Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående provisoriska lokaler för riksdagen vid författningsreform jämte motioner.

1968-05-21 · 30 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:47, Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående provisoriska lokaler för riksdagen vid författningsreform jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1968

1

Nr 47

Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor angående provisoriska lokaler för

riksdagen vid författningsreform jämte motioner.

Riksdagen har den 17 maj 1968 beslutat att såsom vilande antaga förslag

till grundlagsändring innebärande att tvåkammarriksdagen från och med år

1971 ersättes med en enkammarriksdag bestående av 350 ledamöter (prop.

1968: 27, KU 20). I avvaktan på en permanent lösning av enkammarriksdagens

lokalproblem, vilken kan bedömas kräva lång tid, måste provisoriska

lokaler anskaffas.

I detta utlåtande behandlar utskottet föreliggande förslag till provisoriska

lokaler för riksdagen. Beträffande riksdagens lokalfrågor på längre sikt hänvisas

till utskottets följande utlåtande, nr 48.

Hithörande spörsmål har redan ett par gånger varit före i riksdagen. I

februari 1967 bemyndigades styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att

föranstalta om en utredning av riksdagens lokalfrågor (BaU 1967:4). Den

6 mars 1968 beslöt riksdagen att hos Kungl. Maj:t hemställa att byggnadsstyrelsen

skulle få i uppdrag att projektera en planerad förvaltningsbyggnad

i kvarteret Garnisonen i Stockholm på sådant sätt att riksdagen kunde erhålla

provisoriska lokaler där (BaU 1968:9). Sistnämnda beslut betecknades

uttryckligen som en beredskapsåtgärd; det förutsattes att det slutliga beslutet

i ämnet skulle innefatta prövning av ytterligare alternativ, i varje fall det

förslag som från Stockholms stads sida framlagts om förläggning av riksdagen

till av staden planerade byggnader vid Sergels torg. Innan riksdagen

i mars tog ställning till frågan om projektering av provisoriska lokaler hade

särskilda publikationer rörande de båda nämnda projekten tillhandahållits

samtliga dess ledamöter. Sedermera har en av Stockholms stads fastighetskontors

saneringsavdelning framlagd, den It mars 1968 dagtecknad promemoria

om årskostnader för provisoriskt riksdagshus vid Sergels torg likaledes

tillställts riksdagens ledamöter.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1968

Föreliggande förslag

I skrivelse till riksdagen den 3 april 1968 hemställer styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor »att riksdagen vid bifall till prop. 1968: 27 om ändringar

i regeringsformen in. m. med antagande av Stockholms stads erbjudande

måtte besluta, att riksdagen under en övergångstid från och med den

1 januari 1971 skall vara förlagd till av staden erbjudna lokaler vid Sergels

torg intill dess riksdagen kan inflytta i om- och/eller nybyggt riksdagshus».

Skrivelsen fogas till detta utlåtande som bilaga A. Till skrivelsen är som

bilaga 1 fogad en skrivelse från byggnadsstyrelsen till styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor, vari redovisas resultatet av den undersökning som

byggnadsstyrelsen verkställt beträffande provisoriska lokaler för riksdagen.

Vad gäller provisorietidens längd hänvisas i de båda skrivelserna till byggnadsstyrelsens

separat publicerade betänkande »Riksdagens hus» (Stockholm

1968). Särmeningar som kommit till uttryck vid provisoriefrågans behandling

inom förvaltningskontorets styrelse redovisas i bilagorna 2 och 3 till

styrelsens skrivelse.

Utskottet har också haft tillgång till vissa i skrivelsen från förvaltningskontorets

styrelse nämnda handlingar, vilka åtföljt byggnadsstyrelsens skrivelse

till förvaltningskontoret. Dessa handlingar är a) lokalprogrammet för

provisorietiden, b) professor Sven Silows jämförande granskning av provisoriealternativens

funktionsegenskaper och c) undersökning beträffande restider

med bil mellan kanslihuset och kvarteret Garnisonen.

Det erbjudande av Stockholms stad på vilket förvaltningskontorets styrelse

grundar sitt förslag förelåg, när styrelsen avlät sin framställning till riksdagen,

skriftligen endast i form av promemorior upprättade av tjänstemän hos

staden. Sedan ärendet upptogs till behandling i utskottet har finansborgarrådet

Per-Olof Hanson för stadens räkning lämnat ett formellt hyreserbjudande

i en till riksdagen ställd och till förvaltningskontoret ingiven skrivelse,

här återgiven som bilaga B.

Såsom tidigare anmälts för riksdagen emottog bankoutskottet i februari

i år en skrivelse från andra kammarens andre vice talman herr Cassel jämte

ytterligare åtta riksdagsledamöter, i vilken föreslogs att utskottet skulle

pröva möjligheten att fylla behovet av provisoriska lokaler för riksdagen genom

att utnyttja ett för ändamålet ombyggt passagerarfartyg, förlagt till

lämplig plats i Stockholms ström. Skrivelsen remitterades av utskottet till

styrelsen för riksdagens förvaltningskontor för yttrande. Det yttrande som

avgivits ingår i den nu föreliggande skrivelsen till riksdagen. Förvaltningskontoret

har begränsat sin prövning till att gälla S/S Caronia, ett av de två

fartyg som särskilt nämndes av förslagsställarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

3

I anledning av den föreliggande skrivelsen från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor liar väckts de likalydande motionerna 1:937 av herr

Brundin m. fl. och 11:1194 av herr Ullsten m. fl., vari yrkas att riksdagen

vid sin behandling av skrivelsen skall med bifall till kontorets hemställan

besluta

1) uttala sig för ett lokalprogram för det provisoriska riksdagshuset som

innebär 290 ledamotsrum,

2) att förhandlingar med Stockholms stad upptages angående möjligheterna

att önskat antal av dessa rum anordnas som bostadsrum för riksdagsledamöter,

varvid i motionerna anförda synpunkter beträffande principerna

för en uppgörelse beaktas, samt

3) att de våningar som kommer att innehålla arbetsrum för riksdagsledamöterna

får en tillfredsställande vaktmästarservice samt att ledamöterna

därutöver beredes möjligheter till sekreterarhjälp och teknisk utrustning för

utskrifter, diktamen, telefonpassning in. m.

I det särskilda yttrande som ledamoten av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

herr Wärnberg fogat till styrelsens skrivelse förordas att,

om riksdagen beslutar om provisorisk förläggning till Sergels torg, även

frågan om permanent förläggning dit skall övervägas. Denna tanke har funnit

gensvar hos en av utskottets ledamöter. Förslaget behandlas emellertid

icke här utan i utskottets nästföljande utlåtande, nr 48, som gäller riksdagens

lokalfrågor på längre sikt.

Motionerna

Motionärerna erinrar om att bankoutskottet i det utlåtande (1968:9) som

låg till grund för riksdagens beslut i mars i år om projektering av provisoriska

lokaler för riksdagen uttalade att det vore önskvärt alt pröva genomförbarheten

av eu lösning innebärande att varje riksdagsledamot kunde få

ett eget arbetsrum. Den verkställda undersökningen visar, framhåller de, att

en sådan utvidgning av lokalprogrammet är möjlig utan avskräckande merkostnader.

Motionärerna föreslår nu att riksdagen skall ta hela den för hotelländamål

avsedda byggnaden i Sergels-torg-projektet i anspråk. Förhandlingar bör

upptagas med Stockholms stad om möjligheten av kombinerad användning

av byggnaden för både arbets- och bostadsrum. Riksdagsledamöterna bör få

tillfälle att mot erläggande av särskild avgift disponera ett bostadsutrustat

rum i stället för ett kontorsrum. Under riksdagens sommaruppehåll kan

ledamöternas bostadsrum eventuellt tas i anspråk för den ordinarie hotellverksamheten.

Även om den angivna lösningen inte kan realiseras bör, säger motionärerna,

riksdagen ändå ta hela hotellbyggnaden i bruk, eftersom Sergels-torgalternativet

enligt uttalande av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

har »ett underskott i rumsytor för andra ändamål än ledamotsrum».

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1968

Utskottet

Den nära förestående författningsreformen gör det nödvändigt för riks*

dagen att ta ställning till hur dess lokalbehov i framtiden skall tillgodoses.

För en övergångsperiod, innan lokaler för permanent bruk står färdiga, erfordras

ett provisorium, för vilket nu två alternativ kvarstår.

Det ena av dessa innebär förläggning till de av Stockholms stad planerade

byggnader v''d Sergels torg vilka avsetts som kulturhus, teater och hotell men

som riksdagen av staden erbjudits att till erforderliga delar förhyra för den

nämnda övergångsperioden. Det andra innebär att riksdagen tar i anspråk

en del av den statliga förvaltningsbyggnad som planeras bli uppförd i kvarteret

Garnisonen på Östermalm och varom förslag framlagts för årets riksdag

i propositionen nr 118. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

förordar det första alternativet; en minoritet inom styrelsen, bestående av

dess ordförande och vice ordförande, har emellertid reserverat sig till förmån

för det andra.

Provisoriefrågan har tidigare preliminärt behandlats av årets riksdag, då

ställning togs till en av förvaltningskontorets styrelse gjord framställning att

riksdagen skulle utverka Kungl. Maj ds uppdrag åt byggnadsstyrelsen att

projektera förvaltningsbyggnaden i kvarteret Garnisonen på sådant sätt att

riksdagen kunde erhålla lokaler där. Vid detta tillfälle fanns förespråkare för

att projekteringsuppdraget skulle utvidgas till att också avse en provisorisk

byggnad Pa Riksplan. Detta förslag har inte återkommit inför det avgörande

beslutet i provisoriefrågan. Ej heller andra byggnadsprojekt utöver

de nyss nämnda har i detta sammanhang aktualiserats inom riksdagen.

I en skrivelse till bankoutskottet som utskottet redan tidigare anmält för

riksdagen har ett antal riksdagsledamöter föreslagit en undersökning av

möjligheten att utnyttja ett för ändamålet ombyggt passagerarfartyg såsom

förläggningsplats för riksdagen under övergångstiden. Sedan utskottet anmodat

förvaltningskontorets styrelse att yttra sig över detta alternativ har

förvaltningskontoret med byggnadsstyrelsens bistånd närmare undersökt ett

projekt av ifrågavarande slag, nämligen inköp och ombyggnad av det engelska

passagerarfartyget Caronia. Såsom av styrelsens skrivelse framgår skulle

kostnaderna för en ombyggnad av detta fartyg bli så höga att projektet

får betraktas som helt orealistiskt. Uteslutet är väl inte att något annat fartyg

skulle ha kunnat erbjuda en i sitt slag acceptabel lösning till lägre pris. Efter

den verkställda utredningen har utskottet emellertid funnit det nämnda förslaget

inte böra föranleda något initiativ från dess sida.

Såsom utskottet tidigare i år framhållit (uti. nr 9, s. 4) bygger båda de nu

aktuella lokalalternativen på att riksdagen skall tillfälligt utnyttja lokaler

som planerats för permanent användning av annat slag. En förutsättning

för vartdera förslaget har sålunda varit att ritningar till byggnaderna redan

funnits utarbetade och att planeringen av byggnadernas tillkomst även i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr il dr 1968 5

övrigt fortskridit långt. Att riksdagen på detta sätt kunnat erhålla eu valmöjlighet

innebär en betydande fördel.

Den jämförande värdering av de båda alternativen som förvaltningskontorets

styrelse redovisar kan utskottet i allt väsentligt ansluta sig till.

Intetdera alternativet framstår som klart överlägset det andra från funktionell

synpunkt. Byggnaderna vid Sergels torg tycks visserligen bättre än byggnaden

i kvarteret Garnisonen möjliggöra att riksdagen hålles åtskild från

andra lokalutnyttjare men kännetecknas å andra sidan av ett visst underskott

i rumsyta för andra ändamål än ledamotsrum. Den redovisade kostnadsskillnaden

mellan alternativen talar mot Sergels-torg-alternativet. När

utskottet likväl tagit ställning för detta alternativ har bl. a. dess stora fördelar

från kommunikationssynpunkt varit avgörande.

Genom den nu föreliggande skrivelse vari finansborgarrådet Per-Olof

Hanson för stadens räkning lämnat riksdagen ett formellt anbud att hyra

de planerade lokalerna har den osäkerhet som varit för handen i fråga om

kostnaderna för förhyrning av lokaler vid Sergels torg till viss del undanröjts.

Den angivna årshyran, som är 6 740 000 kr., gäller dock exklusive

parkeringsplatser. Den hänför sig vidare till prisnivån första kvartalet 1968

och avses sålunda kunna justeras med hänsyn till senare prisförändringar.

Den exakta årskostnaden får alltså sedermera fastställas genom förhandlingar

med staden. De ekonomiska villkoren synes dock vara klarlagda i

sådan utsträckning att de kan bilda underlag för ett beslut i ärendet. Uppgiften

att för riksdagens räkning föra erforderliga förhandlingar med staden

bör åvila riksdagens förvaltningskontor, som även i övrigt har att, såvitt

ankommer på riksdagen, sörja för provisoriets förverkligande. Utskottet

räknar med att förvaltningskontoret i detta sammanhang utnyttjar särskild

expertis i den utsträckning så är erforderligt.

En av de omständigheter som föranlett reservanterna inom förvaltningskontorets

styrelse att förorda alternativet Garnisonen är osäkerhet om stadens

möjligheter att i tid färdigställa Sergels-torg-projektet. Utskottet anser

i likhet med styrelsens majoritet att staden förebragt tillräcklig bevisning för

att tidsplanen, såvitt ankommer på entreprenörföretag, skall kunna hållas.

Enligt utskottets mening finns alltså inte anledning till betänkligheter i detta

hänseende.

Noteras bör emellertid att för lokalernas färdigställande i tid erfordras

inte bara att byggnadsarbetet tekniskt går i lås utan också att en rad villkor

beträffande tillståndsgivning m. m. blir uppfyllda. I byggnadsstyrelsens skrivelse

till förvaltningskontoret erinras utan några kommentarer om dessa villkor.

Förvaltningskontorets styrelse uttalar att det torde få förutsättas att

erforderliga tillstånd och medgivanden lämnas och kreditiv ställs till förfogande,

om riksdagen beslutar lösa sina lokalproblem under provisorietiden

med antagande av stadens erbjudande. En mera fullständig genomgång av

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

ifrågavarande villkor har redovisats i den av Stockholms stad överlämnade

publikationen »Lokaler för riksdagen vid Sergels torg».

För att erforderlig klarhet skall råda om innebörden av det beslut som

riksdagen nu föreslås fatta finner utskottet det angeläget att här ange vilka

de ännu kvarstående villkor är som Stockholms stad uppställt för projektets

förverkligande i rätt tid. Staten skall utrymma de nu för statliga ändamål

utnyttjade fastigheterna Skansen nr 2 och nr 17. Vad gäller den förstnämnda

har i propositionen 1968: 72 förutsatts att så skall ske. Såsom önskvärt men

tydligen inte oundgängligt anges att televerkets hus i kvarteret Fyrmörsaren

kan utrymmas och rivas sommaren 1969, något som ställer krav på de byggnadsarbeten

som pågår i Farsta för televerkets räkning. Den stadsplan som

skall utgöra den formella grunden för nybebyggelsen skall få prioriterad

behandling hos länsstyrelsen. Igångsättningstillstånd för vissa byggnadsarbeten

skall lämnas omgående. Slutligen skall staden få lånetillstånd för

projektet i dess helhet.

Huruvida de angivna villkoren kan uppfyllas blir beroende av beslut som

skall fattas av Kungl. Maj:t och berörda statliga organ. Riksdagen kan inte

i förevarande sammanhang meddela föreskrifter som skapar garanti för att

villkoren blir uppfyllda.

Ftt beslut av riksdagen att antaga Stockholms stads erbjudande om lokaler

vid Sergels torg innebär att riksdagen icke avser att ta i anspråk utrymmen

i det planerade förvaltningshuset i kvarteret Garnisonen. Detta förhållande

bör riksdagen anmäla för Kungl. Maj:t.

I motionerna 1:937 och 11:1194 behandlas huvudsakligen frågan om arbetsrum

för riksdagens ledamöter. Motionärerna erinrar om att riksdagen

tidigare i år vid behandlingen av provisoriefrågan utgått från att i samband

med projekteringsarbetet skulle prövas genomförbarheten av och kostnaderna

för en lösning innebärande att varje riksdagsledamot som så önskar

kan få ett eget arbetsrum. De konstaterar att det uppenbarligen är möjligt

att förverkliga delta önskemål inom Sergels-torg-projektets ram. Den beräknade

årliga merkostnad av ca 1 milj. kr. som därvid uppstår finner motionärerna

inte avskräckande.

Eftersom ledamotsrummen i Sergels-torg-projektet avses bli förlagda till

eu hotellbyggnad föreslår motionärerna att man skall försöka möjliggöra

att den som så önskar kan mot hyra få disponera ett rum som från början

blivit fullt utrustat som hotellrum och alltså kan användas som bostad. Härigenom

skulle rummen bli bättre utnyttjade än eljest. Dessutom skulle bostadsutrustade

rum under riksdagens sommaruppehåll kunna utnyttjas som

hotellrum.

Utskottet föreslår att riksdagen ger förvaltningskontoret i uppdrag att i

samband med del fortsatta arbetet på riksdagshusprovisoriet i detalj klarlägga

förutsättningarna för en utökning av antalet ledamolsrum enligt de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968 7

riktlinjer som anges i motionerna och framlägga därav föranledda förslag.

Förhandlingar bör också upptagas med Stockholms stad angående möjligheterna

att anordna önskat antal av ledamotsrummen som bostadsrum.

De frågor om service i anslutning till ledamotsrummen som motionärerna

också tar upp synes i vissa hänseenden vara väl tidigt väckta. Utskottet vill

dock uttala, att utskottet förutsätter att planering i god tid sker av hur erforderlig

sekreterar- och vaktmästarhjälp skall tillhandahållas riksdagens ledamöter

under den tid som de provisoriska lokalerna utnyttjas.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen

1) med bifall till förevarande framställning från styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor antar Stockholms

stads erbjudande om provisorisk förläggning av riksdagen

till lokaler vid Sergels torg från och med år 1971 samt uppdrar

åt riksdagens förvaltningskontor att i enlighet med vad

ovan anförts svara för förhandlingar och andra åtgärder

för provisoriets genomförande;

2) i anledning av motionerna I: 937 och II: 1194 uppdrar

åt riksdagens förvaltningskontor att enligt de riktlinjer som

ovan angivits utreda förutsättningarna för en utökning av

antalet ledamotsrum och planera service i anslutning till

dessa;

3) ger Ivungl. Maj:t till känna att riksdagen avstår från

att utnyttja lokaler i den planerade förvaltningsbyggnaden

i kvarteret Garnisonen.

Stockholm den 21 maj 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s)*, Palm (s),

Åkerlund (h), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s), Brundin (h) och Österdahl

(fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund (fp),

Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Haglund (s) och Ullsten (fp).

* Ej närvarande vid justeringen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Bankoutskottets utlåtande nr A7 år 1968

Särskilt yttrande

av herr HagnetI (s), som anfört:

Riksdagen skall under år 1969 eller 1970 ta slutlig ställning till frågan om

en författningsreform som innebär övergång till enkammarriksdag. Genom

beslut den 17 maj 1968 har riksdagen i en första omgång stannat vid ett förslag

som innebär att enkammarriksdagen får 350 ledamöter. Detta förutsätter

att nya lokaler anskaffas för riksdagen.

Intill dess att slutlig ställning tagits till frågan om författningsreform bör

dock pågående utredningsarbete angående lokalfrågan jämväl omfatta möjligheten

av att riksdagen kvarstannar i nuvarande riksdagshus efter en mindre

ombyggnad av nuvarande andra kammarens lokal i syfte att denna skall

kunna rymma omkring 300 ledamöter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr A7 år 1968

9

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR

Till Riksdagen

Provisoriska lokaler för riksdagen vid författningsreform

Riksdagens förvaltningskontor har jämlikt uppdrag av 1967 års riksdag

under dess vårsession (BaU 1967: 4) under medverkan av byggnadsstyrelsen

och av denna anlitade konsulter dels genomfört en teknisk-ekonomisk utredning

av riksdagens och riksdagsbibliotekets lokalfrågor på längre sikt, dels

undersökt olika möjligheter att tillgodose riksdagens och riksdagsbibliotekets

lokalbehov under en övergångstid fr. o. in. den 1 januari 1971 efter en eventuell

partiell författningsreform.

I särskild skrivelse denna dag redovisar styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

resultatet av den teknisk-ekonomiska utredningen för riksdagen.

På basis av en framställning den 17 januari 1968 från styrelsen har innevarande

års riksdag i överensstämmelse med bankoutskottets hemställan

(BaU 1968: 9) beslutat i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att byggnadsstyrelsen

får i uppdrag att projektera eu planerad förvaltningsbyggnad i

kvarteret Garnisonen i Stockholm på sådant sätt att riksdagen och riksdagsbiblioteket

kan erhålla provisoriska lokaler där från 1971 års början. Detta

riksdagens beslut var att betrakta som en beredskapsåtgärd i syfte att undvika

att ett dröjsmål med projekteringen skulle kunna äventyra tillgången

till provisoriska lokaler vid nämnda tidpunkt.

Genom remiss den 14 februari 1968 har bankoutskottet hemställt om styrelsens

yttrande över ett av andra kammarens andre vice talman herr Cassel

jämte ytterligare åtta riksdagsledamöter i skrivelse till utskottet den 9 februari

1968 framlagt förslag till provisoriska lokaler för riksdagen i ett för

ändamålet ombyggt passagerarfartyg bl. a. det av Cunard Lines ägda »Caronia».

I förevarande skrivelse anmäler styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

frågan om provisoriska lokaler för riksdagen inklusive riksdagsbiblioteket

fr. o. m. år 1971 efter en enkammarreform för slutligt beslut. Skrivelsen

innefattar även ett besvarande av bankoutskottets remiss.

Behov av provisoriska lokaler för riksdagen kan enligt byggnadsstyrelsens

nyligen publicerade betänkande »Riksdagens hus» beräknas föreligga under

minst sju år, om riksdagen beslutar om- eller nybyggnad på Helgeandsholmen,

och under minst nio år, om riksdagen beslutar nybyggnad på Nedre

Norrmalm, i båda fallen räknat från den 1 januari 1971.

Dnr I: 115/68

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

I samråd med byggnadsstyrelsen har förvaltningskontoret utarbetat ett

särskilt lokalprogram för provisorietiden. Det skiljer sig från det för ett

permanent riksdagshus uppgjorda lokalprogrammet främst genom att lokalbehovet

reducerats men innebär i förhållande till nuläget en väsentlig ökning

av den disponibla rumsytan. För närvarande disponerar riksdagen en rumsyta

av ca 13 500 m2, varav ca 1 500 in2 utanför riksdagshuset. Det »provisoriska»

programmet upptar- en rumsyta av ca 17 100 in2 exklusive bilplatser

och det »permanenta» programmet en rumsyta av ca 26 000 m2 exklusive

parkering. Härvid har i det provisoriska programmet förutsetts att 290 ledamöter

delar ca 150 rum.

I överensstämmelse med bankoutskottets i utlåtande 1968: 9 (s. 6) uttalade

önskemål har även genomförbarheten av och kostnaderna för en lösning

prövats innebärande att varje riksdagsledamot som så önskar kan få ett eget

rum.

I skrivelse den 27 mars 1968 (bilaga 1) till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

har byggnadsstyrelsen anmält resultatet av undersökningen beträffande

provisoriska lokaler för riksdagen. Skrivelsen åtföljes av tre bilagor,

nämligen dels en sammanställning av programytor och rumsytor för

riksdagens lokaler vid provisorisk förläggning till kv. Garnisonen respektive

Sergels torg, dels en av byggnadsstyrelsens konsult, professor Sven Silow,

utförd sammanfattande bedömning från funktionell synpunkt av nyssnämnda

två provisoriealternativ samt alternativet Caronia, dels en av två studerande

vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet den 20 och

21 mars 1968 genomförd undersökning av restiden med bil mellan kanslihuset

och kvarteret Garnisonen. Det provisoriska lokalprogrammet har i

grova drag tidigare redovisats för riksdagen (BaU 1968: 9 s. 10—11) och ett

par av bilagorna har sammanfattningsvis kommenterats i byggnadsstyrelsens

skrivelse. Bilagorna torde därför få överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

Såsom framgår av byggnadsstyrelsens skrivelse är följande alternativ till

provisoriska lokaler teoretiskt aktuella beroende på vilket huvudalternativ

för permanent förläggning riksdagen väljer:

Alt. 1 Ombyggnad på Helgeandsholmen Kv. Garnisonen

■ Sergels torg

Alt. 2 Nybyggnad » » Caronia

Alt. 3 Nybyggnad på Nedre Norrmalm Kv. Garnisonen

Sergels torg

Caronia

Helgeandsholmen

Fartyget Caronia torde ej få anses som ett realistiskt alternativ, sedan

representanter för vissa varv i samråd med sjöfartsstyrelsen vid en gemen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 är 1968

11

sam uppskattning av ombyggnadskostnaderna kommit till ett belopp av storleken

60—80 milj. kr. Härtill kommer årskostnader, som med hänsyn till de

uppskattade ombyggnadskostnaderna av byggnadsstyrelsen bedömts överstiga

10 milj. kr. Även av tidsskäl synes alternativet Caronia kunna uteslutas.

Alternativet Helgeandsholmen, som förutsätter att ett riksdagshus förläggs

till Nedre Norrmalm, avser dels en eventuell ombyggnad och utökning av

andra kammarens plenisal, dels en eventuell provisorisk byggnad för plenisal

in. m. på Riksplan.

Eftersom lokalprogrammet upptar ca 17 000 in2 rumsyta medan det nuvarande

riksdagshuset rymmer endast ca 12 000 in2, kan programmet uppenbarligen

ej tillgodoses i förstnämnda fall. Härtill kommer kostsamma och

för riksdagsarbetet störande byggnadsarbeten under den tid av 1V2 år före

den 1 januari 1971, varunder andra kammaren måste förläggas till annan

plats.

Även tanken på en provisorisk byggnad på Riksplan anser sig förvaltningskontorets

styrelse böra avvisa, av skäl, för vilka byggnadsstyrelsen

redogjort i sin skrivelse. Härutöver vill förvaltningskontorets styrelse erinra

om vad styrelsen i sin inledningsvis nämnda skrivelse till riksdagen denna

dag i lokalfrågorna på längre sikt föreslagit, nämligen alt riksdagens beslut

om permanent lokalisering skall föregås av ytterligare utredning och av en

arkitekttävling. Ett beslut i förläggningsfrågan kan vid bifall till detta förslag

väntas först under år 1969. Erforderlig projekterings- och byggnadstid

för en provisorisk byggnad på Riksplan har av byggnadsstyrelsen beräknats

till ca 2V2 år. d. v. s. projektering bör påbörjas omkring den 1 juli 1968.

En provisorisk byggnad på Riksplan bör ej projekteras när beslutet i huvudfrågan

nu föreslås uppskjutet i avvaktan på ytterligare utredning och arkitekttävling.

Under sådana förhållanden återstår att väga alt. Garnisonen mot alt. Sergels

torg. Båda dessa alternativ ger riksdagen möjlighet till fritt val mellan

huvudalternativen till riksdagens permanenta förläggning.

Efter den bearbetning av Sergelstorg-alternativet som skett, sedan det första

förslaget presenterades för styrelsen i december 1967, synes intet av alternativen

vara det andra klart överlägset från funktionell synpunkt. Till detta

resultat har även den av byggnadsstyrelsen anlitade konsulten, professor

Sven Silow, kommit vid sin värdering, till vilken byggnadsstyrelsen ansluter

sig. Dock föreligger vid Sergels torg ett underskott i rumsytor för andra

ändamål än ledamotsrum, vilket tyder på att vissa programmerade funktioner

blivit lidande.

En betydande skillnad föreligger mellan alternativen i kostnadshänseende.

Byggnadsstyrelsen har granskat de produktions-, mark- och årskostnader

som Stockholms stads fastighetskontor i en den 11 mars 1968 dagtecknad,

till förvaltningskontoret ingiven promemoria beräknat för riksdagens lokaler

vid Sergels torg och har i princip ingen erinran mot beräkningarna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

Som framgår av byggnadsstyrelsens skrivelse uppgår årskostnaderna för

riksdagen i respektive alternativ, beroende på om ledamöternas arbetsrum

(för andra än talmän, utskottsordförande in. fl.) beräknas normalt för två

personer eller om varje ledamot skall ha eget arbetsrum, till följande belopp.

Garnisonen Sergels torg

Antal ledamotsrum 150 290 150 290

Yta per ledamotsrum 15 in2 10 in2 20 m2 20 m
Årskostnad

exkl. 300 bilplatser 4.48 Mkr 4.61 Mkr 6.74 Mkr 7.71 Mkr

Årskostnad inkl. 300 bilplatser 5.00 Mkr 5.13 Mkr 7.53 Mkr 8.50 Mkr

1 det reviderade lokalprogrammet för ett om- eller nybyggt permanent

riksdagshus upptar ett normalt arbetsrum för ledamot en yta av 12 m2. Härtill

kommer 20 mottagnings- och delegationsrum om vartdera 20 in2 samt ca

15 konferensrum.

Eftersom ledamotsrummen vid Sergels torg är bundna av de tekniska förutsättningarna

i den blivande hotellbyggnaden, innefattar detta alternativ

genomgående ledamotsrum om 20 m2, vilket är 5 m2 mer än det provisoriska

lokalprogrammet för tvåmansrum förutsätter. I Garnisonen motsvarar tvåmansrummens

storlek den för provisoriet programmerade ytan, medan denna

ansetts kunna reduceras till 10 m2, om varje ledamot skall ha eget arbetsrum

även i provisoriet.

En annan omständighet som förtjänar anmärkas vid en kostnadsjämförelse

är alt kostnaden för 300 bilplatser vid Sergels torg av byggnadsstyrelsen

beräknats på basis av vad staden upplyst om nuvarande kostnader

för parkeringsplatser i Hötorgsgaraget. Dessa uppgår till 220 kr/mån. vid

dygnsparkering. Med tillämpning härav beräknas kostnaden för 300 årsplatser

vid Sergels torg till 0.79 Mkr/år mot 0.52 Mkr/år i Garnisonen.

Enligt styrelsens mening bör såväl de beräknade kostnaderna för bilplatser

som vissa andra kostnader för riksdagens lokaler vid Sergels torg betraktas

som högst-belopp, inom vilka styrelsen förutsätter att justeringar

kan ske t. ex. med hänsyn till om någon service skall vara förenad med bilplatserna.

För riksdagens ställningstagande i förläggningsfrågan under provisorietiden

torde det dock ej vara nödvändigt att avvakta utgången av fortsatta

överläggningar mellan förvaltningskontoret och staden i kostnadsfrågan.

Vad angår genomförandeplanerna har alternativet Garnisonen tidigare

präglats av eu högre grad av säkerhet än Sergelstorg-alternativet, vilket i och

för sig är förklarligt med hänsyn till att projekteringen av förvaltningsbyggnaden

i kv. Garnisonen pågått sedan 1965. Enligt en den 23 februari 1968

till förvaltningskontoret ingiven promemoria beträffande tidplan för genomförande

samt upphandlingsförfarande i Sergelstorg-alternativet, upprättad av

Byggledare AB, har staden emellertid underställt sex större byggnadsentre
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

13

prenörföretag med erfarenhet från innerstadsbebyggelse tidplanen jämte ritningsmaterial

för yttrande. Samtliga tillfrågade entreprenörer har vitsordat

planens genomförbarhet. Inflyttning beräknas enligt promemorian kunna

.starta under oktober 1970. Det kan tilläggas att staden redan börjat schaktningen

för riksdagens provisoriska lokaler vid Sergels torg. Vidare har Ivungl.

Maj:t genom beslut den 15 mars 1968 beviljat staden befrielse från investeringsavgift

till en kostnad av högst 800 000 kronor avseende den byggnad i

kv. Hägern Mindre vid Drottninggatans västra sida som, utan att nyttjas

av riksdagen, måste uppföras för att den underjordiska försörjningen till

de provisoriska riksdagslokalerna skall kunna ordnas.

Styrelsen anser att staden förebragt tillräcklig bevisning för att tidplanen,

såvitt ankommer på entreprenörföretag, skall kunna genomföras.

För att Sergelstorg-projektet för riksdagen skall kunna genomföras har

staden förutsatt eu effektiv samverkan mellan staden, byggnadsstyrelsen och

riksdagens förvaltningskontor samt en väl planlagd och snabbt löpande

administrativ behandling av det omfattande beslutskomplexet inom alla

instanser. Vad angår behandlingen av erforderliga expropriationsfrågor har

chefen för fastighetskontorets saneringsavdelning upplyst att frivilliga uppgörelser

träffats i sådan omfattning att åtkomsten av äganderätter är slutförd.

Av nyttjanderätter återstår enligt uppgift så få att genomförandet av

Sergelstorg-projektet av staden anses tryggat. I fråga om igångsättningstillstånd

har ansökan ingetts till arbetsmarknadsverket och beviljats i det först

aktuella fallet, avseende kvarteret Hägern Mindre. Vad gäller såväl återstående

igångsättningstillstånd som byggnadskreditiv och lånemedgivanden

torde få förutsättas alt tillstånd och medgivanden lämnas och kreditiv ställs

till förfogande, om riksdagen beslutar lösa sina lokalproblem under provisorietiden

med antagande av stadens erbjudande.

Sammanfattningsvis finner styrelsen i fråga om genomförandet av Sergelstorg-alternativet

att Stockholms stad, vars intresse av att få riksdagen provisoriskt

förlagd till Sergels torg är uppenbart, förmått visa att alternativet

med så stor grad av sannolikhet kan realiseras inom erforderlig tid före den

1 januari 1971 att styrelsen för sin del ej längre hyser några betänkligheter

mot alternativet ur denna aspekt. Ej heller anser styrelsen de brister i funktionellt

hänseende som kan föreligga vara större än att de kan avhjälpas

under den fortsatta projekteringen.

Däremot kvarstår skillnaden i årskostnader mellan Sergelstorg-alternativet

och Garnisonen-alternativet, enligt byggnadsstyrelsens beräkningar 2.26

Mkr/år i 150-rumsalternativet och 3.10 Mkr/år i 290-rumsalternativet, exklusive

bilplatser. Inbegripes de senare motsvarar skillnaden 2.53 Mkr/år i det

mindre och 3.37 Mkr/år i det större rumsalternativet. Även om fortsatta

överläggningar med staden kan leda till lösningar som minskar årskostnaderna

i Sergelstorg-alternativet, blir kostnadsskillnaden betydande. Mot denna

bör emellertid vägas Sergels torgs mera centrala läge, där den spårbundna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

kollektiva trafiken redan nu har sin knutpunkt och varifrån gångavståndet

till Mynttorget är ca 600 meter och till Centralstationen ca 300 meter. I förhållande

till Garnisonens läge på Östermalm innebär dessa korta avstånd

inte bara ökad bekvämlighet för flertalet av riksdagens ledamöter och för

regeringens ledamöter, tjänstemän i departement och centrala verk, pressens

företrädare, åhörare och övriga talrika besökare i riksdagens hus från

när och fjärran utan även inbesparad tid och minskade resekostnader. Den

trafikundersökning på sträckan Kanslihuset—Garnisonen som byggnadsstyrelsen

låtit genomföra förmår ej vederlägga det sagda. Trafikbelastningen

inom denna del av staden torde komma att bli svårare. Styrelsen, som inte

förbisett alternativet Garnisonens obestridliga funktionella och övriga förtjänster,

anser sig trots merkostnaden böra förorda alternativet Sergels torg.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att

riksdagen vid bifall till prop. 1968: 27 om ändringar i

regeringsformen m. m. med antagande av Stockholms stads

erbjudande måtte besluta, att riksdagen under en övergångstid

från och med den 1 januari 1971 skall vara förlagd till

av staden erbjudna lokaler vid Sergels torg intill dess riksdagen

kan inflytta i om- och/eller nybyggt riksdagshus.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad

ordförande, vice ordföranden Andersson, herrar Wärnberg, Augustsson och

Sterne, fru Kristensson samt herr Martinsson.

Mot styrelsens ovannämnda beslut har anförts reservation av herr ordföranden

och herr vice ordföranden, som gemensamt anfört följande (bilaga

2).

Särskilt yttrande har avgivits av herr Wärnberg (bilaga 3).

Stockholm den 3 april 1968

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar:

SIGURD LINDHOLM

/Sture Lannefjord

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr hl år 1968

15

KUNGL BYGGNADSSTYRELSEN

Bilaga 1

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

Riksdagshusutredningen, provisoriska lokaler för riksdagen

Med skrivelse den 25 mars 1968 överlämnade byggnadsstyrelsen sin tryckta

utredning »Riksdagens hus. Från två- till enkammarsystem». I betänkandet

redovisades utredningen betr riksdagens framtida förläggning i permanenta

lokaler. I enlighet med utredningsuppdraget har även frågan om provisoriska

lokaler för riksdagen behandlats inom utredningens ram. I denna fråga får

byggnadsstyrelsen nu anföra följande.

Förutsättningar

Som byggnadsstyrelsen redovisat i sitt betänkande angående de permanenta

lokalerna kan sådana tidigast tas i bruk vid årsskiftet 1977/78. På grund av

enkammarreformen måste en provisorisk plenisal rymmande 350 ledamöter

vara disponibel från den 1 januari 1971. Från samma tidpunkt måste även

finnas lokaler för det tillkommande fjärde lagutskottet. Härtill kommer att

riksdagen sedan länge besväras av svår lokalbrist trots att en del lokaler

erhållits i kv Rosenbad. Erfarenheten visar att en lokalsplittring med vissa

funktioner förlagda utanför Helgeandsholmen innebär att riksdagsarbetet

avsevärt försvåras.

På grundval av utredningen ang riksdagens byggnadsfråga finner byggnadsstyrelsen

det ofrånkomligt att provisoriska lokaler för samtliga riksdagens

enheter kommer att behövas utanför Helgeandsholmen om riksdagens

permanenta lokaler även i framtiden skall vara förlagda dit. Detta

gäller självklart vid ett val av alternativ 2, nybyggnad på Helgeandsholmen,

men även vid ett val av alternativ 1, ombyggnad av nuvarande riksdagshus,

blir fråga om byggnadsarbeten av sådan omfattning att något riksdagsarbete

då inte kan försiggå samtidigt. Provisorietiden för dessa alternativ beräknas

till 7 år.

Om riksdagen däremot fattar beslut om en framtida förläggning i enlighet

med alternativ 3, nybyggnad på Nedre Norrmalm, blir förutsättningarna —

åtminstone teoretiskt — något annorlunda. Då är de nuvarande lokalerna

fortfarande disponibla under den tid det nya riksdagshuset uppföres. Problemet

blir då att genom provisoriska om- eller tillbyggnader erhålla erforderliga

lokaler. Provisorietiden beräknas i detta fall bli ca 9 år.

I samråd med byggnadsstyrelsen har förvaltningskontoret utarbetat ett

lokalprogram avseende riksdagens lokalbehov under provisorietiden. Programmet,

som förutsätter en avsevärd reduktion av lokalbehovet i förhållande

till vad som anges i programmet för de permanenta lokalerna, innebär

dock en väsentlig ökning jämfört med vad riksdagen f n disponerar. Bl a

räknar man med egna arbetsrum för statsråd, talmän, utskotts- och gruppordförande

m fl. I övrigt är beräknade 150 arbetsrum vart och ett avsett för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

två ledamöter. Förvaltningskontoret har begärt att byggnadsstyrelsen även

skall undersöka möjligheterna att tillgodose ett alternativt program med 290

enskilda ledamotsrum. I det förra fallet har ytan för ledamotsrummen satts

till 15 nr. t det senare fallet förutsätter byggnadsstyrelsen att ytan per rum

kan minskas till 10 in2. I den permanenta lösningen har ledamotsrummens

storlek fixerats till 12 in2 och kompletterats med 20 delegationsrum å 20 m2.

Också programmet för provisoriet räknar med sådana delegationsrum.

Den programmerade ytan för provisoriska lokaler för riksdagen och riksdagsbiblioteket

uppgår till ca 17 100 m2 resp till ca 17 800 m2 vid alternativet

med 290 enskilda ledamotsrum. Härtill kommer behovet av ca 300 biluppställningsplatser

med en programyta om ca 7 500 m2 för ledamöter, tjänstemän

och besökande. Lokalprogrammet redovisas i bil 1*.

För att riksdagen skall kunna arbeta på ett tillfredsställande sätt förutsättes

med hänsyn till provisorietidens längd att lokalerna får eu samlad

förläggning. Byggnadsstyrelsen utgår från alt i princip samma funktionskrav

som styrelsen redovisat betr de permanenta lokalerna ställes på de provisoriska

beträffande deras utformning och standard, inre och yttre samband

etc.

Alternativa förslag till provisoriska lokaler

De ovan redovisade lokalkraven innebär att provisoriealternativ som endast

tillgodoser behovet av större plenisal eller annan begränsad del av programmet

inte kan komma ifråga. Den tidigt väckta tanken, att använda rikssalen

i slottet som plenisal är därför inte längre aktuell. Endast följande alternativ

har i samråd med förvaltningskontoret funnits böra närmare utredas, nämligen

en förläggning till kv Garnisonen, till Sergels torg eller till passagerarfartyget

»Caronia». Byggnadsstyrelsen redovisar även under vilka förutsättningar

det nuvarande riksdagshuset kan användas som provisorium för

riksdagen.

K v Garnisonen

Byggnadsstyrelsen planerar att i kv Garnisonen på Östermalm uppföra ett

generellt kontorshus för statlig förvaltning. På Kungl Maj:ts uppdrag pågår

projektering av byggnaden. Något beslut är ännu inte fattat om vilka verksamheter

som skall beredas plats där. Inom ramen för dels denna utredning,

dels projekteringsuppdraget för förvaltningsbyggnaden, har utretts möjligheterna

att tillgodose riksdagens lokalbehov i kv Garnisonen. Styrelsen har

därvid konstaterat att lokalprogrammet kan inrymmas på ett kvantitativt

och kvalitativt tillfredsställande sätt. Genom viss omläggning och forcering

av tidsprogrammet räknar byggnadsstyrelsen med att riksdagen skall kunna

inflytta under hösten 1970 så att den nya enkammarriksdagen skall kunna

börja sin verksamhet där i januari 1971. En förutsättning är att byggnadsarbetena

kan påbörjas under försommaren 1968.

I särskilda skrivelser till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har

byggnadsstyrelsen anmält frågan om projektering av kv Garnisonen med

provisoriska lokaler för riksdagen, varvid som bilagor överlämnats ritningar

och beskrivningar av projektet. Riksdagen har nyligen beslutat att i skrivelse

till Kungl Maj:t hemställa att projekteringen av kv Garnisonen skulle ske

på sådant sätt att riksdagen, om den så önskade, skulle erhålla provisoriska

* Här utesluten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 är 1968

17

lokaler där. I skrivelse till Kungl Maj:t den 29 januari 1968 har byggnadsstyrelsen

redovisat projektet samt hemställt om uppdrag och anvisande av

medel för påbörjande av byggnadsarbetena. Enligt uppgift från finansdepartementet

kommer byggnadsärendet att i dagarna överlämnas till riksdagen.

Ilela nybyggnaden i kv Garnisonen omfattar 140 000 in2 totalyta och

97 500 m2 rumsyta. Byggnadsstyrelsen har beräknat att produktionskostnaden

uppgår till ca 177 milj kr enligt prisläget l:a kvartalet 1968.

Riksdagens lokalandel exklusive bilplatser omfattar ca 29 000 in2 totalyta.

Motsvarande rumsyta är ca 17 800 in2. Härtill kommer för 300 bilplatser

10 000 in2 totalyta, vilket motsvarar 8 000 in2 rumsyta. För att tillgodose

önskemålet att ge varje ledamot eget arbetsrum erfordras ytterligare 140

rum. Genom att ytan per rum förutsatts kunna minska till 10 in2 begränsas

ytökningen till 700 in2 rumsyta.

Produktionskostnaden för riksdagens lokaler exklusive biplatser beräknas

till ca 44,7 milj kr vari ingår 2 milj kr för extrakostnader för evakuering

och anskaffande av ersättningslokaler för vissa verksamheter som måste

flytta tidigare än som ursprungligen avsetls. Kostnaden för plenisalen och

vissa merkostnader betingade av riksdagens programkrav ingår med ca

3 milj kr. Vid det större programalternativet med 290 ledamotsrum blir produktionskostnaden

45,9 milj kr. Härtill kommer 6,3 milj kr för riksdagens

bilplatser varför den totala produktionskostnaden blir 51,0 respektive 52,2

milj kr.

Markkostnaden i kv Garnisonen beräknas vara 350 kr/m2 totalyta över

mark och 50 kr/m2 totalyta i övre källarvåningen. Riksdagens lokaler belastas

därmed med eu markkostnad om ca 9,1 milj kr respektive 9,5 milj kr

vid alternativet med 290 ledamotsrum. Marken ägs av kronan.

Byggnadsstyrelsen har beräknat årskostnaderna för riksdagens lokaler i

kv Garnisonen med utgångspunkt från samma beräkningsgrunder som staden

angivit betr Sergels torg. De årliga drifts- och underhållskostnaderna

har satts till 1,5 %> av produktionskostnaden och provisorietiden har antagits

vara 10 år. Årskostnaden blir då 4,48 milj kr. Beräkningen utgår från att

lokalerna efter riksdagens avflyttning skall återställas i ursprungligen avsett

skick varvid bl a har förutsatts att plenisalen rivs. Det kan dock komma

att visa sig lämpligt att efter riksdagens avflyttning använda plenisalen för

andra ändamål. Vid en tillämpning av det större programalternativet med

290 enskilda ledamotsrum ökas årskostnaden med 0.13 milj kr till 4,61 milj

kr. Härtill kommer årskostnaderna för bilplatserna som beräknas till 0,52

milj kr. Total årskostnad blir således 5.0 resp 5,13 milj kr. I den sålunda

redovisade totala årskostnaden ingår ränta på markkostnaden med 0,55 milj

kr.

Beträffande alternativets funktionsegenskaper hänvisas till den jämförelse

som gjorts med Sergelstorgsalternativet (bil 2)*. För överskådlighetens skull

används där samma metod och betygsgrader som betr det permanenta riksdagshuset

(byggnadsstyrelsens utredning sid 61), dock har vid sammanvägda

värderingen faktorerna getts annan vikt med hänsyn till alternativens egenskaper

av provisorier. Jämförelsen har gjorts av byggnadsstyrelsens konsult,

professor Sven Silow, som i övrigt inte haft någon annan befattning med

provisorierna än vissa utredningar betr fartygsalternativet »Caronia». Byggnadsstyrelsen

ansluter sig till denna värdering.

För att kunna bedöma den viktiga del av de yttre sambandsförhållandena

som avser sambanden med statsdepartementen har en särskild undersök
-

* Här utesluten

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr A7 år 1968

ning utförts ang restiden med bil mellan kanslihuset och kv Garnisonen.

Avståndet är ca 3 km. Undersökningen, som utförts av två studerande vid

sociologiska institutionen vid Stockholms universitet onsdagen den 20 och

torsdagen den 21 mars 1968, visar att restiden i båda riktningarna är ca 7

minuter med mycket små variationer under olika tider på dagen med undantag

för tiden mellan 16.30 och 17.30 då restiden från kv Garnisonen till kanslihuset

ökade till maximalt 20—25 minuter omkring kl 17.00. I den andra

riktningen var restiden även under rusningstid oförändrat ca 7 minuter (bilaga

3)*. Dessa restider, liksom avstånd till allmänna kommunikationer, är

invägda i den funktionella bedömningen enligt bil 2.

Sergels torg

Stockholms stad har framlagt förslag om att riksdagens provisoriska lokaler

skall förläggas till stadens planerade kultur- och teaterbyggnader vid Sergels

torg samt till ett planerat hotell i samma kvarter. Staden har till förvaltningskontoret

överlämnat ritningar, beskrivningar, tidplaner och kostnadsberäkningar

för projektet.

Vid Sergels torg skulle riksdagen disponera kulturhusets västra del, i vilken

skulle inrymmas, förutom huvudentré i Drottninggatans plan, restaurang

om ca 600 in2 i våningen över entréhallen samt huvuddelen av utskottens

sessionssalar fördelade på två våningar.

De enskilda ledamotsrummen är förlagda till fyra våningar i hotelldelen.

Med undantag för butiker i bottenvåningen och en teater i källarvåningen

upptas teaterbyggnaden av riksdagens övriga lokaler grupperade kring plenisalen,

som upptar större delen av den blivande egentliga teaterdelen.

Projektet som helhet omfattar liksom kv Garnisonen betydande lokalytor

utöver riksdagens behov.

Riksdagens lokalandel exklusive bilplatser omfattar ca 37 000 m2 totalyta.

Motsvarande rumsyta är ca 18 000 m2. Härtill kommer yta för bilplatser,

som dock inte är preciserade i stadens förslag. Den sammanlagda rumsytan

exklusive bilplatser överensstämmer i stort med vad som åtgår i kv Garnisonen

för att tillgodose lokalprogrammet. Ledamotsrummen i hotelldelen är

emellertid ca 20 m2 mot i lokalprogrammet begärda 15 in2 varför här uppstår

en överyta på 750 m2. För riksdagens övriga lokaler har konstaterats

ett underskott i rumsytor, vilket innebär att alla de i lokalprogrammet angivna

funktionerna inte är helt tillgodosedda. Byggnadsstyrelsen kan inte

på nuvarande stadium bedöma huruvida dessa brister kan avhjälpas inom

angivna rums- och totalytor.

För att tillgodose ett önskemål att ge varje ledamot eget arbetsrum erfordras

ytterligare 1-10 ruin. Ytan per rum i hotellet är bunden till 20 m2 då rumsbredden

inte medger en uppdelning av rummen. Den sammanlagda rumsytan

för ledamotsrummen ökas därför med 2 800 in2.

Den totala kostnaden för stadens projekt som, förutom kulturhusets västra

del, teaterbyggnaden och hotellet, även omfattar kulturhusets östra del och

nybyggnad i kv Hägern Mindre uppgår till ca 235 milj kr. Nybyggnaden i

kv Hägern Mindre har beräknats kosta ca 35 milj kr. Staden anger att denna

nybyggnad måste uppföras för att den underjordiska försörjningen till de

provisoriska riksdagslokalerna skall kunna ordnas. Investeringarna i de

byggnader där riksdagen skall inrymmas, dvs kulturhusets västra del,

teaterbyggnaden och hotellet, uppgår tillsammans till 165 milj kr.

Byggnadsstyrelsen har granskat de produktions-, mark- och årskostnader

* Här utesluten

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

19

som staden beräknat för riksdagens lokaler. Styrelsen har i princip ingen

erinran mot beräkningarna. Storleken av evakuerings- och expropriationskostnader

och deras avskrivning har inte särskilt angivits.

Produktionskostnaden för riksdagens lokaler motsvarande programmet

men exkl parkeringsplatser är 71 milj kr. Motsvarande markkostnad är 12,2

milj kr. Produktionskostnaden för ytterligare 140 ledamotsrum är 9,7 milj

kr och häremot svarande markkostnad är 2,8 milj kr. Produktionskostnaden

för de 300 bilplatser som enligt programmet erfordras för riksdagen har

inte angivits av staden men med samma kostnad som byggnadsstyrelsen

räknar med i kv Garnisonen. 21 000: — kr/plats, skulle kostnaden bli ca 6,3

milj kr.

Den totala produktionskostnaden för tillgodoseende av programmet blir

således 77,3 resp 87.0 milj kr med 290 ledamotsrum (mot 51,0 resp 52,3 milj

kr i kv Garnisonen).

Årskostnaden beräknas till 6,74 milj kr exkl bilplatser vid ett antal ledamotsrum

av 150. Om antalet ledamotsrum ökas till 290 tillkommer 0,97 milj

kr, varvid den sammanlagda årskostnaden blir 7,71 milj kr. Härtill kommer

årskostnaderna för bilplatserna, som med av staden angiven månadshyra om

220 kr/plats blir 0,79 milj kr. Total årskostnad blir således 7,53 resp 8,50

milj kr (mot 5.0 resp 5,13 milj kr i kv Garnisonen).

Beträffande alternativets funktionsegenskaper hänvisas till den jämförelse

som gjorts med alternativet i kv Garnisonen (bil 2).

Avståndet från Sergels torg till kanslihuset är ca 600 m och gångtiden ca

7 min. De relativt goda sambandsförhållandena med statsdepartementen

liksom närheten till kollektiva kommunikationsmedel har invägts i den funktionella

bedömningen. I den mån förflyttningen av statsdepartementen norr

om Strömmen kommer till stånd förbättras dessa förhållanden ytterligare.

Byggnadsstyrelsen har vid granskningen av stadens förslag funnit att det

i många avseenden är förtjänstfullt utformat. Det har dock inte ännu samma

grad av genomarbetning som ritningsunderlaget för kv Garnisonen. Detta

innebär att de angivna ytorna och kostnaderna inte har samma säkerhetsgrad

som för kv Garnisonen men också att vissa brister beträffande funktionsegenskaperna

måhända kan bortarbetas vid fortsatt projektering. Vid

den funktionella bedömningen har styrelsen i första hand fäst avseende vid

sådana egenskaper som är beroende av den allmänna planuppläggningen

eller bundna av det valda stomsystemet. Vidare har förekommande överytor,

t ex i ledamotsrum ej invägts som kvalitetshöjande vid bedömningen.

De är konsekvenser av förutsättningarna. Motsvarande ytor skulle även, om

man så önskar, kunna erhållas i kv. Garnisonen.

Den tid som står till buds fram till december 1970 för genomförande av

bebyggelsen vid Sergels torg är utomordentligt kort och ställer speciella krav

inte bara på planering och produktion utan även på former för beslutsfattande.

De genomförandeplaner och planer för upphandling och produktion

som staden redovisat förutsätter all bebyggelsen för riksdagens lokaler blir

färdig till den 1 januari 1971. Byggnadsstyrelsen vill erinra om att till stadens

planer är knutna vissa villkor angående expropriations- och lånetillstånd.

prioriterad behandling av stadsplaner samt igångsättningstillstånd.

S/S »C ar o nia»

I skrivelse den 23 februari 1968 hemställde riksdagens förvaltningskontor

om byggnadsstyrelsens medverkan vid en utredning angående möjligheten

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

att utnyttja passagerarefartyget »Caronia» som provisoriska lokaler för riksdagen.

Frågan hade väckts genom en till bankoutskottet ingiven skrivelse

den 0 februari 1968 av andra kammarens andre vice talman herr Cassel

jämte ytterligare åtta riksdagsledamöter.

Fartyget, som sedan november förra året ligger upplagt i Southampton,

har inspekterats av representanter för förvaltningskontoret, sjöfartsstyrelsen

och byggnadsstyrelsen samt av konsulter anlitade av byggnadsstyrelsen.

»Caronia» ägs av Cunard Lines. Fartyget som är byggt 1948 är 218 m

långt, 28 m brett, har 9 däck och ett deplacement av 34 000 ton, djupgående

9,6 m. Hon tar 550 passagerare och har utrymme för eu besättning av samma

storlek. Priset för fartyget uppges till cirka 15 milj kr. Skrotvärdet efter 10

års användning bedöms till cirka 5 milj kr.

Vid inspektionen och överläggningar i samband därmed konstaterades bl a

följande:

1. Övervägande del av inredningen är av trä, varför fartyget inte uppfyller

nu gällande krav för passagerartrafik över Atlanten. Vid ev ombyggnad

för riksdagens räkning måste frågan om brandsäkerhet och brandbevakning

ägnas särskild uppmärksamhet.

2. Ljudisolering mellan hytterna är otillfredsställande och kräver åtgärder.

3. Värmeisolering av skrovet bedöms nödvändig. Fönster och ventiler bör

förses med dubbla glas eller innanfönster.

4. Installationer för el består av både lik- och växelström. De torde inte uppfylla

i vårt land gällande bestämmelser. Övriga installationer kan kräva

omfattande åtgärder på grund av ålder och korrosion.

5. Utrustning och inredning i kök måste helt förnyas.

6. Ytskikt (golv, väggar, tak) är ej i bästa skick. Däcksbeläggning av trä

medför höga underhållskostnader.

På grundval av lokalprogrammet för riksdagens provisoriska lokaler har

undersökts möjligheten att tillgodose lokal- och sambandskraven samt omfattningen

av erforderliga ombyggnadsarbeten. På grund av den knappa

tid som stått till buds är dessa undersökningar preliminära och har endast

översiktlig karaktär. Undersökningen visar att lokalprogrammet kan inrymmas

i fartyget. Dock torde vissa påbyggnader erfordras för att man skall

erhålla lämpliga utskottslokaler. Ur funktionssynpunkt ger fartyget efter

ombyggnad knappt godtagbara lokaler men goda lokalsamband.

I samråd med sjöfartsstyrelsen och representanter för Götaverken och

Eriksbergs varv har för kostnadsberäkningen valts en metod, som kortfattat

beskriven innebär att fartygets huvudkomponenter, skrov, installation, inredning

etc behandlats var för sig. För var och en av komponenterna har

bedömts i vilken utsträckning åtgärder skulle behöva vidtagas. På grundval

härav har de nämnda varven gjort eu gemensam uppskattning av kostnaden

för ombyggnad av fartyget och kommit till ett belopp av storleksordningen

60 till 80 milj kronor.

Till ombyggnadskostnaden skall läggas dels kostnaden för förvärv av fartyget

minskad med skrotvärdet, dels övriga kostnader för transport, anslutningar

till land, parkeringsplatser etc. Större delen av dessa kostnader måste

man räkna med skall avskrivas under provisorietiden. Härtill kommer att

kostnaderna för drift- och underhåll blir betydligt högre än motsvarande

kostnader för en byggnad. Styrelsen bedömer att de årliga kostnaderna för

fartyget med de uppskattade ombyggnadskostnaderna överstiger 10 milj kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

21

För att årskostnaden för fartygsalternativet skall komma i paritet med

årskostnaden för riksdagens lokaler i kv Garnisonen torde ombyggnadskostnaden

inte få överstiga ca 15 milj kr.

Fn sådan reduktion bedöms som utesluten även om man avsevärt skulle

sänka kraven betr funktion och standard.

Tiden för ombyggnadsarbetena beräknas till cirka 20 månader, vartill

kommer erforderlig tid för planering och projektering. Den till buds stående

tiden synes därför inte vara tillräcklig.

Byggnadsstyrelsen har inte närmare undersökt var fartyget skulle kunna

förläggas. De lägen som varit på tal och från vilka den funktionella bedömningen

utgår, Stadsgården resp Kastellholmen, innebär inga nämnvärda fördelar

beträffande samband med statsdepartementen och övriga yttre samband

jämfört med t ex kv Garnisonen.

Helgeandshol in e n

Som tidigare nämnts är en förutsättning för att det nuvarande riksdagshuset

skall kunna användas under tiden för nybyggnad av permanenta lokaler att

dessa förläggs till Nedre Norrmalm. Byggnadsstyrelsen har konstaterat alt

det av förvaltningskontoret uppställda lokalprogrammet för de provisoriska

lokalerna ej kan tillgodoses inom de lokaler riksdagen f n förfogar över.

Riksdagshuset rymmer cirka 12 000 in2 rumsyta medan lokalprogrammet

upptar cirka 17 000 in2. Lokalutformningen är starkt bunden av byggnadens

mått och konstruktion varför ett rationellt utnyttjande försvåras. Åtgången

av rumsytan kan därför antas väsentligt överstiga programytan. Tillräckliga

ytor kan inte erhållas genom provisoriska om- eller tillbyggnader. Det har

därför inte ingått i utredningsuppdraget att göra noggrannare undersökningar

hur det nuvarande riksdagshuset skulle kunna utnyttjas under provisorietiden.

Byggnadsstyrelsen vill dock i korthet redovisa vad ett sådant

val skulle innebära.

En ombyggnad och utökning av andra kammarens plenisal så att den

rymmer 350 ledamöter förutsätter att ersättningslokaler för kammaren måste

finnas under byggnadstiden, som kan beräknas till minst IV2 år på grund

av de omfattande åtgärder som krävs. Den nya kammarens plenisal är av

den storleksordningen att man måste räkna med ett fullständigt utrivande

av gårdsbebyggelsen och utförande av helt ny byggnad som fyller hela gårdens

volym. Arbetena blir kostsamma och framförallt störande för det samtidigt

pågående riksdagsarbetet. Denna senare faktor gör att tidsberäkningen

är osäker.

En mera realistisk lösning vore att på Riksplan uppföra en provisorisk

byggnad innehållande förutom plenisalen erforderliga utrymmen för allmänhet,

press, radio etc samt talmän och delar av kammarkansliet. Det är

endast med stor tveksamhet byggnadsstyrelsen kan förorda en sådan lösning

på grund av det stadsbildsmässigt känsliga läget. Det måste förutsättas att

byggnadens volym med hänsyn till stadsbilden halls sa liten som möjligt.

Kostnaden för eu provisorisk tillbyggnad bedöms bli av storleksordningen

8 milj kr. Erforderlig projekterings- och byggnadstid är cirka 2V2 år. Byggnaden

kan beräknas ge ett tillskott av cirka 2 000 m2 rumsyta.

Genom denna lösning friställs bl a nuvarande plenisalar, som efter provisorisk

ombyggnad skulle kunna ge visst lokaltillskolt för sammanträdeseller

arbetsrum. Alternativt skulle plenisalarna kunna användas av riksdags
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

biblioteket och andra riksdagens serviceorgan och dessas nuvarande lokaler

ändras till ledamotsrum o dyl. En nominell brist om ca 3 000 in2 rumsyta

kvarstår dock fortfarande.

Om riksbankens planerade förflyttning till Brunkebergstorg fullföljs skulle

senare ytterligare tillskott om ca 4 000 in2 för riksdagen användbara lokaler

erhållas i det nuvarande riksbankshuset. Enligt gällande planer kan en nybyggnad

för riksbanken vara färdig vid årsskiftet 1972/73. Därigenom skulle

vid denna tidpunkt föreligga ett nominellt överskott av cirka 1 000 m2 rumsyta.

Enligt styrelsens bedömning är det trots detta sannolikt att vissa eftergifter

måste göras i programkraven på grund av svårigheten att rationellt

utnyttja riksbankens lokaler för det nya ändamålet.

Någon beräkning av årskostnaden för detta alternativ har inte gjorts då

omfattningen av ombyggnadsarbetena inte utretts. Under förutsättning att

dessa blir av måttlig omfattning dvs o—10 milj kr och att de nuvarande

byggnadernas värde betraktas som avskrivet bedömer byggnadsstyrelsen att

årskostnaden blir av storleksordningen 2,5 milj kr resp 4 milj kr om för full

jämförbarhet även ränta räknas på markvärdet, som är antaget till 25 milj

kr.

Den genomförda grundundersökningen visar att hållfastheten i träpålarna

är starkt reducerad. Man vet inte med vilken hastighet angreppen fortsätter.

En noggrann kontinuerlig kontroll erfordras. Det kan inte helt uteslutas att

viss grundförstärkning blir nödvändig under den närmaste tioårsperioden

även om sannolikheten därför inte är stor.

Sammanfattning och förslag

Valet av provisorier beror av vilket alternativ för permanenta lokaler riksdagen

väljer enligt följande:

Alt 1. Ombyggnad på Helgeandsholmen K v Garnisonen

Sergels torg

Caronia

Alt 2. Nybyggnad på Helgeandsholmen K v Garnisonen

Sergels torg

Caronia

Alt 3. Nybyggnad på Nedre Norrmalm Kv Garnisonen

Sergels torg

Caronia

Helgeandsholmen
-

Alternativ »Caronia» synes av kostnads- och tidsskäl kunna uteslutas.

Samtliga övriga alternativ kräver beslut under vårriksdagen 1968 om de skall

knnna realiseras inom de knappa tidsramar som står till buds. Nuvarande

riksdagshus som provisorium kan komma ifråga endast om riksdagen är

beredd att acceptera den lokalstandard som där efter närmare utredning

visar sig kunna erhållas och att riksdagen våren 1968 fattar beslut om förläggning

av de permanenta lokalerna till Nedre Norrmalm. Skulle beslutet

bli förläggning av de permanenta lokalerna till Helgeandsholmen utesluts

automatiskt — även i ombyggnadsfallet — detta provisoriealternativ. Upp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

23

skjuls ett definitivt beslut om de permanenta lokalerna för ytterligare utredning

till nästa års riksdag innebär även detta att Helgeandsholmen som provisorisk

förläggning utesluts. Beslutet om provisorier under vårriksdagen

1968 kan då endast avse kv Garnisonen eller Sergels torg. Dessa, Garnisonen

och Sergels torg, som båda medger ett senare fritt val mellan de tre huvudalternativen

till permanent lösning av lokalfrågan framstår även med hänsyn

till programkraven som huvudalternativ.

Jämförelse mellan huvudalternativen:

kv Garnisonen Sergels torg

Antal ledamotsrum

150

290

150

290

Yta per »

15 m2

10 m2

20 m2

20 nr

Rumsyta exkl bilpl

17 800 in2

18 500 in2

18 200 m2 21 000 nf

Produktionskostn för

total invest

177 Mkr

177 Mkr

200 Mkr1) 200 Mkr1)

Prod-kostn för riksda- gens lokaler inkl bilpl

51.0 Mkr

52.2 Mkr

77,3 Mkr

87,0 Mkr

Arskostn exkl bilpl

4,48 Mkr

4.61 Mkr

6.74 Mkr

7,71 Mkr

» inkl »

5,00 Mkr

5,13 Mkr

7.53 Mkr

8.50 Mkr

Ö Kulturhusets östra del ej medtagen

Ur funktionssynpunkt är dessa båda alternativ tämligen likvärdiga. I den

mån Sergelstorgsalternativet innehåller större rumsytor och kommunikationsytor

än som är helt nödvändigt men dessa av riksdagen skulle bedömas

som värdefulla skulle motsvarande ytor kunna åstadkommas även i kv Garnisonen.

Skillnaden är närmast att dessa ytor i k v Garnisonen inte framtvingas

av de givna planförutsättningarna.

Skillnaderna mellan alternativen ligger framförallt i läget i staden och

kostnaderna. Endast om riksdagen värderar det bättre läget vid Sergels torg

mycket högt framstår detta alternativ som något överlägset kv Garnisonen

i en total funktionell värdering. Mot detta förhållande ställs de betydande

merkostnaderna i Sergelstorgsalternativet som uppgår till 50 % eller mera

jämfört med kv Garnisonen.

Härtill vill byggnadsstyrelsen ytterligare framhålla följande.

I sin framställning till Kungl Maj:t den 29.1.1968 om byggnadsuppdrag

för administrationsbyggnaden i kv Garnisonen har byggnadsstyrelsen redogjort

för den statliga förvaltningens lokalsituation inom Stockholmsområdet.

Härav framgår att ett lokaltillskott motsvarande hela det nu aktuella projektet

i och för sig är erforderligt redan i början av 1970-talet. Skulle riksdagen

bestämma sig för kv Garnisonen blir där ändå över ett bra lokaltillskott för

förvaltningen och de mest oändamålsenliga förhyrningarna kan släppas.

Enligt byggnadsstyrelsens lokalförsörjningsplaner inträffar det mest kritiska

skedet för förvaltningen vid den tidpunkt då kv Garnisonen skulle kunna

stå färdig.

Det kan ur arbetsmarknadssynpunkt visa sig svårt att parallellt genomföra

de omfattande investeringarna vid Sergels torg och i kv Garnisonen.

Om riksdagen bestämmer sig för Sergels torg, finnes därför risk för att kv

Garnisonen skjutes på framtiden. En sådan eventualitet bedömer styrelsen

som orimlig med hänsyn till föreliggande lokalsituation, som är en följd av

redan fattade riksdagsbeslut. Styrelsen måste därför bestämt förutsätta att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

oberoende av riksdagens val kv Garnisonen skall bebyggas i stort sett efter

uppgjorda tidsplaner.

I ärendets handläggning har deltagit generaldirektören Larsson, tekniske

direktören Eriksson, planeringsdirektören Smith, byggnadsrådet Törnqiiist

och arkitekten Rosén, föredragande. Stockholm den 27 mars 1968.

SIXTEN LARSSON

/Nils Arne Rosén

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

25

Bilaga 2

RESERVATION

av herrar Lindholm och Andersson, vilka ansett att styrelsens skrivelse

Ir o m. det stycke (s. 11) som börjar med orden »Efter den bearbetning» samt

styrelsens hemställan bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till provisorietidens längd — minst sju år i Helgeandsholmsalternativen

och minst nio år i Nedre Norrmalmsalternativet — måste relativt

höga anspråk ställas på riksdagens lokaler under övergångstiden fr.o.m.

den 1 januari 1971. För vissa funktioner motiverar så lång övergångstid att

anspråken på lokalerna ställes ungefär lika högt som i styrelsens lokalprogram

för eu om- eller nybyggt riksdagshus, för andra funktioner bör lokalbehoven,

såsom skett i styrelsens lokalprogram för provisorietiden, avsevärt

kunna reduceras.

Alternativet Garnisonen medger på grund av sin generella utformning den

anpassning som lokalprogrammet för provisorietiden förutsätter. Så är inte

fallet med alternativet Sergels torg. Det beror givetvis främst på att planförutsättningarna

i detta alternativ är givna. Kulturhuset, teatern och hotellet

är projekterade för helt andra ändamål än dem varom nu är fråga. Detta

förhållande får både funktionella och inte minst kostnadsmässiga konsekvenser

för riksdagen.

Funktionellt leder de låsta planförutsättningarna vid Sergels torg till att

i vissa fall överytor, i andra fall utrymmesbrist uppkommer. Ett exempel

på överytor utgör de 150 arbetsrummen för ledamöter i hotellbyggnaden,

vilka på grund av sitt ursprungliga projekteringsändamål måste få en yta av

20 m2, oavsett om de avses för en eller två ledamöter. I 150-rumsalternativet

leder detta till en överyta av 750 m2, 290-rumsalternativet till en överyta av

ytterligare 700 m2. Förutsättes här avsedda 290 enmans rum under provisorietiden,

sasom byggnadsstyrelsen förutskickat i Garnisonen och som styrelsen

anser, kunna begränsas till 10 m2, kommer enbart dessa ledamotsrum vid

Sergels torg att representera en överyta av 2 900 m2. För riksdagens övriga

lokaler har byggnadsstyrelsen däremot konstaterat ett underskott i rumsytor

vid Sergels torg, vilket tyder på att de i lokalprogrammet angivna funktionerna

inte är helt tillgodosedda. Styrelsen utesluter härmed inte att dessa

brister kan avhjälpas under det fortsatta projekteringsarbetet.

Som ett allmänt och såvitt styrelsen förstår obestridligt omdöme vill styrelsen

uttala att alternativet Garnisonen funktionellt framstår som en elegant

och betydligt mera genomarbetad lösning av riksdagens lokalproblem under

provisorietiden än alternativet Sergels torg. Detta faktum förringar på intet

sätt den förtjänstfulla medverkan staden lämnat vid försöket all lösa dessa

problem. Det är snarast en följd av att projekteringen av Garnisonen avsikIligt

varit mycket generell och att den pågått sedan 1965.

1 ett avseende är alternativet Sergels torg klart överlägset alternativet Garnisonen,

nämligen i fråga om belägenheten och därav följande möjligheter

till snabbare yttre samband. Denna plusfaktor bör dock inte överdrivas. Och

priset för densamma kan inte få sättas hur högt som helst. För det första

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

finns T-banestation vid Karlaplan med förbindelse såväl med Centralstationen

som övriga frekventerade anhalter i det kollektiva trafiknätet. Det saknas

anledning anta att en ledamot skulle anlita bil för att förflytta sig mellan

Centralstationen och Garnisonen endast för att slippa ga sträckan Karlavägen—Garnisonen.

Denna sträcka är kortare än avståndet mellan nuvarande

riksdagshus och Centralstationen, vilken riksdagens ledamöter för närvarande

i regel torde tillryggalägga till fots. För det andra är vägen över

Nybroplan, som vissa tider på dagen obestridligen besväras av bilköer, inte

den enda tillgängliga, om man vill förflytta sig från kanslihuset till Garnisonen.

Under trafiktopparna vid Nybroplan och Strandvägen kan mera framkomliga

stråk användas. Enligt styrelsens mening är trafikrytmen i Stockholm

för närvarande sådan att valet av riksdagshusprovisorium inte bör i

någon nämnvärd grad få påverkas av om det går att komma nagon eller

några minuter snabbare till det ena stället eller det andra. Klart är nämligen

att man vissa tider på dagen bör undvika att begagna bil oavsett var riksdagshusprovisoriet

är beläget. Med kännedom om förhållandena i city tvekar

styrelsen inte att göra gällande att till Sergels torg bör man över huvud taget

inte färdas med bil.

Kostnadsmässigt ställer sig alternativet Sergels torg mycket dyrare än

alternativet Garnisonen inte bara på grund av de i det föregående angivna

låsta planförutsättningarna utan även absolut sett och även exklusive de 300

programmerade bilplatserna.

Även om alternativen funktionellt skulle anses likvärdiga, kan en skillnad

i årskostnad om 2.26 Mkr/år i 150-rumsalternativet och 3.10 Mkr/ar i 290- rumsalternativet enligt styrelsens mening inte uppvägas av fördelen av det

mera centrala läget vid Sergels torg. Detta gäller även om man, såsom styrelsen

gjort, beaktar inte bara riksdagsledamöternas bekvämlighet och kostnader

utan också åhörarnas, regeringens, pressens och övriga besökares.

Utöver det nu anförda tillkommer i alternativet Sergels torg ytterligare en

omständighet, som inger betänkligheter. Stockholms stad har enligt styrelsens

mening lämnat ett förtjänstfullt bidrag till lösandet av riksdagens lokalproblem

under provisorietiden och på egen bekostnad och risk igångsatt ett

skickligt projekteringsarbete. Stadens förslag, som ursprungligen avsåg endast

kulturhuset och teaterbyggnaden, har därefter utvidgats till att omfatta

även del av hotellbyggnaden. Tidsmarginalerna för genomförande av projektet

i så god tid att riksdagen kan börja inflyttningen hösten 1970 är synnerligen

knappa. Detta illustreras av den insats av flerskiftskörning de sex

tillfrågade större byggnadsentreprenörerna förutsatt enligt genomförandepromemorian

av den 15 februari 1968, upprättad av Byggledare AB. Det belyses

även av det förhållandet att staden redan börjat vissa schaktningsarbeten

vid Drottninggatan som om beslut från riksdagens sida förelegat. Härtill

kommer av staden förutskickad förtursbehandling i fråga om igångsättningstillstånd

och lån m.m.

En förutsättning för att riksdagen skall överväga ett förslag till lokaler

under provisorietiden måste obetingat vara att lokalerna garanteras sta färdiga

till författningsreformens ikraftträdande. Med denna målsättning har

styrelsen hela tiden arbetat, vilket även belyses av den framställning om

projektering av Garnisonen som riksdagen bifallit (BaU 1968:9). Utan att

förringa värdet av stadens energiska insatser för att säkerställa att de av

staden uppställda villkoren infrias måste styrelsen tillstå att den ännu inte

känner sig övertygad om möjligheterna att realisera Sergelstorg-projektel

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

27

för riksdagens räkning i tillräckligt god tid. På så osäkra praktiska förutsättningar

får inte en grundlagsreform vila.

Vid en samlad bedömning av alternativens för- och nackdelar tvekar styrelsen

inte att förorda alternativet Garnisonen.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att

riksdagen vid bifall till prop. 1968: 27 om ändringar i

regeringsformen, man. måtte besluta att riksdagen under en

övergångstid från och med den 1 januari 1971 skall vara

förlagd till kvarteret Garnisonen i Stockholm intill dess riksdagen

kan inflytta i om- och/eller nybyggt riksdagshus.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

29

Bilaga 3

SÄRSKILT YTTRANDE

av herr Wärnberg, som anfört

Enligt min uppfattning kan inte lösningen av Riksdagens provisoriska

lokaler och lösningen av de permanenta riksdagslokalerna ses som två separata

frågor, utan dessa har samband med varandra. Om Riksdagen skulle

besluta förlägga provisoriet till den föreslagna platsen vid Sergels Torg, till

vnket förslag jag anslutit mig, anser jag att även frågan om en permanent

förläggning till denna plats bör övervägas och därför utredas jämsides med

att arkitekttävling anordnas för övriga 3 alternativ.

Motiveringen för detta ställningstagande är i huvudsak följande: Vid valet

av provisorium har mot varandra fått vägas Sergels Torgs-alternativets centrala

läge och alternativet Garnisonens mera ostörda läge och billigare årskostnad.

Då det ansetts att de yttre störningarna vid Sergels Torg ej är av

värre art än man kan bortse från dem, kvarstår som avgörande minuspost

en beräknad högre årsliyra av storleksordningen 2—3 miljoner kronor. Om

Riksdagen genom att kvarstanna i de provisoriska lokalerna kan avstå från

att bygga nytt Riksdagshus skulle troligen denna kostnadsfördyring elimineras.

Visserligen skulle flera lokaler få tas i anspråk utöver de som Stockholms

stad anvisat och en del kostnader tillkommer vid viss omändring till

permanenta lokaler, men det förefaller som om provisoriet skulle vara så väl

genomtänkt att dessa omändringar kunde bli relativt obetydliga.

Mot dessa kostnader står utgiftsminskningar genom att de i gott skick

varande husen norr om Gustaf Adolfs Torg kan sparas eller att Riksdagshuset

och Riksbankshuset i andra alternativen också kan sparas.

I det senare fallet skulle även Riksbanken kunna kvarvara i sina nuvarande

lokaler, som Riksbanksfullmäktige i avgivet yttrande synes intresserade

av, och erhålla tillskottsutrymmen i nuvarande Riksdagshuset. Omändringsarbetena

härför är ej särskilt kostsamma och torde inte innebära att några

omfattande grundförstärkningsarbeten behöver utföras. Övriga delar av

Riksdagshuset kan, utan större omändringsarbeten, användas till konferenslokaler

och arbetsrum för statsförvaltningens behov.

Vid ett sådant läge skulle stora besparingar uppstå genom att nytt Riksbankshus

ej behöver byggas och att den av staten ägda tomten vid Brunkebergstorg

i anslutning till det tilltänkta riksdagsprovisoriet kunde disponeras

för Riksdagens behov. Skulle resultatet av en utredning bli att Riksbanken

under alla omständigheter bör bygga vid Brunkebergstorg kan detta samordnas

med Riksdagens bygge varvid betydande fördelar kan uppnås liksom

att även Riksbankens nuvarande hus, som är i relativt gott skick, som helhet

kan användas till arbetslokaler åt statsförvaltningen.

Man får heller inte bortse från det förhållandet att rivning av de nuvarande

Riksbyggnaderna eller de bättre husen norr om Gustaf Adolfs Torg f.n.

innebär en icke oväsentlig kapitalförstöring liksom att det är känslomässigt

ömtåligt att riva nuvarande Riksdagshuset.

Det har ansetts att det kommande Riksdagshuset bl. a. av historiska och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

traditionella skäl bör ligga i närheten av dess nuvarande plats. Dessa skäl får

mindre tyngd för varje år som Riksdagen är placerad i de provisoriska lokalerna

vid Sergels Torg. Efter en tioårsperiod, till vilken tid provisorietiden

beräknas uppgå, torde Riksdagen vara väl etablerad vid Sergels Torg, och

genom regeringsbyggnadernas planerade förskjutning norr ut fått ytterligare

fäste där.

Stockholms stad har icke varit i tillfälle avge officiellt yttrande över de här

framlagda förslagen. Kontakter under hand har givit vid handen att någon

entydig inställning inte finnes, varför en ev. utredning även bör infordra ett

officiellt ställningstagande från staden.

Om Riksdagen skulle besluta förlägga de provisoriska lokalerna till kv.

Garnisonen förfaller helt de framförda förslagen i detta särskilda yttrande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968

31

Bilaga B

Stockholm den 9 maj 1968.

Till Riksdagen

Refererande till de överläggningar som förevarit under de senaste månaderna

får Stockholms stad härigenom erbjuda riksdagen att från den 1 januari

1971 för en årskostnad av 6 740 000 kronor förhyra arbetslokaler för

riksdagen i den omfattning och med den huvudsakliga utformning som

framgår av hilagda skrift LOKALER FÖR RIKSDAGEN VID SERGELS

TORG.

Stadens erbjudande gäller för den tidsperiod som erfordras för iordningställande

av permanenta arbetslokaler för riksdagen.

Angiven årskostnad gäller exklusive riksdagens inredning och utrustning

samt exklusive parkeringsplatser och hänför sig till prisnivån 1 :a kvartalet

1968. De närmare grunderna för beräkningen av årskostnaden, liksom också

beräknade kostnader för alternativt begärda ytterligare ytor, framgår av bilagda

skrift LOKALER FÖR RIKSDAGEN VID SERGELS TORG — ÅRSKOSTNADER.

För Stockholms stad

Per-Olof Hanson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:316 Skrivelse till Konungen angående provisoriska lokaler för riksdagen vid författningsreform. a1 i texten
  2. Rskr. 1968:315 Skrivelse till Konungen med överlämnande av riksstat för budgetåret 1968/69. a1 i texten