Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksbanken om förflyttning av riksbankens sedeltryckeri till Tumba m. m. Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 17 januari 1968 framlagt förslag om att riksbankens sedeltryckeri skall flyttas till Tumba och inom ramen för AB Tumba bruk organisatoriskt samordnas med riksbankens pappersbruk. Fullmäktiges skrivelse fogas till detta utlåtande såsom bilaga 1.

1968-02-13 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:5, Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksbanken om förflyttning av riksbankens sedeltryckeri till Tumba m. m. Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 17 januari 1968 framlagt förslag om att riksbankens sedeltryckeri skall flyttas till Tumba och inom ramen för AB Tumba bruk organisatoriskt samordnas med riksbankens pappersbruk. Fullmäktiges skrivelse fogas till detta utlåtande såsom bilaga 1.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets utlåtande nr 5 år 1968

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksbanken

om förflyttning av riksbankens sedeltryckeri

till Tumba m. m.

Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 17 januari

1968 framlagt förslag om att riksbankens sedeltryckeri skall flyttas till

Tumba och inom ramen för AB Tumba bruk organisatoriskt samordnas

med riksbankens pappersbruk.

Fullmäktiges skrivelse fogas till detta utlåtande såsom bilaga 1. I skrivelsen

åberopas ett betänkande, »Sedeltryckeriutredningen 1965», vilket i

september 1967 avgivits av tre 1965 av fullmäktige tillkallade utredningsmän.

Betänkandet, som publicerats separat i offsettryck, återges ej här;

dess innehåll refereras utförligt i fullmäktiges skrivelse. Vidare åberopas

en ritningsbilaga till betänkandet, vilken icke heller återges här, samt ett

protokoll fört vid sammanträde med lokala företagsnämnden vid sedeltryckeriet

den 19 december 1967 och här bifogat såsom bilaga 2.

I skrivelsen hemställer fullmäktige, att bankoutskottet skall föreslå riksdagen

besluta att riksbankens sedeltryckeri skall förläggas till Tumba och

att det där skall få ankomma på AB Tumba bruk att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utredningsmännen och fullmäktige föreslagit vidtaga

de åtgärder som därav föranledes.

Förslagets bakgrund och huvudsakliga innebörd

Utredningen och det därpå grundade förslaget har föranletts av riksdagens

beslut hösten 1964 (BaU:s uti. nr 47), att bankofullmäktige skulle

utreda frågorna om en av dem förordad förflyttning av riksbankens sedeltryckeri

till Tumba och om AB Tumba bruks framtida ställning. Bolaget

hade tillkommit på grundval av riksdagens beslut våren 1963 (BaU:s uti.

nr 15) om en väsentlig utbyggnad av riksbankens pappersbruk i Tumba

och brukets överförande till bolagsform. 1964 års beslut innefattade att

denna utbyggnad på förekommen anledning inställdes. Samtidigt avvisades

fullmäktiges förslag om att driften vid bruket skulle fortgå endast på kort

sikt, på basis av ett sill tutnyttjande av dess kapitalutrustning. Enligt riksdagens

mening borde bruket om möjligt bibehållas på längre sikt. Pappersbruket

överläts 1963 till AB Tumba bruk men arrenderas och drivs sedan

1964 av riksbanken.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968

En förflyttning av sedeltryckeriet, f. n. beläget vid Norr Mälarstrand i

Stockholm i samma kvarter som mynt- och jiisteringsverket, anses förr

eller senare bli nödvändig med hänsyn till att stadsplanen torde omöjliggöra

en så småningom erforderlig utbyggnad av tryckeriet. Pappersbruket

tillverkar förutom sedelpapper vissa andra högvärdiga papperssorter för

avsalu. Dess produktion är mycket liten och kan befaras på längre sikt bli

olönsam. Förläggningen av sedeltryckeriet till Tumba möjliggör en integration

av de båda företagen, vilken beräknas medföra betydande kostnadsbesparingar

genom minskat personalbehov etc. (ca 450 000 kr. per år enligt

1965 års pris- och lönenivå) och dessutom produktionsmässiga fördelar.

De erforderliga investeringarna, främst i byggnader, får enligt den gjorda

lönsamhetsberäkningen begränsad räntabilitet. Varje annat alternativ för

sedeltryckeriets flyttning kan emellertid förmodas bli ekonomiskt ofördelaktigare.

En flyttning till Tumba även av postverkets frimärkstryckeri har övervägts

men betraktas inte som motiverad. Däremot bedömes en motsvarande

flyttning av myntverkets mynt- och medalj tillverkning vara fördelaktig.

Ett inordnande av denna tillverkning i AB Tumba bruks rörelse anses

inte möta några konstitutionella hinder. Något förslag i ämnet framläggs

inte, eftersom frågan om mynt- och medalj framställningens organisation

är föremål för Kungl. Maj :ts prövning.

Den utvidgade tillverkningsenheten i Tumba föreslås vara organiserad

i bolagsform. En nybyggnad för sedeltryckeriet har planerats på sätt närmare

framgår av ritningsbilagan till betänkandet. En 1700-talsbyggnad,

beträffande exteriören kulturhistoriskt skyddad, avses invändigt bli ombyggd

till huvudkontor. Sammanlagt räknas med byggnadsinvesteringar

till en kostnad av drygt 15 milj. kr. (1967 års prisnivå). En planerad byggnad

för mynt- och medalj tillverkningen skulle kosta drygt 3 milj. kr.

Vissa maskininvesteringar förutsätts även komma till stånd. Även frågor

om rekrytering och vidareutbildning av personal samt beredande av bostäder

åt de anställda behandlas. AB Tumba bruks nuvarande aktiekapital,

25 milj. kr., är till huvudsaklig del disponibelt för utbyggnaden. Någon

minskning av aktiekapitalet bör enligt fullmäktiges mening inte aktualiseras

nu. Sedeltryckeriets utrustning föreslås övertas av bolaget mot ersättning

till riksbanken. Den ändrade organisationsformen avses inte skola

medföra försämrade villkor för den berörda personalen; vilka villkor som

skall gälla är emellertid en avtalsfråga. Utflyttningen skall enligt förslaget

genomföras snarast och senast år 1970.

Yttrande över sedeltryckeriutredningens betänkande

Lokala företagsnämnden vid sedeltryckeriet avråder, på grunder som

framgår av det bifogade protokollet, bestämt från att tryckeriet flyttas till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets utlåtande nr 5 år 1968

3

Tumba innan en förutsättningslös utredning gjorts angående möjligheterna

för tryckeriet att bli kvar på nuvarande plats. Om en utflyttning blir nödvändig

bör den enligt företagsnämndens uppfattning ske tidigast 1973.

Vidare anses sedeltryckeriet under alla förhållanden böra behålla sin nuvarande

företagsform.

Utskottet

Den utredning rörande flyttning av riksbankens sedeltryckeri till Tumba

varpå bankofullmäktiges framställning är baserad har kommit till på

grundval av riksdagens beslut år 1964, när frågan om den framtida driften

vid riksbankens pappersbruk i Tumba senast behandlades av riksdagen.

Utskottet uttalade då (uti. 1964 nr 47), att det enligt dess mening stod

klart att betydande fördelar skulle stå att vinna därest sedeltryckeriet förlädes

till Tumba i direkt anslutning till pappersbruket. Det material som

nu framlagts styrker utskottet i denna uppfattning. Av särskild vikt är att

det synes uppenbart att sedeltryckeriet inte i längden kan kvarstanna på

nuvarande plats i det centrala Stockholm. Inget annat alternativ till ny

förläggning av tryckeriet torde rimligen kunna bli så fördelaktigt som det

nu föreslagna. Att räntabiliteten hos de investeringar som flyttningen påkallar

förefaller att bli begränsad utgör mot denna bakgrund inget argument

mot flyttningen. Till de ekonomiska konsekvenser för riksbankens

industriella verksamhet som nu är direkt mätbara kommer de fördelar

som kan väntas följa av det nya integrerade pappersbruks- och tryckeriföretagets

ökade konkurrensmöjligheter på marknaden för de kvalificerade

produkter som tillverkningen avser.

Fullmäktiges förslag vilar på en utredning, som utskottet finner grundlig

och övertygande. Förslagets innebörd framgår klart av fullmäktiges bifogade

framställning och har dessutom summariskt redovisats ovan. Utskottet

finner därför inte anledning att här genomgå detaljerna i förslaget utan

kan i huvudsak inskränka sig till att tillstyrka detta. Utskottet förutsätter

att det skall bli möjligt att genom förhandlingar med de anställdas organisationer

lösa de problem rörande personalens anställningsvillkor som är

förknippade med den avsedda ändringen av sedeltryckeriets företagsform.

Att närmare ta ställning till byggnadsfrågor etc. bör på sätt fullmäktige

angivit ankomma på AB Tumba bruk. Eftersom en flyttning av myntverkets

mynt- och medalj framställning till Tumba synes förknippad med

avsevärda fördelar emotser utskottet med intresse Kungl. Maj :ts beslut

om lokaliseringen och organisationen av denna verksamhet. Beträffande

de ekonomiska dispositioner som blir aktuella vill utskottet endast uttala,

att utskottet i likhet med fullmäktige anser det lämpligt att AB Tumba bruks

aktiekapital tills vidare förblir oförändrat.

1* — Biliang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 5

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskoitets utlåtande nr 5 år 1968

Utskottet hemställer,

att riksdagen med bifall till fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning måtte besluta, att riksbankens

sedeltryckeri skall förläggas till Tumba och att det skall få

ankomma på AB Tumba bruk att i enlighet med vad ovan

anförts vidtaga de åtgärder som därav föranledes.

Stockholm den 13 februari 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Palm (s), Åkerlund (h),

Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s), Enarsson (h) och

Larfors (s);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,

herrar Hagnell (s), Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Bengtsson i Landskrona

(s)*, Sjönell (ep)* och Ullsten (fp).

Ej närvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968

o

Bilaga 1

Till Riksdagens Bankoutskott

I skrivelse till Bankoutskottet den 5 november 1964 angående Tumba pappersbruk

upptog fullmäktige i riksbanken frågan om förflyttning av riksbankens sedeltryckeri

från kvarteret Kungl. Myntet vid Norr Mälarstrand i Stockholm till

Tumba. Fullmäktige berörde i sin skrivelse, vilken in extenso bifogats Bankoutskottets

utlåtande nr 47 år 1964, tidigare i frågan förda diskussioner och överväganden

och konstaterade därvid att sedeltryckeriet senast i början av 1970- talet måste ha beretts ökade lokalutrymmen samt att det inte kunde påräknas att

erhålla dessa utrymmen på tryckeriets nuvarande tomt. Under hänvisning bl. a.

till att riksbanken i Tumba förfogar över erforderlig tomtmark för ett nytt sedeltryckeri

och till de fördelar som en förflyttning av tryckeriet dit skulle medföra

för riksbanken genom kostnadsbesparingar vid en samordning av driften vid

pappersbruket med tryckerirörelsen hemställde fullmäktige, att Bankoutskottet

skulle föreslå riksdagen besluta sedeltryckeriets förläggning till Tumba och

bemyndiga fullmäktige att utarbeta erforderliga förslag härför. Beträffande den

närmare motiveringen till framställningen torde få hänvisas till fullmäktiges

förenämnda skrivelse.

Bankoutskottet framhöll i sitt ovan omförmälda utlåtande, att frågan om betingelserna

för fortsatt drift vid pappersbruket borde bedömas i sammanhang

med förslaget om utflyttning av sedeltryckeriet. Utskottet konstaterade emellertid,

att även om sådana utredningar och kalkyler icke förelåge som finge anses erforderliga

för ett slutligt ställningstagande rörande sedeltryckeriets lokalisering det

enligt utskottets mening stode klart alt betydande fördelar skulle stå att vinna

därest sedeltryckeriet förlädes till Tumba i direkt anslutning till pappersbruket.

Utskottet förordade under hänvisning härtill att fullmäktige skulle få i uppdrag

att verkställa utredning rörande förflyttningen av tryckeriet till Tumba. De i

fullmäktiges skrivelse berörda frågorna om lämpligheten av dels ett eventuellt

sammanförande av postverkets frimärkstryckeri med sedeltryckeriet och dels

om en bibehållen lokal samordning mellan sedeltryckeriet och myntverket borde

enligt utskottets mening beaktas vid den föreslagna utredningen.

Med bifall till utskottets förslag beslöt 1964 års riksdag bemyndiga fullmäktige

att i enlighet med vad utskottet i utlåtandet anfört verkställa utredning rörande

förflyttning av sedeltryckeriet till Tumba.

I anledning härav beslöt fullmäktige den 18 februari 1965 att uppdraga åt verkställande

direktören vid AB Tumba bruk Lennart Schotte, direktören vid sedeltryckeriet

Sven Gideon och kamreraren vid bruket Wilhelm Petri att verkställa

den av riksdagen begärda utredningen. Beträffande frågan om ett eventuellt sammanförande

av sedeltryckeriet med postverkets frimärkstryckeri och/eller med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968

myntverket skulle utredningsmännen samråda med den kontaktman, som poststyrelsen

komme att utse, respektive med dem som inom statskontoret utredde

frågan rörande myntverkets framtida organisation och placering.

Efter fullgjort uppdrag har utredningsmännen till riksbankschefen överlämnat

sitt i september 1967 undertecknade betänkande, vari avhandlats samtliga de frågor

som omfattats av det meddelade utredningsuppdraget. Under utredningens

gång har förutsatt samråd skett med representanter för postverket och statskontoret

beträffande eventuell förflyttning till Tumba av frimärkstryckeriet, respektive

myntverkets mynt- och medaljtillverkning, varjämte expertis anlitats

på organisations-, administrations- och byggnadstekniska frågor som sammanhängt

med utredningsuppdraget.

Den lokala företagsnämnden vid sedeltryckeriet har sedermera behandlat frågan

om flyttning av sedeltryckeriet till Tumba och vissa därmed sammanhängande

spörsmål på sätt närmare framgår av protokoll fört vid sammanträde

med nämnden den 19 december 1967.

Utredningsmännens utredning och förslag

a) Sedeltryckeriet. Utredningsmännen har utgått från de synpunkter beträffande

sedeltryckeriets förläggning och därmed sammanhängande frågor, som anförts

i fullmäktiges förenämnda skrivelse till Bankoutskottet. Utredningsmännen

konstaterar, att riksbanken äger lämplig industrimark i Tumba och att en exploatering

av denna mark i anslutning till den där befintliga pappersindustrin är

väl motiverad. Området har ett centralt läge inom Tumba samhälle med goda

kommunikationsmöjligheter. Erforderliga ledningar för vatten, avlopp, ånga och

elektricitet finns framdragna genom bruksomradet; anslutning kan även ske

till kommunens ledningsnät. Ett mera rationellt utnyttjande av områdets allmänna

resurser är vidare enligt utredningsmännens mening givetvis av värde för den

där befintliga pappersindustrin.

Utredningsmännen övergår härefter till att behandla fragan om oetydelsen av

sedeltryckeriets förflyttning till Tumba ur synpunkten av pappersbrukets fortsatta

verksamhet. De omnämner därvid, att årsproduktionen vid pappersbruket,

cirka 1 000 ton, är mycket liten även med hänsyn tagen till att det här rör sig om

högvärdiga pappersprodukter. Under de senaste åren har verksamheten, framhåller

utredningsmännen, karakteriserats av en intensifierad marknadsföring

med en målmedveten inriktning på ett mindre antal lönsamma huvudprodukter,

varigenom förbättringar uppnåtts i rörelsens ekonomiska utfall. Även om en sådan

koncentration innebure en för ett litet pappersbruk nödvändig specialisering

med relativt tillfredsställande resultat på kort sikt, ger emellertid enligt

utredningsmännen den alltmer hårdnande konkurrensen inom pappersindustrin

vid handen att pappersbruk av Tumbas storleksordning på längre sikt ej kan drivas

lönsamt. Utredningsmännen erinrar om att inom pappersindustrin under den

senaste tiden ett flertal ägandeförändringar och sammanslagningar ägt rum såväl

på produktions- som försäljningssidan i syfte att motverka kostnadsstegringarna.

Bland sådana koncentrationer märktes även integration av olika företagsenheter,

som dels ledde till förenklad gemensam förvaltning, dels medförde

möjlighet till ökad förädlingsgrad. En motsvarande möjlighet föreligger enligt

utredningsmännen även för riksbankens industrier genom sammanslagning av

pappersbruket och sedeltryckeriet. Utredningsmännen finner att en dylik sammanslagning

kunde medföra betydande kostnadsbesparingar, i första hand på

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets utlålande nr 5 år 1968

personalsidan men också genom gemensamma inköps-, försäljnings- och underhållsorgan.

En integration av pappersbruket och sedeltryckeriet skulle aven möjliggöra

ett bättre utnyttjande av de båda företagens produkter genom en langt

driven förädling i form av högklassiga papperssorter med hogvardigt tryck.

Utredningsmännen har under hänvisning till verkställda ex per un erso nmsai

rörande personalbehovet efter en förflyttning av sedeltryckeriet till Tumba uppskattat

kostnadsbesparingen för bruket och tryckeriet i forhållande till nuvarande

organisation och med utgångspunkt från 1965 ars loner till ca 4o0 000

kronor per år. Därvid har utredningsmännen forutsatt att pappersbruket o 1

sedeltryckeriet skall sortera under gemensam chef och aven i övrigt i möjligast

män utnyttja gemensamma anläggningar och personal.

Utredningsmännen sammanfattar sin uppfattning i förflyttningsfrågan sålunda,

att utredningen entydigt indikerar att eu sammanslagning av pappersbruket och

sedeltryckeriet skulle medföra obestridliga integrationsvinster pa personalsidan

och kan rekommenderas även i övrigt med hänsyn till förefintliga tekniska utvecklings-

och samordningsmöjligheter. De betonar också att de relativt stora

förändringarna i organisationsmönstret som en utflyttning av sedeltryckeriet till

Tumba möjliggör underlättar en radikal rationalisering av verksamheten. Da

flyttningen sker inom Stor-Stockholmsområdet anser utredningsmännen att man

inte behöver befara att förlora nyckelpersonal, som det skulle vara svart att er
-

b) Frimärkstryckeriet. Utredningsmännen har funnit att den nuvarande samordningen

av frimärkstryckeriet och frimärksförrådet — båda för närvarande

inrymda i postverkets huvudkontors lokaler i Stockholm fungerar val ur intern

transport- och allmän distributionssynpunkt. Den enda kostnadsbesparing

som påvisbart uppkomme vid en förflyttning av frimärkstryckeriet till Tumba

skulle enligt utredningen vinnas på den administrativa sidan och den skulle begränsa

sig till ca 50 000 kronor per år.

Utredningsmännen har kommit till den slutsatsen att inga vägande skäl motiverar

en dylik utflyttning men tillägger att en sammanslagning i framtiden av

sedeltryckeriet och frimärkstryckeriet är möjlig.

c) Myntverket. Utredningsmännen konstaterar att förutsättningarna ar helt annorlunda

när det gäller frågan om utflyttning från nuvarande lokaler i kvarteret

Kungl. Myntet i Stockholm till Tumba av den del av mynt- och justeringsverkets

nuvarande verksamhetsområde som hänför sig till mynt- och medaljtillverkningen.

Efter att ha erinrat om att den utredning beträffande myntverkets lokalisering,

som verkställts inom statskontoret och av statskontoret överlämnats till Ivungl.

Maj:t med skrivelse i mars 1967, innefattar förslag om mynt- och medaljtillverkningens

utflyttning till Tumba, uttalar utredningsmännen sin obetingade anslutning

till detta förslag. Beträffande organisationsformen anser utredningsmännen

att man visserligen väl kunde tänka sig här avsedda tillverkning som en produktionslinje

inom eu utvidgad företagsenhet i Tumba, omfattande även pappersbruket

och sedeltryckeriet. De har dock inte funnit riktigt att förorda en sådan

lösning innan resultatet av pågående utredning om mynt- och justeringsverkets

Övriga funktioner föreligger. Man tänker sig i stället att till en början ifrågavarande

tillverkningsgrenar, utflyttade till Tumba, skulle tillsvidare underställas

mynt- och justeringsverket, men att på längre sikt en sådan anordning skulle

kunna vidareutvecklas till en total integration med den av utredningsmännen

föreslagna enheten pappersbruk—sedeltryckeri. Besparingen i personalkostna
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968

der, inklusive bevakning, genom den interimistiska lösningen har av utredningsmannen

uppskattats till ca 100 000 kronor per år.

Företagsformen. Utredningsmännen anser att mycket talar för att den utvidgade

tillverkningsenheten vid Tumba, d. v. s. det sammanslagna pappersbruket

och sedeltryckeriet, bedrives i bolagsform. Man framhåller, att styrelsens och företagsledningens

möjligheter att leda en industri inom pappers- och trvckeribranschen

bast tillgodoses i bolagsform och att hittills vunna erfarenheter efter

bddandet av AB Tumba bruk inte jävar detta påstående. Enligt utredningsmännen

förefaller det också naturligt att de anställda i ett industriföretag, som dagligen

konfronteras med inom industrin förekommande frågeställningar, tillhör

de fackorganisationer som företräder vederbörande bransch. För att tillvarata de

bättre förutsättningar att utveckla sina produkter och intensifiera sina försälimngsanstrangningar

som vinnes genom den utvidgade enheten fordras, framhåller

utredningsmannen, god kontakt med den övriga industrivärlden, en kontakt

som bast uppnås genom den flexibilitet och snabbhet i beslutsprocessen som boagsformen

medger. Företaget skulle både affärs- och redovisningsmässigt uppträda

analogt med Övriga bolag inom branschen och resultatmässigt jämföras med

dessa. Det ar utredningsmännens uppfattning att en sammanslagning av pappersbruket

och sedeltryckeriet till ett aktiebolag skulle ge riksbanken de bästa

förutsättningar att få en rättvisande bild av dess industriella verksamhet och att

uppnå en optimal lönsamhet för denna.

Investermgsfrågor m. m. Utredningsmännen har låtit verkställa utredning rörand

ed et lokalbehov som kommer att föreligga vid en utflyttning av sedeltryckeuet

tdl Tumba samt eu förläggning dit även av mynt- och medaljtillverkningen.

Förslag har också framlagts rörande placeringen av erforderlig nybyggnad varjämte

ritningar och beskrivningar företetts rörande byggnadens utseende och de

erforderliga lokaliteternas förläggning inom byggnaden. Målsättningen har därvid

vant att forlagga byggnaden så att den ansluter till en långsiktig planerin»

av det nuvarande bruksområdet med hänsyn dels till den för området fastställda

generalplanen, dels till en ändamålsenlig disposition av såväl de befintliga som

de blivande industribyggnaderna och dels till miljöfrågor. Efter att ha överväM

olika tankbara alternativ bär utredningsmännen stannat vid att nybyggnaden bör

lgga utefter Bruksgatan i nära kontakt med nuvarande industribyggnader. Den

föreslagna byggnaden för tryckeriverksamheten omfattar mot öster (Eriksbemsvagen)

tre våningsplan och mot väster två våningsplan, varjämte ritningarna

upptar en överbyggd våning avsedd för luftkonditioneringsanläggningar m. m.

Sammanbyggd med denna huvudbyggnad skall enligt förslaget ligga eu lägre

byggnad, avsedd för personalutrymmen in. in. Den totala golvytan uppgår till

ca 8o00 mä och volymen till ca 43 250 m*. Räknat efter 185 kr. per m» blir kostnaden

or de nya byggnaderna 8,1 milj. kr. Till detta belopp får läggas konsultkostnadei

samt kostnader for elektriska anläggningar, konditionerings- och VVSanlaggnmgar

in. in. på sammanlagt 4,9 milj. kr. Totalkostnaden för sedeltryckeribyggnaderna

blir sålunda, räknat efter 1905 års prisnivå, 13 milj kr motsva

rande 300 kr. per in» byggnadsvolym. Efter 1967 års prisnivå bär denna totalkostnad

angivits till 13,8 milj. kr.

I anslutning till lågbyggnaden för sedeltryckeriet kan enligt utredningsmännens

förslag uppforas en byggnad för mynt- och medaljtillverkningen. Planeringen av

denna byggnad har skett med utgångspunkt från statskontorets beräkning rörande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankouiskottets utlåtande nr 5 år 1968

9

lokalbehovet, och utredningsmännen har åsyftat sådan förläggning av lokaliteterna

att billigast möjliga driftkostnader skulle uppnås. Byggnaden, som dock

ej detaljplanerats, skulle uppta en volym av 12 500 in3 och totalkostnaden har i

1965 års prisnivå uppskattats till 3 milj. kr.

Därutöver föreslår utredningsmännen en invändig ombyggnad av det s. k.

Klockhuset, en beträffande exteriören kulturhistoriskt skyddad 1700-talsbyggnad,

som efter ombyggnaden skulle lämpa sig till huvudkontor för pappersbruket

och sedeltryckeriet. Ombyggnaden beräknas draga en kostnad enligt 1965

års prisnivå av 1 milj. kr. (1967 års prisnivå 1,1 milj. kr.). Slutligen föreslås en

utvidgning av det vid bruket nu befintliga ber g skyddsrum in e t, så att

det blir tillräckligt även för den ökade personalen, för en kostnad av ca 0,2

milj. kr.

Totalkostnaden för sedeltryckeribyggnad, ombyggnad av »Klockhuset» samt

utvidgning av skyddsrummet skulle alltså enligt 1965 års prisnivå uppgå till 14,2

milj. kr. (1967 års prisnivå 15,1 milj. kr.); om mynt- och medaljtillverkningen

också flyttas till Tumba skulle därtill komma 3 milj. kr. (1965 års nivå).

Till dessa belopp skall läggas kostnaderna för flyttning av sedeltryckeriets nuvarande

maskinutrustning in. in. till Tumba, vilka kostnader uppskattas till ca

0,4 milj. kr.

Lönsam hetsberäkning. Utredningsmännen konstaterar att mot den åiliga besparingen

vid en utflyttning av sedeltryckeriet till Tumba, enligt 1965 års prisnivå

uppskattad till 6,45 milj. kr., skall ställas den sålunda beräknade investerings-

och flyttningskostnaden, tillsammans ca 14,6 milj. kr. (15,8 milj. kr. enligt

1967 års prisnivå), varvid räntabiliteten framstår som begränsad. Vid en bedömning

bör man dock enligt utredningsmännens mening beakta bl. a. effekten ur

vinstsynpunkt av den ökade konkurrenskraft, som sammanslagningen skulle

komma att innebära. Utredningsmännen finner att det i själva verket ej torde

vara vanligt att en inom viss — begränsad — tid nödvändig förflyttning kan

åstadkommas så bra som här är fallet med samtidigt tillgodoseende av administrativa

fördelar. Man erinrar också om att, när man bedömer projektets totala

räntabilitet och finansiering, hänsyn måste tas dels till värdet av sedeltryckeriets

nuvarande tomt och byggnad och dels till att en avflyttning från sedeltryckci iets

nuvarande tomt under alla förhållanden förr eller senare blir ofrånkomlig, med

andra ord att kostnaden härför måste bäras under alla förhållanden.

Maskinanskaffning. Efter att ha konstaterat, att anskaffandet (år 1960) för sedeltryckeriet

av en lielrotationsmaskin, som från sedelpappersrulle i en maskingenomgång

trvcker helt färdiga sedlar, visat sig vara en utomordentligt rationell

och lönsam investering uttalar utredningsmännen att det torde vara riktigt att

även i fortsättningen utföra sedeltryckningen från rulle. Det synes utredningsmännen

nödvändigt att inom den närmaste tiden planera nyanskaffning av maskinutrustning

för tryckeriet, baserad på samma princip. Man påpekar att den

nuvarande maskinen har en kapacitet som ungefär motsvarar nuvarande behov

av sedlar (i valörerna 10, 50 och 100 kronor) och att det vid större maskinhaverier

kan bli kritiskt att basera nästan hela sedelproduktionen på en enda maskinenhet.

Utredningsmännen påpekar vidare, att sedeltryckeriet för närvarande saknat

utrustning för att mottaga vissa beställningar av värdetryck. Redan i samband

med utflyttningen av sedeltryckeriet erfordras enligt utredningsmännen ny maskinutrustning

till en kostnad av ca 2,8 milj. kr., vari ingar rotationsmaskin

för torroffsettryck (värdetryck) för ca 2,1 milj. kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskuttcts utlåtande nr 5 dr 1968

På något längre sikt krävs enligt utredningsmännen anskaffande även av en

rotationsmaskin för koppartryck, avsedd främst för tryckning av sedlar i högre

valörer. En dylik maskin är kostnadsberäknad till ca 1,1 milj. kr. Härtill kommer

kompletterande utrustning för ca 500 000 kr. Därutöver upptar kostnadsberäkningen

ca 325 000 kr. för inventarieanskaffning samt för oförutsedda utgifter.

Personal- och bostadsfrågor. Utredningsmännen har funnit det sannolikt att

den övervägande delen av sedeltryckeriets personal kommer att bibehålla sin

anställning efter tryckeriets utflyttning till Tumba. Erforderlig nyrekrytering i

Tumba av kvinnlig personal anses ej komma att innebära svårigheter, medan

förutsättningarna för rekrytering av manlig arbetskraft visserligen ej bedömes

vara lika goda men dock acceptabla. Vid sin bedömning har utredningsmännen

utgått från erfarenheter av den nuvarande arbetskraftssituationen vid pappersbruket.

Utredningsmännen utgår också från att det finns goda förutsättningar att

i samarbete med den centrala verkstadsskolan i Tumba bereda möjligheter till

vidareutbildning av såväl pappersbruks- som tryckeripersonal, något som utredningsmännen

finner vara väsentligt både för personalrekryteringen och för

trivseln i företaget.

Utredningsmännen påpekar att den tecknade relativt gynnsamma bilden beträffande

arbetskraftssituationen gäller endast om bostadsfrågan kan lösas på ett

tillfredsställande sätt. De omnämner att AB Tumba bruk för närvarande disponerar

över ca 100 bostadslägenheter. Underhandskontakter, som utredningsmännen haft

med de kommunala myndigheterna, har givit vid handen att Botkyrka kommun

är beredd att tillgodose behovet av ytterligare bostadslägenheter, varför man ej

behöver räkna med bostadskostnader i direkt anslutning till en omlokalisering av

sedeltryckeriet (och myntverkets mynt- och medaljtillverkning).

Fullmäktige

De av fullmäktige tillsatta utredningsmännen har såsom av det föregående framgår

kommit till den bestämda uppfattningen, att en flyttning av sedeltr y c k enet

från Stockholm till Tumba är lämplig och att intet annat tänkbart alternativ

skulle erbjuda tillnärmelsevis lika stora fördelar. Utredningsmännen har med

andra ord kommit till samma mening som fullmäktige förfäktade i sin förenämnda

skrivelse den 5 november 1964 och som kan sägas ha vunnit instämmande från samma

års bankoutskott och riksdag. Enligt fullmäktiges mening grundar sig utredningsmännens

uppfattning i irågan på ett mycket ingående och allsidigt material

och bör därför tillmätas stor betydelse vid frågans bedömande. Det kan väl också

sägas att utredningsmännens motivering är övertygande. De har särskilt tryckt på

fördelarna ur ekonomisk synpunkt av den föreslagna förflyttningen. Visserligen

kan det sägas att den av dem beräknade kostnadsbesparingen vid en integrering

av riksbankens båda industrier, ca 450 000 kr. per år enligt 1965 års prisnivå,

inte ar särskilt betydande i jämförelse med den investerings- och flyttningskostnad

—- närmare 15 milj. kr. enligt sagda prisnivå (ca 15,5 milj. kr. enligt 1967

års prisnivå) — som man enligt utredningen har att räkna med. Men man får ta

hansyn till att dessa kostnader säkerligen skulle bli högre, om sedeltryckeriet

skulle byggas på annan ort, där bl. a. anskaffningskostnaden för tomt skulle tillkomma,

och i så fall skulle den årliga kostnadsbesparingen och den betydande

fordelen av en integrering på samma plats helt eller delvis bortfalla. Det torde,

som utredningsmännen konstaterat, vara ovanligt att en av föreliggande omstän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande nr 5 år 1968

11

digheter — d. v. s. nödvändigheten av att inom några år ha ökat sedeltryckeriets

kapacitet, något som inte kan ske på tryckeriets nuvarande tomt vid Norr Mälarstrand

— framtvungen förflyttning kan ske under så gynnsamma förutsättningar,

tekniskt, organisatoriskt, personellt och ekonomiskt, som i detta fall. Det må i

detta sammanhang framhållas att förutsättningar inte torde föreligga för att genom

utökning av sedeltryckeriets nuvarande tomt kunna utbygga sedeltryckeriet

till tillräcklig kapacitet. En synnerligen väsentlig synpunkt är också, såsom utredningsmännen

framhållit, den betydelse som sedeltryckeriets flyttning till Tumba

kommer att få för möjligheterna att i fortsättningen utan att åsidosätta sunda ekonomiska

principer uppehålla verksamheten vid pappersbruket. Visserligen har

bruksdriften under de sista tre åren lämnat gynnsammare resultat, ekonomiskt

sett, än fullmäktige räknade med i sin ovannämnda skrivelse, detta huvudsakligen

tack vare hård rationalisering och skickligt genomförd planering av driften

och av produktionsinriktningen. Men det torde inte vara möjligt att med den mycket

begränsade kapacitet som bruket nu besitter komma så mycket längre på denna

väg. Man nödgas därför befara, att den nuvarande bruksdriften skulle komma

att gå med förlust så småningom och därmed förbruka en förefintlig dispositionsfond

och lagerreserv, om inte konjunkturen för finpapper under tiden markant

förbättras. Genom förflyttningen av sedeltryckeriet och de båda industriernas integrering

kan påräknas så stora fördelar, att de ekonomiska förutsättningarna för

bruksdriften kommer att på längre sikt avsevärt förbättras. Utredningsmännen har

pekat på vinsten av gemensam ledning och administration i övrigt, gemensamt

laboratorium, förkortade transporter, gemensam värmecentral och bevakning m. in.

Särskilt kan väl understrykas betydelsen av att tillverkningen och försäljningen

i ett integrerat företag kan planeras till gemensam båtnad. En integrering är emellertid

inte betydelsefull endast för tillverkningen för avsalu, den kan också vara

till fördel för sedeltillverkningen, eftersom en anpassning av de båda däri ingående

tillverkningsgrenarna blir lättare att genomföra. Under hittillsvarande förhållanden

har detta tidvis kunnat vara ett problem.

Om fullmäktige alltså, i likhet med utredningsmännen, känner sig övertygade

om att ett sammanförande av pappersbruket och sedeltryckeriet ger den bästa

lösningen av tryckeriets lokaliseringsfråga som står till buds, vill det förefalla

som om detsamma skulle gälla även beträffande utflyttningen av in y n t- o c h

medalj tillverk ningen till Tumba. Såsom ovan nämnts har en dylik

åtgärd förordats av statskontoret i den utredning angående mynt- och justeringsverket,

som ämbetsverket överlämnat till Kungl. Maj:t. De årliga kostnadsbesparingar,

som statskontoret kalkylerat med skulle uppkomma vid en dylik förflyttning,

är troligen alltför lågt beräknade. De fördelar som skulle vinnas ur planerings-,

förvarings- och transportsynpunkt vid en integrering med riksbankens

bada nuvarande industrier måste bli inte obetydligt större än vad statskontoret

och utredningsmännen förmodat. För riksbanken, som för närvarande har svårigheter

att tillgodose marknaden med skiljemynt i de lägsta valörerna, skulle,

om banken finge ansvaret inte endast för distributionen utan även för tillverkningen,

möjligheterna öka för en planering av tillverkningen och lagerhållningen.

Dessutom skulle förutsättningarna förbättras för att planera och genomföra en

gemensam distribution till riksbankens avdelningskontor av sedlar och mynt

med sänkta transportkostnader som följd. Den skiss rörande inpassande av en

nybyggnad för mynt- och medaljtillverkningen, samordnad med den föreslagna

byggnaden för sedeltryckeriet, som vidfogats utredningen, synes ge en lämplig

lösning av lokalproblemet, samtidigt som den skulle möjliggöra ett ändamålsenligt

utnyttjande av sådana anordningar som med fördel kan göras gemen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskotlets utlåtande nr 5 år 1068

samma. Det undandrar sig dock självfallet fullmäktiges bedömande om en lika

god teknisk lösning kan erhållas för samma eller lägre kostnad på annat håll.

Fullmäktige vill också erinra om att några konstitutionella hinder inte torde

möta för en integrering av nu ifrågavarande tillverkning med bankens industriella

verksamhet. Eftersom frågan om bl. a. mynt- ocli medaljframställningens

lokalisering och organisation för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning

anser sig emellertid fullmäktige i förevarande sammanhang inte i vidare

mån än som här skett böra uttala sig i denna fråga.

Annorlunda ställer sig problemet beträffande fri märkstryckeriet.

Något behov av dess förflyttning från nuvarande plats i Stockholm torde för

närvarande inte föreligga. Den kostnadsbesparing som skulle vinnas vid en teknisk

samordning med riksbankens industrier skulle för övrigt, enligt vad utredningen

givit vid handen, bli ganska blygsam och motvägas av vissa olägenheter.

Skulle det emellertid bli aktuellt att flytta frimärkstryckeriet från Stockholm torde

en förläggning till Tumba böra övervägas.

Vad därefter angår organisationsfrågan vill fullmäktige erinra om

att AB Tumba bruk numera äger riksbankens förutvarande markområde vid

Tumba med därå uppförda kontors- och fabrikslokaler, bostäder, bergskyddsrum

in. in. samt i bruksdriften utnyttjade maskiner och andra inventarier. Det

måste därför vara naturligt, för att inte säga ofrånkomligt, att det blir bolaget

som också får uppföra de nybyggnader ocli vidtaga de ändringsarbeten beträffande

nu befintliga byggnader, som nödvändiggöres av sedeltryckeriets förflyttning dit

och att bolaget blir ägare till nyanläggningarna. Bolaget, som har ett aktiekapital

av 25 milj. kronor, i stort sett helt disponibelt för ändamålet, har möjlighet att

utan nytt medelstillskott låta verkställa och bekosta de anläggningar och arbeten

i övrigt, som utredningsmännen föreslagit.

Sedan den verkställda utredningen överlämnats till bolaget för yttrande, har

dettas styrelse förklarat bolaget berett påtaga sig de uppgifter, som skulle föranledas

av ett realiserande av utredningsmännens förslag. Styrelsen har vidare

uttalat, att det därest utflyttning av sedeltryckeriet komme till stånd vore angeläget

att sedeltryckeri och pappersbruk dreves i eu integrerad företagsenhet och

i bolagsform. Styrelsen är beredd att disponera bolagets aktiekapital för att verkställa

för integrerad drift erforderliga investeringar.

Då bolaget sålunda är berett medverka i ifrågasatt avseende bör det enligt fullmäktiges

mening ankomma på bolaget att detaljgranska de föreliggande ritningarna

till ny- och ombyggnaderna och atl, när riksdagens godkännande av sedeltryckeriets

förflyttning föreligger, besluta om uppförande av nybyggnad för tryckeriet

m. in. De föreliggande förslagen, som utarbetats av erkänt skicklig expertis

på industribyggnader, ger enligt fullmäktiges mening en god lösning av lokalproblemen

till rimlig kostnad; den nya byggnaden förefaller också att utseendemässigt

väl ha inpassats i och anpassats till den nuvarande kulturellt känsliga

omgivningen. Det får dock förutsättas att riksbankens ledning får tillfälle att

granska de slutliga ritningarna och arbetsbeskrivningarna bl. a. med hänsyn till

riksbankens direkta intresse av att valvskonstruktionerna och säkerhetsanordningarna

i övrigt blir tillfredsställande.

Som en konsekvens av att det blir bolaget som låter uppföra nybyggnaden för

sedeltryckeriet följer att det också blir bolaget som får anskaffa de nya maskiner

och den utrustning i övrigt som kommer att behövas i samband med sedeltryckeriets

utflyttning. Utredningsmännens förslag till komplettering av sedeltryckeriets

nuvarande maskinutrustning är enligt fullmäktiges mening väl avvägda och bör

komma till stånd i huvudsak i den turordning som utredningsmännen tänkt sig.

Fullmäktige vill i detta sammanhang erinra om att sedeltryckeriet hittills tycks

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets utlåtande nr 5 år 1968

13

ha väl hävdat sig på marknaden för värdetryck, och tryckeriet bör med ökad

och förbättrad maskinutrustning ha än större möjligheter att driva en lönsam

verksamhet på detta område. Att avsalutillverkningen bibehålies och utvecklas

;ir av stor vikt inte endast med hänsyn till tryckeriets ekonomi utan även för att

ge personalen ökade kunskaper och erfarenheter på värdetrycksområdet och därmed

göra den mera skickad också för huvuduppgiften, nämligen sedelframställningen.

Om alltså fullmäktige utgar från att bolaget skall sköta och bekosta nyinvesteringarna

i byggnader och maskinutrustning följer därav inte automatiskt att

bolaget också skall omhänderha driften vid sedeltryckeriet. Fullmäktige vill

erinra om att riksbanken, som en nödfallsutväg, för närvarande själv handhar

driften vid pappersbruket med egen kollektivavtalsanställd arbetarpersonal men

med utnyttjande av bolagets kontors- och fabriksanläggningar och maskinutrustning

samt bolagets tjänstemän och förmanspersonal. Att detta arrangemang, som

knappast val it rationellt, kommit att genomföras har hcrott på särskilda omständigheter,

berörande anställnings- och avlöningsförhållanden för förstnämnda personal.

Eftersom det måste vara naturligt att bolaget — såsom riksdagen vid bolagets

tillkomst förutsatt — omhänderhar också driften vid pappersbruket, bör

ansträngningar från bolagets — och riksbankens — sida göras att senast när sedeltryckeriet

utflyttar till Tumba åstadkomma en ändring i detta i och för sig onaturliga

förhållande. Därav följer att fullmäktige finner det ur riksbankens och bolagets

synpunkt självfallet att utgå från att tryckeridriften vid Tumba också skall

ske i bolagets regi. Endast därigenom blir det möjligt att bedöma verksamhetens

resultat i jämförelse med privat verksamhet i samma bransch. Det bör tilläggas,

att fullmäktige utgår från att ändringen i organisationsformen inte för den därav

berörda personalen skall föranleda försämring av de totala anställningsvillkoren,

men fullmäktige vill erinra om att dessa villkor är en avtalsfråga.

Godkännes vad nu sagts blir det också bolagets sak att ombesörja och bekosta

flyttning av sedeltryckeriets maskiner och utrustning i övrigt från Stockholm

till Tumba. Det synes rimligt att bolaget därjämte till riksbanken betalar ersättning

föi den övertagna utrustningen med belopp, varom överenskommelse kan

träffas mellan riksbanken ocli bolaget, därvid bokföringsvärdet i sedeltryckeriets

bokföring torde kunna ligga till grund.

Däremot är det självklart att eventuella kostnader, som kan sammanhänga med

ett ändrat utnyttjande av sedeltryckeriets nuvarande byggnad, måste täckas av

riksbanken, som å andra sidan får tillgodogöra sig de hyresbelopp som kan

komma att utfalla vid eu eventuell upplåtelse av byggnaden, helt eller delvis,

till annan. Det är emellertid för tidigt att nu uttala sig om vad som bör ske med

byggnaden sedan sedeltryckeriet avflyttat.

\id bifall till de sålunda framlagda förslagen kommer bolagets aktiekapital att

i stort sett åtgå för att täcka kostnaderna för nyanläggningar och investeringar

tor tryckeridriften. Vad som kan återstå kommer att utgöra en önskvärd reserv

dels som driftkapital för den integrerade pappersbruks- och trvckerirörelsen och

dels för nyinvesteringar i pappersbruket. Enligt vad fullmäktige inhämtat har

man inom bolaget vissa tankar på att modernisera och utöka maskinparken för

papperstillverkningen. Beslut av bolagets styrelse föreligger dessutom att för ca

3 milj. kr. upprusta bostadsbeståndet. Eftersom planerna för maskinparkens tekniska

förnyelse hittills inte närmare konkretiserats är det ej möjligt att kalkylera

hur stort medelsbehovet härför kan bli. Fullmäktige anser emellertid att det skulle

vara oklokt att nu föreslå minskning av bolagets aktiekapital.

Om riksdagen bifaller vad ovan föreslagits bör anordningar vidtagas så att

utflyttningen kan genomföras snarast möjligt och senast år 1970. Tills utflyttning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968

skett torde nuvarande organisationsform få bibehållas, innebärande bl. a. att riksbankens

industristyrelse får handha ledningen av sedeltryckeriet. Det förutsattes

att åtgärder under tiden bör komma till stånd för att förbereda utflyttningen och

uppnå en lämplig samordning av verksamheten i de båda industrierna, en sak

som det får ankomma på riksbanken och bolaget att åstadkomma.

Under hänvisning till det anförda far fullmäktige hemställa, att Bankoutskottet

ville föreslå riksdagen besluta, att riksbankens sedeltryckeri skall förläggas till

Tumba och att det där skall få ankomma på AB Tumba bruk att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad utredningsmännen och 1 ullmäktige föreslagit vidtaga.

de åtgärder som därav föranledes.

Stockholm den 17 januari 1968

Å Fullmäktiges vägnar:

KJELL-OLOF FEI.DT

/Karin Winberg

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968

15

Biiaga 2

Närvarande:

för sedeltryckeriet

Protokoll fört vid extra sammanträde

med lokala företagsnämnden vid riksbankens

sedeltryckeri tisdagen den 19 december

1967.

Herr S. Gideon

» Ä. Eldh

» T. Odin

för CPF avd. 16

» S.-B. Ribbing

» T. Starrin

» L. Dahlström

» T. Eodebeck

Fru H. Lindblom

för TCO och SR

Herr G. Eöfgren

» L. Nyström

§ 1.

Föregående protokoll

Föregående protokoll, som justerats av nämndens ledamöter, lades till handlingarna.

Procedurfråga

Beslöt nämnden följande procedur. Herr Gideon skulle: utan att i övrigt deltaga

i diskussionen leda genomgången av det förslag angående sedeltryckeriets eventuella

utflyttning till Tumba, som anmäldes vid företagsnämndens sammanträde

den 5 december 1967. Efter varje avsnitt i utredningen skulle nämndens ledamöter

beredas tillfälle att yttra sig och i protokollet skulle för varje avsnitt redovisas

nämndens ståndpunkt.

Efter genomgång av förslaget skulle en allmän sammanfattning göras.

Genomgång av utredningen

Beträffande avsnitten Uppdrag och Tidigare utredningar hade nämnden intet

att erinra.

Beträffande Allmänna fördelar att ytterligare utnyttja Tumba Bruks område

erinrade nämnden om att de i nämnden representerade personalorganisationerna

1964 beretts tillfälle att inikomma med yttranden över 1963 års lokaliseringsutredningsförslag

angående sedeltryckeriets eventuella förflyttning till Sala (se IS

13.10.64). Samtliga personalorganisationer hade därvid avrått från att förlägga

sedeltryckeriet till Sala eller annan ort.

Även om företagsnämndens ledamöter sålunda icke velat acceptera lokaliseringsutredningens

förslag, kunde dock icke nämnden ansluta sig till utredningsmännens

uppfattning, att nu föreliggande förslag innebure något av grundtanken

i lokaliseringspolitiken, vilken enligt nämndens uppfattning innebure en utflyttning

till ett område med brist på arbetsmöjligheter och överskott på arbetskraft.

Beträffande Nuvarande verksamhet i Tumba ansåg nämnden, i likhet med ut
-

2.

§ 3.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskotlels utlåtande nr 5 år 1068

redningsmännen, att ett pappersbruk av Tumba Bruks storleksordning på längre

sikt ej kunde drivas lönsamt. Även om en sammanslagning med sedeltryckeriet

komme att minska de administrativa kostnaderna, ifrågasatte nämnden om denna

relativt blygsamma besparing på längre sikt komme att förbättra pappersbrukets

lönsamhet. Vidare ansåg nämnden, att ett fristående tryckeri torde ha minst lika

stora möjligheter att tillverka en god produkt.

Beträffande Företagsformen vid utvidgad enhet kunde nämnden icke förorda

alternativet bolagsform som den lämpligaste form, under vilken den utvidgade enheten

borde arbeta. Nämnden hade nämligen den uppfattningen att riksbanken

redan misslyckats i sitt försök att genomföra bolagsformen vid pappersbruket.

Nämnden konstaterade att utredningsmännen funnit att de vid Tumba Bruks AB

anställda tjänstemännen och arbetsledarna funnit sig väl tillrätta i bolagsformen,

men ansåg att utredningsmännen även bort redovisa varför de kollektivavtalsanställda

arbetarna vid pappersbruket ej kunnat acceptera en anställning hos AB

Tumba Bruk. Vidare ansåg nämnden att det icke vore utredningsmännens sak

att rekommendera vilken fackorganisation, som de anställda borde tillhöra.

Nämnden ansåg att förutsättningarna för intensifierade försäljningsansträngningar

för tryckeriets del icke skulle bli bättre genom utflyttningen till Tumba

och sammanslagningen med pappersbruket. Ej heller kunde företagsnämnden förstå

vilka fördelar, som komme att vinnas genom att det sammanslagna tryckeriets

och pappersbrukets resultat skulle kunna jämföras med övriga bolags inom

branschen. Nämnden ansåg att det vore rimligare att jämföra sedeltryckeriet med

andra tryckerier och pappersbruket med andra pappersbruk och för detta fordrades

ingen sammanslagning.

Beträffande Organisationsschemat för ett sådant integrerat företag accepterade

nämnden utredningsmännens synpunkt att detta schema vid en eventuell sammanslagning

endast borde utgöra lämplig förebild för en framtida organisation

och att successiv anpassning skulle ske till organisationsplanen.

Beträffande lämpligheten av eu sammanslagning med Frimårkstryckeriet och

Myntverket undandrog sig detta den lokala företagsnämndens vid sedeltryckeriet

bedömning.

Utredningsmännen nämner, att frågan om en förflyttning av Sedeltryckeriet

från dess nuvarande lokaler på Norr Mälarstrand i Stockholm flera gånger tidigare

varit föremål för överväganden, men torde diskussionen då ha gällt förflyttningtill

annan plats i Stockholm. Enligt vad nämnden hade sig bekant vore stadsplanen

beträffande kvarteret Kungl. Myntet numera fastställd och en ny trafikled

beslutad. Härmed torde det byggnadsförbud som tidigare gällt vara upphävt. 1

sitt resonemang utgår utredningsmännen från att en utflyttning av sedeltryckeriet

under alla förhållanden är nödvändig. Företagsnämnden ville, innan man närmare

bedömde de ekonomiska förutsättningarna för en utflyttning, ha frågan om tryckeriets

kvarblivande på nuvarande plats närmare utredd.

Enligt nämndens uppfattning torde det nämligen företagsekonomiskt sett vara

för tryckeriet fördelaktigare att ligga kvar på nuvarande plats och där endast

göra de smärre utvidgningar, som kunde bli befogade på grund av ändrad produktion.

Utredningsmännen anser att en personalbesparing värderad till ca 450 000 kronor

skulle bli möjlig vid en sammanslagning av sedeltryckeriet och Tumba Bruk.

I denna personalbesparing lär ingå en icke oväsentlig del avseende förenklad

bevakning. Förstagsnämnden ville på det bestämdaste avråda från sådana personalbesparingar.

Tvärtom ansåg företagsnämnden att en förflyttning av tryckeriet

till Tumba borde medföra skärpt bevakning på grund av tryckeriets mera isolerade

läge.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande nr 5 år 1968

17

Utredningsmännen fastslår att man vid en förflyttning till Tumba ej torde behöva

befara att förlora nyckelpersonal, som är svår att ersätta. Företagsnämnden

ansåg för sin del att detta vore en fråga om vilka övergångsbestämmelser, som

komme att erbjudas sedeltryckeriets personal. I dagens läge med tämligen god

tillgång på arbete för väl utbildad tryckeriteknisk personal vore det tänkbart att

flera av tryckeriets anställda sökte sig annat arbete, som, även om lönen bleve

mindre, dock på grund av höga rese- eller hyreskostnader vid arbete i Tumba

gåve en bättre nettobehållning.

Vid granskning av Beräknade kostnadsbesparingar vid eu sammanslagning fann

nämnden, som ovan sagts, att utredningsmännen varit alltför optimistiska särskilt

då det gällt beräkningen av nödvändig vaktpersonal. Vidare hade nämnden vid

genomgång av Bilaga 1 med bilagor kunnat konstatera att utredningsmännen,

utan att ange någon förenklad arbetsrutin, tagit bort två kontrollanter vid sedeltillverkningen

samt minskat personalen på lottgranskning och sedelgranskning med

sammanlagt tre personer. Då några arbetsrutiner icke redovisats kunde nämnden

i övrigt icke bedöma det skisserade personalbehovet, men ansåg nämnden, att man

icke kunde räkna med ett så högt belopp som ca 450 000 kronor i besparingar, i

all synnerhet som sammanslagningen torde medföra väsentligt ökade lönekostnader

på grund av höjda löner eller andra ersättningar.

Beträffande den Byggnadstekniska samordningen vore företagsnämnden helt

överens med utredningsmännen om att, vid en eventuell utflyttning av sedeltryckeriet

till Tumba, det föreslagna industriområdet, ca 30 000 in2, är det för ändamålet

lämpligaste. Denna mark används för närvarande som fotbollsplan och

lekplats för brukets barn. Vid kostnadsberäkningen har utredningsmännen icke

medräknat värdet på denna tomtmark.

Vid Lönsamhetsberäkningen ansåg företagsnämnden att man borde medräkna

även tomtvärdet, varför räntabiliteten torde bli mindre än vad utredningsmännen

beräknat, i all synnerhet som kostnadsminskningen på ca 450 000 kronor ej torde

komma att uppnås.

Utredningsmännens bedömning av räntabiliteten bygger på en förhoppning

om att sedeltryckeriets och pappersbrukets nuvarande vinster på lång sikt skall

öka genom den ökade konkurrenskraft, som sammanslagningen skulle innebära.

Företagsnämndens ledamöter kunde icke dela utredningsmännens förhoppning i

detta avseende. Tvärtom trodde nämnden att en sammanslagning för tryckeriets

del skulle komma att innebära ett försämrat konkurrensläge på grund av längre

transportvägar och sämre kommunikationer med tryckeriets kunder och marknaden

i övrigt. Vid en eventuell utflyttning till Tumba torde det bli nödvändigt med

ett försäljningskontor i Stockholm, en kostnad som utredningsmännen icke tagit

i beräkning.

Nämnden ansåg liksom utredningsmännen att den enda möjligheten till rimlig

räntabilitet vore kraftigt ökade vinster. Men nämnden kunde icke som utredningsmännen

hysa någon förhoppning om att sammanslagningen skulle medföra

höjda vinster. Då de ökade kostnaderna icke torde kunna föras över på tryckeriets

civila kunder bleve det främst Riksbanken, som enligt nämndens förmenande

komme att få större kostnader för sedeltillverkningen.

Utredningsmännen tror att värdet av sedeltryckeriets nuvarande tomt och byggnad

kommer att väsentligt påverka projektets totala räntabilitet och finansiering.

Enligt vad nämnden hade sig bekant skall därest sedeltryckeriet upphör med sin

verksamhet vid Norr Mälarstrand till Riksbanken endast återbetalas det belopp

å 600 000 kronor, som Riksbanken inbetalat till statsverket för tomtupplåtelsen,

samt därutöver ersättning för värdet av den uppförda sedeltryckeribyggnaden.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968

Nämnden kunde sålunda ej dela utredningsmännens uppfattning att en utflyttning

av sedeltryckeriet till Tumba vore företagsekonomiskt motiverad.

I avsnittet Rekryteringsfrågor och personalprognos påpekar utredningsmännen

den väsentliga skillnaden i genomsnittslön för anställda vid sedeltryckeriet och

pappersbruket och tror att denna skillnad kan påverka såväl rekryteringssituationen

som kostnadsbilden. Nämnden kunde i detta avseende helt instämma med

utredningsmännen och ansåg som tidigare redovisats att bland annat denna kostnadsökning

bort reducera utredningsmännens beräknade personalbesparing å

ca 450 000 kronor.

Nämnden kunde också helt instämma med utredningsmännen då dessa säger

att den relativt gynnsamma bild som de tecknat vad beträffar den personaladministrativa

sidan endast gäller under förutsättning att Bostadsfrågorna kan lösas

på ett tillfredsställande sätt.

Enligt nämndens förmenande måste en tillfredsställande lösning av bostadsfrågorna

innebära att de anställda icke genom förflyttningen komme att åsamkas

högre bostadskostnader — häri inbegripet resekostnader — än vad de för närvarande

hade. Detta måste innebära att den så optimistiskt beräknade personalbesparingen

bleve än mera naggad i kanten. Möjligen skulle nämnden kunna

tänka sig att de anställda vore villiga att påtaga sig högre bostadskostnader än

vad de för närvarande hade om de därigenom kunde komma i besittning av »egnahem».

Men även i detta fall torde man få räkna med vissa personalkostnader för

företaget.

Utredningsmännens resonemang om Utbildningsfrågor gick helt i linje med

företagsnämndens uppfattning.

Beträffande Tidschema för sedeltryckeriets utflyttning trodde företagsnämnden

i likhet med utredningsmännen att en flyttning av sedeltryckeriet skulle kunna

genomföras på ca 15 veckor. Om sedeltryckeriet under åren, 1968—1970 kan hålla

den produktionstakt beträffande sedlar, som nu hålles, ansåg nämnden att tillfredsställande

lager för en flyttning under år 1971 vore skapade.

Med hänsyn till sedeltryckeriets aktuella planer beträffande marknadsföring

av vissa nya produkter och därmed sammanhängande nödvändighet att anskaffa

nya maskiner, måste, om beslut beträffande utflyttning till Tumba komme att fattas,

utflyttningen till Tumba fixeras till någon tidpunkt efter 1 januari 1973. På

grund av långt kommen planering beträffande nya pass och körkort, betydelsefulla

produkter för sedeltryckeriet, måste sedeltryckeriet senast under år 1969

ha möjlighet att påbörja tryckning av dessa produkter enligt det utarbetade förslaget.

För detta fordras en rotationsmaskin av ny konstruktion. Maskinen är

redan reserverad i produktionsplanen hos tänkt leverantör. Då detta nya trycksätt

beträffande pass och körkort är av oerhört stor betydelse inte bara för tryckeriet

utan för hela landet får detta projekt ej fördröjas genom en planerad flyttning

under just den tid inkörningen skall ske. Vidare finns riksomfattande planer på

en omläggning av utformningen beträffande aktier och obligationer, vilka utgör

viktiga produkter i sedeltryckeriets försäljningsprogram. Också för dessa trycksaker

fordras tidigare nämnd rotationsmaskin och ett intensivt marknadsföringsarbete.

Företagsnämnden ville därför på det bestämdaste avråda från att — om beslut

beträffande förflyttning till Tumba fattas — förflytta sedeltryckeriet till Tumba

under de mest betydelsefulla åren för tryckeriet vad beträffar sedeltryckeriets

marknadsföring och därmed sammanhängande framtida lönsamhet.

Utredningsmännen föreslår som Lämpliga förberedelseåtgärder efter beslut om

flyttning att sedeltryckeriet så snabbt som möjligt och helst före utflyttningen in
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968

19

ordnas i AB Tumba Bruk. Företagsnämnden ansåg att sedeltryckeriet borde bibehålla

nuvarande organisation och fortfarande arbeta som en enhet inom Riksbanken,

i all synnerbet som Tumba Bruks nuvarande ekonomiska situation icke

torde göra det nödvändigt med en omedelbar sammanslagning.

Beträffande Utvecklingsaspekterna och därmed sammanhängande investeringsfrågor

ville nämnden understryka att dessa investeringar för tryckeriets del vore

lika nödvändiga oavsett om flyttning komme att ske eller ej, men ansåg nämnden

att man genom ett ekonomiskt tillvaratagande av nuvarande lokaler samt mindre

utbyggnad av fastigheten skulle kunna förverkliga dessa aspekter på tryckeriets

nuvarande plats.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis ville företagsnämnden under hänvisning till vad som framkommit

vid genomgången av utredningsmännens förslag anföra följande:

1) Företagsnämnden avråder bestämt en utflyttning till Tumba innan en förutsättningslös

utredning gjorts angående möjligheterna för tryckeriet att bli kvar

på nuvarande plats.

2) Om denna utredning visar att en utflyttning blir nödvändig, denna utflyttning

verkställs först sedan sedeltryckeriet kommit i gång med redan planerad ny

framställnings- och distributionsmetod för pass och körkort.

3) Företagsnämnden anser att sedeltryckeriet under alla förhållanden bör behålla

sin nuvarande företagsform.

4) Oavsett om utflyttning kommer till stånd eller ej bör den i bilaga 3 redovisade

investeringsplanen tidsmässigt fullföljas.

5) Om beslut beträffande flyttning fattas bör de anställdas organisationer få

möjlighet att förhandla om de flyttningsvillkor som komma att bli oundgängliga.

Vid protokollet Justeras

L. Nyström S. Gideon ordf.

Å. Eldh

T. Odin

S. -B. Ribbing

T. Starrin

I. Dahlström

T. Lodebeck

H. Lindblom

G. Löfgren

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:74 Skrivelse till Konungen i anledning av Rungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret s. 1 i texten