med NILES-metoderna. Den metod som används

medger att hänsyn bl. a. tages till den enskilda studentens studiekapacitet.

Preceptor Tore Dalenius:

Fel i undersökningar

Bakgrund. Den metodologiska utvecklingen i anslutning till det slags statistiska

undersökningar, som det vanligen är frågan om på det samhällsvetenskapliga

området (den officiella statistikens undersökningar kan tjäna

som exempel) har i huvudsak följt två huvudlinjer.

Den tidigare forskningen (fram till ungefär 1955) inriktade sig nästan

uteslutande på att identifiera och studera specifika felkällor. Således har

sedan 1930-talet stora forskningsresurser satsats på att utveckla metoder

för att mäta och kontrollera storleken av samplingsfelet, det fel som uppstår

därför att endast ett stickprov av undersökningens population studeras.

De individuella mätningarna är en annan felkälla, som studerats enligt

denna huvudlinje. Vidare har man, som en särskild felkälla, studerat specifikationen

av väd som skall vara relevant statistik.

Under det senaste decenniet har tyngdpunkten alltmer förskjutits mot en

annan huvudlinje, ansatsen med »surveg modeller», som har till syfte att

integrerat behandla de olika felkällorna. Av särskilt intresse är här den

survey-modell, som man utarbetat vid U.S. Bureau of the Census.

Flera orsaker bär bidragit till denna förskjutning i forskningsansatsen,

från att isolerat studera enskilda felkällor till att studera deras effekt på

det totala felet genom att implicit identifiera dem i en survey-modell. En

viktig anledning är den, att ansatsen med specifika felkällor inte kan ge

den information om felens relativa betydelse och deras samspel, som är en

förutsättning för att man effektivt skall kunna allokera de resurser, som

finns för att kontrollera komponenterna, som ingår i det totala undersökningsfelet.

Projektets syfte. Syftet med projektet »Fel i undersökningar» är att studera

olika felkällor och deras roll för undersökningens totala fel. Ett i dag

avlägset mål är att utarbeta ett system för att mäta och kontrollera undersökningens

totala fel. Som ett led i förverkligandet härav har tre delsyften

med projektet specificerats, nämligen A) Syntes av den teoretiska och metodologiska

utvecklingen till dags dato; B) Utveckling av ny teori och nya

metoder; C) Utarbetande av anvisningar för praktisk tillämpning av forskningsresultaten.

Professor Carl-Erik Quensel:

Demografiska kohortstudier

Detta projekt avser att studera hur giftermålsfrekvens, familjestorlek

m. in. varierar med vissa individuella data. Studier över familj estorleken

har tidigare skett i Sverige i samband med folkräkningar. Vidare har Sven

Moberg studerat familjestorlek för personer med studentexamen.

Sådana frågeställningar kan näppeligen besvaras annat än genom kohortstudier,

där vissa årgångar utväljs och personerna följs under de familj ebildande

åldersåren. För ändamålet har utvalts tre årgångar män, födda

1924, 1925 och 1933 med begränsning till Malmöhus och Kristianstads län.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

23

Tidigare har ett kortregister upplagts över män inskrivna som värnpliktiga

i dessa län med följande data (A).

A. Födelseort, hemort, eget yrke, skolbildning, testresultat med vissa

andra data ur värnpliktslängderna. — Materialet kompletteras bakåt genom

att data inhämtats från födelseböckerna (B).

B. Födelseort, född i. ä. eller u. ä., faderns yrke, föräldrarnas vigselår,

antal syskon. — Sedan har mantalslängder i dessa län genomgåtts vid två

tillfällen och komplettering sker med följande data (C).

C. Nuvarande hemort, eget yrke, civilstånd, familjedata.

Docent Walter Korpi:

Struktur och processer i svensk fackföreningsrörelse: en organisationssociologisk

undersökning av fackförbund inom LO

Huvudsyftet med detta forskningsprojekt är att undersöka den fackliga

organisationen på arbetsplatsen och dess sätt att fungera i relation till medlemmar,

fackförbund och företag. I ett avsnitt av projektet skall också göras

en jämförelse av struktur och utveckling hos ett antal fackförbund inom

LO.

Undersökningen av arbetsplatsens fackliga organisation baseras på en

beskrivning av den sociala strukturen inom företaget; arbetarnas kontakter,

solidaritet och konflikter med varandra, förtjänst- och kvalifikationsskillnader

mellan dem samt deras beroende av och konflikter med företaget.

Syftet är att studera på vilket sätt denna sociala struktur på arbetsplatsen

påverkas av ortens struktur (jfr t. ex. brukssamhällen och storstäder) och

produktionsprocessens teknologi (jfr t. ex. bilfabriker med löpande bandtillverkning

och företag med komplicerad enstyckstillverkning).

Den fackliga organisationen på arbetsplatsen studeras med avseende på

förhandlingsstyrka gentemot företaget, medlemsinflytande och medlemsaktivitet,

opinionsbildningsprocesser inom organisationen och interna konflikter.

Dess beroende av centrala organ inom fackförbundet undersöks.

Inom fackförbundet studeras medlemmarnas maktlöshet-medinflytahde

samt deras inställning till förbundets åtgärder och syn på facklig-politisk

samverkan.

Den fackliga organisationens betydelse för medlemmars politiska beteende

behandlas i ett avsnitt av projektet. Förutsättningarna för och effekterna

av arbetsplatsorganisationens politiska funktioner kartläggs. Politiska stridigheter

och den politiska opinionsbildningsprocessen på arbetsplatsen studeras.

Undersökningen av den lokala organisationen på arbetsplatsen baseras

på en enkätundersökning med 4 000 fackligt aktiva och fackligt passiva

arbetare samt på intervjuer med ca 150 fackliga förtroendemän och företagsrepresentanter

vid ett 50-tal arbetsplatser inom metall- och verkstadsindustrin.

Fil. lic. Stig Lindholm:

Undersökning av svenskt u-hjälpstänkande

Undersökningens primära syfte är deskriptivt. Jag vill beskriva ett stycke

verklighet, som jag i brist på bättre kallat »svenskt u-hjälpstänkande».

U-hjälpsfrågan har visserligen inte förts fram som något mera framträdande

inslag i de skilda partiernas valprogram, förmodligen därför att partier
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

na — kanske med rätta — inte väntar sig att en kraftigt ökad satsning på

u-hjälp skall vara särskilt attraktiv för väljarna. Åsikter och antaganden

om den svenska opinionens utseende spelar däremot en icke oväsentlig roll

i den politiska debatten i ämnet. De flesta synes mena att u-hjälpsfrågan är

viktig (en viktig del av vår utrikespolitik osv.), varav borde följa att det

i en demokrati vore viktigt att ha kunskap om folkets inställning.

Undersökningen avser i sin nuvarande form att beskriva — med hjälp av

ett nationellt sample — tre ålderskategoriers inställning, 21—22 år, 41—42

år och 61—62 år. Begränsningen till vissa ålderskategorier har gjorts av

ekonomiska skäl. Bland de aspekter som skall undersökas kan nämnas:

kunskap om u-land, motiv för bistånd, problemens orsaker, lösningar och

lösningarnas upplevda effektivitet. Vidare uppfattning om eget engagemang

i frågan samt förmåga att ta ställning till några av de många svåra och

provocerande frågeställningar, som finns inom området.

Utöver undersökningens primära deskriptiva syfte vill jag vid tolkningen

av data söka tillämpa dels en psykologisk, dels en sociologisk referensram

för att söka ställa upp möjliga förklaringar till de beskrivna fenomenen.

Det är min förhoppning att undersökningen skall kunna utgöra ett bidrag

till vår u-hjälpsdebatt, som i någon mån kan göra denna mera realistisk

och faktabetonad och mindre inriktad på antaganden, hypoteser och emotionella

argument.

Docent Ulf Himmelstrand:

Social och politisk förändring i afrikanska stater med särskild hänsgn till

impulser för utveckling »nedifrån»

Ett dominerande tema i många skrifter om utvecklingsprocessen i de nya

staterna gäller hur dessa länder övertar kulturmönster, organisationsformer

och produktionsmetoder från de mera utvecklade industriländerna. Ofta

tänkes de inhemska traditionerna härvid innebära »motstånd» mot de importerade

nymodigheterna. Detta är ett slags penetrationsmodell: utvecklingen

stimuleras av impulser, som kommer utifrån och uppifrån och som

penetrerar nedåt i samhället. Det finns givetvis stort fog för ett sådant betraktelsesätt

— men det innebär också stora förenklingar. Man får inte

bortse från de krafter, som kan ge impulser till utveckling »underifrån»,

och från det förhållandet att effektiv penetration utifrån och uppifrån kräver

att det finns motsvarande tendenser, som möter »nedifrån». Primärt är

vi intresserade av att belysa hur det kommer sig att impulser till utveckling

förblir slumrande genom att de underliggande problemen förblir oupptäckta

och odefinierade av byarnas och städernas befolkning och hur det

kommer sig att dessa problem på andra håll upptäcks och definieras. Delta

är en av nyckelpunkterna i ekonomisk och social utveckling: utan problemmedvetande

ingen problemlösande aktivitet och ingen utveckling nedifrån.

Vår undersökning vill belysa hur både traditionella och utifrån övertagna

kulturmönster och sociala strukturer kan hindra eller främja att en rad

kritiska sociala, politiska och ekonomiska problem klart uppfattas som

problem av folk i skilda samhällsskikt och skilda delkulturer. Vi försöker

också belysa hur existerande eller nyskapade sociala strukturer utnyttjas

i problemlösande syfte.

Fältundersökningen i fas ett är redan genomförd: 1 000 personer på den

nigerianska landsbygden har intervjuats inom ramen för ett sannolikhetsurval

och 1 500 personer i ett representativt urval av nigerianska städer.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

25

Anslag har erhållits från Riksbankens jubileumsfond och Ford-stiftelsen

för statistisk analys och rapportering av resultaten.

Professor Gunnar Johansson:

Datamaskinreglerad processforskning inom psykologi

Projektet avser forskning under en 3-årsperiod inom tre olika delområden

av psykologi: rörelseperception, kognition och psykometri. Dessa tre delprojekt

förenas av ett gemensamt behov av en datamaskinanläggning, och

det sökta anslagets huvuddel gäller anskaffning av sådan apparatur. Datamaskinteknikens

användning inom psykologisk forskning har sedan ett

flertal år tillbaka utvecklats till att bli en mycket betydelsefull del av psykologiska

institutionens i Uppsala forskningsverksamhet.

Forskningsmetodiken inom rörelseperceptionsproj ektet innebär generering

av projektioner av artificiella objekt med hjälp av datamaskin. Projektet

är grundforskningsbetonat men med högst närliggande praktiska tillläinpningar.

Kognitionsdelen av projektet berör möjligheten att med datamaskin bygga

upp modeller för aspekter av människans informationsbehandling samt att

jämföra dem med optimala »mekanistiska» modeller.

De psykometriska studierna syftar till att utveckla automatiserad informationsinsamling

och mätsystem för psykologiska prov. Datamaskinen väntas

levererad i januari 1968 och först därefter kan projektet starta.

Professor Gösta Ekman:

Undersökningar av relationen mellan å ena sidan avstånd i rum och tid,

å andra sidan graden av emotionellt engagemang

1 detta projekt utnyttjas de på senare tid utvecklade s. k. skalmetoderna

för att mäta dels subjektivt avstånd i rum och tid, dels grad av emotionellt

engagemang i händelser som tänks utspelas på olika platser eller vid olika

tidpunkter. Det blir därigenom möjligt att undersöka kvantitativa relationer

mellan dessa psykologiska variabler inbördes och mellan dem och de objektiva

rums- och tidsavstånden.

De förarbeten som låg till grund för projektet visade bl. a. en anmärkningsvärt

enkel relation i det att graden av emotionellt engagemang var

omvänt proportionellt mot kvadratroten ur subjektivt geografiskt avstånd.

Denna särskilda matematiska formulering bör f. n. betraktas som i första

hand rent deskriptiv, och det är möjligt att en annan funktion är att föredra;

det viktiga är att relationen har en anmärkningsvärt regelbunden form.

En av uppgifterna för projektet är att mer i detalj studera denna relation.

Ett viktigt led i det pågående arbetet över detta problem består i parallella

undersökningar i några europeiska länder. Hittills har i Tjeckoslovakien en

undersökning genomförts, vilken helt har bekräftat de på svenskt material

vunna resultaten. För närvarande pågår ett motsvarande arbete i Polen.

Ett annat led i arbetet består i att studera den nämnda relationen för individuella

försökspersoner och att fastställa sådana olikheter som därvid

kan förekomma; ett experiment av detta slag har just slutförts och materialet

är nu under bearbetning.

Frågan om tidsavståndets betydelse är samtidigt föremål för undersökningar.

Hittills har tre experiment utförts, vilka samtliga visat en mycket

regelbunden relation: graden av engagemang avtar påfallande snabbt med

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

tidsavståndet, och kurvorna är av ungefär samma form och läge både framåt

och bakåt i tiden. För närvarande pågår en mera detaljerad analys av dessa

data.

Professor Gösta Ekman:

Temporala aspekter på sensoriska processer, särskilt adaptation inom skilda

sinnesområden

Projektet avser undersökningar av adaptationsprocesser på skilda sinnesområden,

liksom även sådana därmed besläktade processer som temporal

integration (den omständigheten att en förnimmelses intensitet växer med

retningstiden upp till någon sekund) och »recovery» (återvinnandet av retningskänslighet

efter en adaptationsperiod). Till grund för projektet ligger

omfattande förarbeten, i vilka särskilt den temporala integrationen studerats

på skilda sinnesområden.

Anslaget från Riksbankens jubileumsfond beviljades den 12 oktober 1967,

och det nya arbetet har därför endast inletts. En tidigare påbörjad undersökning

av den temporala integrationen av en genom elstimulation framkallad

obehagsupplevelse har kunnat slutföras; en i förarbetena på flera

sinnesområden konstaterad enkel logaritmisk relation för denna integration

bekräftas mycket övertygande i detta arbete. Vidare pågår undersökningar

över adaptation till vibrationer; en experimentserie är slutförd, och

de därvid erhållna data är under bearbetning.

Laborator Marianne Frankenhaeuser:

Effekter av monotoni och isolering på psykologiska och biokemiska funktioner
Projektet

ingår som ett led i ett omfattande, tvärvetenskapligt stressforskningsprogram

och avser experimentella undersökningar rörande effekter

av monotoni och isolering på dels psykisk effektivitet, dels adrenalinoch

noradrenalinavsöndring.

Anslagsperioden omfattar tiden från den 1 juli 1967 till den 30 juni 1970,

och arbetet befinner sig sålunda i ett inledande skede. Bland utförda förarbeten

kan nämnas sammanställandet av en bibliografi över »Sensory Deprivation,

Confinement, and Social Isolation» omfattande 637 referenser

från perioden 1950—1967. Nedan skisseras bakgrunden till den aktuella

problemställningen.

Medan den experimentella stressforskningen hittills till övervägande del

ägnats effekter av olika slag av »överstimulering», t. ex. buller och tidspress,

finns klara belägg för att även »understimulering», t. ex. sysslolöshet eller

mycket enformigt arbete, kan ha allvarliga psykiska skadeverkningar. »Det

slutna rummets problem» och det därmed sammanhängande monotoniproblemet

tilldrar sig därför ökande uppmärksamhet. Intresset har ytterligare

stimulerats av insikten att den tekniska utvecklingen leder till att allt

fler arbetsuppgifter automatiseras samtidigt med att kraven på effektivitet

och koncentration växer. Personalen vid radarstationer, på ubåtar och i

rymdfarkoster är några exempel. De gemensamma dragen i över- och understimuleringens

skadeverkningar kan förklaras med hjälp av den s. k. aktivationsteorin

för beteende, som gör gällande att psykisk effektivitet varierar

med graden av fysiologisk aktivation: effektiviteten är optimal vid mått
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

27

liga aktivationsnivåer och avtar successivt med både ökande och minskande

aktivation (excitation — dåsighet).

Aktivationsnivån är beroende av mängden sensoriskt inflöde, rörelsefrihet

och social kontakt. Dessa faktorer kommer att varieras systematiskt i experiment,

där försökspersonen vistas i ett audiometerrum. (Installationsarbeten

pågår för närvarande.) Avsikten är att under olika isoleringsbetingelser

studera snabbhet och precision i utförandet av uppgifter av olika svårighetsgrad

och att relatera prestationsmåtten till bl. a. adrenalin- och noradrenalinutsöndring.

Laborator Sigvard Rubenowitz:

Personalpsykologiska och personaladministrativa återverkningar av långt

driven kontorsautomation

Studien är av longitudinell natur och avser att genom fortlöpande attitydundersökningar

och intervjuer avläsa personalens reaktioner inför arbetsuppgifternas

anpassning till databehandling. Härvid ställs de berördas

reaktioner i relation till åtgärder av personaladministrativ natur från ledningens

sida och till den organisatoriska omvandlingen på olika stadier.

Berörd personal är befattningshavare inom postverkets skatteavdelning

och länsstyrelsernas uppbördsavdelning och folkbokföringsavdelning. Totalt

deltar 250 personer i undersökningen. Första undersökningen gjordes hösten

1965 före omställningen, andra våren 1967 under pågående omställning,

och tredje är planerad till hösten 1968 efter avslutad omställning.

Hittills framkomna resultat pekar bl. a. på ett klart samband mellan negativa

attityder och bristande information samt avsevärda skillnader mellan

olika personalkategoriers motstånd mot förändringarna.

Med. lic. Ingrid Gottfries och fil. lic. Sven Märke:

Personlighet och skolanpassning

Projektet avser att i en ungdomsgrupp bestående av ca 700 elever på

grundskolans högstadium belysa socialisationsprocessen, varvid intresset

koncentrerats på sambandet mellan följande fyra huvudområden:

Familjesituationen: En analys av relationerna mellan vissa bakgrundsdata.

såsom socialgrupp, syskonförhållande, splittrade hem, moders förvärvsarbete

och rollfördelningen mellan föräldrarna med hänsyn till korrigerande

och emotionella funktioner. Dessa data relateras i sin tur till olika

mått på graden av identifikation med föräldrarna.

Personlighet: Intresset är koncentrerat till tre aspekter. För det första de

personlighetsdrag, som hänger samman med normsystemet rörande könsroller

(dvs. en analys av det variabelkomplex som benämns psykologisk

maskulinitet-femininitet). För det andra en del av de personlighetsdrag som

är av speciell betydelse vid individens samspel med andra människor, t. ex.

aggressivitet, dominans-undergivenhet, självständighet-beroende. För det

tredje den medicinsk-psylciatriska aspekten på personligheten, framför allt

graden av somatiska, psykosomatiska och mentala besvär.

Sociala attityder: Ett väsentligt komplex i personligheten är de sociala

värderingarna och attityderna. Med anknytning till vårt intresse för rolldifferentieringen

mellan föräldrarna, föräldraidentifikationen och psykologisk

maskulinitet-femininitet analyseras individernas könsrollsuppfattning.

I anknytning till diskussionen om den auktoritära personligheten studeras

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr A2 år 1968

individernas åsikter i uppfostringsfrågor, deras inställning till föräldrars

spärrhandlingar, deras benägenhet att acceptera stereotypier och fördomar

etc. Försök görs även att mäta deras förmåga till psykologiska inlevelser

samt deras personperception uttryckt i graden av sympati i inställningen

till människor i olika köns- och åldersgrupper.

Social anpassning: Måtten på social anpassning grundar sig på data om

individernas beteende i skolsituationen. En aspekt är individernas prestationsnivå,

mätt genom intelligenstest och olika betygsmått. En annan aspekt

är individernas förmåga att uppfylla de krav på uppförande, som skolsituationen

och skolans normsystem ställer. Informationskällor är här skolarkivdata,

elevernas självskattningar och lärarnas bedömningar. Efter hand kommer

undersökningen att följas upp med uppgifter från olika sociala register.

Docent Ulf Kragh:

Optimering av och fältundersökning med experimentell personlighetsdiagnostisk

metod (DMT-testet)

Kunskapen om den mänskliga personligheten har starkt hämmats av bristen

på stringent experimentell metodik. Visserligen föreligger sedan några

årtionden tillbaka ett flertal personlighetsdiagnostiska metoder, bland vilka

Rorschach-testet och TAT-testet numera är välkända också vida utöver

fackkretsarna, men otillräckligheterna har varit uttalade; de kan mycket

allmänt sammanfattas i brister i experimentella variationsmöjligheter, i

begreppsbildning och referenssystem samt i validilet.

Under de två sista decennierna har en grupp psykologer arbetat med den

s. k. perceptgenetiska metoden för analys av varseblivning och personlighet,

fattade som utvecklingsförlopp. Riktpunkten har varit att genom anknytning

till såväl mera traditionella varseblivningsexperiment å ena sidan, som

till psykodynamisk (psykoanalytisk) personlighetsteori å andra sidan söka

förena exakt experimentation med en fördjupad personlighetsanalys. Detta

gäller för personligheten både i dess normala och dess abnorma varianter.

Den i föreliggande undersökning använda perceptgenetiska metoden består

i upprepad korttidsvisning av särskilt konstruerade »hotfulla» bilder, varvid

visningstiden successivt förlängs. Förmedvetna stadier av varseblivningsförloppet

kan på så vis göras tillgängliga för observation och analys.

Det vidare syftet med undersökningen är att lämna bidrag till personlighetspsykologisk

teori. Dess speciella syfte är att kartlägga jagets struktur,

särskilt dess (förmedvetna) kontroll- och försvarsmekanismer. Dessa funktioner

anses inom modern personlighetsforskning vara av primär betydelse

för anpassningen, för kanaliseringen av behoven, för den s. k. stresstoleransen,

för lösningen av olika intrapsykiska konflikter, dvs. i eminent grad

centrala psykiska funktioner.

Fil. lic. Bertil Nordbeck:

Kvinnliga forskare i Sverige

Projektet har två utgångspunkter när det gäller problemställningarna.

Den ena bygger på konstaterandet att det finns mycket få kvinnliga forskare

och studerande på högre nivå inom universitet o. d., särskilt inom

naturvetenskapliga ämnesområden. Varför? Skiljer sig de kvinnliga forskare,

licentiander och doktorander som finns på något sätt från de manliga?

Den andra utgångspunkten och den mer grundläggande kan koncentreras

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

29

till frågorna: Vad karakteriserar högt forskningsbegåvade personer? Vad är

utmärkande för deras forskningsarbete? Studier av frågor av denna typ är

av betydelse t. ex. för forskarrekryteringen och för skapandet av en adekvat

forskningsmiljö. De har ju nu också aktualiserats i samband med diskussionen

av utredningen »Forskarutbildning och forskarkarriär» (SOU 1966: 67).

Projektet består av några olika delundersökningar, vars genomgående

temata är psykologiska synpunkter på a) Skillnader mellan kvinnliga och

manliga forskare och vissa studerandekategorier; b) Skillnader mellan högt

forskningsbegåvade personer och personer som bedömes ha lägre forskningsbegåvning.

Forskningsarbetets psykologi avses studeras hos licentiander och doktorander

inom naturvetenskapliga ämnesområden. Frågeställningar med anknytning

till följande problemområden studeras: a) Bedömning av forskningsbegåvning;

b) Kritiska moment i forskningsarbetet; c) Problemvalsprocessen

(t. ex. vilka faktorer inverkar på valet av forskningsuppgift); d)

Handledning; e) Motivationella faktorers inverkan på forskningsarbetet och

forskarutbildning.

Undersökningen omfattar intervjuer med handledare på professorsdocentnivå

samt intervjuer och experimentalpsykologiska undersökningar

av manliga och kvinnliga licentiander och doktorander. Denna studie är

projektets huvudundersökning. Därutöver innefattar projektet några mindre

undersökningar, som behandlar sådana delproblem, utveckling och utprovning

av psykologiska metoder o. d. som är av betydelse för huvudundersökningen.

Docent Urban Dahllöf:

Komparativa mål- och processanalyser av skolsystem

(KOMPASS-projektet)

Vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet bedrivs sedan

början av år 1967 ett projekt kallat KOMPASS, vilket betyder »Komparativa

mål och processanalyser av skolsystem».

Kompass-projektets bakgrund är följande. Inom den pedagogiska forskningen

har man sedan länge sysslat med frågan om effektiviteten hos olika

sätt att organisera skolans arbete. En mycket omdiskuterad fråga är exempelvis

vad grupperingen av eleverna betyder för undervisningen, en annan

vilken roll som klassens storlek spelar. I båda fallen har både svensk och

internationell forskning inte ansett sig kunna visa, att de exemplifierade

faktorerna har någon nämnvärd betydelse för undervisningens resultat.

Som grund för sådana slutsatser har man i tidigare forskning så gott som

uteslutande lagt erfarenheter från jämförelser mellan olika sätt att organisera

undervisningen, t. ex. elevgruppering i realskoleklasser, sammanhållna

klasser och negativt differentierade folkskoleklasser. Dessa grupperingar

kan sägas ge en ram för undervisningen, vars resultat studeras i ett antal

standardiserade kunskapsprov.

Ram 1.....Resultat 1 Ram 2.....Resultat 2 Ram 3.....Resultat 3

De differenser i resultaten som kvarstår sedan man tagit hänsyn till de

skillnader, som kan bero på elevernas allmänna studieförutsättningar och

sociala bakgrund, kan då sägas vara ett utslag av den ramfaktor (i detta

fall grupperingen) som man studerar.

Utgångspunkten för kompass-projektet är nu en förnyad analys av den

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

s. k. differentieringsfrågan och särskilt problemet om elevegrupperingens

betydelse. Det nya i angreppssättet är, att man på ett systematiskt sätt tar

hänsyn till undervisningens mål och innehåll inom de ramar (skolformer)

som studeras.

De nya resultaten har lett till att vi på ett område, där den tidigare forskningen

varit utpräglat deskriptiv — vi vet eller har åtminstone trott oss

veta att ramfaktorer som elevgruppering och klasstorlek inte bär någon

nämnvärd effekt på resultaten i kunskapsproven, men vi har inte vetat varför

eller hur sådana resultat kunnat uppkomma — har kunnat uppställa en

enkel teori om samspelet mellan RAM — MÅL — INNEHÅLL och RESULTAT.

Teorin synes också vara väl förenlig med slutsatser från studier av

starkt individualiserad undervisning. Denna teori efter pr övas och vidareutvecklas

nu inom projektet dels på vissa tidigare insamlade material, dels

på eleverna i det nya gymnasiala skolsystemet, varvid vissa jämförelser görs

mellan på olika sätt grupperade klasser i gymnasium, fackskola och yrkesskola.

Professor Per Olof Bolding:

Konfliktlösning genom skiljedom. En juridisk och rättssociologisk

undersökning

Konflikter inom organisations- och affärslivet blir i stor utsträckning behandlade

av skiljemän — enskilda personer som genom skiljeavtal mellan

parterna blir utrustade med kompetens att meddela definitiva avgöranden,

skiljedomar. Skiljemännen fungerar som privatpersoner utan domareansvar.

Skiljedomarna registreras icke hos någon offentlig myndighet. Skiljeförfarandet

konkurrerar med den ordinära civilprocessen, men det är i

många hänseenden okänt vilken innebörd och vilka följder denna konkurrens

har.

Projektet »Konfliktlösning genom skiljedom» är avsett som en kombinerad

sociologisk och juridisk studie, utförd i samarbete mellan danska,

norska och svenska forskare. Dess syfte är tvåfaldigt. Projektet skall ge en

beskrivning av de roller som skiljemännen spelar som konfliktlösare samt

av de verkningar på vissa delar av samhällslivet som skiljeförfarandet utövar.

Därjämte skall projektet skapa förutsättningar för en initierad diskussion

av rättspolitiska spörsmål (t. ex. spörsmål om betingelserna för konkurrens

mellan statliga domstolar och skiljenämnder) och av tillämpningsproblem,

som uppkommer inom skiljeförfarandets ram.

Metodiskt är projektet upplagt som en kombinerad intervju- och enkätundersökning.

Provintervjuer har hittills (i mitten av december 1967) utförts

med ca 20 personer, som i olika egenskaper haft intensiva kontakter

med skiljeförfarandet. Intervjuerna — ofta omfattande två timmar eller

mera —■ har spelats in på band och skrivits ut (hittills drygt 500 sidor).

Parallellt därmed har utarbetats utkast till enkätformulär (en femte version

är för närvarande under prövning), som skall tillställas advokater,

företags jurister och andra grupper av personer som kan beräknas ha signifikanta

erfarenheter att redovisa. Enkäten skall databehandlas och följas

upp genom avslutande kontrollintervjuer. Det totala materialet — inkl. erfarenheter

från en likartad rättssociologisk undersökning i USA — skall

bilda underlag för en publikation, som skall ha till syfte dels att ge svar på

kunskapsfrågor som har intresse från sociologiska och juridiska synpunk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

31

ter, dels att pröva sociologiska teorier och att fullfölja nya uppslag till juridiska

problemlösningar.

Byrådirektör Fredrik Neumeyer:

Rätten till arbetstagarnas uppfinningar i Sverige och USA

Det specialområde, för vilket anslag erhållits under år 1967, är rälien till

arbetstagares uppfinningar och dess praktiska tillämpning. De mest svårbemästrade

problemen på detta område hänför sig till en skälig avvägning

av arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter, såsom

å ena sidan arbetsgivarens s. k. dispositionsrätt till uppfinningar gjorda av

anställda, och å andra sidan den skäliga ersättningen för sådana uppfinningar

till den som har gjort uppfinningen. Sverige är på detta område ett

pionjärland och äger genom lagen om rätten till arbetstagarnas uppfinningar

av den 18 juni 1949 en enhetlig rättsreglering, som har tjänat som

förebild för andra europeiska länder (bl. a. Danmark och Tyskland). Den

svenska lagen av 1949 saknar emellertid en rad detaljbestämmelser, som

måste utvecklas av det härför skapade rättsliga forum — statens nämnd

för arbetstagares uppfinningar. De 17 år under vilka lagen tillämpats i vårt

land är emellertid en kort tid, och utvecklingen av prejudikat och mera

fasta principer för lagens tillämpning är ännu i sin linda.

Docent Bengt Börjeson:

Genomförande av ett rättssociologiskt och kriminologiskt

behandlingsforsknings program

h Type of Treatment in Relation to Type of Offender: Projektet under

denna rubrik består av en teoretisk granskning av en central problematik

inom den kriminologiska behandlingsforskningen: val av påföljd med hänsyn

till klientens person.

Grundtemat i delprojektet är följande: det randomiserade experimentet

bygger implicit på förutsättningen att man vill finna en strategi som maximerar

utfallet för individerna i något speciellt avseende (för kriminologins

vidkommande oftast »återanpassning» i någon mening, eller frånvaro av

återfall i kriminalitet). Den rättsliga beslutsprocessen inkl. administreringen

av behandlingen av den kriminelle individen bygger emellertid endast

till viss del på denna utgångspunkt, vilket medför definitiva begränsningar

av möjligheterna för en konventionell behandlingsforsimning för kriminologins

del; beteckningen »konventionell» avser i detta sammanhang den metodik

för behandlingsforskningen som etablerats inom andra samhällsvetenskapliga

discipliner.

II. Effekten av group-counselling vid en anstalt för unga lagöverträdare:

Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen har bestått i ett relativt

stort antal undersökningar av effekten av gruppsamtal vid olika anstalter

främst för unga lagöverträdare; resultaten har dels utmärkts av att de givit

obetydliga eller inga utslag och dels av svårtydbarhet och oenhetlighet.

En relativt genomgående tendens bär emellertid varit att gruppsamtalen

påverkar »anstaltsklimatet» så, att färre irritationsmoment i form av konflikter

mellan intagna och personal resp. mellan grupper av intagna inträffar:

gruppsamtalen har en verifierad passiviserande men ej terapeutisk

effekt.

III. Miljöterapi vid en liten behandlingsinstitution:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

I en rapport har Ulla von Bahr och Bengt Börjeson formulerat ett antal

nya principer för behandlingsforskningen utifrån en ambition att via forskningen

styra behandlingen och ej enbart att utvärdera behandlingens effekter.

Rapporten med ovanstående rubricering har utmynnat i en undersökningsplan,

där syftet är att under hart när laboratoriemässiga former testa

metodiken för denna modell av behandlingsforskningen genom att institutionen

skulle vara mycket liten och under förhållanden som kunde antas

maximera forskningens styrningseffekter (nära samarbete forskare/behandlingspersonal

).

IV. En undersökning av den rättsliga beslutsprocessen sedd ur beteendevetenskaplig

synvinkel:

Jurister och rättsvetenskapsmän beskriver ofta de psykologiska processerna

vid domstolens beslutsfattande som en motsättning mellan medvetet

och omedvetet eller mellan rationellt och intuitivt. Man underförstår då att

det goda domslutet bör bygga på rationella överväganden, samtidigt som de

irrationella bevekelsegrunderna uppfattas som oundvikliga och invarianta

komponenter i beslutsfattandet.

Vi vill försöka hitta en utväg ur detta dilemma. Därvid utgår vi från två

antaganden: för det första att domaren i varje mål bearbetar materialet

både på det medvetna och det omedvetna planet och för det andra att en

avvägning av den medvetna och den intuitiva bedömningen är möjlig och

formaliserbar. Konsekvensen av dessa antaganden blir att man bör kunna

beskriva psykologiska beslutsmodeller, som kan ge riktlinjer för en optimal

fördelning av den medvetna granskningen och den intuitiva bedömningen

av materialet. För att kunna göra detta samlas empiriska data om domarens

verkliga tillvägagångssätt vid det psykologiska beslutsfattandet.

V. Domstolens övervägande vid vårdnadstvister i samband med mål om

äktenskapsskillnad:

Den ledande principen vid domstolens beslutsfattande bär varit att i

första hand tillgodose barnens intressen. Några regler för hur detta skall

ske förekommer inte såvitt inte räknas tillgägagångssättet vid infordran av

utlåtande från barnavårdsnämnd och ev. sakkunnig. Vi vill undersöka hur

domstolen går till väga vid tillämpandet av huvudkriteriet i tvistiga vårdnadsmål,

nämligen: tillgodoseende av barnets bästa.

Del I av undersökningen blir en redogörelse för gällande rätt, dvs. det

regelsystem som för närvarande tillämpas vid domstolens övervägande i

samband med vårdnadstvister. Vi skall vidare vidta en omfattande granskning

av sakunderlaget, förarbetena och motivbakgrunden till gällande rätt.

I del II av studien kommer vi i huvudsak att granska den rättsliga beslutsprocessens

konsekvenser. Ett av våra huvudmål är att få klarhet i konsekvensernas

omfattning och belysa den ev. skada som nuvarande sätt att

handlägga vårdnadstvister kan ge upphov till.

Professor Knut Sveri:

Utlänningars brottslighet

Den stora invandring, som har skett till Sverige efter andra världskriget,

representerar något nytt i svenskt samhällsliv. Erfarenheter från andra länder,

bl. a. USA, ger vid handen att en kraftig invandring kan medföra betydande

sociala problem. Det föreliggande projektet syftar till att studera ett

av dessa problem, nämligen invandringens betydelse för den svenska brottsligheten.

En icke ovanlig uppfattning är, att utlänningars brottslighet över
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

33

stiger den inhemska befolkningens. Om detta är riktigt, föreligger här ett

problem, som fordrar speciell uppmärksamhet från samhällets sida. Om påståendet

är felaktigt, är det viktigt att hos den inhemska befolkningen söka

korrigera den rådande missuppfattningen. Hittills utförda undersökningar

tycks visa, att brottsbilden för de olika utlänningsgrupperna varierar i frekvens

för olika brottstyper, men att totalfrekvensen är lägre än för den inhemska

befolkningen.

Undersökningens uppgift är, att med hjälp av ett betydligt större utlänningsmaterial

än vad som hittills har utnyttjats närmare studera det här

anförda problemet. Detta sker genom att följa upp registervägen ungefär

5 000 utlänningar, som flyttade in i riket under åren 1947—1950.

Undersökningen kommer även att på motsvarande sätt följa upp dessa

utlänningars barn i syfte att testa det i sociologisk litteratur förekommande

påståendet att utlänningars barn har en särskilt hög brottsbenägenhet.

Ur teoretisk synvinkel bygger undersökningen på den sociologiska hypotesen,

att existerande skillnader i brottsfrekvens mellan svenskar och utlänningar

samt mellan svenska och utländska barn beror på konflikter mellan

olika kulturmiljöer.

Professorerna Sven-Erik Lindell och Gunnar Lindgren samt forskningsläkare

Nils H. Sternby:

Epidemiologiska studier av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i Malmö med

kliniskt-fgsiologiska, socialmedicinska och patologiskt-anatomiska undcrs

ökn in gs metoder

Åderförkalkning, speciellt i hjärtats och hjärnans pulsådror, spelar en

betydande roll ur medicinsk och nationalekonomisk synpunkt. Detsamma

gäller kroniskt obstruktiva lungsjukdomar av typen kronisk bronchit och

emfysem. Världshälsoorganisationen (WHO) har bedömt dessa sjukdomstillstånd

så betydelsefulla, att man startat ett internationellt samarbetsprojekt

i syfte att kartlägga förekomsten av dem. 1 detta projekt deltar för Sveriges

del Malmö. Det som ger projektet dess särprägel är, förutom den internationella

karaktären, att man koncentrerar sig på att bygga upp en säker

grund, nämligen en enhetlig förstklassig patologisk-anatomisk undersöknings-

och bedömningsteknik.

De patologisk-anatomiska undersökningsresultaten kan användas på två

sätt, nämligen dels till en jämförelse mellan olika länder med avseende på

förekomst av ovannämnda sjukdomar, vilket möjligen kan peka ut faktorer

av betydelse för uppkomsten, dels till att förbättra den kliniska diagnostiken

av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. En förutsättning för att dessa sjukdomar

skall kunna behandlas med gott resultat torde vara att diagnosen ställs

tidigt, helst så att man kan angripa predisponerande faktorer. Den planerade

undersökningen erbjuder unika möjligheter att förbättra diagnostiken

genom korrelation mellan patologisk-anatomisk och klinisk undersökning.

Den kommer att omfatta individer ur olika åldrar utvalda med hjälp av

folkbokföringen så att de undersökta kommer att representera befolkningen

i Malmö. Härigenom uppnås en kartläggning av sjukdomsfrekvensen i

hjärt-, kärl- och lungsjukdomar hos personer i olika åldrar, vilket har stor

betydelse för den framtida planeringen av sjukvården.

3 — Bilmng till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 42

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Professor Stig Sjölin och underläkare Gösta Samuelson:

Nutritionsundersökning av barn i Västerbottens län

Avsikten med undersökningen är att kartlägga kostvanor och hälsotillstånd

hos barn i Västerbottens län samt att på längre sikt med ledning av

de erhållna resultaten söka påverka födoämneskonsumtionen i en för den

enskildes hälsa gynnsam riktning.

Totalt har under hösten 1967 1 400 flickor och pojkar i åldrarna 4, S och

13 år undersökts. Barnen har utvalts slumpvis inom tre områden med olika

social struktur: Umeå stad, Lycksele landskommun och Äisele kommun

samt fjällkommunerna Vilhelmina och Dorotea.

För att kartlägga huruvida dessa barn får en ur näringssynpunkt tillfredsställande

kost, har kostintervjuer utförts med barnen och deras mödrar,

som därvid fått lämna uppgifter om barnens födoämnesintag under de

närmast föregående 24 timmarna. Intervjuresultaten kommer att överföras

från födoämneskonsumtion till konsumtion av kalorier, äggvita, fett, kolhydrater,

järn, kalk och vitaminer. Bearbetningen skall utföras i samarbete

med statens institut för folkhälsan och avser att i första hand bilda underlag

för en jämförelse mellan dessa barns intag av olika näringsämnen och

vedertagna behovsnormer. Vidare kommer undersökningsresultaten att ge

möjligheter till en jämförelse mellan flickor och pojkar, mellan områden

med olika samhällsstruktur samt mellan familjer i olika inkomstgrupper.

Försök har också gjorts att genom intervjuteknik klarlägga vissa faktorer

som kan tänkas påverka barnens kostvanor.

I syfte att mer i detalj studera näringsintaget för en grupp skolbarn samt

för att få en uppfattning om skolmåltidernas näringsinnehåll har för 100

barn en dubbelportion av en skolmåltid tillvaratagits för näringsvärdesanalys.

Genom att denna måltid ingått i 24-timmarskonsumtionen har också en

kontroll av barnens intervjuuppgifter erhållits.

Parallellt med kostundersökningen har en hälsokontroll av samtliga barn

genomförts. Denna har omfattat eu allmän läkarundersökning, en tandundersökning

för registrering av kariesfrekvens och förekomst av tandköttsinflammation

samt en blodundersökning för att utröna frekvensen av blodbrist.

Avsikten med denna del av studien har varit att undersöka om barnens

kostvanor märkbart påverkat deras hälsotillstånd.

Civilingenjör Birger Ros och med. lic. Lennart Angervo:

Forskning rörande metoder för provning och egenskapsdeklaration av tekniska

hjälpmedel åt handikappade

Ett förberedande forskningsprogram håller för närvarande på att genomföras

för att undersöka principerna för egenskapsdeklaration av hjälpmedel

åt handikappade.

Hos handikapp-populationen kan ingen sådan normal distribution av

antropometriska och fysiologiska data antagas och statistiken är knapphändig.

Det finns många slags handikapp, vilket orsakar många variationer

i den kroppsliga funktionen. Förlorad eller saknad funktion åstadkommer

dessutom ofta många psykisk-sociala komplikationer, vilket gör egenskapsdeklarationen

ytterst svår.

Det är därför mycket viktigt i värderingen av tekniska hjälpmedel att betrakta

den handikappade och hjälpmedlet såväl i kombination som separat.

Hjälpmedlet bör genomgå laboratorietest för tillförlitlighet, säkerhet m. m.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

35

De handikappades behov och funktionella kapacitet bör också fastställas.

Vidare bör sådana faktorer i människa—hjälpmedel-systemet undersökas

som är nödvändiga för att möjliggöra att de psykologiska, sociala och fysiologiska

aspekterna beaktas vid värderingen av hj älpmedlet.

Med lic. Fredrik Fränkel och fil. lic. Rikard Palmer:

Psykiskt utvecklingshämmade ungdomars yrkes- och samhällsanpassning

Ett forskningsprojekt med ovannämnda titel har sedan drygt ett år tillbaka

bearbetats inom FUB:s Stiftelse ALA i Uppsala. Den allmänna ramen

för projektet har utformats genom överläggningar i en av stiftelsen engagerad

forskningsrådgivargrupp med representanter för skilda medicinska och

beteendevetenskapliga discipliner. Ledningen har i övrigt anförtrotts åt med.

lic. Fredrik Fränkel och fil. lic. Rikard Palmer.

Forskningsprojektet genomförs i nära anslutning till den verksamhet,

som bedrivs vid stiftelsens skyddade verkstad med tillhörande inackorderingshem

i Uppsala. Det har uppdelats på flera delprojekt, varav Riksbankens

jubileumsfond lämnat anslag till följande: 1. Funktionsdiagnostiska

och psykometriska undersökningar, a) Sambandet mellan motoriska färdigheter

och arbetskapacitet hos mentalt retarderade; b) De psykiskt utvecklingshämmades

verbala förmåga med hänsyn till de krav som en arbetssituation

ställer i verbalt hänseende; c) Utarbetande av prov i samhällskunskap

och samhällsorientering. 2. Inlärningspsykologiska och utbildningsmetodiska

undersökningar, a) Analys av utbildningsprogram och instruktionsmetodik.

3. Tekniskt-psykologiska undersökningar. 4. Attitydstudier av

omgivnings- och föräldrareaktioner.

De funktionsdiagnostiska och psykometriska undersökningarna syftar

främst till att utveckla nya diagnostiska och personlighetsbeskrivande metoder,

utformade med särskild hänsyn till karakteristiska egenskaper hos

psykiskt utvecklingshämmade ungdomar. De inlärningspsykologiska och utbildningsmetodiska

undersökningarna har från den första planeringen av

projektet ansetts höra till de mest centrala och angelägna uppgifterna. Så

kommer att bli fallet i än högre grad, om nu aktuella planer att ombilda den

skyddade verkstaden till ett arbetsträningsinstitut fullföljes. De teknisktpsykologiska

undersökningarna avser främst att analysera utformningen av

verktyg och maskiner såsom viktiga betingelser för gynnsamma träningsresultat.

Attitydstudierna slutligen skall ge angelägna kunskaper om det

sociala fält, i vilket ungdomarna befinner sig och som i väsentlig grad påverkar

och betingar deras beteende.

Professor Lars-M. Gunne:

Narkomanistudier

a) Behandling och kontroll av morfinism samt b) Epidemiologiska fältstudier

av narkotikamissbrukets utbredning

Metadon-behandlingen vid kronisk morfinism enligt Dole-Nyswander innebär

att försök att komma till rätta med de stora olägenheter som vidlåder

den legala förskrivningen av narkotika till narkomaner. Inga recept eller

preparat utlämnas till patienten för självadministration. Inga injektioner

kommer till användning. Patienten får varje dos utlämnad från apotek, och

metadonet får intagas vid disken under apotekarens överinseende. För att

utesluta missbruk av nya droger får patienten regelbundet lämna urinprov

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 4-2 år 1968

som analyseras kemiskt på förekomsten av narkotika. Behandlingen som tidigare

givit mycket uppmärksammade och goda resultat i New York synes

framgångsrikt kunna användas även i vårt land. För närvarande behandlas

10 patienter med den nya metoden. Majoriteten av Stockholms morfinister

har ännu icke kunnat motiveras för behandlingsmetoden, emedan de erhåller

stora doser legal narkotika. (Underhandlingar har upptagits angående

dessa patienter beträffande tidpunkten för den s. k. liberala narkotikaförskrivningens

avveckling.)

En ny snabb laboratorie-screening har införts vid narkotika-analyserna,

som appliceras dels för ovannämnda kontroll av metadon-behandlade patienter,

dels för epidemiologiska kartläggningsundersökningar av narkotikans

förekomst på anstalter och skolor. Narkotikan absorberas ur urinprovet

på ett jonbytarpapper, vilket efter torkning insänds för analys vid laboratoriet.

Dessa jonby tarpapper, som kan sändas i vanligt brev till laboratoriet,

möjliggör narkotikaanalyser oberoende av patientens vistelseort, och

då papperen kan förvaras länge utan att narkotikainnehållet förändras, har

fältundersökningar i större skala vid skolor och fängelser möjliggjorts genom

denna metod. (Enda hindret för analyser i full skala har varit leveranssvårigheter

hos den amerikanske tillverkaren av jonbytarpapper. Dessa svårigheter

beräknas dock inom kort vara överståndna.)

Docenterna Börje Löfstedt, Ove Wilson och Per-Olof Åstrand:

Klimatfysiologiska frågor

Vid institutionen för hygien i Lund har sedan åtta år bedrivits forskning

över inverkan av utomhus- och framför allt inomhusklimatet på människans

fysiologiska reaktioner, hälsotillstånd, fysiska och mentala prestationsförmåga

och trivsel. Detta arbete har resulterat i att klimatbelastningskriterier

och toleransgränser för höga temperaturer och luftfuktighet m. m. har kunnat

fastställas för en svensk population.

Inom det internationella biologiska programmet, IBP, har den s. k. Human

Adaptability-gruppen, HA-gruppen, arbetat för att få fram gemensamma

bedömningsnormer och mätmetoder för bl. a. värmetolerans. I detta arbete

har ingått också experimentella jämförande studier av olika mätförfaranden.

Inom gruppen har man nu nått fram till internationellt rekommenderade,

reproducerbara och tillräckligt noggranna metoder för att mäta och

bedöma värmetoleransen hos olika befolkningsgrupper.

Som ett led i dessa strävanden och också som ett studium i sig själv är mätningar

av den normala klimatexposition, som de studerade grupperna inomoch

utomhus är utsatta för, av stor betydelse. För detta studium behövs en

mätmetodik, som möjliggör relativt långvarig och noggrann mätning av

inom- och utomhusklimatfaktorerna samtidigt som mätningar av de fysiologiska

temperaturerna hos försökspersonen genomförs.

Sedan mätsystemet fullständigt färdigställts, vilket kommer att kräva

ytterligare 6—8 månaders arbete, är avsikten att göra jämförande studier

av klimattoleransen och klimatexpositionen hos olika grupper. Därvid skall

jämförelser göras mellan befolkningen i Syd- och Mellansverige med befolkningen

i landets nordligaste delar. Samtidigt registreras för de undersökta

försöksgrupperna bostadklimat, exposition på arbetsplatser och utomhusklimatet.

Dessa data kompletteras med undersökningar av fysisk kondition,

daglig arbetsnivå m. m. Av speciellt intresse blir jämförelser mellan urbaniserade

befolkningsgrupper med i huvudsak inomhusarbete och sådana be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

37

folkningsgrupper, som i sitt arbete är utsatta för avsevärd exposition för

utomhusklimatet, t. ex. renskötande samer, skogs- och jordbruksarbetare

etc. Om man undersöker komfortgränserna för temperatur och luftfuktighet

m. m. för resp. grupper, kan man hoppas att finna ev. samband mellan

dessa gränser och den vanemässiga klimatexpositionen. Man kan möjligen

misstänka att urbaniseringsprocessen och den därmed följande minskningen

av klimatpåfrestningarna medför, att klimattoleransen avtar och att

komforttemperaturen stiger. Detta medför i sin tur ökade krav på klimatskyddet,

vilket i sin tur ytterligare minskar förmågan att uthärda klimatpåfrestningen,

så att en ogynnsam cirkelprocess föreligger. Vidare avses att

den beskrivna mätutrustningen skall komma till användning i internationellt

samarbete för liknande undersökningar på olika befolkningsgrupper

i andra länder, bl. a. u-länderna. Stora förutsättningar härför föreligger, och

det svenska deltagandet i IBP-arbetet, som redan har visat sig fruktbart,

skulle på så sätt ge än bättre utbyte.

Professorerna Carl-Axel Hamberger, Georg Klein, Rune Walstam och Jerzy

Einhorn:

Studier över immunologiska reaktioner efter lokal bestrålning av BurkitVs

tumörer (African lymphoma) och av kemiskt framkallade postnasala

carcinom

Vid djurförsök har immunologiska reaktioner kunnat påvisas mot vissa

experimentella homologa tumörer. Dessa reaktioner kan hämma tillväxten

av tumör. Immunologiska reaktioner har också visats mot vissa humana

tumörer, bl. a. mot två i Östafrika relativt frekventa tumörtyper, Burkitts

tumörer och kemiskt framkallade carcinom i näsans bihålor. Det finns

starka indikationer för att immunologiska reaktioner förekommer även mot

flera andra typer av humana tumörer. Dessa reaktioner torde dock i regel

inte vara lika uttalade och lika ofta förekommande.

Strålterapi är ett av våra mest effektiva medel vid behandlingen av maligna

tumörer. Effekten av lokal strålbehandling på de immunologiska reaktionerna

mot tumörer är dock mycket litet kända. Burkitts tumörer och de

kemiskt framkallade carcinom i näsans bihålor erbjuder ett enastående tillfälle

att studera på människor effekten av strålbehandlingen på de immunologiska

reaktionerna mot dessa tumörer och även undersöka om en ev.

förändring i den immunologiska reaktiviteten är av betydelse för tumörens

läkning.

I Östafrika med 23 milj. människor (Kenya, Uganda, Tanzaniaregionen)

finns för närvarande inga resurser för strålbehandling, varför förutsättningen

för projektets genomförande är bl. a. att svenska institutioner kan

ställa apparatur för strålbehandling och utbildad personal för driften av

apparaturen till förfogande under omkring 2 år.

Under 1967 har anslag beviljats från Riksbankens jubileumsfond för nödvändig

svensk personal, som kan påbörja forskningsprojektet och driva en

radioterapiavdelning i Nairobi, Kenya, under 1 år samt från Wallenbergsstiftelsen

för inköp av apparatur för extern strålbehandling. Projektet får

även karaktären av ett hjälpprogram till ett utvecklingsland för att i Östafrika

skapa den första enheten för strålbehandling av maligna tumörer.

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 42

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1068

Professorerna Gösta Ehrensvärd, Erik Åkerberg och Arne Hagberg:

Inventering av möjligheterna för utvinning av proteinkoncentrat för human

konsumtion ur frön från tvåhjärtbladiga kulturväxter kombinerade med

studier av för näringsvärdet begränsade toxikologiska faktorer

(Ett sainarbetsprojekt mellan Sveriges utsädesförening, Svalöv, och biokemiska

institutionen vid Lunds universitet)

Under de senaste fem åren har flera projekt bedrivits i nära samarbete

mellan Sveriges utsädesförening, Svalöv, och biokemiska institutionen, Lund.

De samlade erfarenheterna från dessa arbeten har på ett naturligt sätt lett

fram till det nedan skisserade forskningsprojektet angående utnyttjande av

tvåhjärtbladiga fröproteiner för human konsumtion. Projektet har just påbörjats,

och dess målsättning är att i dag göra som biprodukt producerad

högkvalitativ fröäggvita tillgänglig för human konsumtion genom att avlägsna

näringsvärdessänkande substanser såsom tillväxtinhibitorer.

Preliminära försök utförda på soyaböna med den vid biokemiska institutionen

utvecklade metodiken för fraktionering av fisk i teknisk skala har

visat, att denna teknik kan generaliseras till andra råvarukällor. Metoden

innebär ej endast en utvinning av protein utan fastmer en fraktionering av

råvaran i dess huvudgrupper av kemiska beståndsdelar. Självfallet måste

metodiken modifieras beroende på utgångsmaterialets egenskaper, och separeringen

av ur näringsvärdessynpunkt störande produkter. Detta bör dock

kunna ske inom ramen för en och samma grundapparatur. Eftersom råvarans

egenskaper är väsentliga för metodikens detaljutformning erfordras

tillgång till frömaterial framtaget under noggrant kontrollerade odlings-,

skörde- och lagringsbetingelser på någon lämplig modellväxt, i detta "fall

åkerbönan. Undersökningen omfattar dessutom modellväxterna soya och

chickpea. Liksom vid utvecklingen av ovan nämnda fraktionsmetodik för

fisk erfordas nödvändigtvis en kontinuerlig kontroll av de olika processstegens

inverkan på näringsvärdet. Endast härigenom kan man frampreparera

och tillvarataga de potentiella näringsvärden som finns i råvarorna.

Vid näringsforskningslaboratoriet vid Sveriges utsädesförening i Svalöv

finns tillgång till de förhållandevis omfattande djurförsök, som här måste

komma i fråga.

Metodiken omfattande tillväxtförsök med carcassanalyser är sedan fem

år väl genomarbetad och tillämpad på vitt skilda proteiner tillsatta till olika

basdieter, vilket är väsentligt för att kunna bedöma nya proteinprodukters

näringsvärde.

De igångsatta arbetena siktar mot att inom det närmaste årtiondet för

human konsumtion frigöra den stora potentiella pool av högvärdigt protein,

som utgörs av bl. a. pressrester från frömaterial av tvåhjärtbladiga växter

och som i dag med endast 10 procents verkningsgrad används för proteinproduktion

via animalier.

Docent Eric Olausson:

Studium av den mänskliga aktivitetens inflytande på bottensedimentens

kemiska sammansättning och på sedimentation i Göteborgs skärgård

Havet är den slutlige mottagaren av föroreningsprodukter. Med vattendrag,

nederbörd, avloppsledningar och avfallstippningar tillförs havet industriella

alster av olika slag. De ämnen eller sönderdelningsprodukter, som

ej avdunstar, stannar kvar i havsvattnet eller i sedimenten. I första hand

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968 39

blir det kustvatten-shelfsedimenten som berörs. Längre bort från föroreningskällorna

blir kontaminationen vanligen mindre.

Det är av milj ohygieniskt intresse att studera hur snabbt vissa ämnen

bryts ned i den marina miljön, vilka produkter som bildas, om någon de!

stannar kvar i sedimentet eller vattnet eller om de via bottenorganismer

kan återföras i biologiska kretslopp. De föreningar, som projektet avser att

studera, är biocider, bly, kvicksilver och tensider. Koljefjorden har sedan

Björnsundsfarledens tillkomst saknat syre i sitt bottenvatten. De sediment,

som där avsatts efter denna tid, utgör ett orört, kontinuerligt arkiv i vilket

man kan studera fördelningen av föroreningsämnen och deras sönderfallsprodukter

under de senaste 2o åren. Jämförande studier skall sedermera

göras i områden med bottenorganismer och i närheten av flodmynningar.

Även bottenvatten skall analyseras.

Ett problem av annan typ är muddertippningen. I Göteborgs skärgård har

man haft en sedimenttillväxt, som kan antas vara av storleksordningen 1 m

på 100 år. Denna avsättning är ett resultat av Göta älvs transportarbete.

Muddertippandet är volymmässigt större. Man torde för närvarande ha rätt

att i området tippa en kvantitet som är 5 gånger större än den mängd som

förs ut med Göta älv. Till detta kommer så de nyligen inledda tippningarna

från fördjupningen av Torshamnen. En viss, ej närmare känd del av det

tippade materialet går i suspension direkt. I vad mån det övriga kvarligger

helt eller delvis beror på en serie i förväg svårbedömbara faktorer. Det är

av stort allmänt intresse att veta hur mycket muddermassa, som förs bort

från tippningsplatsen och varthän. Det är bl. a. badstränderna det gäller. En

kemisk-sedimentologisk undersökning skall utföras för att analysera i vad

mån muddertippningen på längre sikt skapar miljöhygieniska problem.

Laborator Bo Lehnert:

Magnetisk inneslutning av en het joniserad gas

Världens energiförsörjning torde på lång sikt endast kunna tryggas med

hjälp av kärnenergi. Dagens atomkraftverk är baserade på klyvning (fission)

av tunga grundämnens atomkärnor. Ett alternativ till detta utgörs

av sammanslagning (fusion) av lätta grundämnens atomkärnor, vilket bl. a.

erbjuder den fördelen att bättre kontroll kan utföras på de radioaktiva avlallsprodukterna

än vid fission. Genom fusion kan praktiskt taget obegränsade

energimängder utvinnas. Således motsvarar i detta sammanhang de

förefintliga mängderna av tungt väte i 1 liter vanligt vatten ett bränslevärde

av omkring 300 liter bensin.

Problemet att åstadkomma ett atomkraftverk baserat på kontrollerad

fusion består i att upphetta en joniserad gas (plasma) av tungt väte till temperaturer

av storleksordningen 100 millioner grader, varvid varje plasmapartikel

måste kunna stanna inom reaktionsvolymen under flera sekunder.

För att hålla fusionsreaktionerna i plasmat vid liv, måste därför plasmat

isoleras mycket effektivt från varje kontakt med omgivande materiella

kärlväggar. Detta kan ske genom att stänga in plasmat i ett kraftigt magnetfält,

där de magnetiska fältlinjerna verkar som en »termosflaska».

Detta projekt syftar till att innesluta ett plasma i det fält, som bildas av

en ringformad magnetspole enligt de metoder, som tidigare föreslagits av

projektledaren. Den enda hittills kända magnetiska, som åstadkommer en

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

fullständig inneslutning av en enskild laddad partikel, utgörs av det ihåliga

område, som bildas av de magnetiska fältlinjerna runt en sådan spole (ringström).

Då man söker utnyttja en konfiguration av denna typ för inneslutning

av ett hett plasma, måste spolen fixeras med hjälp av upphängningsanordningar.

För att undvika att plasmat kommer i beröring med dessa och

förlorar energi, måste upphängning ske i ett antal magnetiskt skärmade

t illedningar.

Det hittillsvarande teoretiska och experimentella forskningsarbetet visar

att det enligt dessa metoder bör vara möjligt att åstadkomma en magnetisk

inneslutning, som är tillräckligt effektiv för att på längre sikt förverkliga

en fusionsreaktor.

Under den närmaste tiden inriktas arbetet på en experimentell analys av

plasmats energibalans och uppvärmning i en magnetiska av ovan nämnda

typ
-

Professor Roland Kiessling in. fl.:

Materialforskning med högvoltselektronmikroskop (HV-elmikroslcopi)

Genom anslag från Jernkontoret, Malmfonden och Riksbankens jubileumsfond

har ett en miljon volts elektronmikroskop nu beställts för det

nybildade Materialforskningscentret vid kungl. tekniska högskolan i Stockholm.

Mikroskopet tillverkas av den japanska firman Japan Electron Optics

Laboratory i Tokio och kostar ca 2 500 000 kr., väger 20 ton och är 9 meter

högt. Det kommer att placeras vid Institutet för metallforskning, som ingår

i Materialforskningscentret. Anledningen härtill är att Institutet för metallforskning

besitter stor erfarenhet rörande elektronmikroskopi av metaller

genom mångårig och omfattande verksamhet, bl. a. med stöd av Wallenbergsstiftelsen.

Projektet leds av institutets föreståndare, professor Roland

Kiessling.

Det nya jättelika elektronmikroskopet ger svensk materialforskning unika

resurser, främst för studium av metaller men också av polymerer, keramiska

material och hydrogeler. Vid jämförelse med mikroskop av äldre

typ, som endast arbetar med 100 kilovolts spänning, kan man genomlysa

betydligt tjockare preparat och därmed utröna de mekaniska egenskaperna

hos metaller på ett riktigare sätt än tidigare, och detta inte bara vid rumstemperatur

utan också vid höga och låga temperaturförhållanden. Resultaten

har direkt teknisk betydelse vid utveckling av t. ex. höghållfasta ståloch

aluminiumlegeringar och får ses som ett led i vår strävan att vara

främst i världen på dessa för vår exportindustri så viktiga områden.

Elektromikroskopets förmåga att kunna genomlysa tjocka materialskikt

är av väsentligt värde även för plastindustrin, t. ex. vid studium av fibrers

och foliers mekaniska egenskaper. Härtill kommer att preparaten kan genomlysas

under betydligt längre tid än hittills utan att de förstörs av elektronstrålningen.

För vår cementindustri medför högvoltselektronmikroskopet betydligt

ökade möjligheter att studera t. ex. våra vattenhaltiga svensk lerjordar.

Mikroskopet skall planenligt levereras i början av 1969 och därigenom

blir Sverige ett av de första länder i världen, som får tillgång till ett sådant.

För närvarande finns inget motsvarande instrument någonstans utom i Japan,

Frankrike och vid U. S. Steel i USA.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

41

Ingeniörsvetenskapsakademien:

Administrativ rationalisering

Bakgrunden till IVA:s utredning »Administrativ rationalisering» kan

sammanfattas enligt följande:

— Kostnader för det administrativa arbetet samt övrig databehandling

inom enskild och offentlig verksamhet är mycket stora och stigande. De

beräknas att år 1970 uppgå till ca 30 mdr kronor per år.

— Det administrativa arbetet blir alltmer komplicerat till följd av bl. a.

ökad föränderlighet i omvärlden och ökat beroende av faktorer inom och

utanför den egna verksamheten.

— Möjligheterna att genom ett systematiskt rationaliseringsarbete begränsa

kostnadsstegringarna och samtidigt tillgodose individens behov av

arbetstillfredsställelse bedöms såsom goda under förutsättning att problemkunskap

samt rationaliseringsmetoder och -resurser finns i erforderlig utsträckning.

— För det administrativa utvecklingsarbetet krävs allt större resursinsats,

vilken dock genom samverkan kan begränsas och/eller nyttiggöras

effektivare än eljest.

Utredningens syfte är dels att inventera behovet av bl. a. ytterligare forskning

och utveckling på det administrativa området, dels att mot bakgrund

av olika administrativa problems betydelse ur bl. a. ekonomisk synvinkel

få en prioritering av olika forsknings- och utvecklingsprojekt, dels ock att

ge principiella rekommendationer beträffande samverkan i olika typer av

utvecklingsprojekt.

Utredningen omfattar betingelserna och utvecklingsmöjligheterna (rationaliseringsmöjligheterna)

för såväl styrningen av en verksamhet som den

mer rutinbetonade databehandlingen. ADB-utvecklingen och dess inverkan

på administrativa processer m. m. kommer särskilt att beaktas liksom även

individens roll och behov av arbetstillfredsställelse. I första hand kommer

uppmärksamheten att koncentreras på de problemområden, som bedöms

som angelägnast från behovs- och kostnadssynpunkt.

Docenterna Anders Jeffner och Hans Hof:

Livsåskådningar i det moderna samhället

I det nya gymnasiet skall eleverna enligt läroplanen ges orientering om

sådana nutida åskådningar som »naturalism» och »humanism» och om deras

relation till religiösa synsätt. Undervisningen skall också behandla »hur

man kommit fram till olika svar... på frågorna om livets och tillvarons

mening och vad som är rätt och orätt». Det område som antyds av de citerade

termerna och uttrycken kan preliminärt inringas genom termen livsåskådning.

Det är uppenbart att livsåskådningen i denna mening spelar en

stor roll för människors sätt att uppleva sin situation och att handla i samhället.

Inom olika grenar av samhällsvetenskapen, religionsvetenskapen och

filosofin bär man naturligtvis länge arbetat med att analysera problem som

har att göra med livsåskådningarna, men systematisk forskning om

livsåskådningarna och deras funktion i samhället har saknats. Detta projekt

är avsett som ett första försök att genom tvärvetenskapligt arbete avhjälpa

denna brist.

I projektet samverkar sociologer och sådana teologer som är förtrogna

med religionsfilosofisk analys och analys av moralåskådningar. Avsikten

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

är att angripa livsåskådningsproblematiken med en kombinerad begreppsanalytisk

och empirisk-sociologisk metod.

Projektet är uppdelat i nio delar, som är valda så att man kan pröva fram

metoder för analys av livsåskådningsståndpunkter på olika nivåer, t. ex.

filosofiska texter, skolböcker, tidningsdebatter, större folkgrupper. Prövningen

av metoder är naturligtvis avsedd att också ge direkt användbara

resultat. På grund av projektets begränsade omfång i begynnelsestadiet kan

dessa emellertid bli disparata. En princip för urvalet av uppgifter har varit

att få fram sådana resultat, som kan utnyttjas för skolans information inom

livsåskådningsområdet. Riksbankens jubileumsfond stöder i första hand

de empiriskt sociologiska delarna av projektet.

Docent Stellan Dahlgren, fil. lic. Rune Hedman och fil. lic. Sune Åkerman:

Inkomster, förmögenhetsfördelning, beskattning

Svensk beskattningshistoria under de två senaste århundradena är ett i

hög grad försummat forskningsområde. Endast ett fåtal forskare har varit

sysselsatta med hithörande problem, vilket kan förvåna med tanke på att

vi här i Sverige bär ett internationellt sett delvis unikt material som kan

ge värdefulla upplysningar om hur beskattning, inkomst- och förmögenhetsfördelning

har ändrat karaktär som en följd av industrialiseringsprocessen

och med den sammanhängande politiska och sociala förändringar.

Projektet avser att i viss män fylla denna lucka och att stimulera till fortsatta

forskningar på detta angelägna område.

Forskningsprojektet har ett dubbelt syfte, dels att undersöka hur den

statliga beskattningen utformas och fungerar i samhällen av olika social

struktur, dels att fastställa hur inkomst- och förmögenhetsfördelningen i

Sverige påverkats av industrialiseringen under 1800-talet. Valet av undersökningstillfällen

(1800—1810 resp. 1910) har skett med utgångspunkt från

beskattningsmaterialet, som mellan de valda åren inte ger de hållpunkter,

som är nödvändiga för undersökningens genomförande.

Det anslag, som Riksbankens jubileumsfond tilldelat projektet, gäller en

provundersökning för att fastställa materialets omfattning och bärighet och

de metoder som kan komma i fråga för ett genomförande av projektet i dess

helhet. Inom provundersökningens ram skall punktundersökningar av speciellt

intressanta områden och samhällsgrupper göras. Mot bakgrunden av

det ovan skisserade forskningsläget bör redan provundersökningen kunna

ge resultat av betydande värde.

På den korta tid som stått till förfogande sedan anslaget beviljades har

följande åtgärder vidtagits:

1. Konstituerande av ett specialseminarium för modern beskattningshistoria

vid historiska institutionen i Uppsala. Inom specialseminariets ram

skall projektets egna medlemmar och andra forskare diskutera och ventilera

de forskningar vid institutionen, som från olika utgångspunkter bedrivs

rörande beskattningshistoriska problem. Seminariet har redan väckt

ett betydande intresse och kan förväntas stimulera forskning kring dessa

frågor. Kontakter har i detta sammanhang tagits upp med beskattningsteknisk

expertis.

2. Taxeringsmaterialet har studerats för att fastställa lämpliga infallsvinklar

för provundersökningen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

43

3. Avsikten är att en stor del av excerperingarna och punktundersökningarna

skall utföras av trebetygsstuderande vid historiska institutionen.

Ett par av dessa har fått uppgifter och påbörjat arbetet.

Docenterna Gunnar Eriksson, Nils Runeby och Rolf Torstendahl:

Vetenskapsmännens och teknikernas roll i den industriella revolutionen

i Sverige

Detta projekt vill ur socialhistorisk och vetenskapshistorisk synpunkt belysa

den roll, som tekniker och naturvetenskapsmän spelade i den genomgripande

omvandlingsprocess, som Sverige genomgick under 1800-talet. När

utbildningsfaktorn skall sättas i relation till industrialiseringsprocessen

har i ett första stadium av undersökningen intresset koncentrerats kring

frågan, vad den industriella revolutionen betydde för den vetenskapliga

verksamheten och den tekniska utbildningen i landet. Här kommer de vetenskapligt

och tekniskt utbildades sociala härkomst och karriär att undersökas,

dvs. sådana personer som avlagt disputationsprov eller genomgått

motsvarande vetenskaplig utbildning vid universitet samt personer som

avlagt avgångsexamen från högre teknisk läroanstalt. Undersökningen förs

fram till 1910, varvid det är att märka, att de utexaminerades karriär även

skall undersökas trettio år efter examinationstillfället. För de senast utexaminerade

betyder detta att de följs fram till 1940.

Dessa två aspekter skall sedan kompletteras med en vetenskapshistorisk

aspekt, hur innehållet i den vetenskapliga och tekniska utbildningen förändrades

under den nämnda perioden, och en motivhistorisk, vilka argument

som från anslagssökande och anslagsbeviljande myndigheter anfördes

för en utbyggnad och omorganisation av utbildningen. Därutöver har

ett andra stadium i undersökningen projekterats, där med utgångspunkt

från de vunna resultaten ett urval av de enskilda företagen bör undersökas

för att fastställa i vilken utsträckning vetenskapligt utbildad personal kom

till användning och vilka positioner de uppnådde i företagen. En central

frågeställning är härvidlag när, hur och i vilken utsträckning företagsledningarna

kommit att bestå av specialutbildad anställd personal.

Excerperings- och registreringsarbetena för detta projekt, som innebär

ett samarbete mellan företrädare för ämnena historia och idé- och lärdomshistoria,

beräknas slutförda 1970.

Professor Sten Carlsson:

Sverige och Amerika efter 1860. Utvandring, åt erinvandring, politisk och

social debatt

Sedan 1962, då avdelningen för amerikansk historia vid historiska institutionen

i Uppsala tillkom genom en donation från American Council of

Learned Societies och därmed också en forskarassistenttjänst tillskapades,

har emigrationsforskning bedrivits vid institutionen. Denna forskning har

från 1964 stötts också av statens humanistiska forskningsråd och organiserades

då i projektet »Sverige och Amerika 1860—1930». Projektet bär koncentrerats

på att undersöka den svenska emigrationen till USA och Kanada,

men också Brasilien finns med bland forskningsobjekten. Till projektet

har nyligen dessutom fogats en undersökning av efterkrigstidens forskaremigration

till USA, en undersökning som företas i samarbete med statens

naturvetenskapliga forskningsråd.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

De sjutton forskare, som för närvarande arbetar inom projektet, har hittills

i stor utsträckning inriktat sig på att skapa underlag för en bedömning

av de faktorer, som satte i gång utvandringen till Nordamerika. Variationerna

i massutvandringens volym blir föremål för speciellt stort intresse.

(Det svenska materialet är här internationellt sett exceptionellt användbart

och tillförlitligt.) Detta sker genom intensivstudier på lokalt avgränsade

områden. Vidare undersöks med hjälp av skeppslistmaterial i kombination

med kyrkboksmaterial de gruppsociologiska aspekterna på utvandringen.

Utvandrarpropagandan och agentverksamhetens uppbyggnad skall analyseras

främst genom forskningar i det Larssonska agentarkivet i Göteborg,

som hösten 1967 efter förhandlingar blivit tillgängligt för gruppens forskare.

Genom frikostig stipendiegivning från amerikanskt håll bär flera av forskningsgruppens

deltagare kunnat bedriva forskning i USA. Därvid har man

bl. a. kunnat göra insatser för att rädda materialgrupper, som löper risk

att förintas. Forskningarna har hittills insatts på en storstad (Chicago)

samt vissa landsbygdsområden i svenskbygderna i Mellanvästern. Dessa immigrationsstudier

har också kunnat anknytas till de ovannämnda svenska

lokalundersökningarna, vilket varit synnerligen fördelaktigt. Huvudsyftet

med dessa immigationsstudier blir att lämna ett bidrag till den bl. a. av

sociologerna livligt uppmärksammade assimileringsproblematiken.

Återinvandringen till Sverige och kontakterna med Sverige spelade uppenbarligen

stor roll bl. a. för utvandringens struktur. Detta är aspekter som

tangeras i flera undersökningar men som också intensivbehandlas. Emigrationens

roll i samhällsdebatten och inte minst den stora emigrationsutreddingens

belysning av det svenska samhället i början av 1900-talet undersöks

i två studier.

I samarbete med Emigrantinstitutet i Växjö, som förestås av en av deltagarna

i forskargruppen, anordnades i augusti ett internordiskt emigrationsforskningssymposium.

Dess syfte var att skapa kontakter och eu viss

samordning mellan emigrantforskarna i Norden och mellan lokalforskare

och universitetsforskare. Detta samarbete har redan börjat ge resultat.

Docent Evert Baudou och antikvarie Margareta Biörnstad:

Norrlands tidiga bebyggelse

Forskningsprojektet Norrlands tidiga bebyggelse bedrivs av riksantikvarieämbetet,

statens historiska museum och institutionen för nordisk fornkunskap

vid Stockholms universitet. Avsikten är att studera den förhistoriska

bebyggelsens förändringar i Norrland och anknytningen till historiskt

kända förhållanden med utgångspunkt, dels från det stora arkeologiska

och etnologiska material, som sedan år 1942 har insamlats vid riksantikvarieämbetets

undersökningar vid de norrländska vattendragen, och dels

från naturvetenskapliga iindersökningar av de ekologiska faktorerna.

Undersökningen syftar till att lösa det grundläggande problemet om de

norrländska boplatsernas kronologi. Bearbetningen skall vidare inriktas på

frågor om hur tidigt den första bebyggelsen sker i Norrland, varifrån nybyggarna

kommer och hur den fortsatta kolonisationen sker, när och var

den äldre jägarkulturen möter den utifrån kommande åkerbrukskulturen,

hur den yngre jägarkulturen lever jämsides med åkerbrukskulturen, när

den lappska kulturen kommer in och hur den breder ut sig, hur mötet sker

mellan de tidigare norrländska kulturgrupperna och den utifrån kommande

»handelskulturen» under senare delen av förhistorisk tid och början av

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

45

historisk tid samt i vilka avseenden kontinuitet går att fastställa mellan

den historiskt kända bebyggelsen och den förhistoriska.

Fynden från norrlandsundersökningarna skall genom materialpublicering

göras tillgängliga för forskare och allmänhet. Samtidigt skall en bearbetning

ske, som utnyttjar fyndmaterialet såsom en källa för Norrlands

tidiga bebyggelsehistoria.

Anknytningen till historiskt kända förhållanden kommer under den

första treårsperioden att studeras främst inom sektorn jakt och fiske. Under

ett senare skede kommer även ett samarbete med sameforskare, kulturgeografer

och historiker att bli nödvändigt.

Projektet är av grundläggande vetenskaplig betydelse för hela Norrlands

förhistoria och tidiga historia samt för Norrlands naturhistoria. Ur internationell

synpunkt är problemställningarna av stort antropologiskt intresse,

eftersom problem av samma slag möter på i tid och rum vitt skilda platser

även utanför det självklara cirkuinpolära sammanhanget etc. Projektet har

både i sin humanistiska och sin naturvetenskapliga del praktisk betydelse

för aktuella samhällsproblem rörande naturresurser, lokalisering och samefrågor.

Fil. lic. Lars-König Königsson:

Ölands Stora Alvar. Undersökningar av kulturhistoria och naturhistoria

I vårt land förändras den öppna landskapsbilden mycket snabbt, och de

gamla betespräglade typerna växer igen. Det öppna landskapets problematik

är därför en av miljövårdsforskningens viktigaste områden, vilket understryks

av snabbt insatta projekteringar som en följd av den nyligen framlagda

rapporten från naturresursutredningen.

Forskningsgruppen Ölands Stora Alvar vid Uppsala universitet har gjort

till sin uppgift att allsidigt utreda landskapsbildningen och angriper för den

skull problemet från varierande vinklar och med olika akademiska forskningsämnens

olika metoder. Som grund för arbetena ligger en kvartärgeologisk

utredning av vegetationsutvecklingen på Stora Alvaret och de kulturella

utvecklingstendenser som kan spåras i denna.

Själva vegetationsutvecklingen studeras via mikropaleobotaniska undersökningar

i myrmarkerna inom området; skogsperiodens regionala utbredningsmöjligheter

har fastställts genom en kartering av den geologiska fördelningen

av lösa jordslag på Stora Alvaret, en kartläggning som tidigare

aldrig blivit utförd.

Kulturutvecklingen, som den speglas i diagrammen, är följande. Sent under

stenåldern kommer människorna till trakten. De medför uppenbarligen

kreatur och röjer, möjligen med eldens hjälp, för att bereda beten åt djuren.

Sedan utnyttjas Stora Alvaret intensivt i perioder som omväxlar med tider,

då området tydligen inte verkar särskilt attraktivt på människorna, som i

stället lämnar Alvaret öde och att växa igen.

Den sena alvarutvecklingen kan studeras i arkiv, jordregister, kartor och

doinsböcker. Särskilt intresserar utmarkernas ägoförhållanden i historisk

tid, mängder djur som varje by kunde ha på sina alvarskiften o. s. v.

Grupparbetet omfattar tre separata arkeologiska undersökningsenheter,

en kulturgeografisk och en kvartärgeologisk, vilka med stöd av flera mindre

hjälpundersökningar från andra ämnesområden arbetar i fält och laboratorier

med materialet från Stora Alvaret.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Koreografen Birgit Åkesson:

Undersökningar av dramats ursprungliga form: riten

Man måste veta varför man forskar. Själv har jag saknat något i vår kultur,

när det gäller dansen, dramat.

Vår egen kultur vad beträffar dramat hade sina rötter i Dionysoskulten,

men vi räknar endast en tradition från det betydligt senare antika dramat.

Den totalt mörklagda Dionysoskulten och detta skede hade ritens form.

Riten, den fruktbara primitiviteten, där materialet samlas och formas, innesluter

i sig den form som i senare skede övergår till det vi betecknar det

klassiska. Afrika står på tröskeln till detta skede. Det är därför jag förlagt

mina forskningar till Afrika för att undersöka ritens form.

Först har det gällt för mig att få en så rik översikt som möjligt över en

stams beteende, antalet riter och ceremonier i anslutning dels till livscykeln

och dels till livsåskådningen i övrigt. Under den årstid, efter regntiden och

sedan i samband med skördetiden, då det mesta äger rum, befann jag mig i

Tanzania (ca ett halvår). För att få en mer omfattande och jämförande insikt

har jag på samma gång följt det väsentligaste i olika familjer och grupper

inom samma stam, men ofta på stora avstånd från varandra för att få

skillnader och varianter. Dessutom har jag följt vissa saker, som det betydelsefulla

»Madogoli» och »Rungo» (besvärjelser av olika andar) i andra

avlägsna stammar, där den stam jag följt under sina vandringar kunde ha

fått sina initiativ eller genom släktskap omvandlat sina slutgiltiga uppfattningar.

Parallellt med detta har jag även följt upp en mycket kontrasterande

stam mot den förra i fråga om arv och beteende och har fått inom den

nästan lika omfattande insikt. De är helt väsensolika och dock ser jag ett

grundmönster.

Min resa den 15 december 1967, som tar ca två månader, är till Etiopien

för att där studera den gamla Gezdiktningen. Därigenom kan jag kanske

nå en lösning på de rituella sångerna, som jag har otaliga upptagningar på.

Efter resan till Etiopien planerar jag en resa till Väst-Afrika. Med de erfarenheter

jag nu har, har jag först förutsättning att placera mer olikartade

stammars ceremonier in i en helhet. Det jag vill klarlägga kan inte endast

Östafrika vara belägg för.

Docent Johan Sundberg m. fl.:

Musik-akustiska undersökningar av sångrösten och vissa biåsinstrument

Forskningsprojektet gäller två områden: sångrösten och vissa biåsinstrument.

Detta beror på att de båda forskningsobjekten uppvisar betydelsefulla

inbördes likheter med avseende på sättet att fungera. I både rösten och de

aktuella typerna av biåsinstrument alstras nämligen ljudet av ett slags ventilmekanism

: i röstorganet är det stämbanden som med stor hastighet öppnar

och stänger passagen för tryckluften i lungorna till talröret; hos de berörda

blåsinstrumenttyperna är det antingen blåsares läppar eller ett rörblad

som har motsvarande uppgift: de öppnar och stänger mycket hastigt

passagen för tryckluften, som pressas på ifrån lungorna.

Det som de aktuella undersökningarna av sångrösten syftar till är att vinna

ökad kunskap om det speciella funktionssättet hos röstorganet vid sång.

Därigenom får vi veta vad en röstskolning innebär, akustiskt och fysiologiskt

sett. Detta torde vara av stort intresse inte minst för alla som söker

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

47

förbättra funktionen hos ett friskt eller defekt röstorgan vare sig detta används

för sång eller tal.

Undersökningarna av biåsinstrumenten åsyftar analogt en djupare kunskap

om deras funktionssätt. Sådan kunskap ger oss ökade förutsättningar

att med akustiska mätningar kunna bedöma ett instruments kvalitet och

spelbarhet. Sådan kunskap är av värde bl. a. både för instrumentbyggare och

för musiker.

Våra undersökningar kommer därutöver att kasta ljus över en rad andra

problem: Vilka akustiska karakteristika tillkommer en »vacker» klang, en

oboe-liknande, en flöjtaktig etc.? Hur kan undervisningen i sång och blåsinstrumentspel

förbättras? Vi räknar vidare med att kunna utveckla apparater,

som reagerar t. ex. med lamptändning mot oriktigt bildade toner. Vår

ökade kunskap om de akustiska egenskaperna hos klanger från olika instrument

och de för undersökningarna nödvändiga konstruktionerna av elektriska

analoger till sångrösten och biåsinstrument torde vara av särskilt intresse

för elektronmusikkompositörer.

Forskningsbiblioteksrådet:

Central utlåning av tidningsfilm

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 juni 1967 redovisade forskningsbiblioteksrådet

utredningens resultat och rekommenderade en omedelbar igångsättning

av en lånecentral, under uppbyggnadsskedet placerad vid och administrerad

av kungl. biblioteket. Samtidigt anmälde rådet att Riksbankens

jubileumsfond genom beslut den 11 maj 1967 beviljat ett anslag av 359 000

kr. och anhöll om bemyndigande för kungl. biblioteket att emottaga ifrågavarande

anslag, varvid förutsattes att biblioteket gavs de resurser, som gjorde

det möjligt att snarast realisera en lånecentrals upprättande och verksamhet.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 8 december 1967 bemyndigat

kungl. biblioteket att mottaga gåvomedlen, varvid förutsattes att verksamheten

med inköp och utlåning av tidningsfilm skall handhas inom ramen för

bibliotekets nuvarande organisation. Med hänsyn till vissa merkostnader under

budgetåret 1967/68 har biblioteket erhållit rätt att överskrida anslagsposterna

till avlöningar för tjänstemän med högst 16 000 kr. och anslagsposten

för expenser med högst 4 000 kr.

Lånecentralens uppgift är att främja sådan forskning och högre utbildning,

som är i behov av tidningsstudier och medelst interurban utlåning och

upplysningsverksamhet underlätta spridningen av denna forsknings bedrivande

inom landet. Att planera och få i gång den interurbana utlåningen är

lånecentralens angelägnaste uppgift. I mån av personella resurser avser

kungl. biblioteket även att insamla och sprida data rörande mikrofilmning,

kopiering och läsapparater och vid behov förmedla kontakter med utländska

mikrofilmcentra.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Innehållsförteckning

sid.

Docent Lennart Améen, Lunds universitet: Arealbudget.................... 8

Professor Gerd Enequist, Uppsala universitet: Lokaliseringsförändringar inom

industri och handel: delprojektet »Sveriges sågverksindustri under efterkrigstiden»

................. 9

Professorerna Erik Bylund och Georg Karlsson, Umeå universitet: Glesbygdens

serviceproblem....................................................... 9

Professor W. William-Olsson, Handelshögskolan i Stockholm: Europas städer

och landsbygd....................................................... 10

Arkitekt Orvar Westelius, AB Näringslivets Planinstitut, Stockholm: Individens

val av alternativa serviceutbud........................................ 11

David Pass, M. C. P., Stockholm: Vällingby and Farsta —From IdeatoReality.

The suburban development process in a large Swedish city................ 11

Arkitekt Dick Urban Vestbro, Lund: Hushållsstruktur och bostadsform i östafrikansk

stad....................................................... 12

Professor Ragnar Bentzel, Uppsala universitet, och professor Gunnar Törnqvist,

Lunds universitet: Den regionala resursfördelningsproblematiken (forskningsprogram)

........................................................... 13

Rektor C. G. Lindell, Stockholms universitet: Statlig arbetsmarknad 1945—

1967 med särskilt avseende på löneförhållanden och löneutveckling......... 15

Fil. kand. Harald Niklasson, Lunds universitet: Cost-benefit-analyser av arbetsmarknadspolitiska

åtgärder............................................ 15

Fil. lic. Peter Bohm, fil. kand. Alf Carling, fil. mag. Gunnar Ribrant, Stockholms

universitet: Resursfördelningen vid marknadsimperfektioner (alloke
ringsundersökningen).

................................................ 15

Ekon. lic. Ernst Jonsson, Handelshögskolan i Stockholm: Statliga styrmekanismer

visavi kommunernas investeringar............................... 16

Docent Leif Lewin, Uppsala universitet: Den svenska valmanskåren 1866—1968 17

Preceptor Olof Ruin, Stockholms universitet: Det svenska partiväsendets struktur

och funktionssätt................................................. 17

Docent Karl E. Birnbaum, Utrikespolitiska institutet, Stockholm: Central

European Project.................................................... 18

Professor Bertil Näslund, Stockholms universitet: Några företagsekonomiska

problem i samband med ekonomisk tillväxt............................. 18

Docent Jan Odhnoff, Handelshögskolan i Stockholm: Studier av prissättnings
processer.

........................................................... 19

Civilekonom Nils-Erik Norén, Handelshögskolan i Stockholm: Beslutsmodeller

och lönsamhetskriterier vid gruvdrift och malmbehandling................ 19

Ekon. lic. Bengt Stymne, SIAR, Stockholm: Organizational structure and organizational

strain..................................................... 20

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968 49

Professor Eric Rhenman, SIAR, Stockholm: Innovationer i svenska personalavdelningar

........................................................... 20

Professor Eric Rhenman, SIAR, Stockholm: Flexibiliteten hos produktionssystem

för ett flertal systematiska och stokastiska variationer............. 21

Professor Herman Wold, Uppsala universitet: Statistisk analys av undervis
ningseffektivitet

och studietider....................................... 21

Preceptor Tore Dalenius, Stockholms universitet: Fel i undersökningar....... 22

Professor Carl-Erik Quensel, Lunds universitet: Demografiska kohortstudier 22

Docent Walter Korpi, Stockholms universitet: Struktur och processer i svensk

fackföreningsrörelse: en organisationssociologisk undersökning av fackförbund

inom LO....................................................... 23

Fil. lic. Stig Lindholm, Stockholms universitet: Undersökning av svenskt u
hj

älpstänkande...................................................... 23

Docent Ulf Himmelstrand, Uppsala universitet: Social och politisk förändring i

afrikanska stater med särskild hänsyn till impulser »nedifrån».............. 24

Professor Gunnar Johansson, Uppsala universitet: Datamaskinreglerad processforskning

inom psykologi.............................................. 25

Professor Gösta Ekman, Stockholms universitet: Undersökningar av relationen

mellan å ena sidan avstånd i rum och tid, å andra sidan graden av emotionellt

engagemang......................................................... 25

Professor Gösta Ekman, Stockholms universitet: Temporala aspekter på sen
soriska

processer, särskilt adaptation inom skilda sinnesområden........... 26

Laborator Marianne Frankenhaeuser, Stockholms universitet: Effekter av

monotoni och isolering på psykologiska och biokemiska funktioner......... 26

Laborator Sigvard Rubenowitz, Göteborgs universitet: Personalpsykologiska

och personaladministrativa återverkningar av långt driven kontorsautomation

................................................................ 27

Med. lic. Ingrid Gottfries och fil. lic. Sven Märke, Lunds iniversitet: Personlighet

och skolanpassning................................................... 27

Docent Ulf Kragh, Lunds universitet: Optimering av och fältundersökning med

experimentell personlighetsdiagnostisk metod (DMT-testet)................ 28

Fil. lic. Bertil Nordbeck, Lunds universitet: Kvinnliga forskare i Sverige...... 28

Docent Urban Dahllöf, Göteborgs universitet: Komparativa mål- och processanalyser

av skolsystem (KOMPASS-proj ektet)........................... 29

Professor Per Olof Bolding, Lunds universitet: Konfliktlösning genom skiljedom.

En juridisk och rättssociologisk undersökning....................... 30

Byrådirektör Fredrik Neumeyer, Stockholms universitet: Rätten till arbetstagarnas

uppfinningar i Sverige och USA................................ 31

Docent Bengt Börjeson, Stockholms universitet: Genomförande av ett rätts
sociologiskt

och kriminologiskt behandlingsforskningsprogram............. 31

Professor Knut Sveri, Stockholms universitet: Utlänningars brottslighet....... 32

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Professorerna Sven-Erik Lindell och Gunnar Lindgren samt forskningsläkare

Nils H. Sternby, Lunds universitet och Malmö allmänna sjukhus: Epidemiologiska

studier av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i Malmö med klinisktfysiologiska,

socialmedicinska och patologiskt-anatomiska undersökningsmetoder

............................................................ 33

Professor Stig Sjölin och underläkare Gösta Samuelson, Umeå universitet:

Nutritionsundersökning av barn i Västerbottens län...................... 34

Civilingenjör Birger Roos och med. lic. Lennart Angervo, SVCR, Stockholm:

Forskning rörande metoder för provning och egenskapsdeklaration av tekniska

hjälpmedel åt handikappade...................................... 34

Med. lic. Fredrik Fränkel och fil. lic. Rikard Paimér, Stiftelsen ALA, Uppsala:

Psykiskt utvecklingshämmade ungdomars yrkes- och samhällsanpassning... 35

Professor Lars-M. Gunne, Uppsala universitet: Narkomanistudier............ 35

Docenterna Börje Löfstedt, Ove Wilson och Per-Olof Åstrand,fLunds universitet

och GIH, Stockholm: Klimatfysiologiska frågor....................... 36

Professorerna Carl-Axel Hamberg, Georg Klein, Rune Walstam och Jerzy Einhom,

Karolinska institutet, Stockholm: Studier över immunologiska reaktioner

efter lokal bestrålning av Burkitfs tumörer och av kemiskt framkallade

postnasala carcinom.................................................. 37

Professorerna Gösta Ehrensvärd, Erik Åkerberg och Arne Hagberg, Sveriges

utsädesförening, Svalöv, och Lunds universitet: Inventering av möjligheterna

för utvinning av proteinkoncentrat för human konsumtion ur frön från tvåhjärtbladiga

kulturväxter kombinerade med studier av för näringsvärdet begränsade

toxikologiska faktorer........................................ 38

Docent Eric Olausson, Göteborgs universitet: Studium av den mänskliga aktivitetens

inflytande på bottensedimentens kemiska sammansättning och på sedi
mentationen

i Göteborgs skärgård...................................... 38

Laborator Bo Lehnert, Tekniska högskolan, Stockholm: Magnetisk inneslut
ning

av en het joniserad gas........................................... 39

Professor Roland Kiessling m. fl., Institutet för metallforskning, Stockholm:

Materialforskning med högvoltselektronmikroskop (HV-elmikroskopi)....... 40

Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA), Stockholm: Administrativ rationalisering 41

Docenterna Anders Jeffner och Hans Hof, Uppsala universitet: Livsåskådningar

i det moderna samhället.............................................. 41

Docent Stellan Dahlgren, fil. lic. Rune Hedman och fil. lic. Sune Åkerman,

Uppsala universitet: Inkomster, förmögenhetsfördelning, beskattning....... 42

Docenterna Gunnar Eriksson, Nils Runeby och Rolf Torstendahl, Uppsala

universitet: Vetenskapsmännens och teknikernas roll i den industriella revolutionen

i Sverige...................................................... 43

Professor Sten Carlsson, Uppsala universitet: Sverige och Amerika efter 1860.

Utvandring, återinvandring, politisk och social debatt.................... 43

Docent Evert Baudou, Stockholms universitet, och antikvarie Margareta

Biörnstad, Riksantikvarieämbetet, Stockholm: Norrlands tidiga bebyggelse 44

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr A2 år 1968 51

Fil. lic. Lars-König Königsson, Uppsala universitet: Ölands Stora Alvar. Undersökningar

av kulturhistoria och naturhistoria............................ 45

Koreografen Birgit Åkesson, Stockholm: Undersökningar av dramats ursprungliga

form: riten...................................................... 40

Docent Johan Sundberg m. fl., Tekniska högskolan, Stockholm: Musik-akustiska

undersökningar av sångrösten och vissa biåsinstrument.............. 46

Forskningsbiblioteksrådet, Kungl. biblioteket, Stockholm: Central utlåning av

tidningsfilm....................................................... 47

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond 1964—1967

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde

Beviljade

ansökningar

Avslagna

ansökningar

Summa

Beviljat be- lopp i % av

totalbeloppet

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Samhällsvetenskap........

98

18 283

60

12 973

158

31 256

55,1

Ekonomisk historia......

14

976

5

454

19

1 430

2,9

Företagsekonomi........

7

1 084

6

998

13

2 082

3,2

Nationalekonomi........

9

1 483

5

1 543

14

3 026

4,5

Kulturgeografi..........

15

4 792

2

998

17

5 790

14,4

Sociologi och socialpolitik

12

1 865

18

4 075

30

5 940

5,6

Statistik................

14

1 557

2

2 002

16

3 559

4,6

Statskunskap...........

7

3 356

6

469

13

3 825

10,1

Forskning om forskning..

3

495

1

135

4

630

1,5

Psykologi/pedagogik.....

11

2 103

15

2 299

26

4 402

6,3

Juridik/kriminologi......

6

572

—

—

6

572

1,7

Socialmedicin/psykiatri.....

12

2 625

4

999

16

3 624

7,9

Övrig medicin.............

3

826

4

2 015

7

2 841

2,5

Naturvetenskap...........

10

4 239

6

3 080

16

7 319

12,8

3

1 180

9

6 083

12

7 263

3,6

Humaniora...............

19

3 530

19

4 399

38

7 929

10,6

Informationsbehandling....

2

1 500

2

2 111

4

3 611

4,5

övrigt...................

3

1 017

8

509

11

1 526

3,1

Summa

150

33 200

112

32 169

262

65 369

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond under år 1967

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde

Beviljade

ansökningar

Avslagna

ansökningar

Summa

Beviljat be- lopp i % av

totalbeloppet

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Samhällsvetenskap........

52

9

357

25

5

311

77

14

668

64,9

Ekonomisk historia......

2

292

—

—

2

292

2,0

Företagsekonomi........

5

484

3

224

8

708

3,4

Nationalekonomi........

6

1

204

3

329

9

1

533

8,4

Kulturgeografi..........

9

1

796

2

998

11

2

794

12,5

Sociologi och socialpolitik

5

1

232

7

2

264

12

3

496

8,5

Statistik...............

4

784

—

—

4

784

5,4

Statskunskap...........

5

1

514

4

301

9

1

815

10,5

Forskning om forskning. .

1

12

—

—

1

12

0,1

Psykologi/pedagogik.....

9

1

468

6

1

195

15

2

663

10,2

Juridik/kriminologi......

6

572

—

—

6

572

4,0

Socialmedicin/psykiatri.....

6

1

089

2

892

8

1

981

7,6

Övrig medicin.............

1

300

1

761

2

1

061

2,1

Naturvetenskap...........

4

950

2

1

306

6

2

256

6,6

Teknik...................

2

700

5

5

443

7

6

143

4,9

Humaniora...............

8

1

648

4

158

12

1

806

11,4

Informationsbehandling....

—

—

2

2

in

2

2

in

—

Övrigt...................

2

367

8

509

10

876

2,5

Summa

75

14 410

49

16 491

124

30 902

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 42 år 1968

53

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Styrelsen för stiftelsen riksbankens jubileumsfond har i enlighet med

föreskrift i fondens stadgar till riksdagens revisorer den 28 februari 1968

avgivit berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under

år 1967. Revisorerna har vid sin granskning av berättelsen, i vilken finnes

intagen balansräkning samt vinst- och förlusträkning jämte specifikation

av omkostnaderna för år 1967, icke funnit anledning till erinran.

Riksbankens revisionsavdelning, som har att utföra den kamerala granskningen

av jubileumsfondens räkenskaper, har den 16 april 1968 till riksdagens

revisorer överlämnat kopia av skrivelse den 14 februari 1968 till riksbaksfullmäktige,

av vilken framgår att revisionen av fondens räkenskaper

för år 1967 ej givit anledning till erinran.

Med åberopande av det anförda tillstyrker riksdagens revisorer att ansvarsfrihet

för riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1967 beviljas

styrelsen. Stockholm den 3 maj 1968.

På riksdagens revisorers vägnar:

BERTIL von FRIESEN

/Per Dahlberg

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:290 Skrivelse till Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond angående verkställd granskning av stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1967. a1 i texten