Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående tilläggspension till avdelningssekreteraren Åke Gyllenram.

1968-05-22 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:50, Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående tilläggspension till avdelningssekreteraren Åke Gyllenram.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1968

1

Nr 50

Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor angående tilläggspension till avdelningssekreteraren

Åke Gyllenram.

I skrivelse till riksdagen den 7 mars 1968 hemställer styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor att riksdagen skall besluta tillerkänna avdelningssekreteraren

Äke Gyllenram en särskild tilläggspension från och med den

1 juli 1968 enligt i skrivelsen angivna grunder.

Skrivelsen är som bilaga fogad till detta utlåtande.

Utskottet

I likhet med statsutskottet och styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

anser bankoutskottet att krigsrådet Åke Gyllenram, när han inom kort

avgår efter nära 40-årig tjänstgöring hos statsutskottet, bör äga uppbära

en högre tjänstepension än den han kunnat förvärva i sin före uppnådd

pensionsålder innehavda tjänst som byrådirektör vid försvarets civilförvaltning.

Vad gäller beräkningen av pensionsunderlaget ser sig utskottet dock

föranlåtet att förorda en mindre avvikelse från vad förvaltningskontorets

styrelse föreslagit.

I fråga om tiden från och med den 1 januari 1967, då den nya personalorganisationen

vid riksdagen genomfördes, bör pensionsunderlaget, såsom

förvaltningskontorets styrelse föreslagit, baseras på en pensionslön i lönegrad

C 2. Att pensionslönen för tiden dessförinnan beräknas på grundval

av avdelningssekreterartjänsternas ställning i den nya personalorganisationen

kan utskottet emellertid icke tillstyrka. Ett sådant beräkningssätt skulle

avvika från de principer som annars tillämpas i fråga om tjänster som i

samband med organisationsförändring eller eljest uppflyttas i högre lönegrad.

Enligt utskottets mening bör vid beräkning av pensionslön för tid före

den nya personalorganisationens genomförande i stället tillämpas samma

princip som vid vissa tidigare beslut om tilläggspension åt tjänstemän hos

riksdagen (jfr senast BaU 1967: 20), dvs. hänsyn tagas till att tjänstgöring

hos riksdagen kan anses ha utgjort hinder för utnyttjande av de befordringsmöjligheter

som annars stått till buds. För Gyllenrams del synes då

pensionslönen under den tid före den 1 januari 1967 som är relevant vid

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1968

fastställandet av pensionsunderlaget böra anges såsom den som skulle ha

gällt om han under nämnda tid innehaft tjänst såsom krigsråd i försvarets

civilförvaltning.

Utskottet föreslår således, att den egenpension i form av ålderspension,

som utgår till Gyllenram enligt bestämmelserna i statens allmänna tjänstepensionsreglemente,

från och med den 1 juli 1968 kompletteras med en tillläggspension,

så avvägd att det totala pensionsbeloppet motsvarar en egenpension

bestämd på grundval av ett pensionsunderlag som beräknats enligt

av utskottet ovan angivna grunder. Beslutet skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga om familjepension. Kostnaderna för pension åt Gyllenram

bör från nyssnämnda tidpunkt i sin helhet belasta det under fjortonde huvudtiteln

uppförda anslaget till pensioner åt f. d. tjänstemän m. fl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av förevarande framställning

från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor tillerkänner

avdelningssekr eter aren Åke Gyllenram förhöjda tjänstepensionsförmåner

i enlighet med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 22 maj 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s)*, Åkerlund

(h), Lundin (s), Enarsson (h)*, Mattsson (ep)* och Österdahl (fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Franzén i

Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Löfgren

(fp) och Fridolfsson i Rödeby (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1968

3

Bilaga

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

Till Riksdagen

I skrivelse den 15 december 1967 till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

har statsutskottet hemställt att styrelsen medverkar till att riksdagen

tillerkänner avdelningssekreteraren hos utskottet K. Åke G. Gyllenram tilläggspension

samt därvid anfört bl. a. följande.

Med utgången av juni 1968 lämnar avdelningssekreteraren K. Å. G. Gyllenram

statsutskottet.

Gyllenram är född den 14 oktober 1898. Efter juridiska examina i Stockholm

och Sorbonne samt anställning hos Svenska handelskammaren i Paris

var han anställd i statskontoret åren 1927—1939, i flygförvaltningen åren

1939—1944 och i försvarets civilförvaltning åren 1944—1964. Gyllenram

utnämndes till byrådirektör år 1955 och erhöll krigsråds namn år 1963.

Under åren 1950—1964 har han åtnjutit tjänstledighet från försvarets civilförvaltning

för olika offentliga uppdrag.

År 1929 anställdes Gyllenram som kanslist (notarie) hos statsutskottet

med placering på första avdelningen där han alltjämt tjänstgör. År 1934

blev han notarie med sekreterargöromål (dåvarande benämning på avdelningssekreterare).

Vid den nya personalorganisationens genomförande förordnades

han att under år 1967 uppehålla tjänsten som avdelningssekreterare

i lönegrad Cr 2 på första avdelningen och har den 28 november 1967 1''örordnats

att tills vidare t. o. m. utgången av juni 1968 mot arvode motsvarande

lön enligt lönegrad Cr 2 bestrida göromål som ankommer på avdelningssekreterare.

Sammanlagt har han sålunda varit i utskottets tjänst i 40 år,

varav 35 år som avdelningssekreterare (motsvarande).

Gyllenram uppbär sedan tre år pension från sin tjänst vid försvarets

civilförvaltning. Pensionens bruttobelopp uppgår för närvarande till 2 805

kr. för månad.

Den 14 december 1966 har riksdagens förvaltningskontor med stöd av

riksdagens bemyndigande (KBaU 1966: 3) beslutat att statens allmänna

STYRELSEN FÖR RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

ang. tilläggspension till avdelningssekreteraren i statsutskottets första avdelning

K. Å. G. Gyllenram

Dnr 111:429/67

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1968

tjänstepensionsreglemente (SPR) in. fl. pensionsförfattningar skall fr. o. in.

den 1 januari 1967 äga tillämpning på tjänstemän inom den inre riksdagsförvaltningen.

Ehuru Gyllenram sedan sistnämnda tidpunkt uppehåller

tjänsten som avdelningssekreterare i lönegrad Cr 2 på första avdelningen

kan förvaltningskontorets beslut likväl inte tillämpas på honom till följd

av hans ålder.

Om tjänsteman hos riksdagen inte författningsenligt kan erhålla pension

torde från fall till fall få bedömas om pension bör tillerkännas honom genom

särskilt beslut.

Då den pension som Gyllenram uppbär inte motsvarar vad som rimligen

bör tillkomma honom efter hans långa och välmeriterade tjänstgöring inom

riksdagen, anser utskottet att han bör tillerkännas tilläggspension. Till stöd

härför får utskottet anföra följande.

Riksdagen har tidigare vid olika tillfällen beslutat om tilläggspension

åt tjänstemän hos riksdagen, som haft annan statstjänst med pensionsrätt.

Sålunda tillerkände riksdagen år 1913 statsutskottets sekreterare J. M. Stuart

tilläggspension som erkänsla för synnerligen förtjänstfullt arbete under en

lång följd av år i riksdagens tjänst (BaU 1913: 7). År 1921 beslöts på samma

grunder tilläggspension till första kammarens sekreterare A. W. von Krusenstjerna

(BaU 1921: 13). Tilläggspension har vidare år 1959 tillerkänts andra

kammarens sekreterare G. Britth (BaU 1959: 12) och år 1967 förste kanslisten

i första kammaren W. Stenwall (BaU 1967: 20). I de sistnämnda bägge

fallen motiverades tilläggspensionen med att såväl Britths som Stenwalls

tjänstgöring i riksdagen hindrat dem från att begagna sig av de befordringsmöjligheter

som eljest skulle ha stått dem till buds.

De skäl som i de nämnda fallen motiverat besluten om tilläggspension

föreligger även i fråga om Gyllenram. Liksom Stuart och von Krusenstjerna

har han nedlagt ett synnerligen förtjänstfullt arbete under en lång följd av

år i riksdagens tjänst. Även han har liksom Britth och Stenwall av sin tjänstgöring

i riksdagen hindrats från att begagna sig av befordringsmöjligheter

som eljest skulle ha stått till buds.

Utskottet anser alltså att Gyllenram bör beviljas tilläggspension.

I fråga om pensionens storlek har statsutskottet funnit det mest naturligt

att utgå från den tjänst i den nya personalorganisationen som Gyllenram

vid tidpunkten för skrivelsen uppehöll (lönegrad Cr 2) och vars motsvarighet

i den tidigare organisationen han innehaft under en följd av år samt anför

bl. a. följande.

De kvalifikationer som innehavare av avdelningssekreterartjänst bör besitta

är sakkunskap inom avdelningens arbetsområde, förvaltningserfarenhet,

förtrogenhet med utredningsarbete, föredragningsförmåga och stilistisk

förmåga. Någon ändring härutinnan har inte skett i och med den nya personalorganisationen.

Avdelningssekreterarnas viktigaste arbetsuppgifter är att

utreda och föredraga till respektive avdelnings arbetsområde hörande ärenden

samt att upprätta förslag till utlåtanden. Härmed identiska uppgifter

har alltid åvilat avdelningssekreterarna. Att i deras åligganden därjämte

sedan gammalt ingår ett flertal andra arbetsuppgifter behöver inte närmare

utvecklas.

Utskottet har ansett att tilläggspensionen bör bestämmas till belopp motsvarande

skillnaden mellan den pension Gyllenram nu uppbär och pension

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1968

5

som tillkommer tjänsteman i lönegrad G 2, varvid förutsatts att beslutet om

tilläggspension får motsvarande tillämpning på efterlevandepension.

Statens personalpensionsverk har i ett den 7 februari 1968 avgivet utlåtande

bl. a. anfört följande.

Såsom framhållits i statsutskottets skrivelse har Gyllenram med hänsyn

till sin ålder icke kunnat erhålla pensionsrätt i sin tjänst hos statsutskottet

i samband med att SPR in. fl. författningar fr. o. m. 1.1.1967 blev tillämpliga

på bl. a. tjänst som avdelningssekreterare i lönegrad Cr 2 hos statsutskottet.

Det står enligt pensionsverkets mening helt i överensstämmelse med de principer,

som tillämpas inom statsförvaltningen i övrigt, att Gyllenram — med

hänsyn till att han uppehållit tjänsten även efter den nya personalorganisationens

genomförande — tillerkännes pension med utgångspunkt från

tjänstens löneställning i den nya organisationen.

Enligt 9 § 2 mom. SPR gäller emellertid bl. a. att pensionsunderlaget ej

får överstiga en femtedel av sammanlagda beloppet av de pensionslöner

som varit gällande under vart och ett av de fem senaste kalenderår, under

vilka anställningshavaren innehaft i reglementet avsedd anställning minst

tre månader. Eftersom den av Gyllenram innehavda tjänsten ej varit pensionsreglerad

på sätt avses i SPR under tiden före 1.1.1967 uppkommer

alltså eu fråga om att värdera tjänsten för tiden dessförinnan. Vilken lönegrad

den av Gyllenram innehavda tjänsten som notarie med sekreterargöromål

— före 1.1.1967 motsvarigheten till avdelningssekreterare — skulle

ha tillhört, ankommer icke på pensionsverket att ta ställning till. Någon

direkt ledning lärer ej heller kunna erhållas av den arvodessättning som

tillämpades. Enligt pensionsverkets mening torde det ligga nära till hands

att utgå från den löneställning, som under olika tider tillämpats exempelvis

för departementsråd — före 1.7.1965 byråchef i statsdepartement — vilken

tjänst 1.1.1967 var placerad i samma lönegrad som den avdelningssekreterarna

då placerades i, nämligen Cr 2. Pensionsunderlaget för ett departementsråd

skulle vid avgång ur tjänst 30.6.1968 baseras på en pensionslön

i lönegrad Er 2 och en i lönegrad Br 4 enligt löneplan B före 1.7.1966 samt

tre pensionslöner i lönegrad Cr 2. Ålderspensionens bruttobelopp skulle

beräknat i 1967 års pensionslönenivå, exklusive förhöjning enligt 12 § 3

mom. SPR bli (689: 40 + 759: 80 -f- 3 X 805 =) 3 864 kronor.

Ett beslut i enlighet med vad sålunda anförts skulle alltså gå ut på att

Gyllenram vid avgång fr. o. in. 1.7.1968 från sin anställning hos statsutskottet

tillförsäkrades egen- och familj epensionsrätt enligt grunderna för SPR med

ett bruttobelopp för egenpesion av sådan storlek att hans sammanlagda

egenpensionsförmåner kommer att uppgå till ett månatligt bruttobelopp av

3 864 kronor, beräknat enligt 1967 års pensionslönenivå, jämte därå belöpande

förhöjning i enlighet med bestämmelserna i 12 § 3 mom. SPR.

För egen del vill styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anföra följande.

Styrelsen har med stöd av riksdagens bemyndigande (KBaU 1966: 3)

beslutat att statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) m. fl. pensionsförfattningar

fr. o. m. den 1 januari 1967 skall äga tillämpning på tjänstemän

inom den inre riksdagsförvaltningen (RFS 1967: 9). Detta beslut om

pensionsreglering täcker emellertid inte Gyllenram, som på grund av sin

ålder vid pensionsregleringens genomförande inte kunnat erhålla pensions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1968

rätt enligt SPR. Gyllenram uppbär nu egenpension på grund av annan

statlig anställning med 2 805 kr. för månad i 1967 års nivå inklusive förhöjning

enligt 12 § 3 mom. SPR. Med hänsyn till bl. a. Gyllenrams osedvanligt

långa anställning hos riksdagen — sammanlagt 40 år, härav 35 år med

avdelningssekreterares arbetsuppgifter — anser styrelsen det vara skäligt

att Gyllenram erhåller tilläggspension.

Vad angår tilläggspensionens storlek torde det med hänsyn till vad statsutskottet

anfört om arbetsuppgifterna för avdelningssekreterare före och

efter den 1 januari 1967 ligga närmast till hands att, såsom personalpensionsverket

uttalat, utgå från den löneställning som gällt för tjänst, som i likhet

med avdelningssekreterartjänst numera är placerad i lönegrad Cr 2, t. ex.

tjänst som departementsråd. Med tillämpning av medeltalsberäkning enligt

9 § 2 mom. SPR skulle ålderspensionens bruttobelopp, beräknat i 1967 års

pensionslönenivå, då bli 3 864 kr. jämte därå belöpande förhöjning i enlighet

med bestämmelserna i 12 § 3 mom. SPR. Ett beslut om tilläggspension

bör äga motsvarande tillämpning på familjepension som kan komma att utgå

till efterlevande till Gyllenram.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor hemställer,

att riksdagen måtte besluta tillerkänna avdelningssekreteraren K. Å. G.

Gyllenram en särskild tilläggspension från och med den 1 juli 1968 i enlighet

med vad styrelsen i det föregående anfört.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,

vice ordföranden Andersson, herrar Augustsson och Sterne samt

fru Kristensson.

Stockholm den 7 mars 1968

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar:

SIGURD LINDHOLM

J Sture Lannefjord

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:321 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående regleringen för budgetåret 1968/69 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk V a1 i texten