Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående viss ersättning för deltagande i interparlamentariskt möte jämte motion.
1968-05-22 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1968:53, Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående viss ersättning för deltagande i interparlamentariskt möte jämte motion.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968
1
Nr 53
Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor angående viss ersättning för deltagande
i interparlamentariskt möte jämte motion.
I skrivelse till riksdagen den 25 april 1968 hemställer styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor att riksdagen skall medgiva att ersättning för en
av f. d. sekreteraren Sune Holm enligt uppdrag företagen utrikesförrättning
får utgå med anlitande av förslagsanslaget till Den inre riksdagsförvaltningen:
Övriga omkostnader.
Skrivelsen, varav ärendets innebörd framgår, är som bilaga fogad till
detta utlåtande. Såsom bilaga till skrivelsen återges en skrivelse i ärendet
från styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp till förvaltningskontorets
styrelse.
I anledning av skrivelsen bär väckts motionen I: 968 av herr Paul Jansson
in. fl., vari hemställes att riksdagen skall avslå den av förvaltningskontorets
styrelse gjorda framställningen.
Utskottet har i ärendet mottagit en den 20 maj 1968 dagtecknad skrivelse
från Holm och en därav föranledd, den 21 maj 1968 dagtecknad skrivelse
från interparlamentariska gruppens ordförande herr Kaj Björk och dess
vice ordförande herr förste vice talmannen von Friesen.
Motionen
En budgeträttslig huvudprincip är, framhåller motionärerna, att ett ändamål
för vilket ett anslag anvisats inte får därutöver tillgodoses ur ett annat
anslag som myndigheten har under sin disposition. I detta fall gäller att
riksdagen anvisat medel till interparlamentariska gruppen, för det aktuella
budgetåret efter prövning av en motion i vilken hemställs om en nedsättning
av anslaget till hälften.
Motionärerna anför också att det är viktigt att utrikesresor inte företas
med allmänna medel utan en bärande motivering. De hänvisar till den
diskussion som förts om riksdagsledamöternas resor och om de villkor,
innefattande bl. a. krav på reserapport, som fastställts för bidrag från
anslaget Bidrag till studieresor.
Holms skrivelse
Efter en ingress, vari bl. a. anges att »Association of seeretaries general
of parliaments» i skrivelsens fortsättning benämns Associationen, anför
Holm:
1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 53
2
Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 19(18
Med hänsyn till den mångfald missvisande uppgifter, som redan lämnats i
förevarande ärende, ser jag mig föranlåten meddela Bankoutskottet följande.
I min tidigare egenskap av konstitutionsutskottets sekreterare blev jag redan
för flera årtionden sedan ledamot av den då under interpalamentariska
unionens aktiva medverkan instiftade Associationen, i vilken endast vissa
högre riksdagstjänstemän kan vara medlemmar. Så länge jag var nämnda
utskotts sekreterare deltog jag — som ende svenska medlem — i flertalet av
Associationens sammanträden. Detta möjliggjordes därigenom att dessa
sammanträden i regel hölls samtidigt med att interparlamentariska konferenser,
rådsmöten eller kommissionssammanträden ägde rum, vid vilka
jag var närvarande i min dåvarande egenskap av interparlamentariska gruppens
verkställande sekreterare.
Sedan jag upphört att vara konstitutionsutskottets sekreterare utsågs jag
vid Associationens sammanträde i Teheran hösten 1966 till honorary member
av Associationen, vilket gav mig rätt alt fortfarande deltaga i dennas möten.
Samtidigt med att detta beslut fattades väcktes frågan om att min efterträdare
som konstitutionsutskottets sekreterare skulle utses till medlem av
Associationen. Framställningen bordlädes emellertid. Först vid Associationens
möte i Geneve hösten 1967 bifölls det. Samtidigt blev kamrarnas sekreterare
upptagna till medlemmar av Associationen. Inga av dessa tre hade
dock tillfälle deltaga i Associationens sammanträden i Geneve.
Vid Associationens möte i Palma de Mallorca våren 1967 var jag alltså
fortfarande den ende svenska medlemmen av Associationen. Med hänsyn
härtill vände jag mig genom eu av kammarsekreterarna under hand till
talmännen med förfrågan, om jag kunde påräkna ett bidrag av riksdagsrnedel
för deltagande i Associationens förevarande möte. Enligt vad som
uppgivits för mig skall interparlamentariska gruppens presidium på förfrågan
ha meddelat, att gruppens parlamentariska representanter vid
unionens samtidigt härmed pågående möten i Palma ej behövde ha två
sekreterare till sitt förfogande. Uppgiften är emellertid, om den verkligen
lämnats, helt missvisande. Ty spörsmålet gällde något helt annat, nämligen
om Sverige borde vara representerat eller ej vid Associationens förevarande
möte. Uppgiften ledde emellertid helt naturligt till att talmännen ansåg
sig ej böra besvara den av mig framställda frågan positivt. I det läget ansåg
jag mig på egen bekostnad böra deltaga i Associationens möten i Palma. Och
hade jag inte förfarit så, hade ingen svensk varit närvarande vid dessa
möten.---
I slutet av jidi 1967 erhöll jag härefter kallelse till ett nytt möte med
Associationen i Geneve i början på september. Då jag fortfarande var den
ende svenske medlemmen av Associationen, vände jag mig i augusti till talmännen
genom en av kamrarnas sekreterare — med företeende av kallelsen
samt med understrykande av att frågan ej gällde om interparlamentariska
gruppens rådsmedlemmar behövde en eller två sekreterare till sitt förfogande
utan om någon svensk representant över huvud taget skulle deltaga i
Associationens möte eller ej — med förfrågan om talmännen i avvaktan på
att någon eller några av riksdagens högre, fast anställda tjänstemän blev
medlemmar i Associationen, ville ge mig i uppdrag att på riksdagens bekostnad
deltaga i Associationens möte i Genéve. Talmännens ställningstagande
blev denna gång positivt.
Härefter meddelade jag såväl Associationens ordförande som unionens
generalsekreterare att jag skulle deltaga i Associationens förevarande möte
i Genéve. Den svenska gruppens sekreterare underrättades också härom.
Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968
3
Samtidigt härmed avlade jag besök på riksdagens förvaltningskontor och
lämnade där en utförlig redogörelse för omständigheterna kring min förestående
resa. Härvid underströk jag att ersättning för densamma ej borde
utgå av anslaget interparlamentariska gruppen utan av andra riksdagsmedel.
För att få fastslaget att medel kunde disponeras för ändamålet begärde
jag ett reseförskott på 1 500 kronor. Denna summa utbetalades också
till mig före resans anträdande.
Sedan jag återkommit till Sverige och till förvaltningskontoret överlämnat
vederbörliga verifikationer på mina omkostnader för resan samt en med
utgångspunkt härifrån upprättad reseräkning attesterats av talmännen,
erhöll jag i november 1967 genom förmedling av förvaltningskontoret ett
belopp på cirka 450 kronor utöver de 1 500 kronor som redan i början på
september utbetalats till mig.
Från förvaltningskontorets sida gjordes ej vid något av dessa utbetalningstillfällen
gällande att utbetalningarna skulle betraktas som provisoriska
i avvaktan på ett ställningstagande från kontorets sida till frågan
om riksdagsmedel över huvud taget kunde disponeras för ändamålet eller
ej. Jag har alltså haft fullgod anledning anse den hösten 1967 företagna
regleringen av ersättningsfrågan som definitiv.
Det är därför med förvåning jag nu erfarit, att förvaltningskontoret flera
månader i efterhand, närmare bestämt den 1 februari, vänt sig till interparlamentariska
gruppen med förfrågan, om gruppens medel finge begagnas
till täckande av mina resekostnader, samt, sedan svaret härpå blev negativt,
i skrivelse till riksdagen hemställt, att riksdagen ville medge att reseersättning
till mig finge utgå av vissa riksdagsmedel utan att kontoret på något
sätt i skrivelsen antytt, att ersättning utbetalats till mig flera månader före
hänvändelsen till gruppen utan något som helst förbehåll.
Att interparlamentariska gruppens medel ej kunde begagnas för att täcka
mina resekostnader, hade jag redan i början av september 1967 meddelat
förvaltningskontoret. De medel, som riksdagen anvisat interparlamentariska
gruppen för deltagande i interparlamentariska unionens möten avser nämligen,
nu som tillförne, endast gruppens representation genom riksdagsledamöter
vid interparlamentariska konferenser, rådsmöten och kommissionssammanträden
med eventuellt biträde av en gruppsekreterare. Däremot är
dessa medel, nu lika litet som tidigare, avsedda att täcka kostnaderna för
svensk tjänstemannarepresentation vid Associationens möten. De interparlamentariska
gruppernas sekreterare är nämligen ingalunda alltid identiska
med Associationens medlemmar. Ja, understundom är de förra — såsom
fallet länge varit i t. ex. Danmark och Finland — icke ens behöriga att vara
medlemmar i Associationen.
Avslutningsvis redovisar Holm sin uppfattning rörande talmännens möjligheter
att besluta om svensk representation -sid associationens möten med
anlitande av riksdagsmedel.
Skrivelsen från interparlamentariska gruppens presidium
Interparlamentariska gruppens presidium, herrar Björk och von Friesen,
anför i anledning av Holms skrivelse till utskottet i huvudsak följande:
Det är angeläget att framhålla att vi alltsedan vi erhöll våra nuvarande
uppdrag inom interparlamentariska gruppen haft full kännedom om vad
1*—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 53
4
Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968
sekreterarföreningen är och gör och vilken ställning den har till Interparlamentariska
unionen. Det har inte på vår sida förelegat någon missuppfattning
härom vid de resonemang som förekommit. Vi har varit fullt
medvetna om att frågan gällt om särskild representant borde sändas till
föreningen och inte om två sekreterare borde biträda delegationen.
Vad beträffar den svenska representationen i föreningen kan det nämnas,
att undertecknad Björk under rådsmötet på Mallorca våren 1967 förhörde
sig hos föreningens ordförande om möjligheterna för gruppens nuvarande
sekreterare att erhålla medlemskap i föreningen. Ordföranden upplyste
därvid, att vederbörande endast hade att inlämna skriftlig ansökan. Sedan
en sådan ingetts, erhöll sekreteraren medlemskap i samband med föreningens
nästa sammanträde, i Geneve.
Om särskild representant till föreningens möten utöver gruppsekreteraren
sänds, bör det enligt vår mening begäras, att han informerar om vad
föreningen arbetar med vid sina möten och besvarar de enkäter som
föreningen sänder ut till sina medlemmar och som utgör dess viktigaste
arbetsinsats. I annat fall tillgodoses inte något riksdagens intresse med en
resa till ett möte med föreningen.
Vissa uppgifter om riksdagens anslag för utlandsresor
Kostnader för utlandsresor med anknytning till riksdagens verksamhet
bestrids från ett flertal olika anslag. I samband med behandlingen av statsverkspropositionens
fjortonde huvudtitel eller eljest har riksdagen under de
senaste åren flera gånger tagit ställning till principfrågor rörande dessa
anslag.
Beräkningen av anslaget till Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp — vilket budgetåret 1967/68 uppgår till 100 000 kr. — grundas
i första hand på detaljerade anslagsäskanden från gruppens styrelse. Beträffande
nu nämnda budgetår hade riksdagen också att ta ställning till
ett motionsledes framfört yrkande om nedsättning av gruppens anslag till
hälften, vilket yrkande avslogs (BaU 1967:39, s. 5 ff.).
Med giltighet fr. o. in. budgetåret 1967/68 har, på grundval av en utav
riksdagens organisationsutredning avlämnad promemoria, fastställts nya
riktlinjer för medelsanvisningen till riksdagsutskottens studieresor (BaU
1967: 39, s. 9 f. och 42 ff.). Ett särskilt anslag för detta ändamål har tillkommit,
från vilket också skall bestridas kostnaderna för utskottens studieresor
inom landet och för de »talmansresor» som beslutas av talmanskonferensen.
I samband härmed har utskotten ålagts att till talmanskonferensen
anmäla planerade studieresor och kostnaderna för dessa. Avsikten
med anmälningsförfarandet har angivits vara att skapa förutsättningar för
att medelsförbrnkningen skulle på ett smidigt sätt kunna hållas inom anvisad
ram, bl. a. genom samordning av olika resor.
För det reservationsanslag med benämningen Bidrag till studieresor, som
infördes fr. o. m. budgetåret 1965/66 (BaU 1965: 14) och varifrån stipendier
utdelas till riksdagsmän för studieresor enskilt eller i grupp har talmans
-
Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968 5
konferensen fastställt regler bl. a. rörande maximerat bidragsbelopp samt
krav på att plan för tillämnad resa och berättelse över företagen resa skall
inges. Anslaget för nu angivna ändamål bestämdes för budgetåret 1967/68
till ett belopp av 100 000 kr. efter prövning bl. a. av motioner vari hemställdes
om dess nedsättning till en f järdedel, d. v. s. 25 000 kr. (BaU 1967: 39,
s. 8 f.).
Ett särskilt anslag finns numera för att bekosta riksdagsledamöters deltagande
i Europarådets verksamhet. Reseersättningar avseende Nordiska rådets
verksamhet bestrids från omkostnadsanslaget till Nordiska rådets
svenska delegation och dess kansli. Tjänsteresor som företas av tjänstemän
inom den inre riksdagsförvaltningen, t. ex. i samband med deltagande i utskottens
studieresor, bekostas med medel från anslaget Den inre riksdagsförvaltningen:
Övriga omkostnader.
Utskottet
Riksdagen har på senare år, såsom belyses av den redogörelse som lämnats
ovan, eftersträvat att beträffande de utrikes resor som skall bekostas
av riksdagen få till stånd en klarare ändamålsbestämning, en noggrannare
budgetering och en fastare planering även i övrigt. Mot denna bakgrund
får förevarande ärende ses.
Utskottet anser att frågor om anvisande och användning av medel för att
läcka kostnader för svenskt deltagande i sammanträden med »Association
of seeretaries general of parliaments» i framtiden bör prövas i samband
med motsvarande frågor beträffande riksdagens interparlamentariska grupp.
Detta innebär att kostnader av detta slag icke bör bestridas med anlitande
av andra anslag än det som anvisats till gruppen. Den principiella uppfattning
som kommer till uttryck i motionen I: 968 delar utskottet.
Vad gäller den nu ifrågavarande resan synes talmännen ha förutsatt att
kostnaderna skulle belasta det till deras förfogande stående anslaget till
Riksdagen: Representation in. in.
Med åberopande av det sagda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av förevarande framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor samt motionen
I: 968 beslutar att kostnaderna för den i framställningen
avsedda utrikesförrättningen får ersättas med anlitande
av anslaget till Riksdagen: Representation m. in.
Stockholm den 22 maj 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
6
Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Palm (s), Åkerlund (h),
Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s), Larfors (s), Brundin (h) och
Österdahl (fp);
från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),
herrar Hagnell (s), Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge
(ep), Bengtsson i Landskrona (s) och Löfgren (fp).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968
1
Bilaga
RIKSDAGENS
FÖRVALTNINGSKONTOR
Till Riksdagen
Ang. ersättning för deltagande i int er parlamentariskt möte
Riksdagen har för budgetåret 1967/68 under huvudtiteln Riksdagen och
dess verk in. m. anvisat ett förslagsanslag av 100 000 kr. till Riksdagen: Kostnader
för riksdagens interparlamentariska grupp (BaU 1967: 39 s. 7). I sin
anslagsframställning för budgetåret 1967/68 beräknade gruppen att 63 000 kr.
av anslaget skulle disponeras för att täcka utgifter för deltagande i interparlamentariska
unionens arbete, därav 45 000 kr. för konferens in. in. samt
18 000 kr. för råds- m. fl. möten.
I anslutning till unionens konferenser och rådsmöten, senast vid rådsmötet
i Geneve i september 1967, sammanträder »Association of secretaries
general of parliaments». Denna sekreterarförening, som bildades på 1930- talet, uppges vara en autonom sektion av unionen.
I en den 17 oktober 1967 dagtecknad till riksdagens förvaltningskontor
ingiven reseräkning, som attesterats av riksdagens herrar talmän, anhöll
f. sekreteraren Sune Holm om ersättning med 1 950 kr. 10 öre för deltagande
på uppdrag av talmännen i »konferens i Geneve 11—16 september 1967».
Sedan förvaltningskontoret i skrivelse till styrelsen för riksdagens interparlamentariska
grupp hemställt om besked huruvida de på räkningen upptagna
kostnaderna skulle belasta anslaget till Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp och i avvaktan härpå ersatt räkningens belopp med anlitande
av anslaget till Den inre riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader,
har gruppens styrelse i skrivelse den 21 mars 1968 (bilaga) till styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor bl. a. anfört att gruppens styrelse finner
sig sakna anledning bekosta resan. Efter Holms avgång som gruppens sekreterare
har, uttalar gruppens styrelse, den nye gruppsekreteraren enligt
gruppens önskan utsetts till ny svensk representant i sekreterarföreningen
vid dess sammanträde i Geneve i september 1967 och gruppen har inte vid
något tillfälle sänt mer än en tjänsteman till unionens möten för att därmed
möjliggöra särskild representation vid föreningens sammanträden. Gruppens
styrelse har vidare framhållit att riksdagen vid sitt beslut om anslaget
till gruppen otvivelaktigt förutsatt, att alla kostnader för deltagande i de
interparlamentariska mötena, däri inräknade sekreterarföreningens sammanträden,
skall täckas av anslaget till gruppen.
Dnr III: 87/68
8 Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968
Med anledning härav får styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anföra
följande.
Motsvarighet saknas inom riksdagsförvaltningen till Kungl. Maj :ts beslut
om disposition av anslag. Härmed sammanhängande problem kan, som styrelsen
framhållit i annat sammanhang, vara förtjänta att närmare penetreras
(prop. 1967:1, bil. 16, s. 15 och BaU 1967:39 s. 4). För bedömningen
av frågan om dispositionsrätten till de under huvudtiteln Riksdagen och
dess verk m. m. anvisade anslagen och av de villkor för anslagen, som riksdagen
kan ha uppställt, får ledning hämtas främst ur bankoutskottets årliga
budgetutlåtande beträffande anslagsframställningarna under denna
huvudtitel samt av allmänna budgeträttsliga principer. En princip för ändamålsbestämningarnas
tolkning går ut på att, sedan anslag anvisats för ett
visst ändamål, detta ändamål ej bör tillgodoses med anlitande av andra
medel, d. v. s. i större omfattning än riksdagen med anvisningen avsett.
I bankoutskottets utlåtande 1967: 39 har på grundval av anslagsframställningen
från styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp lämnats
en redogörelse för de utgifter gruppens styrelse beräknat för budgetåret
1967/68. Anslagsanvisningen motsvarar det av gruppens styrelse begärda
beloppet, varför ändamålsbestämningen får anses tillfredsställande klarlagd.
I sin bilagda skrivelse som svar på förvaltningskontorets förfrågan har interparlamentariska
gruppens styrelse uttalat, att riksdagen vid sitt beslut om
anslag till gruppen otvivelaktigt förutsatt att alla kostnader för deltagande
i de interparlamentariska mötena, däri inräknade sekreterarföreningens
sammanträden, skall täckas av anslaget till gruppen. Med beaktande härav
och då gruppens styrelse funnit sig sakna anledning att bekosta nu ifrågavarande
resa har styrelsen för riksdagens förvaltningskontor funnit sig böra
underställa riksdagen frågan huruvida ersättning får utgå.
Hemställan
Åberopande det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att
riksdagen måtte medgiva att ersättning får utgå med
anlitande av förslagsanslaget till Den inre riksdagsförvaltningen:
Övriga omkostnader för den av f. sekreteraren
S. Holm enligt uppdrag företagna utrikesförrättningen.
I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,
vice ordföranden Andersson, herrar Wärnberg och Augustsson, fru
Kristensson samt herr Martinsson.
Stockholm den 25 april 1968
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:
SIGURD LINDHOLM
/Sture Lannefjord
Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968
9
Bilaga
RIKSDAGENS [till bilaga]
INTERPARLAMENTARISKA
GRUPP
Till
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
I anledning av skrivelsen den 1 februari angående reseräkning av f. sekreteraren
Sune Holm får interparlamentariska gruppens styrelse anföra
följande.
Resan avsåg deltagande i sammanträden med »Association of secretaries
general of parliaments». Denna sammanträder i anslutning till unionens konferenser
och rådsmöten, senast vid årsmötet i Geneve i september 1967.
Föreningen bildades på 1930-talet och kallar sig en »autonom sektion» av
Interparlamentariska unionen. Den är dock inte omnämnd i unionens stadgar,
och medlemskap i densamma konstituerar ingen rätt att delta i unionens
möten. Sådan rätt tillkommer: vid konferenserna de av grupperna inom sig
utsedda delegaterna, vilkas högsta antal för varje grupp framgår av stadgarna,
vid rådets möten de två rådsmedlemmarna från varje grupp och vid
kommissionssammanträdena en ledamot och en suppleant från varje grupp.
Härutöver biträder tjänstemän. För rådets möten gäller som princip att
endast en funktionär får biträda varje grupp, antingen en sekreterare eller
en rådgivare eller en tolk.
Holm var verkställande sekreterare åt den svenska gruppen 1932—1966
och var samtidigt ende svenske representant i sekreterarföreningen alltifrån
dess bildande. Han har efter sin avgång som gruppsekreterare utsetts
till hedersmedlem i föreningen. Den nye gruppsekreteraren har enligt gruppens
önskan utsetts till ny svensk representant i föreningen vid dess sammanträde
i Geneve i september 1967. Då föreningen bl. a. gör vissa utredningar
åt unionen och dess organ är det önskvärt att gruppsekreteraren kan
delta i dess arbete.
Holms resa till Geneve beslöts av talmännen efter samråd med kamrarnas
sekreterare. Samtidigt ingavs ansökan om medlemskap i föreningen för
kammarsekreterarna. Om båda åtgärderna fick gruppen kännedom först i
efterhand. Gruppens styrelse finner sig sakna anledning att bekosta Holms
resa. Gruppen har inte vid något tillfälle sänt mer än en tjänsteman till
unionens möten för att därmed möjliggöra särskild representation vid föreningens
sammanträden, utan gruppsekreteraren har alltid svarat för erfor
-
10
Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968
derliga kontakter med föreningen. Då Holm på våren 1967 förfrågade sig
om möjligheterna att få bidrag för att delta i föreningens sammanträden i
samband med rådsmötet på Mallorca, ställde sig också både talmännen och
gruppens presidium avvisande. Vid detta tillfälle kontaktades gruppens
presidium och sekreterare i anledning av Holms förfrågan. Att så inte skedde
i september måste ha berott på att kostnaden inte avsågs skola belasta
gruppens anslag. Någon reserapport har inte heller tillställts gruppen.
Oavsett ställningstagandet till den nu aktuella resekostnaden vill gruppens
styrelse uttala önskemålet, att anslag för deltagande i de interparlamentariska
mötena, däri inräknade sekreterarföreningens sammanträden, inte för
framtiden beviljas vid sidan av gruppens anslag. Riksdagen har otvivelaktigt
vid sitt beslut om gruppens anslag förutsatt, att alla kostnader för dessa
möten skall täckas av anslaget. Härtill kommer att gruppen har ett intresse
av att få själv bestämma om delegationernas storlek. Särskilt gäller detta
vid rådsmötena, eftersom bara två svenska ledamöter ingår i rådet.
Stockholm den 21 mars 1968
För interparlamentariska gruppens styrelse:
KAJ BJÖRK
ESSELTE AB, STHLM 68
814350
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:323 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret angående famljepension åt fru Helfrid Wigren. a1 i texten