Sök i Ratio Lex

Bnnkoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

1968-05-21 · 58 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 15,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 52 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:48, Bnnkoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bnnkoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor angående riksdagens lokalfrågor på

längre sikt jämte motioner.

Såsom förutskickats i utskottets föregående utlåtande, nr 47, behandlas i

detta utlåtande riksdagens lokalfrågor på längre sikt mot bakgrund av den

förestående övergången till en enkammarriksdag med 350 ledamöter.

På grundval av bemyndigande som 1907 års riksdag lämnade styrelsen för

riksdagens förvaltningskontor (BaU 4) har kontoret under medverkan av

byggnadsstyrelsen och av denna anlitade konsulter företagit en utredning av

riksdagens lokalfrågor. Byggnadsstyrelsen har i mars 1908 avgivit ett betänkande

med titeln »Biksdagens hus», vilket tillställts riksdagens samtliga ledamöter.

1 skrivelse till riksdagen den 3 april 1908 hemställer styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor, att riksdagen skall uppdraga åt styrelsen att på basis

av byggnadsstyrelsens nämnda utredning och annat i skrivelsen redovisat

material ytterligare utreda riksdagens lokalfrågor på längre sikt i enlighet

med de riktlinjer styrelsen i skrivelsen anfört samt att utarbeta program för

en arkitekttävling avseende förslag till riksdagshus enligt i princip något av

alternativen 1, 2 eller 3 a i byggnadsstyrelsens utredning.

Skrivelsen fogas till detta utlåtande som bilaget A. Den åtföljs av flera bilagor,

bl.a. remissyttranden över utredningen »Riksdagens hus» från statens

planverk, riksantikvarieämbetet och Stockholms stadskollegium samt två

inom styrelsen avgivna särskilda yttranden.

I anledning av skrivelsen har väckts de likalydande motionerna 1: 938 av

herrar Lundberg och Brundin samt II: 1195 av herr Sterne in. fl., vari hemställes

att riksdagen vid sin behandling av skrivelsen skall med bifall i övrigt

till denna besluta att den fortsatta utredningen av riksdagens lokalfråga på

lång sikt även bör avse det i byggnadsstyrelsens utredning som 3 b betecknade

alternativet till permanent riksdagshus.

I samband med sin behandling av ärendet har utskottet mottagit dels en

till riksdagen ställd och till riksdagens förvaltningskontor ingiven skrivelse

1 Bi halm till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 48

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

från Kungl. akademien för de fria konsterna (bilaga B), dels eu skrivelse

från Rådet till skydd för Stockholms skönhet (bilaga C), dels också ett uttalande

av Svenska arkitekt föreningen (bilaga D), överlämnat med cn den

10 maj 1968 dagtecknad missivskrivelse.

Motionerna

Motionärerna finner det framlagda förslaget om utredning och arkitekttävling

i princip vara välbetänkt. Utan att uttala någon mening om vilket av

de föreliggande alternativen som bör prioriteras anser de dock förslaget vara

olyckligt så till vida att utredningen och pristävlingen skulle omfatta endast

ett av norrmalmsalternativen, nämligen alternativ 3 a. Detta innebär att

tävlingsområdet i norr skulle begränsas av Jakobsgatan och att det enligt

många sakkunnigas mening intressanta alternativet 3 b, som innebär en förläggning

av riksdagshuset utefter en nord-sydlig axel med front mot Gustav

Adolfs torg, skulle uteslutas från vidare prövning. Den avvisande hållning

som Stockholms stad hittills intagit till detta alternativ torde, säger motionärerna,

främst bero på att ett i kvarteret S:t Per planerat parkeringshus inte

kan uppföras, därest riksdagens lokalfråga skulle lösas enligt alternativ 3 b.

I relation till den vikt man bör tillmäta uppgiften att lösa riksdagens lokalfråga

på bästa sätt ter sig de uppkommande olägenheterna enligt motionärernas

mening som måttliga. Staden antas icke skola motsätta sig att medverka

till en tävling som omfattar även alternativ 3 b ifall riksdagen uttalar

en bestämd önskan härom. Huruvida detta alternativ från olika synpunkter

är konkurrenskraftigt i slutskedet kan, påpekas det, inte bedömas med mindre

än att det omfattas av tävlingen och utredningen.

Utskottet

Genom det av byggnadsstyrelsen framlagda betänkandet »Riksdagens hus»

och den skrivelse som styrelsen för riksdagens förvaltningskontor i anslutning

därtill avlämnat till riksdagen har en god grund skapats för den prövning

av riksdagens lokalfrågor på längre sikt som föranleds av den förestående

övergången till enkammarriksdag.

När styrelsen för riksdagens förvaltningskontor för ca ett och ett halvt år

sedan hemställde om bemyndigande att föranstalta om en utredning av riksdagens

lokalfrågor, föreslog styrelsen att utredningen skulle bedrivas med

utgångspunkt i att riksdagens hus skulle vara förlagt till Helgeandsholmen.

På bankoutskottets inrådan utvidgades emellertid utredningsuppdraget till

att gälla även en lokalisering utanför Helgeandsholmen, närmast på Nedre

Norrmalm. Riksdagen uttalade sålunda vid detta tillfälle sitt intresse för att

flera alternativ skulle belysas mera ingående och en mera förutsättningslös

prövning av lokalfrågorna därigenom möjliggöras.

De tre huvudalternativ som utredningen tagit sikte på, nämligen ombyggnad

av det nuvarande riksdagshuset, nybyggnad på Helgeandsholmen och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 4-8 år 1968

3

nybyggnad på Nedre Norrmalm, har sålunda anvisats av riksdagen när direktiv

för utredningsarbetet fastställdes. För vart och ett av dessa huvudalternativ

har nu tre underalternativ studerats. Dessa underalternativ utgör,

såsom förvaltningskontorets styrelse understryker, exempel på olika sätt att

förverkliga det preliminära lokalprogram som uppgjorts för enkammarriksdagen

och riksdagsbiblioteket men däremot inte några konkreta förslag till

riksdagshus. De synes emellertid till fyllest som underlag för en bedömning

av byggnadsfrågan från funktionell, teknisk och ekonomisk synpunkt samt

från genomförandesynpunkt. Erinras bör om ätt ombyggnadsalternativet i

alla versioner innefattar riksbankens nuvarande byggnad, vilken också förutsätts

rivas i samband med eu nybyggnad på Helgeandsholmen.

Ett förhållande som särskilt bör noteras är att ett riksdagshus baserat på

ett sådant lokalprogram som nu måste uppställas kommer att utgöra eu

byggnad av helt annat slag än det nuvarande riksdagshuset. Medan detta

genomgående har karaktären av monumentalbyggnad, kommer ett nytt riksdagshus

att till icke ringa del få prägel av kontorsbyggnad till följd av det

väsentligt utökade antal ledamotsrum och tjänsterum som skall ingå däri.

Denna omständighet gör möjligheten att pröva skilda förläggningsplatser

och helt olikartade planlösningar särskilt värdefull.

Byggnadsstyrelsen har i sitt betänkande gjort en sammanfattande bedömning

av de olika alternativen från de synpunkter som nyss angivits. I anslutning

därtill har styrelsen för riksdagens förvaltningskontor för sin del gjort

en liknande bedömning. Vad de båda myndigheterna anfört torde böra studeras

i originalversion, varför utskottet avstår från att här söka sammanfatta

de ståndpunkter som kommit till uttryck. Utskottet vill dock notera,

att förvaltningskontorets styrelse i sitt referat av vad byggnadsstyrelsen anfört

icke fullt synes ha beaktat de betänkligheter mot alternativet nybyggnad

på Helgeandsholmen som byggnadsstyrelsen uttalat vid sidan av sin på teknisk-ekonomiska

faktorer baserade rekommendation av detta alternativ.

Resultatet av båda de bedömningar till vilka här hänvisats är att en vidare

utredning av lokalfrågan förordas, vilken bl. a. skall innefatta en arkitekttävling.

Något omedelbart ställningstagande till spörsmålet om ny- eller ombyggnad

och i förekommande fall till spörsmålet om förläggningen av ett

nytt riksdagshus avses alltså icke äga rum. Utskottet delar helt uppfattningen

att en sådan ordning för byggnadsfrågans fortsatta handläggning är lämplig.

Det spörsmål som då i första hand återstår att ta ställning till är vilka av

de angivna alternativen och underalternativen som skall innefattas i tävlingsprogrammet.

Härom kan, såsom framgår av det föreliggande materialet,

hävdas olika uppfattningar. Att närmare utveckla olika möjligheter för en

ombyggnad av de nuvarande riksbyggnaderna är eu uppgift av helt annan

art än utarbetandet av förslag till ett nytt riksdagshus. Skäl kan anföras för

uppfattningen att en allmän arkitekttävling inte utgör den bästa metoden

att få fram förslag till lösningar enligt ombyggnadsalternativet. Utskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1968

vill dock inte motsätta sig att även detta alternativ medtages i arkitekttävlingen.

Alternativet nybyggnad på Helgeandsholmen medför, som byggnadsstyrelsen

påpekat, betydande stadsbildsmässiga risker; det har också uttryckligen

avvisats av riksantikvarieämbetet och starkt kritiserats av såväl konstakademien

som Stockholms stads skönhetsråd. Samtidigt står det klart att

visst intresse för ett sådant alternativ förefinnes inom riksdagen. Utskottet

anser sig böra förorda att tävlingen skall gälla även detta alternativ.

De underalternativ till alternativet nybyggnad på Nedre Norrmalm som

presenteras i betänkandet innebär vitt skilda planlösningar. Diskussionen av

dem har till stor del gällt vilka konsekvenser det får för Stockholms stads

planering av Nedre Norrmalms omdaning, ifall frågan om ett riksdagshus i

denna del av staden aktualiseras. I sitt yttrande över byggnadsstyrelsens betänkande

har Stockholms stadskollegium beträffande Nedre Norrmalm icke

tillstyrkt att andra underalternativ än 3 a, d. v. s. det som innebär en byggnad

i sin helhet förlagd söder om Jakobsgatan, medtas i den tilltänkta arkitekttävlingen.

Av de övriga instanser som kommit till tals har statens planverk närmast

tagit ställning till förmån för alternativ 3 c, medan riksantikvarieämbetet allmänt

understrukit vilka möjligheter att representativt utforma Gustav Adolfs

torgs fond som en förläggning av riksdagshuset dit skulle medföra. De

opinionsyttringar som inkommit från konstakademien, Stockholms stads

skönhetsråd och Svenska arkitektföreningen går alla ut på att det vore olyckligt

att från arkitekttävlingen utesluta underalternativen 3 b och c. En så

förutsättningslös prövning som möjligt av norrmalmsalternativet bör enligt

dessa opinionsyttringar eftersträvas. Inom riksdagen har alternativet 3 b

förordats i motionerna I: 938 och II: 1195.

Enligt utskottets uppfattning ligger det väl i linje med riksdagens tidigare

ställningstagande i fråga om utredning rörande riksdagens hus, ifall riksdagen

uttalar sig för att alla norrmalmsalternativets tre underalternativ bör

omfattas av arkitekttävlingen.

Utskottet vill slutligen understryka att den etapp av lokalfrågans behandling

som nu förestår innefattar förberedelserna för en arkitekttävling.

Till frågan om tävlingens slutliga utformning, inklusive tävlingsvillkoren,

får riksdagen alltså senare ta ställning. Utskottet vill dock redan nu

framhålla att det knappast kan finnas skäl att, såsom förvaltningskontorets

styrelse tycks avse, utestänga icke-nordiska arkitekter från deltagande i tävlingen.

Den fortsatta utredningen och arkitekttävlingen bör, såsom förvaltningskontorets

styrelse anför, organiseras »i samarbete mellan riksdagen, Kungl.

Maj:t och staden», vilken senare alltså får tillfälle till full insyn och medverkan

i arbetet. Med »Kungl. Maj:t» torde förvaltningskontorets styrelse

avse även de Kungl. Maj:t underställda myndigheter som kan beröras av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

5

saken. Särskilt vill utskottet understryka vikten av att statens planverk och

riksantikvarieämbetet får tillfälle att ta del i planläggningen av arkitekttävlingen.

Frågan om medelsanvisning för utredningsarbetet behandlar utskottet

i sitt nästföljande utlåtande, nr 49.

Ledamoten av förvaltningskontorets styrelse herr Wärnberg har i ett till

styrelsens skrivelse fogat särskilt yttrande föreslagit att jämsides med den

utredning som förordats i skrivelsen även skall prövas möjligheten av att

permanent förlägga riksdagen till de byggnader vid Sergels torg som avses

bli tagna i anspråk provisoriskt. Utskottet kan inte ansluta sig till tanken på

en sådan utvidgning av utredningsuppdraget. Betonas bör att de ifrågavarande

lokalerna, även om de under en övergångstid väl kan fylla det nu

aktuella syftet, dock inte från början planerats för riksdagens räkning och

därför inte kan bedömas på längre sikt vara så funktionsdugliga som de

lokaler bör bli vilka på grundval av en omfattande arkitekttävling speciellt

utformats för riksdagens behov. Någon tid för den omprojektering av byggnaderna

vid Sergels torg som skulle erfordras för att göra dem lämpliga för

permanent användning såsom riksdagshus står inte till buds.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen i anledning av förevarande skrivelse från

styrelsen för riksdagens förvaltningskontor samt motionerna

I: 938 och II: 1195

1) uppdrar åt förvaltningskontorets styrelse att enligt de

riktlinjer som ovan angivits ytterligare utreda riksdagens

lokalfrågor på längre sikt och utarbeta program för en arkitekttävling

avseende förslag till riksdagshus enligt i princip

något av alternativen 1, 2 eller 3 i byggnadsstyrelsens utredning

»Riksdagens hus», samt

2) hemställer hos Kungl. Maj:t om medverkan av Kungl.

Maj:t och statliga myndigheter i det här avsedda utredningsarbetet

i enlighet med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 21 maj 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Äke Larsson, (s)*, Palm (s),

Åkerlund (h), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s), Brundin (h) och

Österdahl (fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Franzén i

Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund

(s), Fridolfsson i Rödeby (s) * och Ullsten (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr A8 år 1968

Reservationer

1) av herr Åkerlund (h), som ansett

dels att det stycke på s. 4 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Enligt utskottets uppfattning» och slutar med orden »omfattas av arkitekttävlingen»

bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Enligt utskottets uppfattning bör tanken att förlägga det permanenta riksdagshuset

till Nedre Norrmalm efter den nu företagna utredningen avföras

ur diskussionen. Arkitekttävlingen bör alltså begränsas till att omfatta alternativen

1 och 2, som innebär fortsatt förläggning av riksdagen till Helgeandsholmen»

;

dels att utskottets hemställan under 1) bort ha följande lydelse:

»1) uppdrar åt förvaltningskontorets .styrelse att enligt de

riktlinjer som ovan angivits ytterligare utreda riksdagens

lokalfrågor på längre sikt och utarbeta program för en arkitekttävling

avseende förslag till riksdagshus enligt i princip

något av alternativen 1 eller 2 i byggnadsstyrelsens utredning

''Riksdagens hus’»;

2) av herr Nils Theodor Larsson (ep), som ansett

dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Ledamoten av förvaltningskontorets» och slutar med orden »inte till buds»

bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Ledamoten av förvaltningskontorets--—• (= utskottet)---i an
språk

provisoriskt. En lösning av riksdagens lokalfråga på längre sikt enligt

det nu angivna alternativet skulle enligt utskottets mening medföra stora

fördelar. Utskottet föreslår därför att riksdagen uppdrar åt förvaltningskontoret

att utreda även detta alternativ»;

dels att till utskottets hemställan bort fogas eu punkt 3) av följande lydelse:
»3)

uppdrar åt förvaltningskontorets styrelse att utreda

möjligheten av att riksdagen tar de tillämnade provisoriska

riksdagslokalerna vid Sergels torg i anspråk för permanent

bruk.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 ur 1968

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR

7

Bilaga A

Till Riksdagen

Ang. riksdagens lokalfrågor på längre sikt

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor redovisar i denna skrivelse

resultatet av den utredning om riksdagens hus in. in., som 1967 års riksdag

under dess vårsession bemyndigade styrelsen att företaga (BaU 1967:4,

Rskr 84). Styrelsen har fullgjort uppdraget under medverkan av byggnadsstyrelsen

och av denna anlitade konsulter och överlämnar härjämte byggnadsstyrelsens

den 25 mars 1968 dagtecknade betänkande »Riksdagens hus.

Från två- till enkammar system. Teknisk-ekonomisk utredning av Kungi.

byggnadsstyrelsen på uppdrag av Riksdagens förvaltningskontor». Betänkandet

har i särskild ordning tillställts riksdagens ledamöter m. fl. Frågan om

riksdagens lokaler under en eventuell övergångstid fr. o. in. den 1 januari

1971 efter enkammarreform upptar styrelsen i särskild skrivelse till riksdagen.

I anslutning till den nu verkställda utredningen beträffande riksdagens

lokalfrågor på längre sikt får styrelsen anföra följande.

B a k g r u n d

Det nuvarande riksdagshuset på Helgeandsholmen togs i bruk den 12

januari 1905 och riksbankens byggnad den 22 oktober påföljande år. Ianspråktagandet

av Helgeandsholmen för riksdagens hus hade då föregåtts

av flera utredningar och en livlig debatt, varunder åtskilliga förslag till lokalisering

av riksdagen och riksbanken till andra platser framförts. År 1888

beslöt riksdagen att låtä uppföra riksdagshus och riksbankshus på nuvarande

plats. Genom beslutét förverkligades ett av bankoutskottet redan år 1872

framfört förslag om uppförande av nytt riksbankshus på Helgeandsholmen

och ett av herr Lagerstråle i första kammaren samma år motionsvägen väckt

förslag att förlägga ett riksdagshus till denna plats, även om 1888 års riksdagsbeslut

omedelbart föranleddes av en av herr Lithander i första kammaren

väckt motion (Bet. s. 30).

Under nästan lika lång tid som det nuvarande riksdagshuset nyttjats har

frågan om dess om- eller utbyggnad gång efter annan aktualiserats även

utan samband med övergång från två- till enkammarsystem. Detta är i och

för sig inte ägnat att förvåna. Trots relativt ansenliga yttre mått (103 m

långt och 57 in djupt i medeltal) och en totalyta av ca 31 000 m2 har riks
-

Dnr 1:109/68

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

dagshuset en rumsyta av endast ca 12 000 in2 och representerar ett utnyttjandetal

av allenast ca 39 %. Förklaringen till detta låga utnyttjande ligger

främst i den slösaktiga planutformningen med stora hallar samt tjocka yttre

och inre murpartier. Riksbankens byggnad har en rumsyta av ca 5 000 m2

och en totalyla av ca 11 000 m2 motsvarande ett utnyttjandetal av 46 °/o (Bet.

s. 33).

Riksdagens ökade lokalbehov, betingat främst av ändrade arbetsformer,

tillkomsten av nya utskott, ökad politisk aktivitet inom riksdagshuset, behovet

av arbetsrum för ledamöter, upprättandet av kanslier för riksdagsgrupperna,

en fastare personalorganisation med årsanställda tjänstemän samt en

ansvällning av riksdagstrycket med mer än 50 °/o under de senaste 20 åren

har hittills kunnat tillgodoses endast mer eller mindre provisoriskt och

otillräckligt. Huvudsakligen har det skett genom utflyttning av vissa organ

(JO-ämbetet, riksgäldskontoret, riksdagens revisorers kansli, Nordiska rådets

svenska delegations kansli samt på sistone även konstitutionsutskottet) genom

tillbyggnader (de viktigaste åren 1926, 1942 och 1967) samt genom

ianspråktagande av personalbostäder och anskaffande av lokaler utanför

Helgeandsholmen. I andra fall har rum uppdelats för att bereda någorlunda

ostörda arbetsplatser. Det torde inte kunna betecknas som någon överdrift

när byggnadsstyrelsen i sitt betänkande konstaterar att eu påfallande »förslumning»

efter hand inträtt (Bet. s. 23).

Sedan frågan om övergång från två- till enkammarsystem, varom proposition

numera framlagts (prop. 1968:27), ytterligare aktualiserat riksdagens

lokalfrågor på längre sikt, torde tiden vara inne att pröva dessa frågor i

hela deras vidd. Resultatet av den utredning härom, till vilken förvaltningskontorets

styrelse log initiativet genom sin skrivelse till bankoutskottet den

6 december 1966 (BaU 1967: 4), bekräftar styrelsens uppfattning att lösandet

av lokalproblemen inte längre kan skjutas på framtiden. Ett inte oväsentligt

men kanske föga känt skäl härtill är också de ökade underhållskostnader

som det nuvarande riksdagshuset medför och kommer att medföra till följd

av de otillfredsställande grundförhållandena under huset. Härtill återkommer

styrelsen i det följande. Att även riksbankens lokalfrågor nu, liksom i

slutet av 1800-talet, blivit aktuella samtidigt med riksdagens utgör ytterligare

ett skäl för att riksdagens lokalfrågor nu upptages till prövning.

Riksdagens lokalbehov

Genom beslut den 27 april 1967 fastställde förvaltningskontorets styrelse

ett preliminärt lokalprogram för riksdagens och riksdagsbibliotekets lokalbehov.

Programmet baserades på informationer från grundlagberedningen

om den aktuella författningsreformens innebörd och på uppgifter om lokalbehovet,

som förvaltningskontoret inhämtat från riksdagsorganens kanslier

m. fl. eller som på annat sätt utrönts. Under utredningens gång har det pre
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr i8 år 1968

9

liminära programmet reviderats på vissa punkter. Etter det att utredningsarbetet

kommit in i ett skede, då ytterligare justeringar av lokalprogrammet

av utredningstekniska skäl inte kunde ske, har önskemål framförts om

smärre revisioner av programmet, baserade på antaganden om en viss personalorganisation

i fall då sådan ännu ej fastställts eller på andra skäl. Sådana

vid en utredning av denna omfattning inte ovanliga justeringar torde få

beaktas under den fortsatta bearbetning av lokalprogrammet som förutsätts

äga rum (Bet. s. 20).

Vid utarbetandet av lokalprogrammet har del gällt att inte bara tillgodose

krav på lokalernas funktionella ändamålsenlighet inklusive sambandsfunklioner

utan också att så långt möjligt förverkliga de standardförbättringar

1 stort som motsvarar de allmänt omfattade önskemålen om väsentligt bättre

arbetsvillkor för riksdagens och statsrådets ledamöter, tjänstemän, gruppkanslier,

massmedia m. fl. och att härutöver inrymma en viss lokalreserv.

Vad angår den nya kammaren har plenisalen beräknats för presidium,

350 ledamöter och 20 statsråd jämte platser för funktionärer. Plenisalens

allmänna läktare avses för 350 personer, vartill kommer en pressläktare för

00, en diplomatläktare för 35, en delegationsläktare för utländska delegationer

och liknande för 20 samt en skolläktare för 70 personer eller läktarplatser

för tillhopa 535 personer (f. n. 406 platser i båda kamrarna). Vid

större debatter eller andra tillfällen förutsätts en omfördelning mellan dessa

kategorier av läktarplatser kunna ske.

För regeringen har programmerats ett rum för varje statsråd med viss

reserv jämte rum för departementstjänstemän.

I fråga om utskottsorganisationen bygger lokalprogrammet på det numera

genom prop. 1968: 27 bekräftade underlaget från grundlagberedningen, avseende

bl. a. inrättande av ett fjärde lagutskott. Dessutom har med hänsyn

till författningsfrågans läge vid den tidpunkt, då lokalprogrammet utarbetades,

dels lokaler programmerats för ett eventuellt revisionsutskott, dels lokalerna

för statsutskottet programmerats så att de reserverar utrymmen för

eu eventuell finansnämnd och fem finansutskott. Även lokaler för särskilt

utskott har givetvis programmerats. Skulle här anmärkta ändringar i utskottsorganisationen

inte komma till stånd, inrymmer lokalprogrammet sålunda

en inte obetydlig reserv.

I fråga om utskottslokalerna bör i övrigt framhållas att eget rum programmerats

ej blott som f. n. för ordförande utan även för vice ordförande i utskott

samt för ordförande i utskottsavdelning. 1 utskott som förutsätts arbeta

på avdelningar — konstitutions-, stats- och bevillningsutskotten — har utöver

plenisal för utskottet programmerats sessionssal för varje avdelning.

I fråga om ledamotsrum bygger del preliminära lokalprogrammet på

principen: eu ledamot — ett rum. I dessa ledamotsrum har bl. a. arbets- och

besöksfunklioner beaktats.

Ledamotsrummen kompletteras med ca 35 konferensrum för sammanträden

och mottagande av delegationer av varierande storlek. Härtill kommer

2 partilokaler för 200 resp. 125 personer, 6 förtroenderådsrum, lektionssal

för 50 personer, språklaboratorium samt rum för enskild och för gemensam

andakt.

Ca 16 klubbrum och 3 vilrum om tillhopa ca drygt 500 in2 har program
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr i8 år 1968

merats. Härtill kommer representationslokaler (salonger inkl. musikrum)

och en restaurang, som dimensionerats så att den skall kunna ta emot tillströmningen

om kammaren inför gemensam lunchrast samt även ha utrymme

för personalmatsal, med sammanlagda ytor av ca 1 900 in2.

För riksdagsgruppernas kanslier, som f. n. disponerar inemot 25 rum huvudsakligen

förlagda till kv. Rosenbad, upptar det preliminära lokalprogrammet

sammanlagt 48 rum med en yta av 810 in2.

Det preliminära lokalprogrammet förutsätter även förbättrade arbetsvillkor

för representanterna för press, radio och TV genom flera och utökade

lokaler, vilkas ytor för egentliga arbetsplatser och annexutrymmen med ca

100 in2 överstiger dem som står till förfogande i nuvarande riksdagshus. Vissa

pressreferentrum förutsätts förlagda i direkt anslutning till och med insyn

i kammarens plenisal för att kunna användas även vid simultantolkning.

Utöver utrymmen för reception samt post-, tele- och SJ-inrättningar upptar

det preliminära lokalprogrammet väsentligt förbättrade anordningar

för motion och bastu, sjukrum samt sådana personalrum som numera anses

erforderliga och regelmässigt programmeras för personalvårdsändamål.

Även i fråga om tjänsterum för riksdagens anställda har en upprustning

ansetts nödvändig. Sålunda har i princip enmansrum programmerats för

tjänstemännen, vilka nu delvis måste arbeta i plenisalar o. s. v., om de ej

såsom fallet är med vissa av förvaltningskontorets befattningshavare saknar

arbetsrum och måste utnyttja tillfälligtvis lediga lokaler. En rationalisering

och centralisering av vissa förvaltningsfunktioner, t. ex. budsändning, duplicering

och andra vaktmästargöromål liksom av bevakningsgöromålen förutsätts

komma till stånd vid en om- eller nybyggnad för riksdagens räkning,

bl. a. med anlitande av tekniska hjälpmedel. Utvecklingen på sistnämnda

område går snabbt, och de mest ändamålsenliga lösningarna låter sig med

hänsyn till den relativt avlägsna tiden för inflyttning i ett om- eller nybyggt

riksdagshus ännu knappast överblicka.

För den nya kammaren har personalorganisationen ännu ej fastställts. Innan

så skett kan de för det nya kammarkansliet i det preliminära lokalprogrammet

angivna ytorna inte definitivt bestämmas.

Fn stor del av lokalprogrammets utrymmen för förvaltningskontoret motsvarar

erforderliga lokaler för arkiv, förråd och verkstäder. Behovet härav

är påtagligt och betingat av bl. a. riksdagstryckets ansvällning (mer än 50 %

sedan 1949), den ökade efterfrågan på och därmed förenad lagerhållning av

utredningstryck för riksdagsledamöternas och riksdagsorganens räkning

samt den nuvarande nästan totala i frånvaron av lokaler för handljngs-, ritnings-

och modellarkiv. Här avsedda arkiv och förråd, som av serviceskäl

bör vara lätt tillgängliga, är f. n. spridda på delvis föga ändamålsenliga lokaler

(skyddsrum in. in.) i riksdagshuset, i kv. Rosenbad och Vinstocken

samt på Östermalm.

Vad angår riksdagsbiblioteket har det preliminära lokalprogrammet utarbetats

med beaktande av erforderliga utrymmen för accession. Av den programmerade

ytan om 3 175 in2 motsvarar sålunda inte mindre än 2 100 in2

magasinslokaler.

I bilagda sammanställning (bilaga 1) ges en sammanfattning av de vid

lokalprogrammets upprättande disponibla rumsytorna — således exklusive

tekniska serviceytor — och de ytor lokalprogrammet upptar för riksdagen

och riksdagsbiblioteket (jfr Bet. s. 19). I fråga om kontorsrummen exklusive

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr A8 år 1968

11

ledamotsrummen har byggnadsstyrelsens rekommendationer för statlig förvaltning

beaktats (jfr Bet. s. 22).

Kompletterande utredning och utlåtanden

Såsom byggnadsstyrelsen framhållit i sin utredning (Bet. s. 34) är riksdagens

hus på Helgeandsholmen grundlagda på stödpålar av trä. Enligt L.M.

Bååth, Helgeandsholmen och Norrström, del II, Uppsala 1918, (s. 263 och

266) utgör antalet pålar under riksdagshuset ej mindre än. 9 800 och under

riksbanksbyggnaden ca 5 100. Över pålarna ligger en rustbädd av 2 lager

plank. På rustbädden har byggnadernas grundmurar uppförts.

Riksdagshuset har varit utsatt för sjunkningsrörelser fr. o. in. tiden för

uppförandet. En grundförstärkning är nödvändig. Två alternativ till grundförstärkning

har studerats. Båda förutsätter att riksdagshusets inre partier

rivs. Det ena innefattande bl. a. slagpålning med betongpålar under nybyggda

partier förutsätter att hela riksdagshuset grundförstärkes. Detta alternativ,

som kostnadsberäknats till ca 24 mkr (Bet., tabell 2, s. 62), anses ge en

grundkonstruktion som håller för överskådlig lid. Det andra och billigare

alternativet innebär att endast riksdagshusets sydvästra delar grundförstärkes

och anses, om åtgärderna förenas med spontning för uppdämning av

grundvattenytan, ge riksdagshuset en livslängd av ca 60 år samt kan beräknas

kosta ca 10 mkr. Utan sådan spontning anses riksdagshuset ha en återstående

livslängd av endast ca 30 år. Detta beror på att rustbädden med nuvarande

hastighet på landhöjningen, 44 cm/100 år, inom denna tidrymd periodvis

kommer att ligga över grundvattenytan.

Riksbanksbyggnadens grundläggning är i bättre kondition än riksdagshusets.

På senare lid har man emellertid funnit att träpålar under vattenytan angripits

av bakterier. Hösten 1967 befanns sålunda träpålar vid Tegelbacken

ha fått sin bärförmåga avsevärt nedsatt på grund av bakterieangrepp. Motsvarande

iakttagelser har gjorts i Uppsala.

Med anledning härav har förvaltningskontorets styrelse, såsom framhållits

i styrelsens skrivelse den 17 januari 1968 till riksdagen om anslag på

tilläggsstat för riksdagshusutredningen (BaU 1968:8 s. 5), låtit genomföra

eu kompletterande grundundersökning i syfte att utröna eventuella bakterieangrepp.

Resultatet av sistnämnda grundundersökning föreligger nu och redovisas

i bilagda skrivelse den 25 mars 1968 från byggnadsstyrelsen (bilaga 2). Undersökningen

visar att även grundläggningen under riksdagshuset är föremål

för bakterieangrepp. Därmed bortfaller det billigare förstärkningsalternativet.

Dessutom tillkommer, om riksbanksbyggnaden skall bevaras (underalternativ

1 b), eu grundförstärkningskostnad av It)—12 mkr.

Från statens planverk och riksantikvarieämbetet har inkommit begärda

utlåtanden (bilagorna 3 och A).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

Statens planverk anser att de översiktliga och stadsbildsmässiga bedömningarna

bör ges avgörande betydelse vid värderingen av de tre alternativen

och att en förläggning av riksdagens hus till Nedre Norrmalm i det långsiktiga

perspektivet framstår som det mest hållbara lokaliseringsalternativet,

trots de initialsvårigheter som är förknippade med ett sådant genomförande.

Verket förordar därför en förläggning av riksdagens bus i enlighet med

detta alternativ. Av de nu studerade alternativen synes enligt planverkets mening

alternativ 3 c kunna ge de funktionellt sett bästa resultaten. Men planverket

anser att denna fråga måste ytterligare belysas i samband med arkitekttävling.

Riksantikvarieämbetet ansluter sig till utredningens allmänna värderingar

både vad gäller det nuvarande riksdagshusets kulturhistoriska värde och dettas

beroende av att den ursprungliga arkitekturen i väsentliga avseenden bevaras

och vad gäller de stadsbildsmässiga förutsättningarna, önskemålen och

bedömningarna. Från dessa utgångspunkter avvisar ämbetet alternativ 2 —

nybyggnad på Helgeandsholmen — samt anser att den långa tradition riksdagen

haft på Helgeandsholmen talar för alternativ 1 — ombyggnad av nuvarande

riksdagshus — utvidgat med att även riksbankshuset bevaras. Emellertid

finner ämbetet att alternativ 3 — nybyggnad på Nedre Norrmalm innebär

en troligen enastående möjlighet att dels utforma Gustav Adolfs Torgs

fond representativt, dels gestalta Helgeandsholmen med utgångspunkt från

den naturliga topografien och med en bebyggelse mindre utrymmeskrävande

än den nya riksdagens. Ämbetet anser att frågorna om Helgeandsholmens

och Gustav Adolfs Torgs fonds utformning kräver ytterligare belysning,

lämpligen genom eu arkitekttävling, som i första hand bör omfatta nybyggnad

på Nedre Norrmalm och en bebyggelse på Helgeandsholmen enligt nyssnämnda

principer. Vid sidan härav bör möjligheterna att bevara de nuvarande

riksbyggnaderna ytterligare studeras. Först därefter bör enligt ämbetets

mening beslut fattas om riksdagens förläggning.

Hösten 1967 beredde byggnadsstyrelsen under hand Stockholms general - planeberedning tillfälle att yttra sig över det utredningsmaterial beträffande

riksdagshusfrågan som byggnadsstyrelsen då kunde ställa till förfogande.

Generalplaneberedningen avgav i skrivelse den 21 december 1967 det begärda

yttrandet (Bet. s. 77). Yttrandet åtföljdes av bl. a. en PM av den 29 november

1967 från beredningens expertutskott. 1 denna förklarade sig expertutskottet

finna det mest troligt att man, om man skulle bestämma sig för att

flytta riksdagen till Nedre Norrmalm, komme vid den slutliga utformningen

av riksdagshusprojektet att finna det alltför vanskligt att stanna vid halvmesyrer

och hellre acceptera att konsekvenserna av beslutet finge bli att

stadsplanen för området omarbetades radikalt med utgångspunkt från de

nya förutsättningarna. Generalplaneberedningen framhöll alt förläggningen

av ett riksdagshus till Nedre Norrmalm skulle innebära djupgående ingrepp

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

13

och störningar i den pågående cityregleringen. Beredningen avstyrkte därför

att ett riksdagshus förlädes till Nedre Norrmalm.

Sedan utredningen om riksdagens hus färdigställts, har Stockholms stad

genom remiss beretts tillfälle att yttra sig över byggnadsstyrelsens betänkande,

varvid staden även haft tillgång till det fullständiga ritningsmaterialet.

Stadskollegiet har i skrivelse den 27 mars 1968 (bilaga 5) till riksdagens förvaltningskontor

meddelat, »att staden är villig medverka till anordnandet av

en arkitekttävling för det område som omfattar hela Helgeandsholmen och

den del av Norrmalm som begränsas av Rödbodtorget i väster, Jakobsgatan

och Jakobstorg i norr och Kungsträdgårdsgatan i öster, varvid tävlingsuppgiften

bör vara att framlägga förslag till riksdagshus enligt något av alternativen

1, 2 eller 3 a och att ange principiell utformning av de delar av området

som inte behövs för riksdagen men som efter om- eller nybyggnad bör användas

för statsdepartement eller dylikt».

Styrelsens överväganden

Den utredning om riksdagens hus som nu redovisas har tagit sikte på tre

alternativa lösningar av riksdagens och riksdagsbibliotekets mera långsiktiga

lokalproblem:

Alt. 1 Ombyggnad av nuvarande riksdagshus

Alt. 2 Nybyggnad på Helgeandsholmen

Alt. 3 Nybyggnad på Nedre Norrmalm.

För att konsekvenserna skall kunna överblickas har varje huvudalternativ

studerats i tre underalternativ, för vilka ritningar och modeller utarbetats.

Det bör understrykas att de senare utgör exempel på olika sätt att förverkliga

det preliminära lokalprogrammet för den nya enkammarriksdagen

och riksdagsbiblioteket, inte konkreta förslag till riksdagshus.

Med beaktande av utredningens huvudsakliga syfte, nämligen att ge riksdagen

erforderligt teknisk-ekonomiskt underlag för beslut i lokalfrågan, har

alternativen bedömts från funktionella, tekniska, ekonomiska och genomförandesynpunkter

samt med tillämpning av vissa antaganden och värderingar

beträffande stadsbilden. Härom får styrelsen närmare hänvisa till

byggnadsstyrelsens betänkande »Riksdagens hus» s. 31.

I sin skrivelse till bankoutskottet den 6 december 1966 (BaU 1967: 4 s. 14)

förutskickade förvaltningskontorets styrelse, att ett betydande yttillskott i

förhållande till rumsytorna i de nuvarande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen

skulle kunna utvinnas inom i stort sett oförändrad volym genom ombyggnad

eller nybyggnad på Helgeandsholmen med hänsyn till det låga utnyttjandet

av de nuvarande byggnadernas ytor. Framför allt antogs detta

gälla vid nybyggnad.

Byggnadsstyrelsens utredning bekräftar riktigheten av detta antagande.

Trots att den sammanlagda rumsytan enligt det preliminära lokalprogram
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr 1968

met uppgår till ca 26 000 m2 exklusive bilplatser, d. v. s. med ca 9 000 in2

överstiger summan av det nuvarande riksdagshusets ca 12 000 m2 och riksbankens

ca 5 000 m2, kan hela lokalprogrammet förverkligas på Helgeandsholmen

i nybyggnadsalternativet (alt. 2) inom en byggnadsvolym, som i stort

sett motsvarar de nuvarande riksbyggnadernas. Utnytjandetalet är i samtliga

tre underalternativ 60—62 %>. Detta tal bör jämföras med det nuvarande

riksdagshusets ca 39 % och riksbankens ca 46 °/o.

Även det presenterade ombyggnadsalternativet (alt. 1) innebär en betydande

effektivisering jämfört med riksdagshusets nuvarande utnyttjandetal.

Ombyggnad i inskränkt mening är dock inte tillräcklig och möjlig för att

lokalprogrammet skall kunna realiseras. Detta alternativ måste därför innebära

antingen tillbyggnad av relativt stor omfattning eller tillbyggnad av

mindre omfattning i förening med förläggning av vissa delar av programmet

utanför Helgeandsholmen. Trots ett enligt styrelsens mening skickligt och

fantasifullt utredningsarbete blir planekonomin i alt. 1 låg med ett genomsnittligt

utnyttjandetal om ca 48 %, och vissa eftergifter i funktionellt hänseende

måste göras oavsett tillbyggnadernas omfattning. I alt. 1 a (professor

Sven Ivar Lind) är riksdagsbiblioteket förlagt till en nybyggnad på Riksplan

och i alt. 1 b utanför Helgeandsholmen. Förklaringen till det i jämförelse

med alt. 2 låga utnyttjandetalet ligger givetvis i den begränsning av handlingsfriheten

som följer med om- och tillbyggnadsalternativet.

I alt. 3, nybyggnad på Nedre Norrmalm, inryms hela lokalprogrammet i

riksdagshuset i vart och ett av de tre underalternativen. Utnyttjandetalet är

57—58 %. I samtliga underalternativ uppkommer vissa överytor, nämligen

i alt. 3 a en totalyta om ca 8 500 in2, i alt. 3 b (professor Paul Hedqvist) en

totalyta om ca It 100 in2 samt i alt. 3 c en totalyta om ca 15 800 m2. Medan

alt. 3 a i stort sett innebär en anpassning till 1967 års cityplan, medför såväl

alt. 3 b som alt. 3 c omarbetningar av denna, i sistnämnda fall av relativt

stor omfattning.

Sammanfattningsvis kan sålunda konstateras att det preliminära lokalprogrammet,

som beräknas innehålla en utrymmesreserv på 17 % och med

samma procentuella tillväxt som hittills vara tillräckligt fram till omkring

1985, kan förverkligas vid nybyggnad på Helgeandsholmen eller på Nedre

Norrmalm. Vid om- och tillbyggnad på Helgeandsholmen måste i alt. 1 a

riksdagsbiblioteket förläggas till eu nybyggnad på Helgeandsholmen och i

alt. 1 b utanför denna.

Styrelsen övergår härefter till en bedömning av de olika alternativens

egenskaper från funktionella och andra i det föregående angivna synpunkter.

Till en början vill styrelsen framhålla att kraven på ett rationellt fungerande

riksdagshus tillmätts stor betydelse under utredningen. Såsom framgår

av byggnadsstyrelsens sammanfattande funktionsbedömning (Bet. s. 61)

kan vid en summering huvudalternativet nybyggnad på Helgeandsholmen

med hela programmet realiserat och funktionella krav väl tillgodosedda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr i968

15

samt underalternativet 3 a och b inom Nedre Norrmalms-alternativet med de

stadsplanerevisioner, som särskilt i alt. 3 b erfordras för att funktionella krav

till fullo skall tillgodoses, anses likvärdiga från funktionell synpunkt med

godtagbara till goda egenskaper. I jämförelse med dessa alternativ representerar

alternativet om/tillbyggnad på Helgeandsholmen ett lägre och underalternativet

3 c ett högre funktionsvärde.

Resultatet av en ekonomisk jämförelse mellan de tre huvudalternativen

visar, om årskostnaden läggs till grund för jämförelsen, att denna blir lägst

i alternativet nybyggnad på Helgeandsholmen, nämligen ca 11,5 mkr/år eller

ca 17 % lägre än i övriga huvudalternativ. Även med hänsyn till anslagsbehovet

ställer sig alternativet nybyggnad på Helgeandsholmen förmånligare

än övriga huvudalternativ, nämligen 110 mkr. mot 135 mkr., inklusive fullständig

grundförstärkning under riksdagshuset, i alt. 1 och 195 mkr. i alt. 3.

Med hänsyn till resultatet av den i bil. 2 redovisade grundundersökningen

kan ytterligare kostnader om 10—12 mkr. för grundförstärkning under riksbanken

tillkomma i alt. 1 b.

Helgeandsholms-alternativen medför inte några särskilda genomförandeproblem.

I båda fallen beräknas riksdagen kunna ta sina nya lokaler i bruk

under 1978. I Nedre Norrmalms-alternativet har byggnadsstyrelsen däremot

bedömt genomförandeproblemen som mycket svåra beroende på de komplicerade

frågorna om omarbetning av 1967 års cityplan och fastighetsförvärv,

nödvändiga evakueringar in. m. Dessutom medför Nedre Norrmalms-alternativet

allvarliga störningar av Stockholms stads genomförandeplaner. Detta

alternativ har beräknats kräva två år längre tid att genomföra än Helgeandsholms-alternativen.

Vid en sammanfattande bedömning av de tre huvudalternativen från funktionell,

ekonomisk och genomförandesynpunkt finner förvaltningskontorets

styrelse i likhet med byggnadsstyrelsen, att riksdagens och riksdagsbibliotekets

mera långsiktiga lokalbehov såvitt nu kan bedömas bör tillgodoses

enligt alt. 2, d. v. s. genom nybyggnad på Helgeandsholmen. För denna lösning

med dess funktionella och ekonomiska företräden i förhållande till alt.

1, talar även möjligheten att alltjämt förbehålla folkrepresentationens byggnad

det fria läge som den enligt styrelsens mening bör tillförsäkras samt

hänsyn till den numera fast rotade politiska tradition, som begreppet Helgeandsholmen

representerar. Även den ståndpunkt Stockholms stad intagit till

riksdagens byggnadsfråga genom stadskollegiets yttrande den 27 mars 1968,

i vilket en förläggning av riksdagens hus enligt något av underalternativen

3 b eller c avstyrkes, talar för alt. 2.

Emellertid är styrelsen inte för närvarande beredd att föreslå riksdagen

att på basis av det nu föreliggande utredningsmaterialet fatta beslut i byggnadsfrågan.

Visserligen bör de stadsbildsmässiga risker, som enligt byggnadsstyrelsens

utredning är förknippade med en nybyggnad på Helgeandsholmen,

inte överdrivas. Eftersom detta alternativ ger en nybyggnadsvolym

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

som ungefär motsvarar de nuvarande riksbyggnadernas, torde nämligen de

stadsbildsmässiga konsekvenserna få anses överblickbara. En viss osäkerhet

i fråga om stadsbilden kvarstår dock och motiverar ett fördjupat studium,

eftersom konkreta förslag till riksdagshus saknas i alt. 2. Såsom framhålles

i den vid stadskollegiets yttrande fogade promemorian med däri intaget utlåtande

från stadsbyggnads- och fastighetskontoren samt generalplaneberedningens

kansli, förefaller det troligt att en arkitekttävling om alt. 2 kan ge

intressanta lösningar så mycket mer som det inte är givet att ett skickligt

genomarbetat projekt måste vara bundet av samtliga de restriktioner med

hänsyn till stadsbilden som byggnadsstyrelsen har uppställt.

Det huvudsakliga syftet med den nu verkställda utredningen har varit att

tillhandahålla ett teknisk-ekonomiskt bedömningsunderlag. Utredningen har

bedrivits av byggnadsstyrelsen med förtjänstfull skyndsamhet. Fastän utredningen

på flertalet väsentliga punkter ger sådan ledning för bedömningen

att förvaltningskontorets styrelse funnit alt. 2 träda i förgrunden, anser styrelsen

det inte uteslutet att ytterligare positiva kvaliteter skulle kunna utvinnas

även av alt. 1 och 3 genom eu arkitekttävling. Detta torde gälla både

funktionellt och stadsbildsmässigt.

Ett skäl att härvid inte lämna om/tillbyggnadsalternativet åsido är enligt

styrelsens mening det kulturhistoriska intresse och traditionsvärde som

många både inom och utom riksdagen numera knyter till det nuvarande

riksdagshuset på Helgeandsholmen.

Stockholms stad har, såsom framgår av stadskollegiets yttrande den 27

mars 1968 och även understrukits vid senare överläggningar mellan styrelsen

och företrädare för staden, avstyrkt underalternativen 3 b och 3 c i Nedre

Norrmalms-alternativet. Vid en begränsning till enbart underalternativ 3 a

finner styrelsen det vara tveksamt om tillräckliga skäl kan. anföras för att

utsträcka en arkitekttävling till att utöver Helgeandsholms-alternativen omfatta

även Nedre Norrmalms-alternativet. Det utbredda underalt. 3 a förutsätter

förvärv av de fastigheter där Grängesbergsbolaget, Broströmskoncernen

och danska ambassaden har sina lokaler samt anskaffning av ersättningslokaler

m. m. Som byggnadsstyrelsen framhållit (Bet. s. 51) kan en förläggning

av riksdagshuset till Nedre Norrmalm med hänsyn till ingreppen

i befintlig bebyggelse och kapitalinsatsernas storlek motiveras endast om

riksdagen därigenom erhåller optimala funktionella förhållanden samtidigt

som högt ställda anspråk i fråga om stadsbild och stadsmiljö tillgodoses.

Med förståelse för de betänkligheter staden hyser mot att rubba det långt

framskridna planarbetet och med respekterande av det kommunala planmonopolet

anser förvaltningskontorets styrelse ändå att övervägande skäl

talar för att en arkitekttävling bör omfatta även Nedre Norrmalms-alternativet.

Utöver att staden förklarat sig villig att medverka till anordnandet av

en sådan tävling för det område som omfattar hela Helgeandsholmen och

den del av Norrmalm som begränsas av Rödbodtorget i väster, Jakobsgatan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

17

och Jakobstorg i norr och Västra Trädgårdsgatan i öster talar för en tävling

av denna omfattning även det unika förhållandet att Nedre Norrmalm kommer

att undergå en sanering och förnyelse och att statsdepartementen i sannolikt

ökande omfattning kommer att flytta dit samtidigt som riksdagens

byggnadsfråga är aktuell. I denna riktning har —- utöver byggnadsstyrelsen

—- även statens planverk och riksantikvarieämbetet uttalat sig.

En förutsättning för att en arkitekttävling omfattande både Helgeandsholms-alternativen

och Nedre Norrmalms-alternativet skall leda till lösningar

som, ej minst vid nybyggnad på Helgeandsholmen, förenar hög funktionell

och stadsbildsmässig kvalitet är enligt styrelsens mening att tävlingssumman

sätts så högt att verkligt kvalificerade tävlande anmäler sig. Tävlingen bör

stå öppen för arkitekter från hela Norden. Styrelsen avser att, så snart erforderligt

underlag härför föreligger, i särskild skrivelse anmäla de anslagsbehov

som följer med den av styrelsen förordade fortsatta utredningen av

riksdagens byggnadsfråga och förberedelserna för arkitekttävlingen.

Den fortsatta utredningen och arkitekttävlingen, vars uppgift sålunda bör

vara att framlägga förslag till riksdagshus enligt något av Helgeandsholmsalternativen

eller — med beaktande av de synpunkter Stockholms stad framfört

eller kan komma att framföra — Nedre Norrmalms-alternativet, bör

organiseras i samarbete mellan riksdagen, Kungl. Maj:t och staden. Sedan

lokalprogrammet bearbetats samt det här avsedda utredningsarbetet och förberedelserna

för arkitekttävlingen avslutats, torde styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor få anmäla tävlingsprogrammet och de med tävlingens

genomförande förenade anslagsbehoven för riksdagen.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att

riksdagen måtte uppdraga åt styrelsen att på basis av

byggnadsstyrelsens teknisk-ekonomiska utredning »Riksdagens

hus» och annat i denna skrivelse redovisat material

ytterligare utreda riksdagens lokalfrågor på längre sikt i

enlighet med de riktlinjer styrelsen i det föregående anfört

samt att utarbeta program för en arkitekttävling avseende

förslag till riksdagshus enligt i princip något av alternativen

1, 2 eller 3 a i byggnadsstyrelsens nyssnämnda utredning.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,

vice ordföranden Andersson, herrar Wärnberg, Augustsson. och

Sterne, fru Kristensson samt herr Martinsson.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

Särskilda yttranden av dels herr Wärnberg (bilaga 6), dels fru Kristensson

och herr Sterne (bilaga 7) bifogas.

Stockholm den 3 april 1968

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar:

SIGURD LINDHOLM

/Sture Lannefjord

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

19

ALTERNATIV 1

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande m 48 år 1968

21

ALTERNATIV 2

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

23

ALTERNATIV 3

Jakobsgatan

11181

Fredsgatan

G.A. torg

Jakobsgatan

Fredsgatan

G.A. torg

Jakobsgatan

Fredsgatan

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bunkoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

25

Bilaga 1

SAMMANSTÄLLNING

av ytor

Litl*

Lokalgrupp

Nuvarande

ant. rum

m2

Det prel. lokal- programmets

ant. rum m2

B

2

Kammare: plenisal, läktare ....

2

1 226

1 100

3

Talmansrum ................

6

147

10

205

4

Kammarkansli................

35

701

40

490

5

Statsrådsrum .................

6

151

28

805

6-

-16

Utskotten

6

Utrikesutskottet ............

2

101

5

170

7

Konstitutionsutskottet .......

12

348

21

585

8

Statsutskottet...............

13

594

36

1 250

9

Bevillningsutskottet..........

6

217

16

510

10

Bankoutskottet .............

5

153

8

230

11

Första lagutskottet ..........

5

170

6

195

Andra lagutskottet ..........

6

166

6

195

Tredje lagutskottet..........

3,5

104

6

195

Fjärde lagutskottet..........

—

—

6

195

Gem. rum f. lagutskotten.....

—

—

5

165

12

Jordbruksutskottet ..........

5

198

8

235

13

Allmänna beredn.utskottet ....

3,5

144

8

235

14

Särskilt utskott .............

1

78

5

295

15

Revisionsutskott (eventuellt) . .

—

—

18

525

16

Gem. pers.rum f. utskotten ....

—

—

2

40

Summa f. utskotten

62

2 273

156

5 020

17 Riksdagens förvaltn.kontor

Ledning ....................

3

71

7

170

Arbetsenhet I

Tjänsterum ...............

2

51

4

55

Verkstäder ................

3

164

3

210

Förråd ....................

3

75

2

85

Omklädn.rum .............

4

97

3

120

Budcentral................

—

30

2

30

Dupl.central ...............

—

70

1

90

Arbetsenhet II och III

Tjänsterum................

4,5

113

8

125

Förråd ....................

—

—

1

20

*) Jfr. Betänkandet s. 19

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr 1968

Litt* Lokalgrupp Nuvarande Det prel. lokal
ant.

rum m2 programmets

ant. rum

m2

Arbetsenhet IV

Tjänsterum.................

4,5

112

7

no

Tryckeriexpedition ..........

2

64

7

350

Förråd och arkiv............

—

820

—

1 050

Avlastn.rum ................

-—

—

1

20

Skrivbyrå ..................

3

49

10

105

Bokbinderi (eventuellt) ......

—

—

—

500

Gem. f. arbetsenhet I—IV

Lunchrum .................

1

22

—

—

Vaktrum...................

—

—

1

20

Arbetsenhet V

Tjänsterum.................

7

131

19

290

Vaktrum...................

1

8

2

20

Väntrum...................

—

—

1

20

Bibliotek...................

1

34

—

200

Dataterminal ...............

—

—

2

35

Gemensamt för RFK

Arkiv......................

—

—

4

140

Personalrum................

—

—

—

60

Summa f. RFK

39

1 911

85

3 825

18

Vissa riksdagens organ.........

—

—

10

170

19

Ledamotsrum

Klubblokaler, skrivrum in. fl. .

13

565

21

710

Ensk. ledamotsrum..........

57

986

306

3 780

20

Konferensrum, partilokaler in. fl.

7

514

39

1 350

21

Partigrupper .................

38

914

60

1 300

22

Press, Radio, TV..............

22

212

29

315

Korridor.....................

—

152

23

Restaurang, representation......

24

1 215

—

1 900

24

Reception, post, tele, SJ, motions-,

sjuk- och personalrum.......

16

283

23

905

25

Riksdagsbiblioteket............

14

1 939

30

3 175

26

Personalbostad ...............

6

200

—

80

27

Vissa ekonomiutrymmen.......

—

120

—

780

Totalt

347

13 509

837

25 910

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr A8 år 1968

27

Bilaga 2

KUNGL. BYGGNADSSTYRELSEN

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens hus, grund förstärkning

I sitt denna dag överlämnade betänkande »Riksdagens hus. Från två- till

enkammarsystem» anger byggnadsstyrelsen i avsnitt 5.53 att resultatet av

pågående undersökningar av de tekniska förutsättningarna för det enklare

grundförstärkningsalternativet vid en ombyggnad av nuvarande riksdagshus

skulle redovisas under våren 1968.

De nämnda undersökningarna är nu klara och visar att träpålarna under

byggnaden är angripna av bakterier, som reducerat hållfastheten till 50—

60 °/o av den ursprungliga. Undersökningen har inte omfattat riksbanksbyggnaden

men det kan förutsättas att även träpålarna där är angripna av

bakterier. Bakterieangreppen är pågående och åtgärder bör därför vidtagas

innan större skador uppstår på byggnaderna.

De konstaterade förhållandena innebär att om byggnaderna skall bevaras

i befintligt skick eller om de skall byggas om måste en total grundförstärkning

utföras inom en relativt snar framtid. Det enklare grundförstärkningsalternativet

saknar därmed aktualitet.

I byggnadsstyrelsens ovannämnda utredning har kostnaderna för grundförstärkning

vid ombyggnad av riksdagshuset (alternativ 1) beräknats med

utgångspunkt från att en fullständig grundförstärkning skulle erfordras för

det nuvarande riksdagshuset men att ingen grundförstärkning skulle vara

nödvändig för riksbanksbyggnaden. Nu kan emellertid konstateras att även

denna om den skall bevaras måste grundförstärkas till en kostnad av 10—12

milj. kronor. Detta medför att kostnaden för underalternativ 1 B, som förutsätter

ombyggnad av riksbanken, bör ökas med ca 11 milj. kronor medan

kostnaden blir oförändrad för underalternativ 1 C, som förutsätter nybyggnad

på riksbankens plats. För underalternativ 1 A, där endast den del av

riksbanken som ligger vid Riksgatan bevaras, har utredningen ändock förutsatt

grundförstärkning av bevarade partier, varför kostnaden ej förändras.

Genomsnittskostnaden för alternativ 1, som i utredningen är angiven till

130 milj. kronor äger fortfarande giltighet eftersom den är avrundad uppåt

för att möta kostnadskonsekvenserna av ett eventuellt bakterieangrepp.

Kopia av skrivelse den 20 mars 1968 från Sven Tyrén AB (bilaga) bifogas.

Stockholm den 25 mars 1968.

SIXTEN LARSSON

/ Nils Arne Rosén

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

29

Bilaga a

Betr. Riksdagsbyggnadsutredningen 1967

Rapport angående undersökning av träpålar.

t mitten av december 1967 anslogs medel för undersökning av Riksdagshusets

träpålar. Undersökningsarbetet påbörjades omgående.

Två stycken provgropar utfördes. Groparna placerades dels vid östra fasaden,

norr om huvudentrén, dels vid västra gårdens dörrparti mot Riksgatan.

Schaktningsarbetet, som utfördes i betongrör, var besvärligt. Schakten innehöll

mycket sten, sönderkilning av sten måste ofta utföras. I samband med

att schaktningsarbetet nådde ned under grundvattenytan = Saltsjön — Mälarens

vattenyta, gjordes försök med länspumpning. En pump med en kapacitet

av 1500 l/min. provades. Vattenytan sänktes därvid max. 10 cm. I slutstadiet

utfördes schaktningsarbetet av dykare. Dessa utförde även uttagningen

av borrkärnor och provbitar.

Undersökningen av angrepp i pålar och rustbäddar utfördes av lic. J. B.

Boutelje, Svenska Träforskningsinstitutets trätekniska avdelning, och civiling.

G. Edlund, Trätekniska Centrallaboratoriet.

Resultatet av undersökningen visar att bakterieangreppen reducerat hållfastheten

till ca 50—60 % av ursprunglig hållfasthet. I vissa partier av

byggnaden är träpålarna dessutom överbelastade till det dubbla, normalt

tillåtna värdet. Bakterieangreppen är pågående och åtgärder bör därför vidtagas

innan större skador uppstår i byggnaden.

Av ovanstående framgår att grundförstärkningsalternativ 2 i vår »PM

angående ombyggnad och grundförstärkning av byggnader för riksdag och

riksbank på Helgeandsholmen» bilaga 1 av den 12 januari 1968 utgår.

Sammanfattningsvis kan följande sägas. Om byggnaderna skall bevaras i

befintligt skick eller byggas om måste en grundförstärkning enligt alternativ

1 utföras inom en relativt snar framtid. Byggnadernas rörelser måste hållas

under kontroll medelst fortgående precisionsavvägningar. Stockholm den 20

mars 1968.

Högaktningsfullt

SVEN TYRÉN AB

Sven Ty rån

Bil.: 1 st ex av Trätekn. Centrallab. redogörelse nr 680226/529/1.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr i8 år 1968

Tillhör bilaga a

Yttrande från Trätekniska centrallaboratoriet

UNDERSÖKNING AV ANGREPP I PÅLAR OCH RUSTRÄDDEN UNDER

RIKSDAGSHUSET

Förutsättning

Ur två provgropar vid riksdagshuset har genom uppdragsgivarens försorg

provmaterial upptagits från pålgrundläggningen och insänts till Trätekniska

Centrallaboratoriet (TTCL) för undersökning. Avsikten med provningen var

att fastställa omfattningen av eventuella rot- resp. bakterieangrepp samt bestämma

den mot angreppen svarande nedsättningen i tryckhållfasthet hos

trämaterialet.

Material

Provmaterialet utgjordes delvis av borrkärnor och delvis av större vedstycken.

Träslaget i allt material var furu.

Uppdragsgivaren uttog två borrkärnor och ett större vedstycke ur var och

en av tre pålar (nr 1-—3) invid provgrop 1. Dessutom erhölls för undersökning

ett större vedstycke härrörande från rustbädden och en stödpåle vid

denna provgrop. Provbitarnas läge i grundkonstruktionen framgår av bil. 1.

Från provgrop 2 stod endast två borrkärnor ur en påle (nr 4) och en bit

av rustbädden till förfogande. Enligt uppdragsgivarens uppgift var nivån av

rustbädden densamma som vid provgrop 1. Båda borrkärnorna hade tagits

strax under rustbädden.

Tryckprovningens omfattning och utförande

Ur rustbäddsprovet från provgrop 2 uttogs 5 tryckprismor om 20X20X60

mm enligt fig. 1.

Ur stödpålen från grop 1 utsågades två tvärsnitt om 10 cm på nivåerna

0,15 m resp. 0,45 m. Tre tryckprismor om 20X20X60 mm uttogs ur varje

tvärsnitt enligt fig. 2. Två tvärsnitt om 10 cm och 47 cm c/c-avstånd utsågades

ur rustbäddsprovet från provgrop 1. Ur varje tvärsnitt uttogs två tryckprismor

om 20X20X60 mm enligt fig. 2. Läget av tryckprismor ur pålarna

nr 1—3 framgår av fig. 2. Varje prisma ur pålarna mätte 16,5X16,5X50 mm.

Totalt provades således 20 st prismor. Littreringen framgår av fig. 1 och 2.

Tryckprovningen utfördes i en hydraulisk provningsmaskin av märkel

Amsler. Belastningshastigheten avpassades till 0,2 mm/min. Fuktkvoten u

anger vattenmängden i procent av virkets torra vikt. Volymvikten rou beräknades

på följande sätt:

r _ vikt i torrt tillstånd (g)

volym vid fuktkvot u (cm3)

Resultat av tryckprovningen

Tryckhållfastheten hos de provade prismorna redovisas i tabell 1. Volymvikt

och fuktkvot framgår av samma tabell. Medeltryckhållfastheten för rustbädden

i provgrop 1 uppgår till 188 kp/cm2 medan motsvarande värdet för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

31

rustbäddsprovet ur provgrop 2 är 195 kp/cm2. I stödpålen (provgrop 1) är

hållfastheten i genomsnitt 182 kp/cm2, men detta värde är mindre intressant

då stödpålen ej har någon bärande funktion. För pålarna kan det anses

realistiskt att räkna med tryckhållfastheten 130 kp/cm2 i en 5 cm bred yttre

zon av pålarnas tvärsnitt. (Se mikroskopiska undersökningen.) Enligt uppdragsgivarens

uppgift uppgår pålarnas tvärsnittsdiameter till ca 22 cm. Den

yttre provade zonen utgör alltså ca 70 % av hela tvärsnittsarean.

Som normalt medelvärde för tryckhållfastheten av virke med volymvikt

0,40 (volymvikt beräknad såsom i denna rapport) kan antas 250 kp/cm2.

Med hjälp av dessa data kan hållfasthetsnedsättningen uppskattas. Vid denna

uppskattning bör dock även hänsyn tas till att ursprungligen volymvikten

och därmed hållfastheten ofta är lägst vid pålens centrum, så att angreppet

skadar de starkaste partier i pålen. Nedsättningen i tryckhållfasthet har

uppskattats att uppgå till 40—50 %.

Omfattning och utförande av den mikroskopiska undersökningen

Följande provmaterial undersöktes mikroskopiskt:

Provbitarna nr 1—3 ur påle nr 1—3, provgrop 1 (se bil. 1).

Rustbädd, provgrop 1.

Stödpåle: Skiva vid kapade änden, provgrop 1 (höjd —0,50 m).

Borrkärnor: nr 2 (påle 1, provgrop 1), nr 7 och 8 (påle 4, provgrop 2).

Rustbädd: provgrop 2.

Ca 20 ju tjocka snitt tvärs fibrerna framställdes med en mikrotom. I enstaka

fall undersöktes även radiella 20 u tjocka längdsnitt.

Resultat av den mikroskopiska undersökningen

Intensiteten och djupet av angreppen räknade från virkesstyckets periferi

redovisas i tabell 2. Intensiteten har angetts genom ett eller flera + tecken.

Givetvis är denna typ av klassificering baserad på bedömning. Svagt angrepp

har angivits md ett + tecken och svårt angrepp med fyra + tecken. Då inget

angrepp konstaterats har detta angivits med 0 tecken.

Med kärnvedsreagens har i en del fall gränsen mellan splint- och kärnved

bestämts. Denna bestämning är något osäker i angripet virke.

I stort sett sammanfaller gränsen mellan mörkt missfärgad ved och ljus

ved med splintved-kärnvedgränsen. Splintvedszonen i de undersökta pålarna

är mellan 3—6 cm bred. Angreppet är huvudsakligen lokaliserat till splintvedszonen

(se tabell 2, borrkärna 2 ur påle 1).

Skadorna anses till största delen vara förorsakade av bakterier. I några

fall har dock även svampangrepp konstaterats, vilket har angivits i tabell 2.

De angripna partierna i virket ligger företrädesvis i de tjockväggiga fibrerna

(höstvedsfibrer) d. v. s. i höstveden och där ofta nära årsringsgränsen. Fig. 3

är en mikrofotografi av vedstrukturen, ca 3 cm in i påle 1 och visar tydligt

de angripna höstvedsfibrerna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr 1968

"•jTWSSfi.

i*''**?,

angripna

höstveds
fibrer
-

höstved

årsringsgräns

vårved

Man bör komma ihåg att undersökningsmaterialet enbart ger en orienterande

bild av slcadeomfattningen.

Sammanfattning

Nästan all splintved i det undersökta materialet är angripen av bakterier

(även av svamp i en del fall). Denna zon är i genomsnitt ca 5 cm bred och

utgör ca 70 °/o av pålarnas tvärsnittsarea. Pålarnas tryckhållfasthetsnedsättning

har uppskattats vara mellan 40—50 %. Undersökningen ger en orienterande

bild av skadeomfattningen.

Undersökningen har utförts av lic. J. B. Boutelje, Svenska Träforskningsinstitutets

trätekniska avdelning och civ. ing. G. Edlund, TTCL.

Stockholm den 26 februari 1968

TRÄTEKNISKA CENTRALLABORATORIET

L E Nelsson

s. 33 Kontrollera mot PDF

Provgrop 2 I Provgrop 1

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

33

Tabell 1. Resultat av tryckprovning

Prisma Fuktkvot Vol. vikt Brottlast Tryck
Nr

°/o r0u kp liållf.

g/cm3 kp/cm2

Prismans stl

mm

i

99

0,412

776

194

20X20X60

B S

So

1K

55

0,403

854

213

20X20X60

IT

2

116

0,384

632

158

20X20X60

2K

66

0,379

746

187

20X20X60

Ä 2

3

127

0,405

668

167

20X20X60

»cd

na ^

4

123

0,457

794

198

20X20X60

•2 9

w 1

5

118

0,447

690

172

20X20X60

ii 2

6

175

0,386

476

119

20X20X60

7

145

0,422

706

176

20X20X60

sf

c/2 1

8

118

0,473

890

222

20X20X60

tH

O

9

176

0,391

350

129

16,5X16,5X50

10

155

0,398

382

144

16,5X16,5X50

CM

0)

11

195

0,360

284

104

16,5X16,5X50

Oh

12

154

0,410

430

158

16,5X16,5X50

<D

13

192

0,368

270

99

16,5X16,5X50

S

o

1

106

0,434

717

177

20X20X60

o

1

2

104

0,429

728

180

20X20X60

1

T5

3

98

0,379

529

130

20X20X60

:cd

A

4

93

0,484

910

225

20X20X60

3

5

103

0,502

1067

265

20X20X60

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr å-8 år 1968

Tabell 2. Angreppsintensitet på olika djup i pålar och rustbädd.

angrepps-

djupet räknat från

intensitet

periferin av virkesstycket

Provbit 1

(påle 1, provgrop 1)

+ + +

perifert, svamphyfer

+ +

1—3 cm inåt

+

ca 5 cm inåt

Provbit 2

(påle 2, provgrop 1)

+ + +

perifert svamphyfer

+ +

1—3 cm inåt, svamphyfer

+

ca 5 cm inåt

Provbit 3

(påle 3, provgrop 1)

+ + +

till 1,5 cm inåt

Rustbädd (provgrop 1)

+ + +

till ca 1 cm från kant, förmodligen

splintved

+ +

till ca 1 cm från kant, förmodligen

kärnved

Stödpåle (provgrop 1)

+ +

1—2 cm från kant, mögelröta

+

5—6 cm från kant, svampangrepp

Borrkärna nr 2

+

ca 4 cm inåt (splintved)

(påle 1, provgrop 1)

0

ca 6 cm inåt (kärnved)

Borrkärna nr 7

+ + +

ca 1 cm inåt

(påle 4, provgrop 2)

0

ca 3,5 cm inåt

Borrkärna nr 8

+ + +

ca 1 cm inåt

påle 4, provgrop 2) 0? enstaka fibrer

angripna

ca 4,5 cm inåt

Rustbädd (provgrop 2)

+++

till 1 cm inåt på märgsidan av plan- kan, förmodligen splintved

+

till 1 cm inåt på ytsidan av plankan,

förmodligen splintved

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fig. 1. Skala 1:1

Tvärsnitt av rustbädd ur provgrop 2 med läge av tryckprismorna.

co

oi

s. 36 Kontrollera mot PDF

ot\

36

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

TRXTEKNISKA CENTRAtLABORATORIET

PROV FRÅN STODPALEN

FRÅN CENTRUM L ITT R ERAS

PRISMORNA

0,15 m

6; ?; 8

NlVAN

0,45m : 3; å- 5

PROV UR RUSTBADD

PALE NR 1 PÅLE nr 2 pÅlE NR 3

SKALA 1:2

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

37

RIKSDAGSHUSET

UNDERSÖKNING AV/ TRAPMAK.

PRÖVGROP_N R_X (J. GIUdL

PLAN \:20

PALE NR1

UTSIDN GRUNfrUUR

mBJMKE, FOR .UPPBYG&KUO

av rustbXdd.d«-Q,qm

UK ROSTBÄDD ~ PROV BIT UR RU5TBKPD

d

©

nX PR&VBM

UR 3

A- Av l;2,0

0 ''

STP DRU eY \. \st&

SV EU TXREJN

y^fZ£jt

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr 1968

39

Bilaga 3

STATENS PLANVERK, Planbyrån

Till Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

Lokalisering av ett framtida riksdagshus

Planverket har för yttrande tillställts en av byggnadsstyrelsen framlagd

utredning, »Riksdagens bus. Från två- till enkammarsystem». Vid sin bedömning

av denna fråga har verket i huvudsak varit hänvisat att grunda sin uppfattning

på tillgängligt och i sammanhanget belysande översiktligt material,

främst »Huvudstad» där byggnadsstyrelsens långsiktiga planering av lokalförsörjningen

för statlig verksamhet i stockholmsområdet redovisas, samt

även den sammanfattning av en kommande utredning om lokaliseringen av

statlig förvaltning till Södra Klara, som visades i samband med utställandet

av riksdagshusutredningen i bankhallen vid Gustav Adolfs torg.

Till en början vill planverket konstatera att alternativen ombyggnad av

nuvarande riksdagshus eller nybyggnad på Nedre Norrmalm kostnadsmässigt

i stort sett är jämförbara samt att eu nybyggnad på Helgeandsholmen inte

ger samma utvecklingsmöjligheter som en nybyggnad på Nedre Norrmalm.

Utgående från den beräkning av riksdagens framtida lokalbehov, som redovisas

i utredningen, har planverket sökt bilda sig en uppfattning om konsekvenserna

på längre sikt av en förläggning av riksdagens hus enligt något av

de tre alternativen. Det har därvid bedömts såsom väsentligt att man väljer

ett läge, som tillfredsställer högt ställda krav på funktion och stadsbild.

Funktionskraven bör då gälla inte bara goda inre och yttre samband utan

även möjligheterna till flexibilitet för att kunna möta framtida behov. Utredningens

hypotetiskt uppställda önskemål beträffande stadsbilden (sid. 31)

bör också tillmätas stor vikt.

De uppställda kraven kan synas svårförenliga och svåra att helt tillfredsställa.

Emellertid föreligger, som utredningen påpekar, ett förhållande som

i sammanhanget uppenbarligen måste ges stor betydelse: »Nedre Norrmalm

kommer att undergå en genomgripande sanering och förnyelse, varvid området

bl. a. kommer att inrymma nya regeringsbyggnader, vilket kan ses som

en lika betydelsefull byggnadsfråga som riksdagshusfrågan. Att dessa förhållanden

inträffar samtidigt som riksdagens byggnadsfråga aktualiseras

måste ses som en unik situation, som inte torde återkomma. Ytterligare studier

och överväganden synes med hänsyn till dessa förutsättningar berättigade.

» (sid. 69)

Planverket vill även understryka vad generalplaneberedningens expertutskott

anfört i sitt yttrande den 29 november 1967 (bilaga 3:2): »Expertutskottet

finner det mest troligt att om man skulle bestämma sig för att flytta

riksdagen till Nedre Norrmalm, kommer man vid den slutliga utformningen

av riksdagshusprojektet att finna det alltför vanskligt att stanna vid halv
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

mesyrer och hellre acceptera att konsekvenserna av beslutet får bli att stadsplanen

för området omarbetas radikalt med utgångspunkt från de nya förutsättningarna.

»

Mot den sålunda antydda bakgrunden och med tanke på att de översiktliga.

.och stadsbildsmässiga bedömningarna enligt planverkets mening bör ges

avgörande betydelse vid värderingen av de tre alternativen, anser verket att

en förläggning av riksdagens hus till Nedre Norrmalm, alltså i enlighet med

alternativ 3, i det långsiktiga perspektivet framstår som det mest hållbara

lokaliseringsalternativet, trots de initialsvårigheter som är förknippade med

ett sådant genomförande. Verket vill därför för sin del förorda en förläggning

av riksdagens hus i enlighet med detta alternativ. Av de nu studerade

underalternativen synes alternativ 3 c därvidlag kunna ge de funktionellt

sett bästa resultaten; en fråga som dock måste ytterligare belysas i samband

med genomförandet av den föreslagna arkitekttävlingen. Planverket utgår

från att i denna för både huvudstaden och riket viktiga angelägenhet staden

är villig att medverka till en omprövning av den nyligen av staden antagna

cityplanen i här aktuella delar.

För det fall att riksdagen beslutar sig för en flyttning från Helgeandsholmen

utgår planverket från att Helgeandsholmens framtida användning blir

föremål för en förnyad utredning.

Slutligen hemställer planverket, att vid en kommande arkitekttävling om

utformningen av det framtida riksdagshuset, verket i någon form beredes

tillfälle att på ett tidigt stadium framlägga sina synpunkter på tävlingsprogram

och tävlingsförslag.

I handläggningen av detta ärende har deltagit överdirektören Nilsson, beslutande,

byggnadsradet Jonsson, byråchefen Friberger samt byrådirektören

Winberg, föredragande. Stockholm den 27 mars 1968.

ERIK NILSSON

/ Gösta Winberg

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

41

RIKSANTIKVARIEÄMBETET

Bilaga 4

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

Angående byggnadsstyrelsens betänkande »Riksdagens hus, från två- till enkammarsystem,

teknisk-ekonomisk utredning».

Riksantikvarieämbetet har av byggnadsstyrelsen under hand anmodats

avge yttrande till Eder över rubricerade betänkande senast denna dag för att

ämbetets synpunkter skall kunna beaktas vid Eder skrivelse till riksdagen.

Då ämbetet först nyligen fått del av betänkandet i form av korrektur och

så sent som i går presenterats för det fullständiga utredningsmaterialet, har

tiden ej tillåtit ämbetet att göra en värdering av det nuvarande riksdagshuset

i dess helhetsmiljö.

Med denna reservation finner sig ämbetet kunna ansluta sig till utredningens

allmänna värderingar både vad gäller det nuvarande riksdagshusets

kulturhistoriska värde och dettas beroende av att den ursprungliga arkitekturen

i väsentliga avseenden bevaras (bl. a. sid. 39) och vad gäller de stadsbildsmässiga

förutsättningarna, önskemålen och bedömningarna (bl. a. sid.

28, 31—32, 38—39, 45—46, 54, 57 ff).

Under hänvisning till dessa värderingar anser sig ämbetet böra avvisa alternativ

2, som utgår från att nuvarande riksdagshus och riksbank ersättes med

nybyggnad för riksdagshus, utan att något av underalternativen a, b eller c

motsvarar alla de uppställda önskemålen beträffande stadsbilden (sid. 45—

46).

För alternativ 1 — ombyggnad av nuvarande riksdagshus — utvidgat med

att även riksbankshuset bevaras och under förutsättning av relativt skonsamma

ingrepp i båda byggnaderna, d. v. s. närmast alternativ 1 b, talar

enligt ämbetets mening —- förutom byggnadernas kulturhistoriska egenvärde

— den långa tradition, som riksdagen haft på platsen, vilket argument även

anförts av Eder i skrivelse den 6 december 1966 till riksdagens bankoutskott.

Jämfört med alternativ 3 — nybyggnad på Nedre Norrmalm — kan också de

kulturhistoriska egenvärdena hos stor del av bebyggelsen öster om Malmtorgsgatan

bevaras (sid. 26).

Alternativ 3 — nybyggnad på Nedre Norrmalm — synes innebära en troligen

enastående möjlighet att dels utforma Gustav Adolfs "torgs fond representativt,

dels gestalta Helgeandsholmen med utgångspunkt från den naturliga

topografien och med en bebyggelse mindre utrymmeskrävande än den

nya riksdagens.

Frågorna om Helgeandsholmens och Gustav Adolfs torgs fonds utformning

bör emellertid ej betraktas såsom separata och kräver därför ytterligare belysning,

lämpligen genom en arkitekttävling, som i första hand bör omfatta

nybyggnad av riksdagshus på Nedre Norrmalm och en bebyggelse på Helgeandsholmen

enligt nyssnämnda principer, exempelvis för riksbanken, vars

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr 1968

lokalbehov endast är ungefär hälften av riksdagens (sid. 48). Vid sidan härav

bör möjligheterna att bevara de nuvarande riksbyggnaderna ytterligare

studeras. Först därefter bör enligt ämbetets uppfattning beslut fattas om riksdagens

förläggning.

Ämbetet vill framställa önskemål om att bli representerat i en tävlingsjury

och förklarar sig berett medverka med rådgivning vid ett fortsatt studium

avseende ett alternativ med de nuvarande riksbyggnadernas bevarande.

Ämbetet önskar slutligen framföra såsom sin åsikt att kostnadsskillnaderna

mellan de olika alternativen ej bör få tillmätas avgörande betydelse i denna

riksfråga.

Vid avgivandet av detta yttrande har undertecknad riksantikvarie varit beslutande,

chefen för ämbetets byggnadsminnesavdelning avdelningsdirektören

Per-Olof Westlund deltagande och undertecknad byråchef föredragande.

Stockholm den 27 mars 1968.

SVEN B. F. JANSSON

/ Sven Söderholm

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

43

Bilarja 5

STOCKHOLMS

STAUSKOLLEGIUM

Stadskollegiet liar beretts tillfälle att avge yttrande över ett av byggnadsstyrelsen

den 25 mars 1968 framlagt betänkande »Riksdagens hus, från tvåtill

enkammarsystem, teknisk-ekonomisk utredning».

I ärendet har ett gemensamt utlåtande upprättats av stadsbyggnads- och

fastighetskontoren samt generalplaneberedningens kansli.

Med bifall till föredragande borgarrådets hemställan i en den 27 mars

1968 upprättad promemoria får stadskollegiet härmed meddela, att staden är

villig medverka till anordnandet av en arkitekttävling för det område som

omfattar hela Helgeandsholmen och den del av Norrmalm som begränsas av

Rödbodtorget i väster, Jakobsgatan och Jakobstorg i norr och [Västra Trädgårdsgatan]

* i öster, varvid tävlingsuppgiften bör vara att framlägga förslag

till riksdagshus enligt något av alternativen 1, 2 eller 3 a och att ange principiell

utformning av de delar av området som inte behövs för riksdagen men

som efter om- eller nybyggnad bör användas för statsdepartement eller dylikt.

Protokollsutdrag kommer att översändas separat. Stockholm den 27

mars 1968.

På stadskollegiets vägnar:

GUNNAR HJERNE

Nils Hallerbij

Hans Calmfors

* [I originalet står på grund av felskrivning »Kungsträdgårdsgatan».]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

Utdrag ur protokoll, fört vid sammanträde med stadskollegiet

i Stockholm onsdagen den 27 mars 1968 kl. 15.30—

16.30.

§ 13.

Med bifall till hemställan av borgarrådet Hallerby i en den 27 mars 1968

dagtecknad promemoria (Bil. J) beslöt stadskollegiet såsom yttrande över

byggnadsstyrelsens föreliggande betänkande »Riksdagens hus, från två- till

enkammarsystem, teknisk-ekonomisk utredning» uttala, att staden är villig

medverka till anordnandet av en arkitekttävling för det område som omfattar

hela Helgeandsholmen och den del av Norrmalm som begränsas av Rödbodtorget

i väster, Jakobsgatan och Jakobstorg i norr och Kungsträdgårdsgatan

i öster, varvid tävlingsuppgiften bör vara att framlägga förslag till riksdagshus

enligt något av alternativen 1, 2 eller 3 a och att ange principiell utformning

av de delar av området som inte behövs för riksdagen men som efter

om- eller nybyggnad bör användas för statsdepartement eller dylikt.

Till protokollet gjordes särskilda uttalanden

dels av herr Knut Olsson (Bil. K),

dels av borgarrådet Mehr (Bil. L) med instämmande av borgarråden Carlson

och Forsberg, herr Aronson, fru Lundgren, herrar Thörnlund, Sjöberg

och Björnström samt herr Knut Olsson.

Denna paragraf skulle anses omedelbart justerad.

Enligt protokollet:

Hans Calmfors

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

45

Bil. J till stadskollegiets protokoll för den 27 mars 1968, § 13.

P. M.

i anledning av hemställan om stadens yttrande över ett av byggnadsstyrelsen

framlagt betänkande angående riksdagens lokalfrågor.

Riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse till Stockholms stad hemställt

om stadens yttrande över ett av byggnadsstyrelsen den 25 mars 1968

framlagt betänkande, »Riksdagens hus, från två- till enkammarsystem, teknisk-ekonomisk

utredning». Betänkandet bilägges (Bilaga).

I anledning av denna hemställan har inom stadsbyggnads- och fastighetskontoren

samt generalplaneberedningens kansli upprättats ett utlåtande i

ärendet, avgivet av direktören Åke Hedtjärn, utredningschefen Anders Nordberg,

stadsbyggnadsdirektören Göran Sidenbladh och chefsarkitekten Torsten

Westman. Utlåtandet, som inledningsvis ger en sammanfattning av byggnadsstyrelsens

betänkande, har följande lydelse.

»Den utredning som byggnadsstyrelsen har gjort om riksdagens hus betecknar

styrelsen som en teknisk-ekonomisk utredning. De alternativ, som

redovisas, har värderats ur funktionella, tekniska, ekonomiska och genomförandesynpunkter.

Styrelsen framhåller att det också har varit nödvändigt

att göra vissa antaganden och värderingar beträffande stadsbilden.

Inom ramen av sitt uppdrag har styrelsen dock ej kunnat göra sådana

generella studier av stadsbildsproblemen som måste ligga till grund för ett

slutligt ställningstagande (avsnitt 4.33). Styrelsen gör också förbehållet att

vid det slutliga ställningstagandet bör även andra faktorer invägas. Dit

hör hänsyn till kulturhistoriska värden och till den politiska traditionen

som är knuten till nuvarande riksdagshus och till Helgeandsholmen, faktorer

som styrelsen inte ansett sig ha att bedöma.»

Byggnadsstyrelsens slutliga värderingar gäller de tre huvudalternativen,

alt. 1, ombyggnad på Helgeandsholmen

alt. 2, nybyggnad på Helgeandsholmen

alt. 3, nybyggnad på Nedre Norrmalm

Särskilda värderingar görs av de redovisade underalternativen, men det

betonas att dessa bör ses som utredningsmaterial, ej som förslag. Endast i

vissa hänseenden visar den teknisk-ekonomiska utredningen markanta skillnader

mellan alternativen. Byggnadsstyrelsen konstaterar dessutom att olika

faktorer i bedömningen pekar i olika riktningar och att följaktligen inget av

alternativen kan utpekas som tveklöst överlägset.

Styrelsen anför att de funktionella kraven bör ges stor tyngd och kompromisser

med avseende på dem undvikas. Undermåligt ur funktionssynpunkt

är emellertid enligt styrelsens bedömning inget av huvudalternativen.

När styrelsen sätter alternativet 1, ombyggnad på Helgeandsholmen (kostnad

155 milj.) efter nybyggnadsaltemativen, grundar sig denna bedömning

främst på att detta alternativ naturligt nog tycks ge ett sämre resultat än

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

nybyggnadsalternativen från funktionell synpunkt men ändå drar en högre

kostnad än en nybyggnad på Helgeandsholmen.

Enligt styrelsens bedömning bör därför ombyggnadsalternativet komma i

fråga endast om man värderar de existerande riksbyggnaderna så högt ur

kulturhistorisk synpunkt och som bärare av politisk tradition, att man av

sådana skäl vill göra de erforderliga eftergifterna i fråga om funktionsduglighet

och kostnader. Resultatet av utredningen av ombyggnadsalternativet

kan således också sägas vara att om riksdagen önskar besluta att det nuvarande

riksdagshuset skall bevaras och om- och tillbyggas för enkammarriksdagens

behov, så är en sådan lösning av frågan i och för sig också möjlig.

Det uppställda programmet kan klaras, men de funktionella anspråken får

sättas lägre än vid nybyggnad.

Från stadsbildssynpunkt förefaller det alternativ, 1 a, som utarbetats av

professor Sven Ivar Lind, ha stora förtjänster beträffande utformningen av

de nya byggnader på Riksbankens mark som tillbyggs riksdagshuset. Det

nya gårdsrum som förslaget innehåller öppnar sig vackert mot vattnen

västerut, och genom en ny gångbro över Stallkanalen till de nuvarande kanslilokalerna

kan ett funktionsmässigt samband med dessa erhållas.

För egen del rekommenderar byggnadsstyrelsen alternativet 2, nybyggnad

på Helgeandsholmen (kostnad 130 milj.). De funktionella kraven blir väl

tillgodosedda vid en sådan lösning, som dessutom ger de lägsta kostnaderna

och är enklast att genomföra. Eftersom några byggnadsförslag ej föreligger,

måste man emellertid acceptera en osäkerhet i fråga om stadsbilden. Styrelsen

anför att det uppställda programmet, som ger riksdagen totalt sett ungefär

dubbelt så stora lokalytor som den nu har, beräknas ge en byggnadsvolym

som är ungefär lika stor som de nuvarande riksbyggnadernas men att

jämfört med nuvarande förhållanden ger de underalternativ som har prövats

dock en ökad öppenhet åt luft- och vattenstråket Strömmen.

Det alternativ som byggnadsstyrelsen förordar innebär alltså en radikal

förändring genom att det nuvarande riksdagshuset rivs och ersätts med ett

nytt byggnadsverk på Helgeandsholmen. Det förefaller troligt att en arkitekttävling

om projektet kan ge intressanta lösningar så mycket mer som det

inte är givet att ett skickligt genomarbetat projekt måste vara bundet av

samtliga de restriktioner med hänsyn till stadsbilden som byggnadsstyrelsen

har uppställt.

Byggnadsstyrelsen räknar med att nästa led i förberedelsearbetet för riksdagshusprojektet

bör vara en arkitekttävling om bebyggelsens utformning på

Helgeandsholmen. Styrelsen konstaterar, att en sådan tävling utan förskjutning

i tidplanen kan omfatta både det av styrelsen förordade nybyggnadsnhernativet

och ombyggnadsalternativet. Man skulle, framhåller styrelsen,

på så sätt kunna få det noggrannare belyst än vad som nu har varit möjligt,

hur man vid bevarande av riksdagshuset kan tillfredsställa anspråken på

funktionell standard.

Alternativ 3, nybyggnad på Nedre Norrmalm (kostnad 195 milj. kr) anser

byggnadsstyrelsen kunna ge de bästa funktionella egenskaperna. Alternativet

är å andra sidan dyrare och medför, beroende på vilket underalternativ som

väljes, mer eller mindre komplicerade genomförandeproblem. Styrelsen förutsätter

att cityplanen kan revideras så att man får erforderlig handlingsfrihet.

De tre underalternativen visar i detta avseende helt olika egenskaper.

Alternativ 3 a ligger i kvarteren Johannes Större, Vinstocken och Jakob

Större helt söder om Jakobsgatan som i allt väsentligt överensstämmer med

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 är 1968

47

City 67. Man förutsätter dock att Regeringsgatan och Malmtorgsgatan överbyggs

för att medge erforderliga kontakter mellan de tre kvarteren. Förslaget

innebär således inga plantekniska komplikationer för staden och är det

underalternativ som, relativt sett, är enklast att genomföra.

Alternativ 3 b, upprättat av professor Paul Hedqvist, förutsätter att kvarteren

Vinstocken, Sankt Per och Torviggen disponeras för Riksdagshuset.

Enligt det s. k. Storviggenprojektet erfordras de två senare kvarteren för parkeringshus

och delar av tunnelbanestation. Parkeringshuset skall till ungefär

halva sin volym betjäna bebyggelsen norr om Herkulesgatans nuvarande

sträckning, medan resten betjänar områden söder om samma gatulinje. Därlill

kommer att den försörjningsgata under jord som betjänar parkeringen

under Rrunkebergstorg och det projekterade hotellets varumottagning m. m.

inte kunnat ges infart annorstädes än i parkeringshuset. Om alternativ 3 b

skall kunna genomföras förutsätter detta en radikal omarbetning av Storviggenprojektet

(såsom också förutsatts av professor Hedqvist). I avvaktan

därpå måste de långt framskridna förberedelserna för projektets genomförande

avbrytas. För staden uppkommer således en utomordentligt besvärande

siluation och det är därför icke möjligt att hålla öppet för en förläggning

av Riksdagshuset enligt alternativet 3 b.

Alternativ 3 c förutsätter en mycket omfattande ändring av City 67. Jakobsgatan

förvandlas till gågata och Fredsgatan och Arsenalsgatan breddas

för dubbelriktad trafik mellan Tegelbacken och Kungsträdgårdsgatan. Herkulesgatan

förlängs österut från Rrunkebergstorg till Regeringsgatan. Den

trafikföring som delta förslag förutsätter har tidigare blivit prövad, varvid

man funnit att den inte kan fungera. Alternativ 3 c kan av dessa skäl inte

heller diskuteras.

De komplikationer, som radikala omarbetningar av den södra citydelens

planläggning medför, har redovisats i generalplaneberedningens skrivelse

den 21 december 1967, återgiven i byggnadsstyrelsens utredning (bilaga 3).

Byggnadsstyrelsen har (i slutet av avsnitt 9) förordat att staden beredes

lillfälle att bedöma av utredningen berörda frågor. Skulle staden härvid »avstyrka

en förläggning av riksdagshuset till Nedre Norrmalm bör detta alternativ

enligt byggnadsstyrelsens mening definitivt avföras». Enligt vad ovan

redovisats synes staden kunna uttala att av de tre visade underalternativen

till riksdagshus på Norrmalm, kan endast alternativet 3 a genomföras utan

mycket stora olägenheter för staden. Den fortsatta utredningen skulle således

kunna omfatta ombyggnad på Helgeandsholmen, nybyggnad på Helgeandsholmen

eller nybyggnad i huvudsak enligt alternativ 3 a.

Synpunkter på riksdagshus frågan

De bedömningsgrunder som Stockholms stad har anledning lägga på frågan

om förläggning och utformning av en permanent byggnad för riksdagen

är i huvudsak av tre slag.

Staden har intresse av att medverka till att riksdagen får en god lösning

av sin lokalfråga med erforderliga expansionsmöjligheter och goda kontakter

med statsdepartementen och övriga delar av rikets administration, som samarbetar

med riksdagen. Staden medverkar sedan åtskilliga år till att den sydvästra

delen av Klara successivt skall kunna ombyggas för sådana statliga

behov. Regeringsbyggnaderna anser byggnadsstyrelsen för sin del vara en

lika betydelsefull fråga som riksdagshusfrågan, och staden bör visa full förståelse

för att även denna statliga byggnadsfråga kan få en fullgod lösning.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

Staden måste å andra sidan bevaka att de statliga behoven inte kommer

i öppen konflikt med den för staden och dess näringsliv utomordentligt angelägna

omdaningen av Stockholms city. På grund av regleringens genomgripande

natur, de höga kostnaderna och vikten av alt stadsdelen kan fungera

någorlunda väl under omdanings tiden måste omdaningen bedrivas med

sträng planmässighet och kontinuitet.

Slutligen är omvårdnaden om stadsbilden kring Helgeandsholmen och

Gustav Adolfs Torg ett stadens synnerliga intresse. Inledningsvis har konstaterats

att frågan om riksdagshusets förläggning och utformning i byggnadsstyrelsens

utredning enligt direktiven belysts ur teknisk-ekonomiska synpunkter.

Den effekt som alternativa lösningar har på stadsbilden har endast

behandlats på så sätt att hypotetiska restriktioner applicerats på funktionsstudier

belysande Helgeandsholmens utnyttjandemöjligheter. Styrelsen markerar

att detta material inte är tillräckligt för någon slutlig bedömning av

stadsbildsfrågan utan räknar med att denna får göras senare, när en tävling

om ny- eller ombyggnad av Helgeandsholmen har genomförts.

På basis av det utredningsmaterial som nu föreligger har byggnadsstyrelsen

från teknisk-ekonomiska utgångspunkter rekommenderat, en nybebyggelse

på Helgeandsholmen framför en nybyggnad på Nedre Norrmalm.

Här har redovisats att de teknisk-ekonomiska skälen har utomordentligt stor

tyngd, när det gäller de cityalternativ som inkräktar på stadsområdet norr

om Jakobsgatan. Det uppkommer då en situation för cityomdaningen, som

staden ej kan ta på sig ansvaret för. Även ett riksdagshus i kvarteren mellan

Gustav Adolfs Torg och Jakobsgatan i princip enligt alternativ 3 a är ekonomiskt

sett en ofördelaktigare lösning än Helgeandsholmsalternativen. Byggnadsstyrelsens

utredning och de skisser som utarbetats, visar emellertid att

från tekniska och arkitektoniska synpunkter förtjänar detta alternativ, som

ej är oförenligt med stadens planläggning, att noggrant övervägas. Även av

andra, tungt vägande skäl synes det tveksamt, om man nu bör inrikta det

fortsatta arbetet enbart på ny- eller ombyggnadslösningar på Helgeandsholmen.

En forisatt utredning av alternativet Helgeandsholmen kan nämligen komma

att visa att man av hänsyn till stadsbilden inte kan placera riksdagens

stora byggnadsvolymer där utan väsentliga inskränkningar i program- och

funktionskrav. Det är därför angeläget att inte förkasta ett annat läge med

andra förutsättningar. Det enda läge som då kan användas torde vara kvarteren

vid Gustav Adolfs Torg. Dessa kvarter har emellertid på samma sätt

som varje läge på Helgeandsholmen en utomordentlig betydelse för stadsbilden

vid Gustav Adolfs Torg. Byggnader på Helgeandsholmen och vid

Gustav Adolfs Torg är element i samma stadsbild. En fortsatt utredning bör

därför omfatta såväl Helgeandsholmen som kvarteren söder om Jakobsgatan.

I båda fallen kan konflikter uppstå mellan den byggnadsvolym som programmet

önskar och den volym som stadsbilden medger. Programmet bör

därför tillåta en viss flexibilitet och ange alternativa möjligheter att fördela

volymerna. För alternativet Helgeandsholmen kan t. ex. tänkas en komplettering

i de nuvarande kanslilokalerna på andra sidan Stallkanalen.

För att hela denna fråga skall kunna bedömas av riksdagen och staden

gemensamt fordras en fortsatt utredning. Den tävling, som under alla förhållanden

är tänkt att anordnas, torde med fördel ges den vidgade ram, som

här angetls. Tävlingsformen synes vara det enda sättet att med tillräcklig

mångsidighet belysa stadsbildsfrågan.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

49

Förslag

Med hänsyn till föreliggande förhållanden synes staden böra uttala följande

mening om hur arbetet med riksdagshusfrågan bör fortsättas.

För det område som omfattar hela Helgeandsholmen och den del av Norrmalm

som begränsas av Rödbodtorget i väster, Jakobsgatan och Jakobs Torg

i norr och Kungsträdgården i öster skulle staden vara villig medverka till att

ordna eu arkitekttävling, vars uppgift skulle vara att framlägga förslag till

Riksdagshus enligt något av de tre alternativen 1, 2 eller 3 a och att ange

principiell utformning av de delar av området som inte behövs för Riksdagen,

men som efter om- eller nybyggnad bör användas för statsdepartement

o. dyl. (Vissa byggnader inom tävlingsområdet avses dock skola bibehållas

helt eller delvis medan andra byggnader måhända ej kan ställas till förfogande

för kronans räkning.)

Föredragande borgarrådet har anfört följande.

Riksdagens beslut i frågan om ett nytt riksdagshus och dess placering skall

fattas i mitten av maj månad 1968. Riksdagens förvaltningskontor skall avge

sitt yttrande i ärendet till riksdagen den 4 april 1968. Byggnadsstyrelsens betänkande

med redovisning av den av förvaltningskontoret begärda utredningen

i frågan förelåg den 25 mars 1968. Det mycket pressade tidsprogrammet

har inte medgett att stadens yttrande över byggnadsstyrelsens betänkande

kunnat beredas på sedvanligt sätt. I detta läge har de av frågan närmast

berörda förvaltningarna uppmanats att gemensamt framlägga ett utlåtande,

som förelägges stadskollegiet med förevarande promemoria.

I likhet med vad som anförts i utlåtandet från stadens berörda förvaltningar

anser jag att de tidigare närmare beskrivna underalternativen 3 b och

3 c till Nedre Norrmalmsalternativet skvdle få sådana svåröverskådliga konsekvenser

för cityomdaningen att staden måste avstyrka dessa förslag. Alternativet

3 a däremot, som innebär att ett riksdagshus förlägges till kvarteren

Johannes Större, Vinstocken och Jakob Större helt söder om Jakobsgatan,

är möjligt att anpassa till stadens planläggning. Samtidigt som det uppenbarligen

kan ge ett funktionellt och arkitektoniskt väl utformat alternativ

ger det våningsytor som inte bara tillgodoser programmets krav utan också

skapar reserver på 30 till 40 procent därutöver.

Byggnadsstyrelsen förordar att nästa led i förberedelserna för riksdagshusprojektet

blir en arkitekttävling om hur ett riksdagshus på Helgeandsholmen

kan utformas. En sådan fortsatt behandling av ärendet är viktig

främst ur den synpunkten att ytterligare kunskap krävs om hur ett väl fungerande

riksdagshus på Helgeandsholmen eller vid Gustav Adolfs Torg låter sig

förenas med de stadsbildsmässiga krav som måste ställas på detta känsliga

stadsparti.

Som framhållits i det av de berörda förvaltningarna avgivna utlåtandet

kan en sådan fortsatt utredning komma att visa att alternativet Helgeandsholmen

ur denna synpunkt är olämpligt och det är därför angeläget att inte

förkasta det enda läge som då kan användas, nämligen alternativet 3 a. Därmed

blir det av stor betydelse att också detta alternativ görs till föremål för

en fortsatt utredning om den handlingsfrihet som de stadsbildsmässiga kraven

där kan medge.

Med hänvisning till vad ovan anförts och under åberopande av det av stadens

berörda förvaltningar avgivna utlåtandet får jag föreslå

att stadskollegiet såsom yttrande över byggnadsstyrelsens föreliggande be
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

länkande uttalar att staden är villig medverka till anordnandet av en arkitekttävling

för det område som omfattar hela Helgeandsholmen och den del

av Norrmalm som begränsas av Rödbodtorget i väster, Jakobsgatan och Jakobstorg

i norr och [Västra Trädgårdsgatan] * i öster, varvid tävlingsuppgiften

bör vara att framlägga förslag till riksdagshus enligt något av alternativen

1, 2 eller 3 a och att ange principiell utformning av de delar av området som

inte behövs för riksdagen men som efter om- eller nybyggnad bör användas

för statsdepartement eller dylikt.

Stockholm den 27 mars 1968

NILS HALLERBY

Borgarrådsberedningen biträder föredragande borgarrådets hemställan.

[I originalet står på grund av felskrivning »Kungsträdgårdsgatan».]

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr i8 år 1968

51

Bil. K till stadskollegiets protokoll för den 27 mars 1968, § 13.

Särskilt uttalande

Med anslutning till förslaget om arkitekttävling beträffande förslag till

riksdagshus med eventuell förläggning till nedre Norrmalm anser jag att

tävlingsuppgiften även bör omfatta alternativ 3 b (professor Hedquists förslag)

.

Enligt min mening — varvid jag självfallet inte haft möjlighet att på

den korta remisstiden bedöma de inre funktionella förhållandena — har

alternativ 3 b det företrädet, att del bibehåller Regerings- och Malmskillnadsgatornas

»öppna utfart» mot Gustav Adolfs torg och därigenom nr stadsbildssynpunkt

är att föredraga.

Yttrandet att detta förslag »skulle få sådana svåröverskådliga konsekvenser

för cityomdaningen att staden svårligen kan acceptera» det anser jag

överdrivet.

Att kvarteret S:t Per skulle försvinna som parkeringshus är enbart av

godo och byggnadsstyrelsens yttrande att »i övrigt krävs endast små förändringar

av cityplanen» anser jag hållbar! gentemot yttrandet om »de svåröverskådliga

konsekvenserna».

Därest ett nytt riksdagshus förläggs vid Gustav Adolfs torg anser jag —

även om frågan inte tillhör remissärendet — att staden i så fall borde träffa

överenskommelse med staten om att Helgeandsholmen borde få disponeras

för kommunala ändamål, förslagsvis för ett Ungdomens hus eller Allaktivitetshus,

vilket skulle kunna ge liv och rörelse åt den annars döda staden

kring Gustav Adolfs torg.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr 1968

Bil. L till stadskollegiets protokoll för den 27/3 1968, § 13.

P. M.

ang. den socialdemokratiska stadsfullmäktigegruppens ståndpunkt med anledning

av ifrågasatt permanentning av Riksdagshusprovisoriet vid Sergels

Torg.

Vid sammanträde med riksdagens förvaltningskontors styrelse och byggnadsstyrelsen

onsdagen den 20 mars — där från stadens sida borgarråden

Per-Olof Hanson, Agrenius, Hallerby och undertecknad deltog — angående

riksdagshusets permanenta placering riktade en av ledamöterna i förvaltningskontorets

styrelse en fråga till stadens representanter.

Han underströk, att det inte var en förfrågan från styrelsen utan hans personliga

intresse och gällde hur staden skulle ställa sig om riksdagen skulle

finna provisoriet vid Sergels Torg så fördelaktigt, att man föredrog att stanna

där för gott och sålunda avstå från annan permanent placering, när man

ändå offrade så mycket pengar på eu byggenskap.

.lag avgav där en deklaration — som jag visserligen framhöll vara min

personliga, men som jag likväl var övertygad hade den socialdemokratiska

stadsfullmäktigegruppens i Stockholm fullständiga stöd, vilket även bekräftades

vid gruppsammanträde tisdagen den 26 dennes — och jag finner mig

böra anmäla denna ståndpunkt till protokollet.

Den socialdemokratiska stadsfullmäktigegruppen avvisar sålunda mycket

bestämt förslaget om permanentning av ett eventuellt provisorium för riksdagshuset

vid Sergels Torg.

Citys huvudfunktion är att vara ett centrum för näringsliv, handel, banker,

företagare- och organisationsvärldens huvudorgan m. m. i Stockholm och

regionen. Omdaningen av city avser sålunda bl. a. att skapa ett funktionsdugligt

city. Samtidigt har planeringen i många år siktat till att kring Sergels

Torg skapa eu balans mot den ofrånkomligt hårda prägeln av kommersialisering

och merkantilisering med en ganska livlös stadsbild efter

stängningsdags, genom att ordna ett starkt och vitalt inslag av kulturell

aktivitet.

Ett kulturhus med många och växlande verksamheter och olika öppethållandetider

liksom en teater har därför ingått som ett väsentligt element

i planeringen av city och Sergels Torg. Om staden skulle medverka till att

riksdagen stannade vid Sergels Torg skulle denna stora tanke överges och

definitivt spolieras för kommande generationer.

Om riksdagen ansåg läget vid Sergels Torg fördelaktigt som provisorium

under erforderlig tid av 8—10 år, skulle riksdagen givetvis välja detta med

hänsyn till sina egna intressen och skulle i så fall betala hyra för dessa lokaler

istället för en hyra i kvarteret Garnisonen. Statsmakternas medverkan

skulle då bestå i alt staden finge erforderliga lån för just den investering

som sammanhängde med de byggnader och anläggningar som erfordrades

för riksdagens del, så att staden inte behövde inkräkta på andra nödvändiga

investeringar. Men kostnaderna skulle ju vara en stadens angelägenhet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

53

Denna möjlighet att kombinera riksdagens och stadens intressen borde

emellertid under inga förhållanden leda därhän, att staden offrade sitt fundamentala

intresse att genomföra sin kulturpolitiska målsättning och den

planerade gestaltningen av city.

Med hänsyn till frågans stora betydelse har vi från den socialdemokratiska

gruppens sida ansett oss icke kunna underlåta att redan på detta stadium

deklarera denna ståndpunkt samt föra den till protokollet.

Stockholm den 27 mars 1968

På den socialdemokratiska

st ads fullmäktigegruppens vägnar:

HJ. MEHR

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

Bilaga 6

SÄRSKILT YTTRANDE

av herr Wärnberg, som anfört:

Enligt min uppfattning kan inte lösningen av Riksdagens provisoriska

lokaler och lösningen av de permanenta riksdagslokalerna ses som två separata

frågor, utan dessa har samband med varandra. Om Riksdagen skulle

besluta förlägga provisoriet till den föreslagna platsen vid Sergels Torg, till

vilket förslag jag anslutit mig, anser jag att även frågan om en permanent

förläggning till denna plats bör övervägas och därför utredas jämsides med

att arkitekttävling anordnas för övriga 3 alternativ.

Motiveringen för detta ställningstagande är i huvudsak följande: Vid valet

av provisorium har mot varandra fått vägas Sergels Torgs-alternativets centrala

läge och alternativet Garnisonens mera ostörda läge och billigare årskostnad.

Då det ansetts att de yttre störningarna vid Sergels Torg ej är av

värre art än man kan bortse från dem, kvarstår som avgörande minuspost

eu beräknad högre årshyra av storleksordningen 2—3 miljoner kronor. Om

Riksdagen genom att kvarstanna i de provisoriska lokalerna kan avstå från

att bygga nytt Riksdagshus skulle troligen denna kostnadsfördyring elimineras.

Visserligen skulle flera lokaler få tas i anspråk utöver de som Stockholms

stad anvisat och en del kostnader tillkommer vid viss omändring till

permanenta lokaler, men det förefaller som om provisoriet skulle vara så väl

genomtänkt att dessa omändringar kunde bli relativt obetydliga.

Mot dessa kostnader står utgiftsminskningar genom att de i gott skick

varande husen norr om Gustaf Adolfs Torg kan sparas eller att Riksdagshuset

och Riksbankshuset i andra alternativen också kan sparas.

I det senare fallet skulle även Riksbanken kunna kvarvara i sina nuvarande

lokaler, som Riksbanksfullmäktige i avgivet yttrande synes intresserade

av, och erhålla tillskottsutrymmen i nuvarande Riksdagshuset. Omändringsarbetena

härför är ej särskilt kostsamma och torde inte innebära att några

omfattande grundförstärkningsarbeten behöver utföras. Övriga delar av

Riksdagshuset kan, utan större omändringsarbeten, användas till konferenslokaler

och arbetsrum för statsförvaltningens behov.

Vid ett sådant läge skulle stora besparingar uppstå genom att nytt Riksbankshus

ej behöver byggas och att den av staten ägda tomten vid Brunkebergstorg

i anslutning till det tilltänkta riksdagsprovisoriet kunde disponeras

för Riksdagens behov. Skulle resultatet av en utredning bli att Riksbanken

under alla omständigheter bör bygga vid Brunkebergstorg kan detta samordnas

med Riksdagens bygge varvid betydande fördelar kan uppnås liksom

att även Riksbankens nuvarande hus, som är i relativt gott skick, som helhet

kan användas till arbetslokaler åt statsförvaltningen.

Man får heller inte bortse från det förhållandet att rivning av de nuvarande

Riksbyggnaderna eller de bätlre husen norr om Gustaf Adolfs Torg f.n.

innebär eu icke oväsentlig kapitalförstöring liksom att det är känslomässigt

ömtåligt att riva nuvarande Riksdagshuset.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

55

Det har ansetts att det kommande Riksdagshuset bl. a. av historiska och

traditionella skäl bör ligga i närheten av dess nuvarande plats. Dessa skäl får

mindre tyngd för varje år som Riksdagen är placerad i de provisoriska lokalerna

vid Sergels Torg. Efter en tioårsperiod, till vilken tid provisorietiden

beräknas uppgå, torde Riksdagen vara väl etablerad vid Sergels Torg, och

genom regeringsbyggnadernas planerade förskjutning norr ut fått ytterligare

fäste där.

Stockholms stad har icke varit i tillfälle avge officiellt yttrande över de här

framlagda förslagen. Kontakter under hand har givit vid handen att någon

entydig inställning inte finnes, varför en ev. utredning även bör infordra ett

officiellt ställningstagande från staden.

Om Riksdagen skulle besluta förlägga de provisoriska lokalerna till kv.

Garnisonen förfaller helt de framförda förslagen i detta särskilda yttrande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

Bilaga 7

SÄRSKILT YTTRANDE

av fru Kristensson och herr Ster ne, som anfört:

Traditionen talar för att riksdagen även i framtiden bör förläggas till

Helgeandsholmen. Enligt vår mening är dock alternativ 1, d. v. s. ombyggnadsalternativet,

det mest intressanta. Ett sådant alternativ förutsätter dock

en nybyggnad på riksbankens tomt.

En arkitekttävling kan emellertid ge intressanta lösningar, som i dagens

läge inte kan förutses. Vi biträder därför förslaget att denna må omfatta

såväl Helgeandsholmen som Nedre Norrmalms-alternativet.

Genom den begränsning som ligger i yttrandet från Stockholms stadskollegium,

nämligen att endast alternativ 3 a är acceptabelt från stadens synpunkt,

har onekligen alternativet Nedre Norrmalm fått minskad aktualitet.

En arkitekttävling i en så viktig fråga som riksdagens byggnadsfråga bör

såväl principiellt som med hänsyn till stadsbildsmässiga förhållanden ge

utrymme för flera inte alltför snävt begränsade lösningar. Det slutliga ställningstagandet

från stadens sida får emellertid bli utslagsgivande för den

omfattning en kommande arkitekttävling bör få såvitt avser Nedre Norrmalms-alternativet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr 1968

57

Bilaga B

Till Riksdagen

Med anledning av föreliggande förslag om eu arkitekttävling rörande placering

och utformning av enkammarriksdagens byggnad tillåter sig Akademien

för de fria konsterna att, innan Riksdagen fattar beslut i frågan, härom

framföra följande synpunkter:

Redan då förslaget om uppförande av ett Riksdagens hus på Helgeandsholmen

framlades, mötte det stark kritik på grund framför allt av den stora

och monumentala byggnadens förödande inverkan på stadsbilden. Denna

kritik har visat sig i hög grad befogad. Med sin mäktiga volym är byggnaden

för tyngande och stor för holmen. Den stänger av det fria luftrummet mellan

Mälaren och Saltsjön, den förvandlar Norrström till två djupt liggande

i stadsbilden bortskymda vattenrännor och förstör därmed två av de största

skönhetsvärden som Stockholms stadsbild av naturen förlänats. Den rubbar

balansen i stadsbilden Gustav Adolfs torg—Norrbro—Slottet till skada såväl

för slottet som för Riksdagens eget hus.

Ett stort antal försök har gjorts att genom mer eller mindre genomgripande

åtgärder avhjälpa dessa missförhållanden under bibehållande av riksdagshuset

på platsen. De har dock alla visat, att därmed visserligen smärre förbättringar

kunnat uppnås, men att byggnadens alltför stora volym i själva

verket omöjliggör ett tillfredsställande resultat. Att man inte därvid vågade

tänka sig en radikal lösning genom att förlägga Riksdagens hus till annan

plats, berodde väl närmast på, att byggnaden trots sina brister likväl i sina

huvuddrag motsvarade Riksdagens dåvarande organisation.

Nu är förhållandet i och med beslutet om enkammarriksdag ett helt annat.

Det nuvarande riksdagshuset kan endast genom en i det inre fullständig,

mycket dyrbar ombyggnad jämte större eller mindre tillbyggnader någorlunda

motsvara de ofantligt utökade krav på utrymmen, som enkammarriksdagens

program nu uppställer, utan att likväl erbjuda en fullgod lösning.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr 1968

Som ett andra alternativ bär Byggnadsstyrelsen i sin utredning upptagit en

nybyggnad på Helgeandsholmen. Men även om man med moderna material

och metoder kan vid en nybyggnad uppnå smäckrare dimensioner på byggnadsstomme

och rumsbildande element, är likväl det nya programmets krav

på totala golvytor så mycket större än det nuvarande riksdagshusets (nära

dubbelt större), att en nybyggnad måste få minst motsvarande volym. Detta

särskilt som de begärda utrymmena i stor utsträckning består av mindre

arbetsrum, vilka alla kräver direkt dagsbelysning. Den av Byggnadsstyrelsen

verkställda utredningen ger också tillräckligt belägg för, att en nybyggnad

på Helgeandsholmen enligt programmet antingen i huvudsak får samma för

stadsbilden olyckliga verkan som det nuvarande riksdagshuset eller också

måste ges en utformning, som ur arkitektonisk synpunkt med hänsyn till

riksdagshusets krav på ändamålsenlig planläggning och monumentalitet är

orimlig. Detta alternativ synes därför till sina konsekvenser särskilt olyckligt.

Det vore enligt akademiens mening gentemot framtiden oförsvarligt att nu

upprepa det ödesdigra misstag, som skedde då Biksdagens hus förlädes till

Helgeandsholmen och att inte begagna detta sannolikt aldrig återkommande

tillfälle att ge åt Riksdagen möjligheter till ur alla synpunkter fullgoda lokaler

och åt riksdagshuset eu ur estetisk synpunkt fullvärdig placering. Det

synes därför meningslöst och för de tävlande vilseledande, att anordna eu

arkitekttävlan, som i sina förutsättningar medtager även alternativet 2,

d. v. s. nybyggnad på Helgeandsholmen. Alternativet 1, d. v. s. ombyggnad

av det nuvarande riksdagshuset, synes å andra sidan genom sin komplicerade

beskaffenhet icke lämpat för en allmän tävlan. Dessa alternativ bör sålunda

utgå ur tävlingsprogrammet.

I stället bör tävlingen koncentreras på alternativet 3, d. v. s. en förläggning

på nedre Norrmalm. Tävlingen får därmed också en form, som gör det möjligt

att jämföra och rättvist bedöma de olika förslagen. De tävlande bör då

givas frihet att utforma sina förslag inom området söder och norr om Jakobsgatan

och därvid taga i anspråk de kvarter och kvartersdelar, som kan visa

sig erforderliga och önskvärda för att här skapa ett ändamålsenligt, vackert

och värdigt »Riksdagens hus», vårt lands viktigaste representativa byggnadsverk,

i en härför harmoniskt utformad stadsmiljö, i vilken även hänsyn bör

tagas till områdets presumtiva byggnader för departement och ämbetsverk.

Stockholm den 14 maj 19(58.

För Kungl. Akademien för de fria konsterna enligt beslut

vid extra sammankomst den 13 maj 19(58

Algot Törneman

akademisekreterare

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr 1968

59

Bilaga C

Till Riksdagens Bankoutskott

I sin på uppdrag av riksdagens förvaltningskontor verkställda utredning

»Riksdagens hus» har Ivungl. byggnadsstyrelsen bl. a. av ekonomiska skäl

vall att av tre presenterade huvudalternativ rekommendera förslaget till nybyggnad

av riksdagshuset på Helgeandsholmen. Samtidigt som byggnadsstyrelsen

stannat för denna rekommendation framgår emellertid av utredningsresultatet,

att det alternativ, som innebär placering av ett nytt riksdagshus

på nedre Norrmalm, såväl funktionellt som ur stadsbildssynpunkt befunnits

vara vida överlägset varje annan diskuterad lösning. I anslutning

härtill och med hänsyn till att även stadskollegiet i Stockholm den 27 mars

uttalat sig för att frågan om en förläggning av riksdagshuset till Nedre Norrmalm

bör utredas vill skönhetsrådet till Bankoutskottet framföra följande

synpunkter.

Rådet vill i likhet med utredningen först beröra de byggnadshistoriska

faktorer, som påverkat den norra slottstraktens nuvarande utformning. Ursprunget

till dagens stadsbild är 1640-talets norrmalmsreglering, då Gustav

Adolfs torg — kallat Norrmalmstorg — tog form. Nästa steg i utvecklingen

utgjorde Jean de la Vallées och Nicodemus Tessin d. ä.:s påbörjade ombyggnad

av det gamla slottet. 1 samband därmed uppkom tanken på en

central broförbindelse mellan slottet och lorget på Norrmalm. Förutsättningarna

för att kunna fullfölja denna tankegång skapades dock först med

Nicodemus Tessin d. y.:s nya slott. Tessin drog med sin 1713 presenterade

generalplan för norra slottstrakten ut de stadsbildsmässiga konsekvenserna

av de redan tidigare formulerade tankegångarna. Inte ur pietetssynpunkt

men av rent miljömässiga skäl är det i dagens situation viktigt att studera

det Tessinska förslaget: dels därför att arkitekten genom en låg bebyggelse

på Helgeandsholmen understrukit betydelsen av slottets dominans, dels därför

att han genom sitt kyrkoprojekt vid torgets nordsida velat tillfredsställa

behovet av en estetisk och kanske symbolisk motpol till kungaboningen.

Det senare 1700-talets stora arkitekter Carl Fredrik Adelcrantz och Erik

Palmstedt blev de som efter återupptäckten av det aldrig genomförda Tes
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

()0

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

sinska projektet fick föra ut dess tankegång i verkligheten. Det finns ingen

anledning att här detaljgranska vad som planerades och utfördes, men det

är viktigt att slå fast, att respekten för slottet som stadspartiets dominant

tog sig uttryck i ett konsekvent fasthållande vid tanken på låg bebyggelse

på Helgeandsholmen. Även planen på eu fondbyggnad vid torget bibehöll

sin aktualitet — det ofta upprepade påståendet, att Gustav 111 planerade

eu paradgata i Norrbros förlängning ut mot Haga, saknar verklighetsunderlag.

Bland de många planerna för Helgeandsholmens omdaning och utnyttjande

dominerar fram till 1870-talet de projekt, som stadsbildsmässigt tar hänsyn

till läget invid slottet. Bl. a. lanserades idén att förvandla holmen till en

park. Oskar I tillsatte 1858 en kommitté för ändamålet, som dock inte ledde

till något resultat. Riksdagshusplanerna diskuterades för första gången på

allvar under 1880-talet och mot decenniets slut var tiden mogen för den

tävlan om riksbygge på Helgeandsholmen, som slutligen ledde fram till 1895

års riksdagsbeslut att antaga Aron Johanssons förslagsritning. Reaktionen

i Stockholm på detta beslut blev mycket negativ: till ingen nytta lät man

Ferdinand Boberg utföra ett motförslag omfattande enbart ett riksbankshus,

där man dels undvikit de planerade stora utfyllnaderna i Mälaren, dels

eftersträvat en betydligt mindre byggnadsvolym. Mot beslutet att förlägga

riksbyggena till Helgeandsholmen opponerade sig landets då mest kända

arkitekter och konstnärer. Opinionen har också ständigt framhållit, alt placeringen

av det alltför stora byggnadskomplexet på holmen, varit förödande

för slottet och Stockholms centrala stadsbild.

Genom den nu framlagda utredningen öppnar sig möjligheten att ompröva

utformningen av Helgeandsholmens och Gustav Adolfs torgs bebyggelse.

Skönhetsrådet, som i enlighet med sin uppgift enbart haft anledning att

granska utredningen ur stadsbildens synpunkt, har funnit alt resultatet entydigt

pekar mot att alternativ 111: Nedre Norrmalm, främst prövas. I vad

avser alternativ I: ombyggnad av nuvarande riksdagshus, vill rådet understryka

den även av utredningen framförda uppfattningen, att den existerande

bebyggelsen inte fyller de krav, som man har rätt att ställa på dess relation

till stadsbilden. Ett bibehållande av riksdagshuset förutsätter enligt utredningen

ett väsentligt tillskott av byggnadsvolym. Att som utredningen antyder

en ombyggnad eventuellt på ett positivt sätt skulle kunna påverka

stadsbilden finner skönhetsrådet orimligt. Rådet anser därför att tanken på

en ombyggnad av det nuvarande riksdagshuset av stadsbildsmässiga skäl

inte kan accepteras.

I presentationen av alternativ II: nybyggnad på Helgeandsholmen, framhåller

utredningen klart de svårigheter, som måste övervinnas vid en sammanjämkning

av uppställda funktionskrav och önskemål rörande stadsbilden.

Det påpekas således »alt betydande risker tas beträffande det stadsmiljömässiga

resultatet» om man på bästa möjliga sätt skall tillgodose de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 dr 1968

(it

funktionella kraven. Skönhetsrådet vill med skärpa understryka sin uppfattning

att ett nybygge på Helgeandsholmen torde utgöra det ur miljösynpunkt

mest riskabla alternativet. Det framgår klart av modellstudierna, att ett tillfredsställande

av funktionskraven ofrånkomligt leder till en bebyggelse,

som genom sin massa och utbredning komme att inverka störande på de

stadsbildsmässiga huvudmotiv man främst vill bevara: samspelet mellan

slottet och Gustav Adolfs torg samt en i möjligaste mån öppen kontakt mellan

Mälaren och Saltsjön.

I stället vill rådet uttala sitt bestämda förord för en lösning enligt alternativ

III: nybyggnad på Nedre Norrmalm. I utredningen har pekats på behovet

av god kommunikation mellan riksdag och departement. Samtidigt har man

påvisat den utveckling, enligt vilken statsdepartementen i framtiden sannolikt

kommer att överflyttas till södra Klara. Det är inte skönhetsrådets uppgift

att analysera de kommunikationstekniska fördelar, som skulle kunna

vinnas genom att riksdagshus och departement bleve grannar på Nedre Norrmalm.

Men rådet vill understryka det i utredningen gjorda påpekandet, att

den uppkomna situationen erbjuder ett unikt tillfälle att på elt arkitektoniskt

enhetligt sätt gestalta ett utomordentligt väsentligt stadsparti.

Skönhetsrådet avstår från att taga ställning till de i alternativ III presenterade

underalternativen. Rådet anser dock, att det vore synnerligen olyckligt,

om en kommande bearbetning av frågan om riksdagshus vid Gustav

Adolfs torg skulle begränsas till att gälla endast underalternativ III a. En

fortsatt utredning måste enligt rådets mening göras förutsättningslös och

ta upp till diskussion samtliga i alternativ 111 presenterade underalternativ.

Riksdagshusfrågans lösning spelar en avgörande roll för Stockholms känsligaste

och viktigaste stadsbild. När omständigheterna nu synes medge eu

total och förutsättningslös omprövning av problemet, är det rådets livliga

förhoppning, att berörda parter utan hänsynstagande till ekonomiska överväganden

och tidigare utarbetade stadsplaneförslag skall medverka till att

finna den bästa lösningen.

Stockholm den 29 april 19(58

Rådet till skydd för Stockholms skönhet

G. Selling

Stig Fogelmarck

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

63

Bilaga D

Till Riksdagens bankoutskott

Frågan om den definitiva utformningen av ett nylt riksdagshus, som är

den mest betydelsefulla arkitektur- och stadsbyggnadsuppgiften i Stockholm

inom överskådlig tid, har med stor uppmärksamhet följts av hela den svenska

arkitektkåren.

Vid eu av Svenska Arkitektföreningen den 23.4.1968 anordnad debatt om

riksdagshusfrågan på grundval av byggnadsstyrelsens utredning Riksdagens

Hus framgick som eu helt dominerande uppfattning att en förläggning av

ett nytt riksdagshus vid Gustav Adolfs torg på Nedre Norrmalm måste innebära

den ur de flesta synpunkter bästa lösningen på denna byggnadsfråga.

Ett riksdagshus på Nedre Norrmalm blir funktionellt sett klart överlägset

övriga alternativ och får därtill bästa möjliga kommunikationer med de

planerade statliga förvaltningsbyggnaderna i angränsande kvarter. Samtidigt

erbjuder denna placering förutsättningar för skapandet av en modern monumentalbyggnad

av hög arkitektonisk dignitet med en naturlig inpassning

i stadslandskapet. Förutsättes därtill ett framtida friläggande av Helgeandsholmen

eller en ny bebyggelse därpå med mindre byggnadsvolymer än de

nuvarande riksbyggnaderna erbjudes här eu enastående och aldrig återkommande

möjlighet att ge detta ur stadsbildsynpunkt centrala parti i

huvudstaden en tillfredsställande utformning i den anda som uttalas redan

i Tessins stora plan för Slottets omgivning.

Svenska Arkitektföreningens styrelse vill därför starkt förorda att ett nytt

riksdagshus förlägges till Nedre Norrmalm.

Utredningen upptager för en nybyggnad på Nedre Norrmalm tre underalternativ,

det första innebärande en förläggning endast söder om Jakobsgatan,

de två senare med en utsträckning även norr om Jakobsgatan. Även

om de två senare underalternativen erbjuder större problem ur genomförandesynpunkt,

synes de dock vara arkitektoniskt tyngst vägande. Styrelsen

vill därför framhålla det önskvärda i alt den fortsatta behandlingen av

alternativet Nedre Norrmalm, vare sig den sker i utrednings- eller tävlingsform,

göres helt förutsättningslös och således icke utesluter de alternativ,

som innebär utsträckning av en nybyggnad även norr om Jakobsgatan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1968

(54

Det av byggnadsstyrelsen rekommenderade alternativet nybyggnad på

Helgeandsholmen synes innebära ett ur stadsbildssynpunkt mycket osäkert

resultat. Då en nybyggnad kommer att få en volym, som är minst så stor

som de nuvarande riksbyggnaderna, torde möjligheterna att i dag lösa delta

svårbemästrade problem icke vara större än tidigare med mindre än att

holmens strandlinje flyttas ett avsevärt stycke västerut. Utredningens principskisser

bestyrker dessa svårigheter. Arkitektföreningens styrelse vill därför

också uttala som sin åsikt, att en nybyggnad på Helgeandsholmen icke

bör övervägas, om icke eu fortsatt fördjupad utredning av detta alternativ

på ett mer övertygande sätt kan visa, att ett tillfredsställande resultat ur

stadsbildssynpunkt kan erhållas.

För Svenska Arkitektföreningen

Erik Thelaus

Ordförande

Allan Westerman

Sekreterare

Svenska Reproduktions AB 1968

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:317 Skrivelse till Konungen angående provisoriska lokaler för riksdagen vid författningsreform. a1 i texten
  2. Rskr. 1968:324 Skrivelse till Konungen angående riksdagens lokalfrågor på längre sikt. a1 i texten