Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl Maj :t hemställa 1) att Kungl. Maj :t i samband med utarbetandet av nästa års statsverksproposition måtte vidtaga åtgärder för att förhindra en sådan fortsatt ökning av statsutgifterna som icke står i relation till statsinkomsternas normala ökning; samt 2) att Kungl. Maj:t måtte med hänsyn till utvecklingen på längre sikt tillsätta en allmän parlamentarisk besparingsutredning med uppgift att möjliggöra ett rimligare skattetryck.

1968-05-22 · 7 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:52, Skrivelse till Kungl Maj :t hemställa 1) att Kungl. Maj :t i samband med utarbetandet av nästa års statsverksproposition måtte vidtaga åtgärder för att förhindra en sådan fortsatt ökning av statsutgifterna som icke står i relation till statsinkomsternas normala ökning; samt 2) att Kungl. Maj:t måtte med hänsyn till utvecklingen på längre sikt tillsätta en allmän parlamentarisk besparingsutredning med uppgift att möjliggöra ett rimligare skattetryck.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1968

1

Nr 52

Utlåtande över motioner i anledning av Kungl. Maj. ts proposition

angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret

1968/69, m. m.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang

1) de likalydande motionerna I: 963 av herr Bengtson m. fl. och II: 1222

av herr Hedlund m. fl., utom såvitt de avser frågor rörande beskattningen,

2) de likalydande motionerna 1:964 av herr Dahlén m.fl. och II: 122b

av herr Weden m. fl., utom såvitt de avser frågor rörande beskattningen,

3) de likalydande motionerna I: 965 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och

II: 1221 av herr Björkman m. fl., samt

4) de likalydande motionerna I: 966 av herr Werner och II: 1223 av herr

Hermansson in. fl.

Såvitt de under 1) och 2) nämnda motionerna avser frågor rörande beskattningen

har de hänvisats till bevillningutskottet, som i dessa delar behandlar

dem i sitt betänkande nr 47.

Hemställan i de parvis likalydande motionerna I: 963 och II: 1222 samt

I: 964 och II: 122b överensstämmer helt. Förslaget innebär, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 125

skall besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära åtgärder i syfte att åstadkomma

en stabil ekonomi, inriktad på att främja full sysselsättning och en

förbättring av låginkomstgruppernas ställning, ekonomisk tillväxt och att

hejda prisstegringarna, med utgångspunkt från vad som anförts i motionerna.

I motionerna I: 965 och II: 1221 hemställes att riksdagen skall i skrivelse

till Kungl Maj :t hemställa

1) att Kungl. Maj :t i samband med utarbetandet av nästa års statsverksproposition

måtte vidtaga åtgärder för att förhindra en sådan fortsatt ökning

av statsutgifterna som icke står i relation till statsinkomsternas normala

ökning; samt

2) att Kungl. Maj:t måtte med hänsyn till utvecklingen på längre sikt

tillsätta en allmän parlamentarisk besparingsutredning med uppgift att

möjliggöra ett rimligare skattetryck.

I motionerna I: 966 och II: 1223 hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall ge till känna vad i motionerna anförts angående den ekonomiska

politikens aktuella mål och medel.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1968

Motionerna

I motionerna riktas stark kritik mot den ekonomiska politikens utformning

och framläggs ett flertal förslag i syfte att förbättra den samhällsekonomiska

balansen. Motionerna I: 963 och II: 1222 samt I: 964 och II: 122b

ansluter sig i allt väsentligt till de vid riksdagens början väckta motionerna

I: 656 och II: 836. Det uttalas att den jämfört med finansplanen något

mindre optimistiska konjunkturbedömning som redovisades i sistnämnda

motioner visat sig riktig. 1 fråga om den ekonomiska planeringen anförs

att långtidsutredningens arbete nu synes få en inriktning som i vissa avseenden

bättre överensstämmer med de önskemål som motionsledes tidigare

framförts. Liksom i tidigare motioner framläggs förslag om att en

nationalbudget i arbetskraft stermer skall upprättas. Vidare uttalas önskemål

om en bättre anpassning av finanspolitiken efter konjunkturerna samt

om en svensk insats för att främja en mera utbyggd västeuropeisk konjunkturpolitik.

Tidigare förslag om anordnande av stabiliseringspolitiska

konferenser och inrättande av ett ekonomisk-socialt råd samt utgivning av

värdefasta obligationer i syfte att stimulera det enskilda sparandet framförs

på nytt. Vidare rekommenderas att en parlamentarisk utredning tillsättes

med uppgift att söka uppnå besparingar i statsverksamheten.

Förslag om en parlamentarisk besparingsutredning framläggs också i

motionerna I: 965 och II: 1221, vari bl. a. uttalas att budgetperspektivet på

längre sikt framstår som oroande och att den statliga utgiftsexpansionen

med hänsyn till den redan nu hårda skattebördan måste komma under effektiv

kontroll.

Även i motionerna I: 966 och II: 1223 riktas kritik mot den förda ekonomiska

politiken. En förbättring av den internationella konjunkturen liksom

en utveckling av handeln med de socialistiska staterna och utvecklingsländerna

anges kunna bidra till att förbättra sysselsättningsläget. Vidare efterlyses

mera konkreta planer för att i sysselsättningsskapande syfte utveckla

de statsägda företagen. Regeringens sysselsättningspolitik betecknas som

otillfredsställande. Motionärerna begär också en lägre räntenivå, som skulle

utgöra en väsentlig stimulans för företagens investeringar, och mera aktiva

statliga åtgärder mot inflationen.

Utskottet

Flertalet av de förslag om den ekonomiska politikens inriktning och om

olika institulionella anordningar i stabiliseringspolitiskt syfte som framförs

i nu förevarande motioner har behandlats i utskottets utlåtande nr 43. Detta

gäller bl. a. förslagen om anordnande av vad som tidigare kallats rundabordskonferenser

och nu av motionärerna benämnes stabiliseringskonferen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1968

3

ser, om inrättande av ett ekonomisk-socialt råd, om tillsättande av en parlamentarisk

besparingsutredning och om utgivande av värdefasta obligationslån

i sparstimulerande syfte. Utskottet kan alltså beträffande dessa förslag

hänvisa till vad som anförts i nyssnämnda utlåtande.

Vad angår den i motionerna I: 963 och II: 1222 samt I: 966 och II: 1223

framförda tanken på en sänkning av räntenivån, vill utskottet erinra om

vad utskottet tidigare uttalat i anledning av liknande förslag (jfr senast

BaU 1967: 8 och 42), nämligen att det bör ankomma på fullmäktige i riksbanken

att bedöma tidpunkten för och innebörden av de beslut i räntepolitiskl

avseende som med hänsyn till konjunkturutvecklingen kan visa sig

motiverade. Genom sin granskning av riksbankens styrelse och förvaltning

har riksdagen varje år möjlighet att i efterhand uttala sig om den förda

diskontopolitiken.

I övrigt vill utskottet beträffande motionerna I: 966 och II: 1223 uttala,

att utskottet inte finner skäl föreligga för riksdagen att i anslutning till

vad där anförs göra något tillkännagivande för Kungl. Maj :t.

I motionerna I: 965 och II: 1221 föreslås en hemställan till Kungl. Maj :t

om åtgärder för att förhindra en utveckling av statsutgifterna »som icke

står i relation till statsinkomsternas normala ökning». Utskottet utgår från

att innebörden av förslaget är att statsutgifterna inte skall tillåtas öka

snabbare än den ökning statsinkomsterna uppvisar vid en trendmässig ökning

av bruttonationalprodukten. Även bortsett från svårigheten att fastställa

en »normal» ökningstakt, inte minst med hänsyn till de olika faktorer

av typen kommunalskattemedelstransaktioner, överskjutande och kvarstående

skatter osv., som påverkar statsinkomsterna ett visst budgetår även

vid given ökningstakt i bruttonationalprodukten, kan utskottet inte finna

detta förslag övertygande. Det är enligt utskottets mening knappast möjligt

att på det föreslagna sättet på förhand lägga fast statsutgifternas förändringar,

främst på grund av att finanspolitiken bör vara så rörlig att den kan

anpassas till konjunkturutvecklingen. Utskottet avstyrker alltså förslaget.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen avslår motionerna I: 963 och II: 1222

samt I: 964 och II: 1224, samtliga såvitt nu är i fråga;

B. att riksdagen avslår motionerna I: 966 och II: 1223;

C. att riksdagen avslår motionerna I: 965 och II: 1221.

Stockholm den 22 maj 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Palm (s), Åkerlund (h),

Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s), Larfors (s) och Brundin

(h);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),

herrar Hagnell (s), Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge

(ep), Bengtsson i Landskrona (s) och Larsson i Umeå (fp).

Reservationer

1. vid utskottets hemställan under A.

a) av herrar Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Berglund (fp),

Börjesson i Glömminge (ep) och Larsson i Umeå (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 2 med orden

»Flertalet av de» och slutar på s. 3 med orden »den förda diskontopolitiken»

bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Utskottet kan i allt väsentligt instämma i den kritik som i motionerna

I: 963 och 11: 1222 samt I: 964 och II: 122i framförs mot den förda ekonomiska

politiken och ansluta sig till det stabiliseringsprogram som där framläggs.

Viktiga punkter i ett sådant program — till vilka utskottet dock här

tar ställning endast såvitt de icke avser frågor rörande beskattningen — är

följande:

1. Budgetplaneringen bör göras fastare och utbyggas med ett längre

perspektiv framåt. Hänsyn måste självklart tas till reformernas angelägenhetsgrad

och kostnader samt det finansiella och samhällsekonomiska »utrymmet»

under olika år.

2. En översiktlig nationalbudget bör uppgöras som innefattar en bedömning

av framtida tillgång och efterfrågan på olika slag av arbetskraft, i

syfte att underlätta en effektiv användning av de samhällsekonomiska resurserna

samt tjäna som vägledning för åtgärder i syfte att utan tvång

anpassa tillgången på olika utbildad arbetskraft till efterfrågan.

3. En översyn av statsutgifterna bör göras med jämna mellanrum, i syfte

att främja kostnadsbesparingar och effektivitet. En sådan översyn bör nu

igångsättas genom en parlamentarisk beredning.

4. Den statliga finanspolitiken bör bättre än som skett under senare år

och mera än regeringen föreslagit i den i år framlagda budgeten anpassas

efter konjunkturerna. Därigenom samt medelst åtgärder som främjar en

svensk produktionsökning och export bör de arbetmarknadspolitiska åtgärderna

kompletteras så att tryggheten för sysselsättning och inkomst

ökas.

5. Regeringen bör på det internationella planet och särskilt inom organisationer,

där västeuropeiska industristater medverkar, främja en ekono
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1968 5

misk expansion i den industriella världen. Sverige bör eftersträva en mera

utbyggd västeuropeisk konjunkturpolitik för att främja en sådan utveckling

med bevarad stabilitet och hög sysselsättning. I delta syfte bör man

bl. a. verka för att rådande konjunkturavmattning motarbetas genom en

sänkning av räntenivån.

6. En allmän skattereform som gör skattesystemet rationellare bör genomföras

till gagn för alla folkgrupper eftersom produktionens utveckling

därigenom främjas.

7. Det enskilda sparandet bör uppmuntras genom lämpliga skattepolitiska

åtgärder och utgivning av värdefasta obligationer.

8. Krafttag kräves för att begränsa inflationen så att denna hålles nere

på en väsentligt lägre nivå än under de senaste två årtiondena. Samråd bör

på statligt initiativ äga rum mellan företrädare för regering och riksdag,

arbetsmarknadens organisationer, olika delar av näringslivet, konsumentrepresentanter

samt fristående ekonomisk expertis. Därigenom ernås gynnsammare

förutsättningar för en samordning, som skapar trygghet för att

en allmän kostnadsuppressning undvikes och samtidigt största möjliga

reella inkomstförbättring tryggas. Genom sådana stabiliseringskonferenser

kan medborgarnas förtroende för statsmakternas vilja och förmåga att med

kraft arbeta för penningvärdets försvar stärkas och även förutsättningarna

förbättras för kamp mot inflationen.

9. Ett ekonomisk-socialt råd med företrädare för statsmakterna, olika

organisationer samt oberoende expertis bör inrättas, i syfte att åstadkomma

en bättre belysning av samhällsproblemens verkliga läge och att förbereda

de ovan berörda stabiliseringskonferenserna.

10. Konkurrensens värde för rationalisering, effektivitet, sänkta kostnader

och varornas anpassning efter konsumenternas behov bör konsekvent

tillvaratas. Pris- och kartellnämnden bör ges tillräckliga resurser för sin

viktiga prisövervakande verksamhet, som bör utövas så att konkurrensen

stimuleras. Marknadshushållningen bör även i övrigt främjas, bl. a. genom

en steg för steg genomförd avveckling av hyresregleringen allteftersom sådana

förutsättningar kan skapas för att en socialt betryggande utveckling

uppnås. Kreditmarknaden bör organiseras med konkurrens på lika villkor

som allmän riktpunkt för att främja en god ekonomisk utveckling.»;

dels att utskottet under A. bort hemställa,

»A. att riksdagen i anledning av motionerna I: 963 och

II: 1222 samt I: 964 och II: 1224, samtliga såvitt nu är i

fråga, hos Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder och reformförslag

på den ekonomiska politikens område i enlighet

med vad utskottet ovan anfört;»

b) av herrar Åkerlund (h), Brundin (h) och Regnéll (h), vilka ansett att

under a) nämnda avsnitt i utskottets yttrande bort utbytas mot ett stycke

av följande lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1968

»Flertalet av de-----(= utskottet) —--i sparstimulerande syfte.

Utskottet hänvisar beträffande dessa förslag till vad som anförts i reservationen

1) till utskottets utlåtande nr 43.»

2. vid utskottets hemställan under C.

av herrar Åkerlund (h). Brundin (h) och Regnéll (h), vilka ansett

dels att det stycke på s. 3 i utskottets yttrande som börjar med orden >1

motionerna I: 965 och II: 1221» och slutar med orden »avstyrker alltså förslaget»

bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»I motionerna I: 965 och II: 1221 framläggs förslag om att åtgärder skall

vidtas för att förhindra en sådan fortsatt ökning av statsutgifterna som inte

står i relation till statsinkomsternas normala ökning. Utskottet delar motionärernas

bedömning att det statliga budgetperspektivet på längre sikt framstår

som oroande. Ett förverkligande av motionärernas förslag skulle enligt

utskottets mening vara väl ägnat att skapa förutsättningar för en bättre anpassning

av de statliga utgiftsanspråken till samhällsekonomins reala resurser.

Från konjunkturpolitisk synpunkt skulle den förordade restriktionen

för statsutgifternas ökning medföra en stabiliserande effekt. Även det i samma

motioner framförda förslaget om att en parlamentarisk besparingsutredning

skall tillsättas med uppgift att möjliggöra ett rimligare skattetryck finner

utskottet väl grundat.»;

dels att utskottet under C. bort hemställa,

»C. att riksdagen med bifall till motionerna I: 965 och

It: 1221 hos Kungl. Maj:t hemställer om dels åtgärder för

att begränsa statsutgifterna, dels tillsättande av en parlamentarisk

besparingsutredning, allt i enlighet med vad utskottet

ovan anfört.»

Särskilt yttrande

av herrar Åkerlund (h), Brundin (h) och Regnéll (h), vilka anfört:

Det ekonomiska läget i vårt land kännetecknas för närvarande å ena sidan

av inflationstendenser och å andra sidan av brist på sysselsättning, otillräcklig

lönsamhet i många företag, stagnation i industriinvesteringarna, försämrade

statsfinanser och en otillfredsställande bostadsmarknad. Högerpartiet

har på en mångfald olika sätt i riksdagen och i den offentliga debatten

kritiserat den förda ekonomiska politiken med dess övertro på statens förmåga

att med lyckligt resultat detaljreglera den ekonomiska verksamheten.

Högerpartiet har också vänt sig mot strävandena att vidga den offentliga

sektorn i socialiserande syfte och mot det därmed följande allt hårdare

skattetrycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1968

7

Läget kräver nn en ekonomisk politik som mera förlitar sig till marknadshushållningens

egna självläkande krafter. Nya metoder präglade av en

annan grundsyn på samspelet mellan den ekonomiska politikens olika hjälpmedel

erfordras för att ge stabilitet åt ekonomin och ett framåtskridande

som ger nyttig sysselsättning åt landets arbetskrafts- och kapitaltillgångar.

EU samlat program för framsteg och stabilitet måste spänna över hela

fältet av den ekonomiska politiken. Det program som vi vill förorda kan i

huvudsak sammanfattas i följande punkter:

1. Den långsiktiga planeringen av den offentliga sektorn utredes och förbättras.

Planerade större reformer angelägenhetsgraderas med hänsynstagande

till finansiella och samhällsekonomiska resurser. Fleråriga översiktsbudgeter

upprättas.

2. En översiktlig nationalbudget som innefattar bedömning av framtida

tillgång och efterfrågan på arbetskraft uppgöres i syfte att främja full sysselsättning.

3. En parlamentarisk utredning tillsättes för förnyad översyn av statsutgifterna.

Den statliga administrationen rationaliseras och effektiviseras.

4. Möjligheterna att i ökad omfattning avgiftsfinansiera vissa offentliga

tjänster utreds med beaktande av de sociala konsekvenserna.

5. Hyrespolitiken och bostadsbyggandet inordnas successivt i den fria

marknadens system i syfte att bättre anpassa bostadskostnaderna till människornas

betalningsförmåga.

6. Åtgärder vidtas för att förbättra näringslivets självfinansiering i syfte

att stimulera investeringarna och uppmuntra industriell forskning och industriellt

utvecklingsarbete.

7. Det frivilliga enskilda sparandet främjas genom premierande åtgärder

på skatteområdet. Ett värdefast statligt obligationslån utges.

8. Den statliga finanspolitikens verkningar utreds med tanke på behovet

av anpassning till konjunkturerna.

9. Samråd etableras på statligt initiativ mellan arbetsmarknadens parter,

vissa andra organisationer samt företrädare för regering, riksdag och ekonomisk

expertis i syfte att skapa gynnsammare betingelser för samhällsekonomisk

balans och stabilitet i ekonomin. Dylika stabiliseringskonferenser

kan stärka medborgarnas förtroende för statsmakternas vilja och förmåga

att bekämpa inflationen och bevara penningvärdet under bibehållen

frihet på arbetsmarknaden.

10. En tidsplan för en omfattande skattereform fastlägges och en successiv

sänkning av progressionen i den direkta statsskatten inleds utan dröjsmål.

Under förutsättning att budgetmässigt utrymme kan skapas kompletteras

barnbidragen med barnavdrag och avvecklas vissa indirekta skatter.

Åtgärder vidtas för att anpassa statsutgifternas stegringstakt till statens och

samhällsekonomins resurser på sådant sätt att skattetrycket på längre sikt

kan varaktigt lättas.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.