Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1968

1968-05-07 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:43, Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1968

1

Nr 43

Utlåtande i anledning av motioner angående den ekonomiska politiken.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang olika motioner

angående den ekonomiska politiken. Dessa motioner är

dels de likalydande motionerna I: 662 av herr Holmberg m. fl. och II: 831

av herr Bohman in. fl., vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t skall anhålla att Kungl. Maj :t måtte i enlighet med de riktlinjer som

angivits i motionerna snarast förelägga riksdagen ett samlat förslag till de

åtgärder på den ekonomiska politikens område som är ägnade att förbättra

näringslivets arbetsvillkor och trygga sysselsättningen samt därvid särskilt

taga hänsyn till

1. behovet av en effektiv planering av hela den offentliga sektorn i fråga

om storlek och expansionstakt;

2. behovet av att åstadkomma en rationellare administration och effektiv

bedömning av arbetsprestationen inom statliga och kommunala myndigheter;
3.

behovet av att genom avgifter finansiera vissa av de tjänster som

offentliga myndigheter erbjuder;

4. framförda förslag om att den ekonomiska politiken och statsbudgetens

inkomst- och utgiftsramar redovisas i översiktliga treårsplaner;

dels de likalydande motionerna 1:656 av herrar Bengtson och Dahlén

och II: 836 av herrar Hedlund och Wedén, vari hemställes att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t skall

1. uttala att den ekonomiska politiken bör omläggas så att den bättre

än hittills beaktar de i motionerna framförda synpunkterna och förslagen i

avsikt att trygga sysselsättningen, motverka pris- och kostnadsstegringar

samt främja produktionens tillväxt;

2. särskilt framhålla att genom stabiliseringskonferenser, där arbetsmarknadens

parter, vissa andra organisationer, regering och riksdag samt erforderlig

expertis deltager, förutsättningar bör skapas för en frivillig samordning

av arbetsavtal, prispolitik och ett lämpligt tillrättaläggande av den

offentliga ekonomiska politiken med ökad ekonomisk stabilitet som följd;

3. anhålla att utredning sker om inrättande av ett ekonomisk-socialt råd

med uppgift att diskutera och förbereda en effektiv stabiliseringspolitik;

4. hemställa om utgivning av ett värdefast statligt obligationslån med

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1968

inriktning särskilt på att uppmuntra och trygga den stora allmänhetens

sparande, varvid förutsättes att genom detta lån vunna erfarenheter senare

tillgodogöres för att möjliggöra värdefasta försäkringar och skapa ökad

trygghet för spararna mot inflationsförluster;

5. hemställa att en parlamentarisk utredning tillsättes för en översyn

av statens utgifter i syfte att främja kostnadsbesparingar; samt

6. hemställa att under medverkan av ekonomisk expertis en utredning

sker för belysning av olika finanspolitiska åtgärders verkningar på produktion,

sysselsättning och inkomstfördelning.

Motionerna

Den förda ekonomiska politiken utsätts i motionerna för en kritisk

granskning. Avsikten är i båda fallen att presentera ett samlat program

för en ändrad utformning av den ekonomiska politiken; motionerna kan

sålunda sägas i viss mån ha fått karaktären av alternativ till finansplanen.

En råd förslag framläggs i syfte att motverka prisstegringar, trygga sysselsättningen

och främja en snabb ekonomisk tillväxt. Många av de berörda

frågorna behandlas mera utförligt i andra motioner, delvis föranledda av

olika propositioner och i regel av beskaffenhet att komma under statsutskottets

eller bevillningsutskottets beredning.

I inledningen till motionerna 1:662 och 11:831 anges punktvis olika negativa

verkningar som motionärerna anser ha följt av den förda ekonomiska

politiken. Hit hör försämrad internationell konkurrensförmåga, bristande

balans i de utrikes betalningarna, omfattande arbetslöshet, låg tillväxttakt

i ekonomin och stagnerad investeringsverksamhet inom näringslivet.

I fråga om stabiliseringspolitikens medel kritiseras att restriktiviteten

koncentrerats till penningpolitiken, medan en expansiv finanspolitik förts.

En analys av konjunkturläget leder till slutsatsen att finansplanens konjunkturbedömning

kännetecknas av överdriven optimism. Vid en granskning

av utrikeshandelns utveckling påtalas att exporten stagnerat under

andra halvåret 1967. En låg tillväxttakt hos industriproduktionen sätts i

samband bl. a. med att industriinvesteringarna internationellt sett ligger

»på en måttlig nivå». Vad gäller arbetsmarknadspolitiken betraktas de rådande

sysselsättningssvårigheterna som temporära; på längre sikt är, framliålles

det, förmodligen bristen på arbetskraft det allvarligaste hindret för

en snabb expansion. Vidare betonas att det aktuella sysselsättningsläget

medför särskilda svårigheter för kvinnorna, ungdomen samt den äldre och

den handikappade arbetskraften. En »arbetskraftsbudget» som pendang

till nationalbudgeten efterlyses. Ett betydande intresse ägnas — såsom

också framgår av hemställan i motionerna — åt den offentliga sektorns

expansion, vilken utpekas som en av de väsentligaste orsakerna till förekommande

balansrubbningar i ekonomin. För kreditmarknadens del re
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1968

3

kommenderas ett system med ökad konkurrens. Kritik riktas mot nu förekommande

prioritering av vissa kreditändamål och sektorisering som förhindrar

en marknadsmässig fördelning av investeringsresurserna. Åtgärder

för att stimulera det enskilda sparandet föreslås. I en sammanfattning

anges ett program för att på kort sikt stimulera aktiviteten i näringslivet.

Detta program omfattar reformer på beskattningens och arbetsmarknadspolitikens

områden. Såsom motsvarande riktlinjer för ett längre tidsperspektiv

framförs en mångfald skilda reformönskemål. Avslutningsvis genomgås

närmare högerpartiets skatteprogram och dess i ett preliminärt

budgetalternativ framlagda förslag till besparingar och inkomstförstärkning.

I motionerna 1: 656 och II: 836 tas först inflationsproblemet upp, varvid

olika olägenheter till följd av den snabba nominella levnadskostnadsstegringen

anges. Inflationen betecknas också som en huvudorsak till arbetslöshetens

ökning och till den ogynnsamma produktionsutvecklingen. Regeringen

kritiseras för en politik som lett till ojämnt utnyttjande av produktionskapaciteten,

bl. a. inom byggnadsverksamheten, för bristande anpassning

av budgetpolitiken till konjunkturutvecklingen, för bristfällig planering

av reformarbetet och dess anpassning till de ekonomiska resurserna,

för ryckighet i finanspolitiken och bostadspolitiken, för försummelse av

kapitalförsörjningsproblem och för bristande förståelse för behovet att reformera

skattesystemet. De i finansplanen föreslagna åtgärderna för att

uppnå en ekonomisk expansion betraktas som otillräckliga. Olika tänkbara

insatser för att skapa ytterligare arbetstillfällen diskuteras, varvid behovet

av en mera kraftfull sysselsättningsskapande politik understryks. För att

på längre sikt tå till stånd en snabb ekonomisk utveckling rekommenderas

förbättrad samhällsekonomisk planering, effektivare konkurrens inom näringslivet,

avveckling av hyresregleringen och stimulans av det enskilda

sparandet. Ett i andra motioner framlagt förslag till skattereform kommenteras.

I motiveringen till de framförda yrkandena beträffande stabiliseringskonferenser

och ett ekonomisk-politiskt råd betonas bl. a. att parterna

på arbetsmarknaden bör ha full frihet att träffa avtal utan tvång från statens

sida. Diskussion i de angivna formerna skulle, menar motionärerna,

minska risken för att statliga ingrepp behöver vidtas. Avslutningsvis ges i

punktform en översikt över några av de i motionerna behandlade reformkraven.

Vissa av punkterna korresponderar med hemställan i dessa motioner,

medan andra gäller krav som centerpartiet och folkpartiet utvecklar

i särskilda motioner om planering och finanspolitik.

Uppgifter rörande vissa i motionerna behandlade frågor

I sina utlåtanden vid 1966 och 1967 års riksdagar över motioner med i

flera avseenden samma innebörd som de nu förevarande har utskottet läm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 43 är 1968

nät vissa uppgifter rörande frågor som nu åter aktualiserats. I sitt utlåtande

1967: 32 lämnade utskottet en kortfattad beskrivning av den statliga långtidsbudgetens

innebörd. Detta ämne har utskottet dessutom i år behandlat

i sitt utlåtande nr 29. I utlåtandet 1967: 32 sammanfattade utskottet vidare

några av de resultat som den då nyligen avslutade programbudgetutredningen

nått. I sitt utlåtande 1966: 25 gav utskottet en relativt ingående redogörelse

för det ekonomiska planeringsrådet och vissa andra samrådsformer

på det ekonomisk-politiska fältet och uppehöll sig därvid också vid

organisationen av ekonomisk-sociala råd i vissa andra länder. Bland de

frågor som tagits upp i nu förevarande motioner och som utskottet tidigare

sökt belysa med ytterligare uppgifter kan vidare nämnas frågorna om utgivande

av värdefasta statliga obligationslån samt om utredning av finanspolitikens

verkningar. Även härvidlag lämnades redogörelser i 1966 års

utlåtande. Frågan om beräkningen av avgifter till statsverket för tjänster

till allmänheten har behandlats bl. a. i utskottets utlåtande 1966 nr 50.

Utskottet får här hänvisa till de nämnda redogörelserna. Därutöver lämnar

utskottet i det följande kompletterande upplysningar på ett par punkter.

Programbudgetering

Arbetet på att införa effektivare budgeterings- och redovisningsprinciper

inom statsverksamheten har fortsatts, och avsikten är att försöksvis tillämpa

programbudgetering med kostnadsredovisning på ett 20-tal statliga verksamhetsområden.

Som exempel på de områden försöksverksamheten omfattar

kan nämnas kriminalvård, utvecklingsbistånd, vägväsende, statligt

civilt byggande, stora delar av högre utbildning och forskning, patent- och

registreringsverksamliet, ekonomisk försvarsberedskap samt arbetsmarknadspolitik.

Det åligger berörda myndigheter att vidta erforderliga åtgärder

för övergång till programbudgeteringssystemet med utgångspunkt i

programbudgetutredningens förslag (SOU 1967:11—13) och efter anvisningar

från för ändamålet särskilt tillsatta s. k. ledningsgrupper samt riksrevisionsverket

och statskontoret. Avsikten är att berörda myndigheter före

den 1 september 1968 skall till vederbörande fackdepartement och finansdepartementet

lämna preliminära förslag som visar hur principerna för

programbudgetering och kostnadsredovisning kan tillämpas inom verksamhetsområdet.

Man syftar till att de petita som skall inlämnas före den 1

september 1969 avseende budgetåret 1970/71 skall utformas i programbudgettermer.

För vissa myndigheter avses försöksverksamheten bli genomförd

redan fr. o. in. budgetåret 1969/70. En omfattande utbildningsverksamhet har

satts i gång i riksrevisionsverkets regi i syfte att ge erforderlig undervisning

åt berörd personal hos departement och myndigheter. Arbetet tar i första

hand sikte på en förutsättningslös prövning av målsättningen för myndigheternas

verksamhet, preliminär programindelning samt analys av kostnader

och prestationer inom programmen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1968

5

Besparingsutredning

En utredning med uppdrag att allmänt undersöka förutsättningarna för

besparingar inom statsverksamheten förekom senaste gången i slutet av

1950-talet. Denna utredning, 1958 års besparingsutredning, avlämnade sitt

betänkande 1959 (SOU 1959: 28). Dess kalkyler tydde på en betydande försämring

av det statsfinansiella läget under de första åren på 1960-talet.

Det konstaterades att utgiftsutvecklingen i mycket hög grad betingades av

utvecklingen av några få, stora utgiftsposter. Om några nämnvärda resultat

av besparingssträvandena skulle uppnås, måste i första hand dessa poster

angripas. De utgiftsområden eller anslag utredningen ägnade störst intresse

var försvaret, barnbidragen, bostadspolitiken, sjukförsäkringen, folkpensionerna,

vägväsendet, driftbidraget till SJ, skatteersättningarna till kommunerna

och jordbruksprisregleringen. Eftersom utredningen hade att arbeta

skyndsamt gjordes granskningen på andra utgiftsområden något mera

summarisk. Vidare valde utredningen att avge ett enhälligt betänkande,

d. v. s. endast sådana förslag till besparingar varom enighet kunnat nås

inom utredningen framlades i betänkandet. Dessa omständigheter gjorde

att de föreslagna besparingarna blev av relativt begränsad storleksordning.

Förslagen innebar vid fullt genomslag en besparing av totalt 330 milj. kr. per

budgetår, varav 300 milj. kr. hänförde sig till bostadspolitiken, driftbidraget

till SJ och skatteersättningarna till kommuner. För det närmast framförliggande

budgetåret (1960/61) innebar förslagen en besparing på 120 milj.

kr. eller ca 0,8 procent av driftbudgetens utgifter enligt riksstaten för detta

budgetår.

Utredningen uttalade sig för en bättre korrespondens mellan nationalinkomstens

ökning och statsutgifternas utveckling. Den krävde också en »väsentligt

skärpt restriktivitet från statsmakternas sida i fråga om nya kostnadskrävande

reformer». Vidare underströks angelägenheten av en fastare

budgetplanering med femåriga rullande långtidsbudgeter samt en intensifierad

rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen.

Utredningens förslag genomfördes delvis. Till den del som de endast

skulle ha inneburit en överflyttning från en skatteform till en annan utan

någon reell besparing för det allmänna godtogs de emellertid icke av regeringen

(jfr prop. 1960: 1, bil. 1, s. 13). Sålunda accepterades icke en minskning

av skatteersättningen till kommunerna och icke heller en nedskärning

av anslaget till sjukförsäkringen, som skulle ha medfört en höjning av sjukförsäkringsavgifterna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1968

Utskottet

Under en följd av år har utskoltet i ett sammanhang till behandling tagit

upp olika motioner med förslag om utredningar och institutionella anordningar

i stabiliseringspolitiskt syfte. I år föreligger på detta ämnesområde

de två motionsparen I: 656 och II: 836 samt I: 662 och II: 831. Flertalet av

de frågor som berörs i dessa motioner har varit föremål för riksdagens uppmärksamhet

så sent som föregående år.

Gemensamt för motionerna är det stora intresse som fästs vid statsutgifternas

utveckling. I motionerna 1: 656 och II: 836 uttalas bl. a. att den

statliga budgetplaneringen bör göras fastare och utbyggas med ett längre

perspektiv framåt. I motionerna 1:662 och 11:831 understryks behovet av

en effektiv planering av hela den offentliga sektorn i fråga om storlek och

expansionstakt samt framförs förslag om att den ekonomiska politiken och

statsbudgetens inkomst- och utgiftsramar skall redovisas i översiktliga treårsplaner.

I väsentliga avseenden kan utskottet instämma i motionärernas önskemål

om en långsiktig planering av den offentliga sektorn. Som utskottet

redan förra året påpekade (uti. nr 32) har också väsentliga insatser i detta

syfte gjorts under senare år genom att personella och andra resurser ställts

till myndigheternas förfogande och metoderna för långsiktsplaneringen kontinuerligt

utvecklats. Omfattande insatser har även gjorts på det regionala

planet, bl. a. i syfte att förbättra förutsättningarna för den långsiktiga kommunala

planeringen. Utskottet delar därför inte motionärernas uppfattning

att ett särskilt initiativ i frågan från riksdagens sida skulle vara påkallat.

Inte heller när det gäller förslaget om översiktliga treårsplaner för den

ekonomiska politiken och statsbudgetens inkomst- och utgiftsramar har utskottet

blivit övertygat av motionärernas argumentation. Kravet att finanspolitiken

skall vara så rörlig att erforderligt utrymme för stabiliseringspolitiska

åtgärder alltid är tillgängligt gör det enligt utskottets meningsvårt

att ikläda sig så långtgående bindningar som motionärernas förslagimplicerar.

Det torde för närvarande inte vara möjligt att redovisa den statliga

inkomst- och utgiftsutvecklingen i annan form än som sker i de årligen

redovisade långtidsbudgeterna.

I motionerna 1:656 och 11:836 föreslås att en parlamentarisk utredning

skall tillsättas för att göra eu översyn av statens utgifter i syfte att främja

»kostnadsbesparingar». Som utskottet erinrat om i den redogörelse som

lämnats ovan gjordes i slutet på 1950-talet en utredning av den av motionärerna

åsyftade typen. De förslag som denna utredning kunde enas om

blev mycket begränsade och innebar till betydande del endast en övervältring

av kostnader från staten till andra subjekt. En ny utredning skulle

med stor sannolikhet leda till ungefär samma resultat. Härtill kommer att

statens egen verksamhet i syfte att begränsa kostnaderna inom den statliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr ’r3 år 1968

sektorn i hög grad intensifierats under senare år. Det torde vara tillräckligt

att erinra om den av riksrevisionsverket bedrivna förvaltningsrevisionen,

statskontorets rationaliseringsverksamhet samt, som utskottet återkommer

till i det följande, förberedelserna för en övergång till programbudgetering

inom betydande delar av statsverksamheten. Av stor vikt i sammanhanget

är vidare de direktiv för myndigheternas petitaarbete som numera utfärdas

årligen. Som påpekades av den senaste besparingsutredningen kan några

större reduktioner av statsutgifterna uppnås endast om man angriper ett

begränsat antal stora utgiftsposter. Att någon lösning av dessa frågor skulle

kunna nås genom en parlamentarisk utredning finner utskottet mindre

sannolikt. Utskottet vill i stället peka på de möjligheter de politiska partierna

bär att genom motioner eller på annat sätt framlägga besparingsförslag.

Vidare föreslås i motionerna 1:662 och 11:831 åtgärder för att åstadkomma

en rationellare administration och en effektiv bedömning av arbetsprestationen

inom statliga och kommunala myndigheter. Vad gäller denna fråga

vill utskottet, såsom nyss förutskickats, erinra om den verksamhet som nu

inletts i syfte att förbereda en övergång till programbudgetering inom väsentliga

delar av den statliga sektorn, bl. a. försvaret, stora delar av högre

utbildning och forskning, utvecklingsbistånd och ekonomisk försvarsberedskap.

Enligt vad utskottet inhämtat har verksamheten igångsatts i snabb

takt. Utskottet har inte funnit några skäl tala för att hithörande problem

skulle kunna föras närmare en lösning genom något initiativ från riksdagens

sida.

Ett ytterligare förslag berörande statens inkomster och utgifter är den

i motionerna 1:656 och 11:836 framförda tanken på en utredning under

medverkan av ekonomisk expertis i syfte att belysa olika finanspolitiska

åtgärders verkningar på produktion, sysselsättning och inkomstfördelning.

Vid sin behandling av ett liknande förslag vid 1966 års riksdag (uti. nr 25 i

uttalade utskottet att befintligt utredningsmaterial och pågående utredningsarbete

vore helt till fyllest för att tjäna som grundval för den ekonomiska

politiken. Utskottet anförde vidare bl. a. att det inte kunde finna att stabiliseringspolitikens

effektivitet skulle ökas genom ytterligare allmänna utredningar

och avstyrkte därför yrkandet. Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt

i ämnet.

1 motionerna 1:656 och 11:836 framförs, utöver i det föregående berörda

förslag angående statens inkomster och utgifter, vissa andra förslag i stabiliseringspolitiskt

syfte, vilka samtliga har framförts tidigare år och då avslagits

av riksdagen. Som exempel kan nämnas upprättande av en nationalbudget

rörande tillgång och efterfrågan på arbetskraft, utgivande av värdefasta

statliga obligationslån, anordnade av stabiliseringskonferenser samt

inrättande av ett ekonomisk-socialt råd.

Tanken på ett uttalande från riksdagens sida om alt en översiktlig nationalbudget

bör uppgöras som innefattar en bedömning av framtida till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1968

gång och efterfrågan på olika slag av arbetskraft avvisades av utskottet år

1966 (uti. nr 25). Utskottet motiverade sitt ställningstagande med att de

svårbemästrade principiella och praktiska problem som förslaget aktualiserade

ägnades intresse inom vissa myndigheter och att de ingick som ett led

i långtidsplaneringen i departementen. Utskottet ansåg att frågan redan beaktades

i erforderlig utsträckning. Den anförda motiveringen för avstyrkande

synes alltjämt bärande.

Då utskottet föregående år (uti. nr 32) behandlade förslaget om att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle hemställa om utgivning av ett

värdefast statligt obligationslån påpekade utskottet, att frågor om utgivande

av statliga lån av olika typer inte avgörs av Kungl. Maj :t utan av fullmäktige

i riksgäldskontoret, ett av riksdagens egna verk. I motionerna 1:656 och

II: 836 påyrkas nu likväl på nytt eu skrivelse till Kungl. Maj :t med samma

innebörd som föregående år. Ett tillstyrkande av förslaget är av formella

skäl inte möjligt, och utskottet finner inte att några motiv förebragts för

något annat initiativ från riksdagens sida.

Frågor om samråd i olika former i syfte att skapa gynnsamma betingelser

för stabiliseringspölitiska åtgärder har behandlats av utskottet under en

följd av år. Förslagen har gått ut på att ett ekonomisk-socialt råd skulle inrättas

med uppgift bl. a. att förbereda vad som tidigare kallats rundabordskonferenser

och som nu i motionerna benämnes stabiliseringskonferenser.

1 dessa skulle deltaga företrädare för arbetsmarknadens parter, vissa andra

organisationer, regering och riksdag samt erforderlig expertis. Förutsättningar

skulle härigenom skapas för en frivillig samordning av arbetsavtal

och prispolitik samt ett lämpligt tillrättaläggande av den offentliga ekonomiska

politiken med ökad ekonomisk stabilitet som följd. Det hade enligt utskottets

mening varit värdefullt om motionärerna, när de nu ånyo framlagt

dessa år efter år återkommande förslag, hade gjort ett försök att bemöta

den kritik som framförts mot förslagen. Vad först angår anordnande av

stabiliseringskonferenser har bl. a. anförts att innebörden av de föreslagna

överläggningarna inte gärna kan bli annan än att statsmakterna mer eller

mindre bestämt fastställer utrymmet för lönestegringar. Det har också påpekats

att tillfällen till samråd om den ekonomiska politiken redan finns

i rikt mått. De politiska partierna har vid flera tillfällen varje år möjlighet

att i riksdagen framföra synpunkter på hur den ekonomiska politiken bör

utformas. I anslutning härtill har påpekats att riksdagens ställning som

debatterande och beslutande organ skulle förringas om frågor av allmän

räckvidd skulle lämnas till avgörande i praktiken — om än ej formellt —

utanför riksdagen. Hur en överflyttning av den ekonomiska debatt som äger

rum i riksdagen till ett annat forum skulle kunna utjämna de åsiktsskillnader

som finns har motionärerna inte belyst.

Liknande synpunkter kan anföras på förslaget om ett ekonomisk-socialt

råd. Sådana råd har inrättats i andra länder och deras ställning, samman
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1968

9

sättning, uppgifter och arbetssätt är, som utskottet senast framhöll 1967

futl. nr 32), starkt växlande. Liksom tidigare år har motionärerna avstått

från att presentera några uppslag till hur hithörande frågor bör lösas och

begränsat sig till att utan närmare argumentation kräva en utredning. Utskottet

uttalade föregående år att ett förslag som framlades i sådan form

knappast kunde uppfattas som ett realistiskt försök att skapa institutionellt

underlag för strävandena att åstadkomma samhällsekonomisk stabilitet.

Detta uttalande äger enligt utskottets mening alltjämt sin fulla giltighet.

I anslutning till de ovan behandlade förslagen om rationalisering och

prestationsbedömning föreslås i motionerna I: 662 och II: 831 också avgiftsfinansiering

av vissa av de tjänster som offentliga myndigheter erbjuder.

Denna fråga bär behandlats av utskottet vid flera tidigare tillfällen, bl. a.

i ett särskilt utlåtande (nr 50) vid 1966 års riksdag. Efter att sammanfattningsvis

ha erinrat om den uppmärksamhet som ägnats frågan i olika sammanhang

uttalade utskottet då som sin mening att några ytterligare initiativ

i ämnet från riksdagens sida inte kunde anses motiverade. Denna uppfattning

synes alltjämt giltig.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen avslår motionerna I: 656 och 11:836, såvitt

de icke avser inrättande av ett ekonomisk-socialt råd,

samt motionerna 1:662 och 11:831, såvitt de icke avser avgiftsfinansiering

av offentliga tjänster;

B. att riksdagen avslår motionerna 1:656 och 11:836, såvitt

de avser inrättande av ett ekonomisk-socialt råd;

C. att riksdagen avslår motionerna 1:662 och 11:831, såvitt

de avser avgiftsfinansiering av offentliga tjänster.

Stockholm den 7 maj 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Hilding

(fp), Enarsson (h), Larfors (s)*, Lundberg (h)*, fru Lundblad (s) och herr

Wikberg (ep)*;

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,

herrar Hagnell (s), Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson

i Landskrona (s), Löfgren (fp) och Gustavsson i Ängelholm (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1968

Reservation

1. beträffande utskottets hemställan under A.

av herrar Hilding (fp), Enarsson (h), Lundberg (h), Wikberg (ep), Regnéll

(h), Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep) och Löfgren (fp),

vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med orden

»Under en följd» och slutar på s. 8 med orden »motionärerna inte belyst»

bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Under en följd av år bär utskottet i ett sammanhang till behandling tagit

upp olika motioner med förslag om utredningar och institutionella anordningar

i stabiliseringspolitiskt syfte. I år föreligger på detta område de

två motionsparen 1:656 och 11:836 samt 1:662 och 11:831.

Gemensamt för motionerna är det stora intresse som fästs vid statsutgifternas

utveckling. I motionerna 1: 656 och II: 836 yrkas bl. a. att den statliga

budgetplaneringen bör göras fastare och utbyggas med ett längre perspektiv

framåt. Behovet av en effektiv planering av hela den offentliga sektorn

i fråga om storlek och expansionstakt understryks i motionerna 1:662

och 11:831, där bl. a. förslag framläggs om att den ekonomiska politiken

och statsbudgetens inkomst- och utgiftsramar skall redovisas i översiktliga

treårsplaner.

Utskottet har i sitt utlåtande 1968: 29 behandlat krav på en förbättrad

ekonomisk planering och därvid uttalat att det vore värdefullt om långtidsbudgeten

kunde utvecklas i riktning mot en flerårig rambudget, där huvuddragen

av budgetutvecklingen anges och där också en angelägenhetsgradering

av större politiska reformer görs. Eftersom det med hänsyn till konjunkturvariationer

kan vara svårt att mera precist ange när planerade reformer

kan genomföras finner utskottet motionärernas tanke på en angelägenhet

sgrader ing av planerade större reformer värd att prövas. En utveckling

av långtidsbudgeten i riktning mot en flerårig rambudget skulle

inte bara vara ett värdefullt inslag i den ekonomiska planeringen utan också,

som motionärerna framhåller, utifrån demokratiska synpunkter tjäna ett

väsentligt syfte.

I motionerna 1: 656 och ll: 836 föreslås att en parlamentarisk utredning

skall tillsättas för att göra en översyn av statsutgifterna. Som utskottet erinrat

om i den redogörelse som lämnats ovan gjordes i slutet på 1950-talet en

utredning av den typ som motionärerna åsyftar. Inom denna utredning

kunde enighet mellan representanter för de olika politiska partierna uppnås

på en rad punkter omfattande inte oväsentliga belopp. Att utredningens

förslag sedermera endast delvis kom att genomföras förringar enligt utskottets

mening inte värdet av utredningsarbetet. Härtill kommer, som framhålls

i utredningen, att arbetet hade fått bedrivas med stor skyndsamhet

och att väsentliga statliga utgiftsområden därför hade kunnat granskas en
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 43 år 1068 11

dast översiktligt. Möjligheterna att vid en ny utredning närmare penetrera

statsbudgeten i hela dess omfång blir givetvis större om utredningsarbetet

bedrivs i något mindre forcerad takt. Utskottet har funnit motionärernas

förslag väl förtjänt av att realiseras och tillstyrker följaktligen att en parlamentarisk

utredning tillsätts för en förnyad översyn av statsutgifterna.

Ett ytterligare förslag berörande statens inkomster och utgifter är den

i motionerna 1:656 och 11:836 framförda tanken på en utredning under

medverkan av ekonomisk expertis i syfte att belysa olika finanspolitiska

åtgärders verkningar på produktion, sysselsättning och inkomstfördelning.

De utredningar med denna inriktning som tidigare utförts torde numera

inte kunna sägas vara helt aktuella. Vissa nya ekonomisk-politiska medel,

vilkas verkningar inte genomlysts i de former motionärerna förordar, torde

sålunda ha tillkommit samtidigt som näringslivets struktur förändrats. En

samlad översyn av hela detta problemkomplex är enligt utskottets bedömning

önskvärd.

I motionerna 1:656 och 11:836 framförs, utöver i det föregående berörda

förslag angående statens inkomster och utgifter, vissa andra förslag i stabiliseringspolitiskt

syfte. Ett sådant förslag är att riksdagen skall uttala sig

för att en översiktlig nationalbudget bör uppgöras som innefattar en bedömning

av framtida tillgång och efterfrågan på olika slag av arbetskraft. Utskottet

är medvetet om att en god information om tillgång och efterfrågan

på arbetskraft är en grundläggande förutsättning för en effektiv arbetsmarknadspolitik

och tillstyrker därför motionsyrkandet. Utskottet vill också

här erinra om sitt utlåtande 1968: 29, där utskottet uttalat sig för ett intensifierat

utredningsarbete för att åstadkomma förbättrade metoder i fråga

om den långsiktiga arbetskraftsplaneringen.

Åtgärder i syfte att stimulera det enskilda sparandet är enligt utskottets

mening i hög grad påkallade för att minska riskerna för en inflationistisk

utveckling. Det i motionerna 1:656 och 11:836 framlagda förslaget om ett

värdefast statligt obligationslån i mindre valörer och med inriktning särskilt

på småsparare bland allmänheten torde vara väl ägnat att främja detta

syfte. Eftersom vissa problem, bl. a. skatterättsliga, kan uppkomma i samband

med utgivande av ett sådant lån, är frågan i behov av vidare utredning.

Utskottet föreslår därför i anledning av nyssnämnda motioner att

riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning av hithörande frågor.

Ett viktigt förslag i motionerna 1:656 och 11:836 är slutligen att gynnsamma

betingelser för samhällsekonomisk balans bör skapas genom anordnande

av stabiliseringskonferenser och inrättande av ett ekonomisksocialt

råd. I stabiliseringskonferenserna skulle deltaga företrädare för arbetsmarknadens

parter, vissa andra organisationer, regering och riksdag

samt erforderlig expertis. Konferenser av denna typ skulle enligt utskottets

mening vara väl ägnade att skapa ökat förtroende för statsmakternas ekonomiska

politik, vilket i sin tur utgör en viktig förutsättning för att stabili
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr hd år 1968

seringspolitiken skall kunna bedrivas framgångsrikt. Om förtroendet för

statsmakternas vilja eller förmåga att åstadkomma samhällsekonomisk balans

rubbas kan strävanden hos arbetsmarknadens parter att på förhand

kompensera sig för väntade prisstegringar lätt uppkomma, strävanden som

i och för sig är ägnade att ytterligare påskynda prisstegringarna. Utskottet

tvivlar inte på att arbetsmarknadens parter är beredda att axla det ansvar

som följer av deras inflytande över samhällsekonomin. Regeringen bör enligt

utskottets mening ta initiativ till ett samråd mellan alla involverade

parter i syfte att ge eu allsidigare belysning av den samhällsekonomiska

utvecklingen och konjunkturpolitikens förutsättningar och därigenom

främja stabilitet i samhällsekonomin. Det bör understrykas att förslaget

inte innebär någon rekommendation om ingrepp i arbetsmarknadsparternas

frihet att träffa avtal.»

dels att utskottet under A. bort hemställa,

»A. att riksdagen i anledning av motionerna 1:656 och

II: 836, såvitt de icke avser inrättande av ett ekonomisksocialt

råd, samt motionerna 1:662 och 11:831, såvitt de

icke avser avgiftsfinansiering av offentliga tjänster, hos

Kungl. Maj :t anhåller om åtgärder på den ekonomiska politikens

område i enlighet med vad utskottet ovan anfört;»

2. beträffande utskottets hemställan under B.

av herrar Hilding (fp), Wikberg (ep), Regnéll (h), Berglund (fp), Börjesson

i Glömminge (ep) och Löfgren (fp), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med orden

»Liknande synpunkter kan» och slutar på s. 9 med orden »sin fulla giltighet»

bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Det i motionerna I: 656 och 11: 836 framlagda förslaget om att riksdagen

hos Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning om inrättande av ett ekonomisk-socialt

råd kan utskottet också tillstyrka. Den samtidiga avvägning

av olika intressen som ett sådant råd skulle ge tillfälle till borde kunna

skapa ökade förutsättningar för en effektiv stabiliseringspolitik.»;

dels att utskottet under B. bort hemställa,

»B. att riksdagen med bifall till motionerna 1:656 och

II: 836 i ifrågavarande del hos Kungl. Maj :t anhåller att utredning

sker om inrättande av ett ekonomisk-socialt råd

med uppgift att diskutera och förbereda en effektiv stabiliseringspolitik;»
-

3. vid utskottets hemställan under C.

av herrar Enarsson (h), Lundberg (h) och Regnéll (h), vilka ansett

dels att det stycke på s. 9 i utskottets yttrande som börjar med orden

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr i3 år 1968 13

»I anslutning till» och slutar med orden »synes alltjämt giltig» bort utbytas

mot ett stycke av följande lydelse:

»I motionerna I: 662 och II: 831 föreslås bl. a. avgiftsfinansiering av vissa

av de tjänster som offentliga myndigheter erbjuder. Enligt utskottets mening

är en övergång till ökad avgiftsbeläggning en viktig metod att begränsa

den offentliga sektorns expansion. En avgiftsfinansiering i större utsträckning

skulle också, via prisbildningsmekanismen, ge underlag för en bättre

prioritering av de offentliga tjänsterna och sannolikt leda till en från samhällsekonomisk

synpunkt bättre resursallokering. En ökad avgiftsbeläggning

måste givetvis ske med beaktande av de sociala konsekvenserna av en

prishöjning på de offentliga tjänsterna. Utskottet vill för sin del tillstyrka

en principiell utredning om grunderna och formerna för en ökad avgiftsfinansiering

av offentliga tjänster.»;

dels att utskottet under C. bort hemställa,

»C. att riksdagen med bifall till motionerna 1:662 och

II: 831 i ifrågavarande del hos Kungl. Maj :t anhåller om utredning

rörande ökad avgiftsfinansiering av offentliga tjänster

i enlighet med vad utskottet ovan anfört.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.