Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om utredning rörande allmänna pensionsfonden m. m.

1968-05-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:45, Utlåtande i anledning av motioner om utredning rörande allmänna pensionsfonden m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1968

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av motioner om utredning rörande allmänna

pensionsfonden m. m.

I anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 93, med förslag till lag om

procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen

för tilläggspension, liar- väckts bl. a. motionerna I: 952 av herrar Bengtson

och Dahlén samt II: 1211 av herrar Wedén och Eliasson i Sundborn, vari

hemställes att riksdagen vid behandlingen av propositionen skall besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning angående

ATP-systemets samhällsekonomiska verkningar, allmänna pensionsfondens

inverkan på näringslivet och fondförvaltningens framtida utformning i enlighet

med vad i motionerna anförts.

De nu nämnda motionerna har hänvisats till bankoutskottet, medan

däremot propositionen nr 93 samt vissa andra i anledning därav väckta motioner

hänvisats till andra lagutskottet, som behandlar dem i sitt utlåtande

nr 45.

I anslutning till de förstnämnda motionerna har bankoutskottet till behandling

upptagit de vid riksdagens början väckta motionerna I: 266 av herr

Strandberg och II: 335 av herrar Magnusson i Borås och Björkman, vari

hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa att

Kungl. Maj :t måtte med beaktande av vad i motionerna anförts igångsätta

utredning i syfte att ■—- sedan allmänna pensionsfonden nått en med hänsyn

till kravet på likviditet och risken för konjunkturförsämring fullt betryggande

storlek och erfarenhet vunnits rörande storleken av arbetsgivarnas

frivilliga avsättningar till egna pensionsfonder — begränsa de årliga

pensionsavgifterna till allmänna pensionsfonden till vad som erfordras för

täckande av fondens löpande pensionsbetalningar under året.

Motionerna

I motionerna 1:952 och 11:1211 redogörs inledningsvis för bakgrunden

till och innebörden av det förslag rörande procentsatsen för uttag av avgift

till försäkringen för tilläggspension som framlagts i propositionen nr

93. Motionärerna framhåller att avgiftsuttaget måste bedömas också utifrån

samhälls- och företagsekonomiska utgångspunkter. Därvid måste, anför de,

uppställas frågan vilken avgiftsbelastning som näringslivet kan anses tåla.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1968

Om ett från försäkringssynpunkt motiverat avgiftsuttag på ett påtagligt

sätt skulle medföra en sådan belastning på näringslivet att dess produktivitetsutveckling

fördröj es, måste en anpassning ske efter de samhällsoch

företagsekonomiska förutsättningarna. Allmänna pensionsfondens storlek

gör det, säger motionärerna vidare, angeläget att åtgärder vidtas för att

förhindra en icke önskvärd maktkoncentration. Efter att ha omnämnt det

utredningsmaterial rörande tilläggspensioneringens samhällsekonomiska

verkningar som ingår i betänkandet »Finansiella långtidsperspektiv» (SOU

1967:6) konstaterar motionärerna att den av 1963 års riksdag (2LU

57) angivna utredningsuppgiften på nämnda område har genomförts

endast delvis. En fortsatt utredning anses därför böra komma till stånd.

Denna, som bör vara parlamentarisk, skall bl. a. beakta erfarenheterna av

liknande fonder utomlands.

I motionerna 1:266 och 11:335 hävdas att en central fondering av den

storlek som kommer till stånd genom det nu tillämpade systemet medför

en oerhörd maktkoncentration. En på politiska ställningstaganden grundad

central dirigering av näringslivet kan befaras. Mot bakgrund härav önskar

motionärerna att förutsättningarna för en partiell decentralisering av pensionssparande!

skall utredas. De erinrar om att tidigare lagstiftning gav

företagen möjlighet att avsätta en del av årets vinst till särskilda pensionsfonder

och att ett pensionssparande utanför allmänna pensionsfondens

ram alltjämt förekommer genom den s. k. PRI-försäkringen. Denna är så

uppbyggd att det väsentliga av nysparandet får stanna kvar hos företagen.

Genom en kollektiv säkerhet ansvarar de samgående företagen gemensamt

för fullgörandet av pensionsförpliktelserna. Ett liknande system bör enligt

motionärerna eftersträvas för förvaltningen av den del av avgifterna till

allmänna pensionsfonden som överstiger vad som erfordras för att täcka

ökat företagssparande, större produktions- och standardökning, säkrare

pensionsutfästelser och möjlighet till en för företagen och samhället lönande

resultatutjämning.

Tidigare behandling av de i motionerna väckta frågorna

ATP-systemets samhällsekonomiska verkningar etc.

Yrkanden på en parlamentarisk utredning av samma innebörd som nu

föreslagits i motionerna 1:952 och 11:1211 har tidigare framställts i motioner

vid 1964, 1965, 1966 och 1967 års riksdagar (2LU 1964: 31, 1965: 64;

BaU 1966: 15, 1967:49). Vid de tre förstnämnda tillfällena avslogs motionerna

under hänvisning till det utredningsarbete i annan form som redan

bedrevs. En redogörelse för detta utredningsarbete lämnade utskottet förra

året — bl. a. i form av en sammanfattning av vissa i betänkandet »Finansiella

långtidsperspektiv» (SOU 1967:6) redovisade resultat — i sitt betänkande

nr 49 (s. 8 ff.). I sistnämnda utlåtande meddelade utskottet vidare,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1968

3

att från finansdepartementet under hand inhämtats att planer förelåge att

tillsätta en utredning rörande frågor om allmänna pensionsfondens förvaltning

m. m. I den reservation (nr 3) till utlåtandet som låg till grund för

riksdagens beslut beträffande de ifrågavarande motionerna avstyrktes bifall

till dessa under hänvisning till den förebådade nya utredningen. Till

denna har utskottet tidigare i år hänvisat i sina utlåtanden nr 24 och 25,

vari behandlats frågor rörande allmänna pensionsfondens förvaltning.

Decentralisering av allmänna pensionsfonden

I den promemoria med förslag till fondförvaltning in. in. i samband

med en utbyggd pensionering som framlades av 1957 års pensionskommitté

(SOU 1958:4) diskuterades frågan om en uppdelning av fondmedlen

på flera fonder. Kommittén anförde, att de flesta problem som

en stor, centralt förvaltad fond ger upphov till skulle kunna elimineras, om en

sådan uppdelning drevs tillräckligt långt. En uppdelning efter näringsgrenar

och branscher — den från praktisk synpunkt naturliga metoden — skulle

emellertid alltför lätt urarta till ett kvoteringssystem genom att delfonderna

i första hand tillgodosåg den egna branschens kreditbehov. Övervägande

skäl talade enligt kommitténs mening för en viss, begränsad uppdelning av

pensionsfonden. I propositionen nr 100 år 1959 framlades förslag om den

uppdelning av pensionsfondens förvaltning på tre särskilda fondstyrelser,

som sedermera tillämpats. Föredragande departementschefen uttalade i

propositionen bl. a., att den föreslagna maktfördelningen torde i princip

vara väl jämförlig med den som kunde tänkas råda om en på privat väg

fullt utbyggd pensionering ägde rum i ett mindre antal stora företag. För

den närmare utformningen av fondförvaltningen har utskottet senast redogjort

i sitt utlåtande 1967 nr 49.

Motioner av samma innebörd som de nu föreliggande motionerna I: 266

och II: 335 har tidigare väckts vid 1965, 1966 och 1967 års riksdagar och

då avslagits (2LU 1965:64; BaU 1966:15, 1967:49). Som motiv för sitt

avstyrkande har ifrågavarande utskott anfört, att en sådan decentralisering

av medelsförvaltningen som föreslagits i motionerna skulle förutsätta en

fullständig omprövning av de principer som dittills legat till grund för

handhavandet av fondkapitalet och som i det väsentliga borde vidmakthållas

för framtiden.

Utskottet

Såsom utskottet vid ett par tidigare tillfällen redovisat för riksdagen

(uti. 1967:49, 1968:24 och 25) pågår inom finansdepartementet förberedelser

för en utredning rörande frågor om allmänna pensionsfondens förvaltning

in. m. De spörsmål som tagits upp i motionerna I: 952 och II: 1211

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1968

kan väntas bli prövade inom ramen för denna utredning. Riksdagen saknar

därför anledning att vidta någon särskild åtgärd i anledning av motionerna.

Med hänsyn till det sagda finns inte skäl för utskottet att ånyo närmare

granska den argumentation som förekommer i de nämnda motionerna.

Utskottet kan dock inte underlåta att vända sig mot det uttalande i motionerna

som tycks innebära att kravet på ett från försäkringssynpunkt

tillfredsställande avgiftsuttag under vissa omständigheter skulle kunna

efterges. Detta uttalande synes också stå i motsättning till vad motionärerna

omedelbart därefter anför om verkställande av ett sådant avgiftsuttag

som krävs för att trygga kommande generationers pensionering. Beträffande

avgiftsuttaget under den närmast förestående perioden får utskottet

i övrigt hänvisa till vad andra lagutskottet anför i sitt utlåtande

nr 45.

Det i motionerna 1:266 och 11:335 framlagda förslaget om en genomgripande

förändring av formerna för den fondbildning som ingår i tilläggspensionssystemet

har flera gånger tidigare förelagts riksdagen och därvid

avvisats. Till en del kan det uppslag som framförs i dessa motioner måhända

komma att beaktas vid den nyss omtalade utredningen. Utskottet vill

dock uttala, att det enligt dess mening inte kan bli fråga om att de principer

som hittills legat till grund för handhavandet av fondkapitalet skulle

omprövas så fullständigt att den av motionärerna föreslagna ordningen

skulle kunna aktualiseras.

Åberopande vad nu anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen avslår motionerna 1:952 och 11:1211,

B. att riksdagen avslår motionerna 1:266 och 11:335.

Stockholm den 14 maj 1968

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÄHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Lundin (s), Enarsson (h), Mattsson (ep)* och Österdahl

(fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h)*, Hagnell (s), Berglund

(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Löfgren (fp) och Fridolfsson i Rödeby (s)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1968

5

Reservationer

1) av herrar Åkerlund (h), Enarsson (h), Mattsson (ep), Österdahl (fp),

Regnéll (h), Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep) och Löfgren (fp)

vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med orden

»Såsom utskottet vid» och slutar på s. 4 med orden »utlåtande nr 45» bort

utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Utskottet har i några tidigare utlåtanden (1967:49, 1968:24 och 25)

omnämnt de planer som enligt uppgift föreligger inom finansdepartementet

på att tillsätta en utredning rörande frågor om allmänna pensionsfondens

förvaltning m. in. Något preciserat besked om det tilltänkta utredningsuppdragets

avgränsning och om formerna för arbetets bedrivande har emellertid

ännu inte lämnats. I motionerna I: 952 och II: 1211 har nu, liksom vid

ett par tidigare tillfällen, påyrkats att en parlamentariskt sammansatt utredning

skall tillsättas för en vidare diskussion av fondbildningen och fondförvaltningen

med sikte på en reform av nuvarande system. Det bör understrykas

att, vad beträffar avgiftsuttagets storlek, denna diskussion givetvis

skall gälla endast den del av avgiftsuttaget som överstiger det från ren

försäkringssynpunkt erforderliga och som sålunda har en huvudsakligen

samhällsekonomisk motivering.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att en

utredning av nyss angivet slag kommer till stånd. Utskottet noterar också

att ett tillgodoseende av motionärernas förslag synes väl förenligt med

förverkligandet av de inom finansdepartementet föreliggande utredningsplanerna.

Enligt utskottets mening är det motiverat att riksdagen med utgångspunkt

i motionerna anger de önskemål som riksdagen har anledning

att framföra beträffande utredningsarbetet.

Vad gäller utredningens allmänna syfte torde det då vara till fyllest att

liksom tidigare hänvisa till det uttalande i ämnet som riksdagen gjorde 1963

och som åberopas i motionerna. I anslutning till dessa bör också betonas att

det är angeläget att utredningen får en parlamentarisk sammansättning,

som möjliggör insyn för och medverkan av skilda meningsriktningar. Ytterligare

bör understrykas att utredningen måste arbeta skyndsamt.»;

dels att utskottet under A. bort hemställa

»A. att riksdagen med bifall till motionerna I: 952 och

II: 1211 hos Kungl. Maj :t anhåller om skyndsam utredning

angående ATP-systemets samhällsekonomiska verkningar,

allmänna pensionsfondens inverkan på näringslivet och

fondförvaltningens framtida utformning i enlighet med vad

utskottet ovan anfört;»

2) av herrar Åkerlund (h), Enarsson (h) och Regnéll (h), vilka ansett

att det stycke på s. 4 i utskottets yttrande som börjar med orden »Det i mo
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1968

tionerna» och slutar med orden »skulle kunna aktualiseras» bort utbytas

mot ett stycke av följande lydelse:

»I motionerna 1:266 och 11:335 föreslås ett system med en i viss mån

decentraliserad förvaltning av de avgiftsmedel som enligt nuvarande ordning

inflyter till allmänna pensionsfonden. Eftersom ett sådant system otvivelaktigt

skulle medföra stora fördelar, är det enligt utskottets mening angeläget

att en utredning därom kommer till stånd. Det förefaller också självklart

att en lösning enligt de av motionärerna angivna riktlinjerna hör till

de möjligheter som måste komma att övervägas vid den utredning som utskottet

ovan berört. Med hänsyn härtill anser utskottet att någon särskild

hemställan till Ivungl. Maj :t i anledning av motionerna 1: 266 och II: 335

inte är erforderlig.»

Särskilt yttrande

av herr Börjesson i Glömminge (ep), som anfört:

Av reservation nr 1 till utskottets utlåtande framgår att jag delar den

uppfattning som framkommer i motionerna 1:952 och 11:1211 angående

angelägenheten av att en utredning skyndsamt kommer till stånd angående

ATP-systemets samhällsekonomiska verkningar, allmänna pensionsfondens

inverkan på näringslivet och fondförvaltningens framtida utformning.

Det förtjänar därutöver i sammanhanget nämnas att jag anser att riksdagen

bör begära utredning och förslag avseende en avvägning av avgiftsuttaget

för tiden 1970—1974 som tryggar ATP-pensionernas utbetalning utan sådan

fonder ing som icke är erforderlig därför samt att avgiftsuttaget i avvaktan

på ytterligare utredning inte nu bör bestämmas för tiden efter år 1971. För

1971 bör avgiftsuttaget vara 10 procent. Denna min uppfattning är i överensstämmelse

med motionerna 7:954 och 11:1210. Eftersom dessa motioner

inte är hänvisade till bankoutskottet har jag inget yrkande utöver det i

reservationen nr 1 framförda.

ESSELTE AB, STHLM 68

814344

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.