Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksbanken om förflyttning av riksbankens sedeltryckeri till Tumba m. m. Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 17 januari 1968 framlagt förslag om att riksbankens sedeltryckeri skall flyttas till Tumba och inom ramen för AB Tumba bruk organisatoriskt samordnas med riksbankens pappersbruk. Fullmäktiges skrivelse fogas till detta utlåtande såsom bilaga 1.
1968-02-13 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1968:5, Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksbanken om förflyttning av riksbankens sedeltryckeri till Tumba m. m. Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 17 januari 1968 framlagt förslag om att riksbankens sedeltryckeri skall flyttas till Tumba och inom ramen för AB Tumba bruk organisatoriskt samordnas med riksbankens pappersbruk. Fullmäktiges skrivelse fogas till detta utlåtande såsom bilaga 1.
Dokumentets text
Bankoutskoitets utlåtande nr 5 år 1968
1
Nr 5
Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksbanken
om förflyttning av riksbankens sedeltryckeri
till Tumba m. m.
Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 17 januari
1968 framlagt förslag om att riksbankens sedeltryckeri skall flyttas till
Tumba och inom ramen för AB Tumba bruk organisatoriskt samordnas
med riksbankens pappersbruk.
Fullmäktiges skrivelse fogas till detta utlåtande såsom bilaga 1. I skrivelsen
åberopas ett betänkande, »Sedeltryckeriutredningen 1965», vilket i
september 1967 avgivits av tre 1965 av fullmäktige tillkallade utredningsmän.
Betänkandet, som publicerats separat i offsettryck, återges ej här;
dess innehåll refereras utförligt i fullmäktiges skrivelse. Vidare åberopas
en ritningsbilaga till betänkandet, vilken icke heller återges här, samt ett
protokoll fört vid sammanträde med lokala företagsnämnden vid sedeltryckeriet
den 19 december 1967 och här bifogat såsom bilaga 2.
I skrivelsen hemställer fullmäktige, att bankoutskottet skall föreslå riksdagen
besluta att riksbankens sedeltryckeri skall förläggas till Tumba och
att det där skall få ankomma på AB Tumba bruk att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad utredningsmännen och fullmäktige föreslagit vidtaga
de åtgärder som därav föranledes.
Förslagets bakgrund och huvudsakliga innebörd
Utredningen och det därpå grundade förslaget har föranletts av riksdagens
beslut hösten 1964 (BaU:s uti. nr 47), att bankofullmäktige skulle
utreda frågorna om en av dem förordad förflyttning av riksbankens sedeltryckeri
till Tumba och om AB Tumba bruks framtida ställning. Bolaget
hade tillkommit på grundval av riksdagens beslut våren 1963 (BaU:s uti.
nr 15) om en väsentlig utbyggnad av riksbankens pappersbruk i Tumba
och brukets överförande till bolagsform. 1964 års beslut innefattade att
denna utbyggnad på förekommen anledning inställdes. Samtidigt avvisades
fullmäktiges förslag om att driften vid bruket skulle fortgå endast på kort
sikt, på basis av ett sill tutnyttjande av dess kapitalutrustning. Enligt riksdagens
mening borde bruket om möjligt bibehållas på längre sikt. Pappersbruket
överläts 1963 till AB Tumba bruk men arrenderas och drivs sedan
1964 av riksbanken.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 5
2
Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968
En förflyttning av sedeltryckeriet, f. n. beläget vid Norr Mälarstrand i
Stockholm i samma kvarter som mynt- och jiisteringsverket, anses förr
eller senare bli nödvändig med hänsyn till att stadsplanen torde omöjliggöra
en så småningom erforderlig utbyggnad av tryckeriet. Pappersbruket
tillverkar förutom sedelpapper vissa andra högvärdiga papperssorter för
avsalu. Dess produktion är mycket liten och kan befaras på längre sikt bli
olönsam. Förläggningen av sedeltryckeriet till Tumba möjliggör en integration
av de båda företagen, vilken beräknas medföra betydande kostnadsbesparingar
genom minskat personalbehov etc. (ca 450 000 kr. per år enligt
1965 års pris- och lönenivå) och dessutom produktionsmässiga fördelar.
De erforderliga investeringarna, främst i byggnader, får enligt den gjorda
lönsamhetsberäkningen begränsad räntabilitet. Varje annat alternativ för
sedeltryckeriets flyttning kan emellertid förmodas bli ekonomiskt ofördelaktigare.
En flyttning till Tumba även av postverkets frimärkstryckeri har övervägts
men betraktas inte som motiverad. Däremot bedömes en motsvarande
flyttning av myntverkets mynt- och medalj tillverkning vara fördelaktig.
Ett inordnande av denna tillverkning i AB Tumba bruks rörelse anses
inte möta några konstitutionella hinder. Något förslag i ämnet framläggs
inte, eftersom frågan om mynt- och medalj framställningens organisation
är föremål för Kungl. Maj :ts prövning.
Den utvidgade tillverkningsenheten i Tumba föreslås vara organiserad
i bolagsform. En nybyggnad för sedeltryckeriet har planerats på sätt närmare
framgår av ritningsbilagan till betänkandet. En 1700-talsbyggnad,
beträffande exteriören kulturhistoriskt skyddad, avses invändigt bli ombyggd
till huvudkontor. Sammanlagt räknas med byggnadsinvesteringar
till en kostnad av drygt 15 milj. kr. (1967 års prisnivå). En planerad byggnad
för mynt- och medalj tillverkningen skulle kosta drygt 3 milj. kr.
Vissa maskininvesteringar förutsätts även komma till stånd. Även frågor
om rekrytering och vidareutbildning av personal samt beredande av bostäder
åt de anställda behandlas. AB Tumba bruks nuvarande aktiekapital,
25 milj. kr., är till huvudsaklig del disponibelt för utbyggnaden. Någon
minskning av aktiekapitalet bör enligt fullmäktiges mening inte aktualiseras
nu. Sedeltryckeriets utrustning föreslås övertas av bolaget mot ersättning
till riksbanken. Den ändrade organisationsformen avses inte skola
medföra försämrade villkor för den berörda personalen; vilka villkor som
skall gälla är emellertid en avtalsfråga. Utflyttningen skall enligt förslaget
genomföras snarast och senast år 1970.
Yttrande över sedeltryckeriutredningens betänkande
Lokala företagsnämnden vid sedeltryckeriet avråder, på grunder som
framgår av det bifogade protokollet, bestämt från att tryckeriet flyttas till
Bankoutskoitets utlåtande nr 5 år 1968
3
Tumba innan en förutsättningslös utredning gjorts angående möjligheterna
för tryckeriet att bli kvar på nuvarande plats. Om en utflyttning blir nödvändig
bör den enligt företagsnämndens uppfattning ske tidigast 1973.
Vidare anses sedeltryckeriet under alla förhållanden böra behålla sin nuvarande
företagsform.
Utskottet
Den utredning rörande flyttning av riksbankens sedeltryckeri till Tumba
varpå bankofullmäktiges framställning är baserad har kommit till på
grundval av riksdagens beslut år 1964, när frågan om den framtida driften
vid riksbankens pappersbruk i Tumba senast behandlades av riksdagen.
Utskottet uttalade då (uti. 1964 nr 47), att det enligt dess mening stod
klart att betydande fördelar skulle stå att vinna därest sedeltryckeriet förlädes
till Tumba i direkt anslutning till pappersbruket. Det material som
nu framlagts styrker utskottet i denna uppfattning. Av särskild vikt är att
det synes uppenbart att sedeltryckeriet inte i längden kan kvarstanna på
nuvarande plats i det centrala Stockholm. Inget annat alternativ till ny
förläggning av tryckeriet torde rimligen kunna bli så fördelaktigt som det
nu föreslagna. Att räntabiliteten hos de investeringar som flyttningen påkallar
förefaller att bli begränsad utgör mot denna bakgrund inget argument
mot flyttningen. Till de ekonomiska konsekvenser för riksbankens
industriella verksamhet som nu är direkt mätbara kommer de fördelar
som kan väntas följa av det nya integrerade pappersbruks- och tryckeriföretagets
ökade konkurrensmöjligheter på marknaden för de kvalificerade
produkter som tillverkningen avser.
Fullmäktiges förslag vilar på en utredning, som utskottet finner grundlig
och övertygande. Förslagets innebörd framgår klart av fullmäktiges bifogade
framställning och har dessutom summariskt redovisats ovan. Utskottet
finner därför inte anledning att här genomgå detaljerna i förslaget utan
kan i huvudsak inskränka sig till att tillstyrka detta. Utskottet förutsätter
att det skall bli möjligt att genom förhandlingar med de anställdas organisationer
lösa de problem rörande personalens anställningsvillkor som är
förknippade med den avsedda ändringen av sedeltryckeriets företagsform.
Att närmare ta ställning till byggnadsfrågor etc. bör på sätt fullmäktige
angivit ankomma på AB Tumba bruk. Eftersom en flyttning av myntverkets
mynt- och medalj framställning till Tumba synes förknippad med
avsevärda fördelar emotser utskottet med intresse Kungl. Maj :ts beslut
om lokaliseringen och organisationen av denna verksamhet. Beträffande
de ekonomiska dispositioner som blir aktuella vill utskottet endast uttala,
att utskottet i likhet med fullmäktige anser det lämpligt att AB Tumba bruks
aktiekapital tills vidare förblir oförändrat.
1* — Biliang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 5
4 Bankoutskoitets utlåtande nr 5 år 1968
Utskottet hemställer,
att riksdagen med bifall till fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning måtte besluta, att riksbankens
sedeltryckeri skall förläggas till Tumba och att det skall få
ankomma på AB Tumba bruk att i enlighet med vad ovan
anförts vidtaga de åtgärder som därav föranledes.
Stockholm den 13 februari 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Palm (s), Åkerlund (h),
Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s), Enarsson (h) och
Larfors (s);
från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,
herrar Hagnell (s), Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Bengtsson i Landskrona
(s)*, Sjönell (ep)* och Ullsten (fp).
Ej närvarande vid justeringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968
o
Bilaga 1
Till Riksdagens Bankoutskott
I skrivelse till Bankoutskottet den 5 november 1964 angående Tumba pappersbruk
upptog fullmäktige i riksbanken frågan om förflyttning av riksbankens sedeltryckeri
från kvarteret Kungl. Myntet vid Norr Mälarstrand i Stockholm till
Tumba. Fullmäktige berörde i sin skrivelse, vilken in extenso bifogats Bankoutskottets
utlåtande nr 47 år 1964, tidigare i frågan förda diskussioner och överväganden
och konstaterade därvid att sedeltryckeriet senast i början av 1970- talet måste ha beretts ökade lokalutrymmen samt att det inte kunde påräknas att
erhålla dessa utrymmen på tryckeriets nuvarande tomt. Under hänvisning bl. a.
till att riksbanken i Tumba förfogar över erforderlig tomtmark för ett nytt sedeltryckeri
och till de fördelar som en förflyttning av tryckeriet dit skulle medföra
för riksbanken genom kostnadsbesparingar vid en samordning av driften vid
pappersbruket med tryckerirörelsen hemställde fullmäktige, att Bankoutskottet
skulle föreslå riksdagen besluta sedeltryckeriets förläggning till Tumba och
bemyndiga fullmäktige att utarbeta erforderliga förslag härför. Beträffande den
närmare motiveringen till framställningen torde få hänvisas till fullmäktiges
förenämnda skrivelse.
Bankoutskottet framhöll i sitt ovan omförmälda utlåtande, att frågan om betingelserna
för fortsatt drift vid pappersbruket borde bedömas i sammanhang
med förslaget om utflyttning av sedeltryckeriet. Utskottet konstaterade emellertid,
att även om sådana utredningar och kalkyler icke förelåge som finge anses erforderliga
för ett slutligt ställningstagande rörande sedeltryckeriets lokalisering det
enligt utskottets mening stode klart alt betydande fördelar skulle stå att vinna
därest sedeltryckeriet förlädes till Tumba i direkt anslutning till pappersbruket.
Utskottet förordade under hänvisning härtill att fullmäktige skulle få i uppdrag
att verkställa utredning rörande förflyttningen av tryckeriet till Tumba. De i
fullmäktiges skrivelse berörda frågorna om lämpligheten av dels ett eventuellt
sammanförande av postverkets frimärkstryckeri med sedeltryckeriet och dels
om en bibehållen lokal samordning mellan sedeltryckeriet och myntverket borde
enligt utskottets mening beaktas vid den föreslagna utredningen.
Med bifall till utskottets förslag beslöt 1964 års riksdag bemyndiga fullmäktige
att i enlighet med vad utskottet i utlåtandet anfört verkställa utredning rörande
förflyttning av sedeltryckeriet till Tumba.
I anledning härav beslöt fullmäktige den 18 februari 1965 att uppdraga åt verkställande
direktören vid AB Tumba bruk Lennart Schotte, direktören vid sedeltryckeriet
Sven Gideon och kamreraren vid bruket Wilhelm Petri att verkställa
den av riksdagen begärda utredningen. Beträffande frågan om ett eventuellt sammanförande
av sedeltryckeriet med postverkets frimärkstryckeri och/eller med
6
Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968
myntverket skulle utredningsmännen samråda med den kontaktman, som poststyrelsen
komme att utse, respektive med dem som inom statskontoret utredde
frågan rörande myntverkets framtida organisation och placering.
Efter fullgjort uppdrag har utredningsmännen till riksbankschefen överlämnat
sitt i september 1967 undertecknade betänkande, vari avhandlats samtliga de frågor
som omfattats av det meddelade utredningsuppdraget. Under utredningens
gång har förutsatt samråd skett med representanter för postverket och statskontoret
beträffande eventuell förflyttning till Tumba av frimärkstryckeriet, respektive
myntverkets mynt- och medaljtillverkning, varjämte expertis anlitats
på organisations-, administrations- och byggnadstekniska frågor som sammanhängt
med utredningsuppdraget.
Den lokala företagsnämnden vid sedeltryckeriet har sedermera behandlat frågan
om flyttning av sedeltryckeriet till Tumba och vissa därmed sammanhängande
spörsmål på sätt närmare framgår av protokoll fört vid sammanträde
med nämnden den 19 december 1967.
Utredningsmännens utredning och förslag
a) Sedeltryckeriet. Utredningsmännen har utgått från de synpunkter beträffande
sedeltryckeriets förläggning och därmed sammanhängande frågor, som anförts
i fullmäktiges förenämnda skrivelse till Bankoutskottet. Utredningsmännen
konstaterar, att riksbanken äger lämplig industrimark i Tumba och att en exploatering
av denna mark i anslutning till den där befintliga pappersindustrin är
väl motiverad. Området har ett centralt läge inom Tumba samhälle med goda
kommunikationsmöjligheter. Erforderliga ledningar för vatten, avlopp, ånga och
elektricitet finns framdragna genom bruksomradet; anslutning kan även ske
till kommunens ledningsnät. Ett mera rationellt utnyttjande av områdets allmänna
resurser är vidare enligt utredningsmännens mening givetvis av värde för den
där befintliga pappersindustrin.
Utredningsmännen övergår härefter till att behandla fragan om oetydelsen av
sedeltryckeriets förflyttning till Tumba ur synpunkten av pappersbrukets fortsatta
verksamhet. De omnämner därvid, att årsproduktionen vid pappersbruket,
cirka 1 000 ton, är mycket liten även med hänsyn tagen till att det här rör sig om
högvärdiga pappersprodukter. Under de senaste åren har verksamheten, framhåller
utredningsmännen, karakteriserats av en intensifierad marknadsföring
med en målmedveten inriktning på ett mindre antal lönsamma huvudprodukter,
varigenom förbättringar uppnåtts i rörelsens ekonomiska utfall. Även om en sådan
koncentration innebure en för ett litet pappersbruk nödvändig specialisering
med relativt tillfredsställande resultat på kort sikt, ger emellertid enligt
utredningsmännen den alltmer hårdnande konkurrensen inom pappersindustrin
vid handen att pappersbruk av Tumbas storleksordning på längre sikt ej kan drivas
lönsamt. Utredningsmännen erinrar om att inom pappersindustrin under den
senaste tiden ett flertal ägandeförändringar och sammanslagningar ägt rum såväl
på produktions- som försäljningssidan i syfte att motverka kostnadsstegringarna.
Bland sådana koncentrationer märktes även integration av olika företagsenheter,
som dels ledde till förenklad gemensam förvaltning, dels medförde
möjlighet till ökad förädlingsgrad. En motsvarande möjlighet föreligger enligt
utredningsmännen även för riksbankens industrier genom sammanslagning av
pappersbruket och sedeltryckeriet. Utredningsmännen finner att en dylik sammanslagning
kunde medföra betydande kostnadsbesparingar, i första hand på
7
Bankoutskottets utlålande nr 5 år 1968
personalsidan men också genom gemensamma inköps-, försäljnings- och underhållsorgan.
En integration av pappersbruket och sedeltryckeriet skulle aven möjliggöra
ett bättre utnyttjande av de båda företagens produkter genom en langt
driven förädling i form av högklassiga papperssorter med hogvardigt tryck.
Utredningsmännen har under hänvisning till verkställda ex per un erso nmsai
rörande personalbehovet efter en förflyttning av sedeltryckeriet till Tumba uppskattat
kostnadsbesparingen för bruket och tryckeriet i forhållande till nuvarande
organisation och med utgångspunkt från 1965 ars loner till ca 4o0 000
kronor per år. Därvid har utredningsmännen forutsatt att pappersbruket o 1
sedeltryckeriet skall sortera under gemensam chef och aven i övrigt i möjligast
män utnyttja gemensamma anläggningar och personal.
Utredningsmännen sammanfattar sin uppfattning i förflyttningsfrågan sålunda,
att utredningen entydigt indikerar att eu sammanslagning av pappersbruket och
sedeltryckeriet skulle medföra obestridliga integrationsvinster pa personalsidan
och kan rekommenderas även i övrigt med hänsyn till förefintliga tekniska utvecklings-
och samordningsmöjligheter. De betonar också att de relativt stora
förändringarna i organisationsmönstret som en utflyttning av sedeltryckeriet till
Tumba möjliggör underlättar en radikal rationalisering av verksamheten. Da
flyttningen sker inom Stor-Stockholmsområdet anser utredningsmännen att man
inte behöver befara att förlora nyckelpersonal, som det skulle vara svart att er
-
b) Frimärkstryckeriet. Utredningsmännen har funnit att den nuvarande samordningen
av frimärkstryckeriet och frimärksförrådet — båda för närvarande
inrymda i postverkets huvudkontors lokaler i Stockholm fungerar val ur intern
transport- och allmän distributionssynpunkt. Den enda kostnadsbesparing
som påvisbart uppkomme vid en förflyttning av frimärkstryckeriet till Tumba
skulle enligt utredningen vinnas på den administrativa sidan och den skulle begränsa
sig till ca 50 000 kronor per år.
Utredningsmännen har kommit till den slutsatsen att inga vägande skäl motiverar
en dylik utflyttning men tillägger att en sammanslagning i framtiden av
sedeltryckeriet och frimärkstryckeriet är möjlig.
c) Myntverket. Utredningsmännen konstaterar att förutsättningarna ar helt annorlunda
när det gäller frågan om utflyttning från nuvarande lokaler i kvarteret
Kungl. Myntet i Stockholm till Tumba av den del av mynt- och justeringsverkets
nuvarande verksamhetsområde som hänför sig till mynt- och medaljtillverkningen.
Efter att ha erinrat om att den utredning beträffande myntverkets lokalisering,
som verkställts inom statskontoret och av statskontoret överlämnats till Ivungl.
Maj:t med skrivelse i mars 1967, innefattar förslag om mynt- och medaljtillverkningens
utflyttning till Tumba, uttalar utredningsmännen sin obetingade anslutning
till detta förslag. Beträffande organisationsformen anser utredningsmännen
att man visserligen väl kunde tänka sig här avsedda tillverkning som en produktionslinje
inom eu utvidgad företagsenhet i Tumba, omfattande även pappersbruket
och sedeltryckeriet. De har dock inte funnit riktigt att förorda en sådan
lösning innan resultatet av pågående utredning om mynt- och justeringsverkets
Övriga funktioner föreligger. Man tänker sig i stället att till en början ifrågavarande
tillverkningsgrenar, utflyttade till Tumba, skulle tillsvidare underställas
mynt- och justeringsverket, men att på längre sikt en sådan anordning skulle
kunna vidareutvecklas till en total integration med den av utredningsmännen
föreslagna enheten pappersbruk—sedeltryckeri. Besparingen i personalkostna
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968
der, inklusive bevakning, genom den interimistiska lösningen har av utredningsmannen
uppskattats till ca 100 000 kronor per år.
Företagsformen. Utredningsmännen anser att mycket talar för att den utvidgade
tillverkningsenheten vid Tumba, d. v. s. det sammanslagna pappersbruket
och sedeltryckeriet, bedrives i bolagsform. Man framhåller, att styrelsens och företagsledningens
möjligheter att leda en industri inom pappers- och trvckeribranschen
bast tillgodoses i bolagsform och att hittills vunna erfarenheter efter
bddandet av AB Tumba bruk inte jävar detta påstående. Enligt utredningsmännen
förefaller det också naturligt att de anställda i ett industriföretag, som dagligen
konfronteras med inom industrin förekommande frågeställningar, tillhör
de fackorganisationer som företräder vederbörande bransch. För att tillvarata de
bättre förutsättningar att utveckla sina produkter och intensifiera sina försälimngsanstrangningar
som vinnes genom den utvidgade enheten fordras, framhåller
utredningsmannen, god kontakt med den övriga industrivärlden, en kontakt
som bast uppnås genom den flexibilitet och snabbhet i beslutsprocessen som boagsformen
medger. Företaget skulle både affärs- och redovisningsmässigt uppträda
analogt med Övriga bolag inom branschen och resultatmässigt jämföras med
dessa. Det ar utredningsmännens uppfattning att en sammanslagning av pappersbruket
och sedeltryckeriet till ett aktiebolag skulle ge riksbanken de bästa
förutsättningar att få en rättvisande bild av dess industriella verksamhet och att
uppnå en optimal lönsamhet för denna.
Investermgsfrågor m. m. Utredningsmännen har låtit verkställa utredning rörand
ed et lokalbehov som kommer att föreligga vid en utflyttning av sedeltryckeuet
tdl Tumba samt eu förläggning dit även av mynt- och medaljtillverkningen.
Förslag har också framlagts rörande placeringen av erforderlig nybyggnad varjämte
ritningar och beskrivningar företetts rörande byggnadens utseende och de
erforderliga lokaliteternas förläggning inom byggnaden. Målsättningen har därvid
vant att forlagga byggnaden så att den ansluter till en långsiktig planerin»
av det nuvarande bruksområdet med hänsyn dels till den för området fastställda
generalplanen, dels till en ändamålsenlig disposition av såväl de befintliga som
de blivande industribyggnaderna och dels till miljöfrågor. Efter att ha överväM
olika tankbara alternativ bär utredningsmännen stannat vid att nybyggnaden bör
lgga utefter Bruksgatan i nära kontakt med nuvarande industribyggnader. Den
föreslagna byggnaden för tryckeriverksamheten omfattar mot öster (Eriksbemsvagen)
tre våningsplan och mot väster två våningsplan, varjämte ritningarna
upptar en överbyggd våning avsedd för luftkonditioneringsanläggningar m. m.
Sammanbyggd med denna huvudbyggnad skall enligt förslaget ligga eu lägre
byggnad, avsedd för personalutrymmen in. in. Den totala golvytan uppgår till
ca 8o00 mä och volymen till ca 43 250 m*. Räknat efter 185 kr. per m» blir kostnaden
or de nya byggnaderna 8,1 milj. kr. Till detta belopp får läggas konsultkostnadei
samt kostnader for elektriska anläggningar, konditionerings- och VVSanlaggnmgar
in. in. på sammanlagt 4,9 milj. kr. Totalkostnaden för sedeltryckeribyggnaderna
blir sålunda, räknat efter 1905 års prisnivå, 13 milj kr motsva
rande 300 kr. per in» byggnadsvolym. Efter 1967 års prisnivå bär denna totalkostnad
angivits till 13,8 milj. kr.
I anslutning till lågbyggnaden för sedeltryckeriet kan enligt utredningsmännens
förslag uppforas en byggnad för mynt- och medaljtillverkningen. Planeringen av
denna byggnad har skett med utgångspunkt från statskontorets beräkning rörande
Bankouiskottets utlåtande nr 5 år 1968
9
lokalbehovet, och utredningsmännen har åsyftat sådan förläggning av lokaliteterna
att billigast möjliga driftkostnader skulle uppnås. Byggnaden, som dock
ej detaljplanerats, skulle uppta en volym av 12 500 in3 och totalkostnaden har i
1965 års prisnivå uppskattats till 3 milj. kr.
Därutöver föreslår utredningsmännen en invändig ombyggnad av det s. k.
Klockhuset, en beträffande exteriören kulturhistoriskt skyddad 1700-talsbyggnad,
som efter ombyggnaden skulle lämpa sig till huvudkontor för pappersbruket
och sedeltryckeriet. Ombyggnaden beräknas draga en kostnad enligt 1965
års prisnivå av 1 milj. kr. (1967 års prisnivå 1,1 milj. kr.). Slutligen föreslås en
utvidgning av det vid bruket nu befintliga ber g skyddsrum in e t, så att
det blir tillräckligt även för den ökade personalen, för en kostnad av ca 0,2
milj. kr.
Totalkostnaden för sedeltryckeribyggnad, ombyggnad av »Klockhuset» samt
utvidgning av skyddsrummet skulle alltså enligt 1965 års prisnivå uppgå till 14,2
milj. kr. (1967 års prisnivå 15,1 milj. kr.); om mynt- och medaljtillverkningen
också flyttas till Tumba skulle därtill komma 3 milj. kr. (1965 års nivå).
Till dessa belopp skall läggas kostnaderna för flyttning av sedeltryckeriets nuvarande
maskinutrustning in. in. till Tumba, vilka kostnader uppskattas till ca
0,4 milj. kr.
Lönsam hetsberäkning. Utredningsmännen konstaterar att mot den åiliga besparingen
vid en utflyttning av sedeltryckeriet till Tumba, enligt 1965 års prisnivå
uppskattad till 6,45 milj. kr., skall ställas den sålunda beräknade investerings-
och flyttningskostnaden, tillsammans ca 14,6 milj. kr. (15,8 milj. kr. enligt
1967 års prisnivå), varvid räntabiliteten framstår som begränsad. Vid en bedömning
bör man dock enligt utredningsmännens mening beakta bl. a. effekten ur
vinstsynpunkt av den ökade konkurrenskraft, som sammanslagningen skulle
komma att innebära. Utredningsmännen finner att det i själva verket ej torde
vara vanligt att en inom viss — begränsad — tid nödvändig förflyttning kan
åstadkommas så bra som här är fallet med samtidigt tillgodoseende av administrativa
fördelar. Man erinrar också om att, när man bedömer projektets totala
räntabilitet och finansiering, hänsyn måste tas dels till värdet av sedeltryckeriets
nuvarande tomt och byggnad och dels till att en avflyttning från sedeltryckci iets
nuvarande tomt under alla förhållanden förr eller senare blir ofrånkomlig, med
andra ord att kostnaden härför måste bäras under alla förhållanden.
Maskinanskaffning. Efter att ha konstaterat, att anskaffandet (år 1960) för sedeltryckeriet
av en lielrotationsmaskin, som från sedelpappersrulle i en maskingenomgång
trvcker helt färdiga sedlar, visat sig vara en utomordentligt rationell
och lönsam investering uttalar utredningsmännen att det torde vara riktigt att
även i fortsättningen utföra sedeltryckningen från rulle. Det synes utredningsmännen
nödvändigt att inom den närmaste tiden planera nyanskaffning av maskinutrustning
för tryckeriet, baserad på samma princip. Man påpekar att den
nuvarande maskinen har en kapacitet som ungefär motsvarar nuvarande behov
av sedlar (i valörerna 10, 50 och 100 kronor) och att det vid större maskinhaverier
kan bli kritiskt att basera nästan hela sedelproduktionen på en enda maskinenhet.
Utredningsmännen påpekar vidare, att sedeltryckeriet för närvarande saknat
utrustning för att mottaga vissa beställningar av värdetryck. Redan i samband
med utflyttningen av sedeltryckeriet erfordras enligt utredningsmännen ny maskinutrustning
till en kostnad av ca 2,8 milj. kr., vari ingar rotationsmaskin
för torroffsettryck (värdetryck) för ca 2,1 milj. kr.
10 Bankoutskuttcts utlåtande nr 5 dr 1968
På något längre sikt krävs enligt utredningsmännen anskaffande även av en
rotationsmaskin för koppartryck, avsedd främst för tryckning av sedlar i högre
valörer. En dylik maskin är kostnadsberäknad till ca 1,1 milj. kr. Härtill kommer
kompletterande utrustning för ca 500 000 kr. Därutöver upptar kostnadsberäkningen
ca 325 000 kr. för inventarieanskaffning samt för oförutsedda utgifter.
Personal- och bostadsfrågor. Utredningsmännen har funnit det sannolikt att
den övervägande delen av sedeltryckeriets personal kommer att bibehålla sin
anställning efter tryckeriets utflyttning till Tumba. Erforderlig nyrekrytering i
Tumba av kvinnlig personal anses ej komma att innebära svårigheter, medan
förutsättningarna för rekrytering av manlig arbetskraft visserligen ej bedömes
vara lika goda men dock acceptabla. Vid sin bedömning har utredningsmännen
utgått från erfarenheter av den nuvarande arbetskraftssituationen vid pappersbruket.
Utredningsmännen utgår också från att det finns goda förutsättningar att
i samarbete med den centrala verkstadsskolan i Tumba bereda möjligheter till
vidareutbildning av såväl pappersbruks- som tryckeripersonal, något som utredningsmännen
finner vara väsentligt både för personalrekryteringen och för
trivseln i företaget.
Utredningsmännen påpekar att den tecknade relativt gynnsamma bilden beträffande
arbetskraftssituationen gäller endast om bostadsfrågan kan lösas på ett
tillfredsställande sätt. De omnämner att AB Tumba bruk för närvarande disponerar
över ca 100 bostadslägenheter. Underhandskontakter, som utredningsmännen haft
med de kommunala myndigheterna, har givit vid handen att Botkyrka kommun
är beredd att tillgodose behovet av ytterligare bostadslägenheter, varför man ej
behöver räkna med bostadskostnader i direkt anslutning till en omlokalisering av
sedeltryckeriet (och myntverkets mynt- och medaljtillverkning).
Fullmäktige
De av fullmäktige tillsatta utredningsmännen har såsom av det föregående framgår
kommit till den bestämda uppfattningen, att en flyttning av sedeltr y c k enet
från Stockholm till Tumba är lämplig och att intet annat tänkbart alternativ
skulle erbjuda tillnärmelsevis lika stora fördelar. Utredningsmännen har med
andra ord kommit till samma mening som fullmäktige förfäktade i sin förenämnda
skrivelse den 5 november 1964 och som kan sägas ha vunnit instämmande från samma
års bankoutskott och riksdag. Enligt fullmäktiges mening grundar sig utredningsmännens
uppfattning i irågan på ett mycket ingående och allsidigt material
och bör därför tillmätas stor betydelse vid frågans bedömande. Det kan väl också
sägas att utredningsmännens motivering är övertygande. De har särskilt tryckt på
fördelarna ur ekonomisk synpunkt av den föreslagna förflyttningen. Visserligen
kan det sägas att den av dem beräknade kostnadsbesparingen vid en integrering
av riksbankens båda industrier, ca 450 000 kr. per år enligt 1965 års prisnivå,
inte ar särskilt betydande i jämförelse med den investerings- och flyttningskostnad
—- närmare 15 milj. kr. enligt sagda prisnivå (ca 15,5 milj. kr. enligt 1967
års prisnivå) — som man enligt utredningen har att räkna med. Men man får ta
hansyn till att dessa kostnader säkerligen skulle bli högre, om sedeltryckeriet
skulle byggas på annan ort, där bl. a. anskaffningskostnaden för tomt skulle tillkomma,
och i så fall skulle den årliga kostnadsbesparingen och den betydande
fordelen av en integrering på samma plats helt eller delvis bortfalla. Det torde,
som utredningsmännen konstaterat, vara ovanligt att en av föreliggande omstän
-
Bankoutskoltets utlåtande nr 5 år 1968
11
digheter — d. v. s. nödvändigheten av att inom några år ha ökat sedeltryckeriets
kapacitet, något som inte kan ske på tryckeriets nuvarande tomt vid Norr Mälarstrand
— framtvungen förflyttning kan ske under så gynnsamma förutsättningar,
tekniskt, organisatoriskt, personellt och ekonomiskt, som i detta fall. Det må i
detta sammanhang framhållas att förutsättningar inte torde föreligga för att genom
utökning av sedeltryckeriets nuvarande tomt kunna utbygga sedeltryckeriet
till tillräcklig kapacitet. En synnerligen väsentlig synpunkt är också, såsom utredningsmännen
framhållit, den betydelse som sedeltryckeriets flyttning till Tumba
kommer att få för möjligheterna att i fortsättningen utan att åsidosätta sunda ekonomiska
principer uppehålla verksamheten vid pappersbruket. Visserligen har
bruksdriften under de sista tre åren lämnat gynnsammare resultat, ekonomiskt
sett, än fullmäktige räknade med i sin ovannämnda skrivelse, detta huvudsakligen
tack vare hård rationalisering och skickligt genomförd planering av driften
och av produktionsinriktningen. Men det torde inte vara möjligt att med den mycket
begränsade kapacitet som bruket nu besitter komma så mycket längre på denna
väg. Man nödgas därför befara, att den nuvarande bruksdriften skulle komma
att gå med förlust så småningom och därmed förbruka en förefintlig dispositionsfond
och lagerreserv, om inte konjunkturen för finpapper under tiden markant
förbättras. Genom förflyttningen av sedeltryckeriet och de båda industriernas integrering
kan påräknas så stora fördelar, att de ekonomiska förutsättningarna för
bruksdriften kommer att på längre sikt avsevärt förbättras. Utredningsmännen har
pekat på vinsten av gemensam ledning och administration i övrigt, gemensamt
laboratorium, förkortade transporter, gemensam värmecentral och bevakning m. in.
Särskilt kan väl understrykas betydelsen av att tillverkningen och försäljningen
i ett integrerat företag kan planeras till gemensam båtnad. En integrering är emellertid
inte betydelsefull endast för tillverkningen för avsalu, den kan också vara
till fördel för sedeltillverkningen, eftersom en anpassning av de båda däri ingående
tillverkningsgrenarna blir lättare att genomföra. Under hittillsvarande förhållanden
har detta tidvis kunnat vara ett problem.
Om fullmäktige alltså, i likhet med utredningsmännen, känner sig övertygade
om att ett sammanförande av pappersbruket och sedeltryckeriet ger den bästa
lösningen av tryckeriets lokaliseringsfråga som står till buds, vill det förefalla
som om detsamma skulle gälla även beträffande utflyttningen av in y n t- o c h
medalj tillverk ningen till Tumba. Såsom ovan nämnts har en dylik
åtgärd förordats av statskontoret i den utredning angående mynt- och justeringsverket,
som ämbetsverket överlämnat till Kungl. Maj:t. De årliga kostnadsbesparingar,
som statskontoret kalkylerat med skulle uppkomma vid en dylik förflyttning,
är troligen alltför lågt beräknade. De fördelar som skulle vinnas ur planerings-,
förvarings- och transportsynpunkt vid en integrering med riksbankens
bada nuvarande industrier måste bli inte obetydligt större än vad statskontoret
och utredningsmännen förmodat. För riksbanken, som för närvarande har svårigheter
att tillgodose marknaden med skiljemynt i de lägsta valörerna, skulle,
om banken finge ansvaret inte endast för distributionen utan även för tillverkningen,
möjligheterna öka för en planering av tillverkningen och lagerhållningen.
Dessutom skulle förutsättningarna förbättras för att planera och genomföra en
gemensam distribution till riksbankens avdelningskontor av sedlar och mynt
med sänkta transportkostnader som följd. Den skiss rörande inpassande av en
nybyggnad för mynt- och medaljtillverkningen, samordnad med den föreslagna
byggnaden för sedeltryckeriet, som vidfogats utredningen, synes ge en lämplig
lösning av lokalproblemet, samtidigt som den skulle möjliggöra ett ändamålsenligt
utnyttjande av sådana anordningar som med fördel kan göras gemen
-
12
Bankoutskotlets utlåtande nr 5 år 1068
samma. Det undandrar sig dock självfallet fullmäktiges bedömande om en lika
god teknisk lösning kan erhållas för samma eller lägre kostnad på annat håll.
Fullmäktige vill också erinra om att några konstitutionella hinder inte torde
möta för en integrering av nu ifrågavarande tillverkning med bankens industriella
verksamhet. Eftersom frågan om bl. a. mynt- ocli medaljframställningens
lokalisering och organisation för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning
anser sig emellertid fullmäktige i förevarande sammanhang inte i vidare
mån än som här skett böra uttala sig i denna fråga.
Annorlunda ställer sig problemet beträffande fri märkstryckeriet.
Något behov av dess förflyttning från nuvarande plats i Stockholm torde för
närvarande inte föreligga. Den kostnadsbesparing som skulle vinnas vid en teknisk
samordning med riksbankens industrier skulle för övrigt, enligt vad utredningen
givit vid handen, bli ganska blygsam och motvägas av vissa olägenheter.
Skulle det emellertid bli aktuellt att flytta frimärkstryckeriet från Stockholm torde
en förläggning till Tumba böra övervägas.
Vad därefter angår organisationsfrågan vill fullmäktige erinra om
att AB Tumba bruk numera äger riksbankens förutvarande markområde vid
Tumba med därå uppförda kontors- och fabrikslokaler, bostäder, bergskyddsrum
in. in. samt i bruksdriften utnyttjade maskiner och andra inventarier. Det
måste därför vara naturligt, för att inte säga ofrånkomligt, att det blir bolaget
som också får uppföra de nybyggnader ocli vidtaga de ändringsarbeten beträffande
nu befintliga byggnader, som nödvändiggöres av sedeltryckeriets förflyttning dit
och att bolaget blir ägare till nyanläggningarna. Bolaget, som har ett aktiekapital
av 25 milj. kronor, i stort sett helt disponibelt för ändamålet, har möjlighet att
utan nytt medelstillskott låta verkställa och bekosta de anläggningar och arbeten
i övrigt, som utredningsmännen föreslagit.
Sedan den verkställda utredningen överlämnats till bolaget för yttrande, har
dettas styrelse förklarat bolaget berett påtaga sig de uppgifter, som skulle föranledas
av ett realiserande av utredningsmännens förslag. Styrelsen har vidare
uttalat, att det därest utflyttning av sedeltryckeriet komme till stånd vore angeläget
att sedeltryckeri och pappersbruk dreves i eu integrerad företagsenhet och
i bolagsform. Styrelsen är beredd att disponera bolagets aktiekapital för att verkställa
för integrerad drift erforderliga investeringar.
Då bolaget sålunda är berett medverka i ifrågasatt avseende bör det enligt fullmäktiges
mening ankomma på bolaget att detaljgranska de föreliggande ritningarna
till ny- och ombyggnaderna och atl, när riksdagens godkännande av sedeltryckeriets
förflyttning föreligger, besluta om uppförande av nybyggnad för tryckeriet
m. in. De föreliggande förslagen, som utarbetats av erkänt skicklig expertis
på industribyggnader, ger enligt fullmäktiges mening en god lösning av lokalproblemen
till rimlig kostnad; den nya byggnaden förefaller också att utseendemässigt
väl ha inpassats i och anpassats till den nuvarande kulturellt känsliga
omgivningen. Det får dock förutsättas att riksbankens ledning får tillfälle att
granska de slutliga ritningarna och arbetsbeskrivningarna bl. a. med hänsyn till
riksbankens direkta intresse av att valvskonstruktionerna och säkerhetsanordningarna
i övrigt blir tillfredsställande.
Som en konsekvens av att det blir bolaget som låter uppföra nybyggnaden för
sedeltryckeriet följer att det också blir bolaget som får anskaffa de nya maskiner
och den utrustning i övrigt som kommer att behövas i samband med sedeltryckeriets
utflyttning. Utredningsmännens förslag till komplettering av sedeltryckeriets
nuvarande maskinutrustning är enligt fullmäktiges mening väl avvägda och bör
komma till stånd i huvudsak i den turordning som utredningsmännen tänkt sig.
Fullmäktige vill i detta sammanhang erinra om att sedeltryckeriet hittills tycks
Banko utskottets utlåtande nr 5 år 1968
13
ha väl hävdat sig på marknaden för värdetryck, och tryckeriet bör med ökad
och förbättrad maskinutrustning ha än större möjligheter att driva en lönsam
verksamhet på detta område. Att avsalutillverkningen bibehålies och utvecklas
;ir av stor vikt inte endast med hänsyn till tryckeriets ekonomi utan även för att
ge personalen ökade kunskaper och erfarenheter på värdetrycksområdet och därmed
göra den mera skickad också för huvuduppgiften, nämligen sedelframställningen.
Om alltså fullmäktige utgar från att bolaget skall sköta och bekosta nyinvesteringarna
i byggnader och maskinutrustning följer därav inte automatiskt att
bolaget också skall omhänderha driften vid sedeltryckeriet. Fullmäktige vill
erinra om att riksbanken, som en nödfallsutväg, för närvarande själv handhar
driften vid pappersbruket med egen kollektivavtalsanställd arbetarpersonal men
med utnyttjande av bolagets kontors- och fabriksanläggningar och maskinutrustning
samt bolagets tjänstemän och förmanspersonal. Att detta arrangemang, som
knappast val it rationellt, kommit att genomföras har hcrott på särskilda omständigheter,
berörande anställnings- och avlöningsförhållanden för förstnämnda personal.
Eftersom det måste vara naturligt att bolaget — såsom riksdagen vid bolagets
tillkomst förutsatt — omhänderhar också driften vid pappersbruket, bör
ansträngningar från bolagets — och riksbankens — sida göras att senast när sedeltryckeriet
utflyttar till Tumba åstadkomma en ändring i detta i och för sig onaturliga
förhållande. Därav följer att fullmäktige finner det ur riksbankens och bolagets
synpunkt självfallet att utgå från att tryckeridriften vid Tumba också skall
ske i bolagets regi. Endast därigenom blir det möjligt att bedöma verksamhetens
resultat i jämförelse med privat verksamhet i samma bransch. Det bör tilläggas,
att fullmäktige utgår från att ändringen i organisationsformen inte för den därav
berörda personalen skall föranleda försämring av de totala anställningsvillkoren,
men fullmäktige vill erinra om att dessa villkor är en avtalsfråga.
Godkännes vad nu sagts blir det också bolagets sak att ombesörja och bekosta
flyttning av sedeltryckeriets maskiner och utrustning i övrigt från Stockholm
till Tumba. Det synes rimligt att bolaget därjämte till riksbanken betalar ersättning
föi den övertagna utrustningen med belopp, varom överenskommelse kan
träffas mellan riksbanken ocli bolaget, därvid bokföringsvärdet i sedeltryckeriets
bokföring torde kunna ligga till grund.
Däremot är det självklart att eventuella kostnader, som kan sammanhänga med
ett ändrat utnyttjande av sedeltryckeriets nuvarande byggnad, måste täckas av
riksbanken, som å andra sidan får tillgodogöra sig de hyresbelopp som kan
komma att utfalla vid eu eventuell upplåtelse av byggnaden, helt eller delvis,
till annan. Det är emellertid för tidigt att nu uttala sig om vad som bör ske med
byggnaden sedan sedeltryckeriet avflyttat.
\id bifall till de sålunda framlagda förslagen kommer bolagets aktiekapital att
i stort sett åtgå för att täcka kostnaderna för nyanläggningar och investeringar
tor tryckeridriften. Vad som kan återstå kommer att utgöra en önskvärd reserv
dels som driftkapital för den integrerade pappersbruks- och trvckerirörelsen och
dels för nyinvesteringar i pappersbruket. Enligt vad fullmäktige inhämtat har
man inom bolaget vissa tankar på att modernisera och utöka maskinparken för
papperstillverkningen. Beslut av bolagets styrelse föreligger dessutom att för ca
3 milj. kr. upprusta bostadsbeståndet. Eftersom planerna för maskinparkens tekniska
förnyelse hittills inte närmare konkretiserats är det ej möjligt att kalkylera
hur stort medelsbehovet härför kan bli. Fullmäktige anser emellertid att det skulle
vara oklokt att nu föreslå minskning av bolagets aktiekapital.
Om riksdagen bifaller vad ovan föreslagits bör anordningar vidtagas så att
utflyttningen kan genomföras snarast möjligt och senast år 1970. Tills utflyttning
14
Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968
skett torde nuvarande organisationsform få bibehållas, innebärande bl. a. att riksbankens
industristyrelse får handha ledningen av sedeltryckeriet. Det förutsattes
att åtgärder under tiden bör komma till stånd för att förbereda utflyttningen och
uppnå en lämplig samordning av verksamheten i de båda industrierna, en sak
som det får ankomma på riksbanken och bolaget att åstadkomma.
Under hänvisning till det anförda far fullmäktige hemställa, att Bankoutskottet
ville föreslå riksdagen besluta, att riksbankens sedeltryckeri skall förläggas till
Tumba och att det där skall få ankomma på AB Tumba bruk att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad utredningsmännen och 1 ullmäktige föreslagit vidtaga.
de åtgärder som därav föranledes.
Stockholm den 17 januari 1968
Å Fullmäktiges vägnar:
KJELL-OLOF FEI.DT
/Karin Winberg
Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968
15
Biiaga 2
Närvarande:
för sedeltryckeriet
Protokoll fört vid extra sammanträde
med lokala företagsnämnden vid riksbankens
sedeltryckeri tisdagen den 19 december
1967.
Herr S. Gideon
» Ä. Eldh
» T. Odin
för CPF avd. 16
» S.-B. Ribbing
» T. Starrin
» L. Dahlström
» T. Eodebeck
Fru H. Lindblom
för TCO och SR
Herr G. Eöfgren
» L. Nyström
§ 1.
Föregående protokoll
Föregående protokoll, som justerats av nämndens ledamöter, lades till handlingarna.
Procedurfråga
Beslöt nämnden följande procedur. Herr Gideon skulle: utan att i övrigt deltaga
i diskussionen leda genomgången av det förslag angående sedeltryckeriets eventuella
utflyttning till Tumba, som anmäldes vid företagsnämndens sammanträde
den 5 december 1967. Efter varje avsnitt i utredningen skulle nämndens ledamöter
beredas tillfälle att yttra sig och i protokollet skulle för varje avsnitt redovisas
nämndens ståndpunkt.
Efter genomgång av förslaget skulle en allmän sammanfattning göras.
Genomgång av utredningen
Beträffande avsnitten Uppdrag och Tidigare utredningar hade nämnden intet
att erinra.
Beträffande Allmänna fördelar att ytterligare utnyttja Tumba Bruks område
erinrade nämnden om att de i nämnden representerade personalorganisationerna
1964 beretts tillfälle att inikomma med yttranden över 1963 års lokaliseringsutredningsförslag
angående sedeltryckeriets eventuella förflyttning till Sala (se IS
13.10.64). Samtliga personalorganisationer hade därvid avrått från att förlägga
sedeltryckeriet till Sala eller annan ort.
Även om företagsnämndens ledamöter sålunda icke velat acceptera lokaliseringsutredningens
förslag, kunde dock icke nämnden ansluta sig till utredningsmännens
uppfattning, att nu föreliggande förslag innebure något av grundtanken
i lokaliseringspolitiken, vilken enligt nämndens uppfattning innebure en utflyttning
till ett område med brist på arbetsmöjligheter och överskott på arbetskraft.
Beträffande Nuvarande verksamhet i Tumba ansåg nämnden, i likhet med ut
-
2.
§ 3.
16
Bankoutskotlels utlåtande nr 5 år 1068
redningsmännen, att ett pappersbruk av Tumba Bruks storleksordning på längre
sikt ej kunde drivas lönsamt. Även om en sammanslagning med sedeltryckeriet
komme att minska de administrativa kostnaderna, ifrågasatte nämnden om denna
relativt blygsamma besparing på längre sikt komme att förbättra pappersbrukets
lönsamhet. Vidare ansåg nämnden, att ett fristående tryckeri torde ha minst lika
stora möjligheter att tillverka en god produkt.
Beträffande Företagsformen vid utvidgad enhet kunde nämnden icke förorda
alternativet bolagsform som den lämpligaste form, under vilken den utvidgade enheten
borde arbeta. Nämnden hade nämligen den uppfattningen att riksbanken
redan misslyckats i sitt försök att genomföra bolagsformen vid pappersbruket.
Nämnden konstaterade att utredningsmännen funnit att de vid Tumba Bruks AB
anställda tjänstemännen och arbetsledarna funnit sig väl tillrätta i bolagsformen,
men ansåg att utredningsmännen även bort redovisa varför de kollektivavtalsanställda
arbetarna vid pappersbruket ej kunnat acceptera en anställning hos AB
Tumba Bruk. Vidare ansåg nämnden att det icke vore utredningsmännens sak
att rekommendera vilken fackorganisation, som de anställda borde tillhöra.
Nämnden ansåg att förutsättningarna för intensifierade försäljningsansträngningar
för tryckeriets del icke skulle bli bättre genom utflyttningen till Tumba
och sammanslagningen med pappersbruket. Ej heller kunde företagsnämnden förstå
vilka fördelar, som komme att vinnas genom att det sammanslagna tryckeriets
och pappersbrukets resultat skulle kunna jämföras med övriga bolags inom
branschen. Nämnden ansåg att det vore rimligare att jämföra sedeltryckeriet med
andra tryckerier och pappersbruket med andra pappersbruk och för detta fordrades
ingen sammanslagning.
Beträffande Organisationsschemat för ett sådant integrerat företag accepterade
nämnden utredningsmännens synpunkt att detta schema vid en eventuell sammanslagning
endast borde utgöra lämplig förebild för en framtida organisation
och att successiv anpassning skulle ske till organisationsplanen.
Beträffande lämpligheten av eu sammanslagning med Frimårkstryckeriet och
Myntverket undandrog sig detta den lokala företagsnämndens vid sedeltryckeriet
bedömning.
Utredningsmännen nämner, att frågan om en förflyttning av Sedeltryckeriet
från dess nuvarande lokaler på Norr Mälarstrand i Stockholm flera gånger tidigare
varit föremål för överväganden, men torde diskussionen då ha gällt förflyttningtill
annan plats i Stockholm. Enligt vad nämnden hade sig bekant vore stadsplanen
beträffande kvarteret Kungl. Myntet numera fastställd och en ny trafikled
beslutad. Härmed torde det byggnadsförbud som tidigare gällt vara upphävt. 1
sitt resonemang utgår utredningsmännen från att en utflyttning av sedeltryckeriet
under alla förhållanden är nödvändig. Företagsnämnden ville, innan man närmare
bedömde de ekonomiska förutsättningarna för en utflyttning, ha frågan om tryckeriets
kvarblivande på nuvarande plats närmare utredd.
Enligt nämndens uppfattning torde det nämligen företagsekonomiskt sett vara
för tryckeriet fördelaktigare att ligga kvar på nuvarande plats och där endast
göra de smärre utvidgningar, som kunde bli befogade på grund av ändrad produktion.
Utredningsmännen anser att en personalbesparing värderad till ca 450 000 kronor
skulle bli möjlig vid en sammanslagning av sedeltryckeriet och Tumba Bruk.
I denna personalbesparing lär ingå en icke oväsentlig del avseende förenklad
bevakning. Förstagsnämnden ville på det bestämdaste avråda från sådana personalbesparingar.
Tvärtom ansåg företagsnämnden att en förflyttning av tryckeriet
till Tumba borde medföra skärpt bevakning på grund av tryckeriets mera isolerade
läge.
Bankoutskoltets utlåtande nr 5 år 1968
17
Utredningsmännen fastslår att man vid en förflyttning till Tumba ej torde behöva
befara att förlora nyckelpersonal, som är svår att ersätta. Företagsnämnden
ansåg för sin del att detta vore en fråga om vilka övergångsbestämmelser, som
komme att erbjudas sedeltryckeriets personal. I dagens läge med tämligen god
tillgång på arbete för väl utbildad tryckeriteknisk personal vore det tänkbart att
flera av tryckeriets anställda sökte sig annat arbete, som, även om lönen bleve
mindre, dock på grund av höga rese- eller hyreskostnader vid arbete i Tumba
gåve en bättre nettobehållning.
Vid granskning av Beräknade kostnadsbesparingar vid eu sammanslagning fann
nämnden, som ovan sagts, att utredningsmännen varit alltför optimistiska särskilt
då det gällt beräkningen av nödvändig vaktpersonal. Vidare hade nämnden vid
genomgång av Bilaga 1 med bilagor kunnat konstatera att utredningsmännen,
utan att ange någon förenklad arbetsrutin, tagit bort två kontrollanter vid sedeltillverkningen
samt minskat personalen på lottgranskning och sedelgranskning med
sammanlagt tre personer. Då några arbetsrutiner icke redovisats kunde nämnden
i övrigt icke bedöma det skisserade personalbehovet, men ansåg nämnden, att man
icke kunde räkna med ett så högt belopp som ca 450 000 kronor i besparingar, i
all synnerhet som sammanslagningen torde medföra väsentligt ökade lönekostnader
på grund av höjda löner eller andra ersättningar.
Beträffande den Byggnadstekniska samordningen vore företagsnämnden helt
överens med utredningsmännen om att, vid en eventuell utflyttning av sedeltryckeriet
till Tumba, det föreslagna industriområdet, ca 30 000 in2, är det för ändamålet
lämpligaste. Denna mark används för närvarande som fotbollsplan och
lekplats för brukets barn. Vid kostnadsberäkningen har utredningsmännen icke
medräknat värdet på denna tomtmark.
Vid Lönsamhetsberäkningen ansåg företagsnämnden att man borde medräkna
även tomtvärdet, varför räntabiliteten torde bli mindre än vad utredningsmännen
beräknat, i all synnerhet som kostnadsminskningen på ca 450 000 kronor ej torde
komma att uppnås.
Utredningsmännens bedömning av räntabiliteten bygger på en förhoppning
om att sedeltryckeriets och pappersbrukets nuvarande vinster på lång sikt skall
öka genom den ökade konkurrenskraft, som sammanslagningen skulle innebära.
Företagsnämndens ledamöter kunde icke dela utredningsmännens förhoppning i
detta avseende. Tvärtom trodde nämnden att en sammanslagning för tryckeriets
del skulle komma att innebära ett försämrat konkurrensläge på grund av längre
transportvägar och sämre kommunikationer med tryckeriets kunder och marknaden
i övrigt. Vid en eventuell utflyttning till Tumba torde det bli nödvändigt med
ett försäljningskontor i Stockholm, en kostnad som utredningsmännen icke tagit
i beräkning.
Nämnden ansåg liksom utredningsmännen att den enda möjligheten till rimlig
räntabilitet vore kraftigt ökade vinster. Men nämnden kunde icke som utredningsmännen
hysa någon förhoppning om att sammanslagningen skulle medföra
höjda vinster. Då de ökade kostnaderna icke torde kunna föras över på tryckeriets
civila kunder bleve det främst Riksbanken, som enligt nämndens förmenande
komme att få större kostnader för sedeltillverkningen.
Utredningsmännen tror att värdet av sedeltryckeriets nuvarande tomt och byggnad
kommer att väsentligt påverka projektets totala räntabilitet och finansiering.
Enligt vad nämnden hade sig bekant skall därest sedeltryckeriet upphör med sin
verksamhet vid Norr Mälarstrand till Riksbanken endast återbetalas det belopp
å 600 000 kronor, som Riksbanken inbetalat till statsverket för tomtupplåtelsen,
samt därutöver ersättning för värdet av den uppförda sedeltryckeribyggnaden.
18
Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968
Nämnden kunde sålunda ej dela utredningsmännens uppfattning att en utflyttning
av sedeltryckeriet till Tumba vore företagsekonomiskt motiverad.
I avsnittet Rekryteringsfrågor och personalprognos påpekar utredningsmännen
den väsentliga skillnaden i genomsnittslön för anställda vid sedeltryckeriet och
pappersbruket och tror att denna skillnad kan påverka såväl rekryteringssituationen
som kostnadsbilden. Nämnden kunde i detta avseende helt instämma med
utredningsmännen och ansåg som tidigare redovisats att bland annat denna kostnadsökning
bort reducera utredningsmännens beräknade personalbesparing å
ca 450 000 kronor.
Nämnden kunde också helt instämma med utredningsmännen då dessa säger
att den relativt gynnsamma bild som de tecknat vad beträffar den personaladministrativa
sidan endast gäller under förutsättning att Bostadsfrågorna kan lösas
på ett tillfredsställande sätt.
Enligt nämndens förmenande måste en tillfredsställande lösning av bostadsfrågorna
innebära att de anställda icke genom förflyttningen komme att åsamkas
högre bostadskostnader — häri inbegripet resekostnader — än vad de för närvarande
hade. Detta måste innebära att den så optimistiskt beräknade personalbesparingen
bleve än mera naggad i kanten. Möjligen skulle nämnden kunna
tänka sig att de anställda vore villiga att påtaga sig högre bostadskostnader än
vad de för närvarande hade om de därigenom kunde komma i besittning av »egnahem».
Men även i detta fall torde man få räkna med vissa personalkostnader för
företaget.
Utredningsmännens resonemang om Utbildningsfrågor gick helt i linje med
företagsnämndens uppfattning.
Beträffande Tidschema för sedeltryckeriets utflyttning trodde företagsnämnden
i likhet med utredningsmännen att en flyttning av sedeltryckeriet skulle kunna
genomföras på ca 15 veckor. Om sedeltryckeriet under åren, 1968—1970 kan hålla
den produktionstakt beträffande sedlar, som nu hålles, ansåg nämnden att tillfredsställande
lager för en flyttning under år 1971 vore skapade.
Med hänsyn till sedeltryckeriets aktuella planer beträffande marknadsföring
av vissa nya produkter och därmed sammanhängande nödvändighet att anskaffa
nya maskiner, måste, om beslut beträffande utflyttning till Tumba komme att fattas,
utflyttningen till Tumba fixeras till någon tidpunkt efter 1 januari 1973. På
grund av långt kommen planering beträffande nya pass och körkort, betydelsefulla
produkter för sedeltryckeriet, måste sedeltryckeriet senast under år 1969
ha möjlighet att påbörja tryckning av dessa produkter enligt det utarbetade förslaget.
För detta fordras en rotationsmaskin av ny konstruktion. Maskinen är
redan reserverad i produktionsplanen hos tänkt leverantör. Då detta nya trycksätt
beträffande pass och körkort är av oerhört stor betydelse inte bara för tryckeriet
utan för hela landet får detta projekt ej fördröjas genom en planerad flyttning
under just den tid inkörningen skall ske. Vidare finns riksomfattande planer på
en omläggning av utformningen beträffande aktier och obligationer, vilka utgör
viktiga produkter i sedeltryckeriets försäljningsprogram. Också för dessa trycksaker
fordras tidigare nämnd rotationsmaskin och ett intensivt marknadsföringsarbete.
Företagsnämnden ville därför på det bestämdaste avråda från att — om beslut
beträffande förflyttning till Tumba fattas — förflytta sedeltryckeriet till Tumba
under de mest betydelsefulla åren för tryckeriet vad beträffar sedeltryckeriets
marknadsföring och därmed sammanhängande framtida lönsamhet.
Utredningsmännen föreslår som Lämpliga förberedelseåtgärder efter beslut om
flyttning att sedeltryckeriet så snabbt som möjligt och helst före utflyttningen in
-
Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1968
19
ordnas i AB Tumba Bruk. Företagsnämnden ansåg att sedeltryckeriet borde bibehålla
nuvarande organisation och fortfarande arbeta som en enhet inom Riksbanken,
i all synnerbet som Tumba Bruks nuvarande ekonomiska situation icke
torde göra det nödvändigt med en omedelbar sammanslagning.
Beträffande Utvecklingsaspekterna och därmed sammanhängande investeringsfrågor
ville nämnden understryka att dessa investeringar för tryckeriets del vore
lika nödvändiga oavsett om flyttning komme att ske eller ej, men ansåg nämnden
att man genom ett ekonomiskt tillvaratagande av nuvarande lokaler samt mindre
utbyggnad av fastigheten skulle kunna förverkliga dessa aspekter på tryckeriets
nuvarande plats.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis ville företagsnämnden under hänvisning till vad som framkommit
vid genomgången av utredningsmännens förslag anföra följande:
1) Företagsnämnden avråder bestämt en utflyttning till Tumba innan en förutsättningslös
utredning gjorts angående möjligheterna för tryckeriet att bli kvar
på nuvarande plats.
2) Om denna utredning visar att en utflyttning blir nödvändig, denna utflyttning
verkställs först sedan sedeltryckeriet kommit i gång med redan planerad ny
framställnings- och distributionsmetod för pass och körkort.
3) Företagsnämnden anser att sedeltryckeriet under alla förhållanden bör behålla
sin nuvarande företagsform.
4) Oavsett om utflyttning kommer till stånd eller ej bör den i bilaga 3 redovisade
investeringsplanen tidsmässigt fullföljas.
5) Om beslut beträffande flyttning fattas bör de anställdas organisationer få
möjlighet att förhandla om de flyttningsvillkor som komma att bli oundgängliga.
Vid protokollet Justeras
L. Nyström S. Gideon ordf.
Å. Eldh
T. Odin
S. -B. Ribbing
T. Starrin
I. Dahlström
T. Lodebeck
H. Lindblom
G. Löfgren
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:74 Skrivelse till Konungen i anledning av Rungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret s. 1 i texten