Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående viss ersättning för deltagande i interparlamentariskt möte jämte motion.

1968-05-22 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:53, Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående viss ersättning för deltagande i interparlamentariskt möte jämte motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor angående viss ersättning för deltagande

i interparlamentariskt möte jämte motion.

I skrivelse till riksdagen den 25 april 1968 hemställer styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor att riksdagen skall medgiva att ersättning för en

av f. d. sekreteraren Sune Holm enligt uppdrag företagen utrikesförrättning

får utgå med anlitande av förslagsanslaget till Den inre riksdagsförvaltningen:

Övriga omkostnader.

Skrivelsen, varav ärendets innebörd framgår, är som bilaga fogad till

detta utlåtande. Såsom bilaga till skrivelsen återges en skrivelse i ärendet

från styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp till förvaltningskontorets

styrelse.

I anledning av skrivelsen bär väckts motionen I: 968 av herr Paul Jansson

in. fl., vari hemställes att riksdagen skall avslå den av förvaltningskontorets

styrelse gjorda framställningen.

Utskottet har i ärendet mottagit en den 20 maj 1968 dagtecknad skrivelse

från Holm och en därav föranledd, den 21 maj 1968 dagtecknad skrivelse

från interparlamentariska gruppens ordförande herr Kaj Björk och dess

vice ordförande herr förste vice talmannen von Friesen.

Motionen

En budgeträttslig huvudprincip är, framhåller motionärerna, att ett ändamål

för vilket ett anslag anvisats inte får därutöver tillgodoses ur ett annat

anslag som myndigheten har under sin disposition. I detta fall gäller att

riksdagen anvisat medel till interparlamentariska gruppen, för det aktuella

budgetåret efter prövning av en motion i vilken hemställs om en nedsättning

av anslaget till hälften.

Motionärerna anför också att det är viktigt att utrikesresor inte företas

med allmänna medel utan en bärande motivering. De hänvisar till den

diskussion som förts om riksdagsledamöternas resor och om de villkor,

innefattande bl. a. krav på reserapport, som fastställts för bidrag från

anslaget Bidrag till studieresor.

Holms skrivelse

Efter en ingress, vari bl. a. anges att »Association of seeretaries general

of parliaments» i skrivelsens fortsättning benämns Associationen, anför

Holm:

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 19(18

Med hänsyn till den mångfald missvisande uppgifter, som redan lämnats i

förevarande ärende, ser jag mig föranlåten meddela Bankoutskottet följande.

I min tidigare egenskap av konstitutionsutskottets sekreterare blev jag redan

för flera årtionden sedan ledamot av den då under interpalamentariska

unionens aktiva medverkan instiftade Associationen, i vilken endast vissa

högre riksdagstjänstemän kan vara medlemmar. Så länge jag var nämnda

utskotts sekreterare deltog jag — som ende svenska medlem — i flertalet av

Associationens sammanträden. Detta möjliggjordes därigenom att dessa

sammanträden i regel hölls samtidigt med att interparlamentariska konferenser,

rådsmöten eller kommissionssammanträden ägde rum, vid vilka

jag var närvarande i min dåvarande egenskap av interparlamentariska gruppens

verkställande sekreterare.

Sedan jag upphört att vara konstitutionsutskottets sekreterare utsågs jag

vid Associationens sammanträde i Teheran hösten 1966 till honorary member

av Associationen, vilket gav mig rätt alt fortfarande deltaga i dennas möten.

Samtidigt med att detta beslut fattades väcktes frågan om att min efterträdare

som konstitutionsutskottets sekreterare skulle utses till medlem av

Associationen. Framställningen bordlädes emellertid. Först vid Associationens

möte i Geneve hösten 1967 bifölls det. Samtidigt blev kamrarnas sekreterare

upptagna till medlemmar av Associationen. Inga av dessa tre hade

dock tillfälle deltaga i Associationens sammanträden i Geneve.

Vid Associationens möte i Palma de Mallorca våren 1967 var jag alltså

fortfarande den ende svenska medlemmen av Associationen. Med hänsyn

härtill vände jag mig genom eu av kammarsekreterarna under hand till

talmännen med förfrågan, om jag kunde påräkna ett bidrag av riksdagsrnedel

för deltagande i Associationens förevarande möte. Enligt vad som

uppgivits för mig skall interparlamentariska gruppens presidium på förfrågan

ha meddelat, att gruppens parlamentariska representanter vid

unionens samtidigt härmed pågående möten i Palma ej behövde ha två

sekreterare till sitt förfogande. Uppgiften är emellertid, om den verkligen

lämnats, helt missvisande. Ty spörsmålet gällde något helt annat, nämligen

om Sverige borde vara representerat eller ej vid Associationens förevarande

möte. Uppgiften ledde emellertid helt naturligt till att talmännen ansåg

sig ej böra besvara den av mig framställda frågan positivt. I det läget ansåg

jag mig på egen bekostnad böra deltaga i Associationens möten i Palma. Och

hade jag inte förfarit så, hade ingen svensk varit närvarande vid dessa

möten.---

I slutet av jidi 1967 erhöll jag härefter kallelse till ett nytt möte med

Associationen i Geneve i början på september. Då jag fortfarande var den

ende svenske medlemmen av Associationen, vände jag mig i augusti till talmännen

genom en av kamrarnas sekreterare — med företeende av kallelsen

samt med understrykande av att frågan ej gällde om interparlamentariska

gruppens rådsmedlemmar behövde en eller två sekreterare till sitt förfogande

utan om någon svensk representant över huvud taget skulle deltaga i

Associationens möte eller ej — med förfrågan om talmännen i avvaktan på

att någon eller några av riksdagens högre, fast anställda tjänstemän blev

medlemmar i Associationen, ville ge mig i uppdrag att på riksdagens bekostnad

deltaga i Associationens möte i Genéve. Talmännens ställningstagande

blev denna gång positivt.

Härefter meddelade jag såväl Associationens ordförande som unionens

generalsekreterare att jag skulle deltaga i Associationens förevarande möte

i Genéve. Den svenska gruppens sekreterare underrättades också härom.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968

3

Samtidigt härmed avlade jag besök på riksdagens förvaltningskontor och

lämnade där en utförlig redogörelse för omständigheterna kring min förestående

resa. Härvid underströk jag att ersättning för densamma ej borde

utgå av anslaget interparlamentariska gruppen utan av andra riksdagsmedel.

För att få fastslaget att medel kunde disponeras för ändamålet begärde

jag ett reseförskott på 1 500 kronor. Denna summa utbetalades också

till mig före resans anträdande.

Sedan jag återkommit till Sverige och till förvaltningskontoret överlämnat

vederbörliga verifikationer på mina omkostnader för resan samt en med

utgångspunkt härifrån upprättad reseräkning attesterats av talmännen,

erhöll jag i november 1967 genom förmedling av förvaltningskontoret ett

belopp på cirka 450 kronor utöver de 1 500 kronor som redan i början på

september utbetalats till mig.

Från förvaltningskontorets sida gjordes ej vid något av dessa utbetalningstillfällen

gällande att utbetalningarna skulle betraktas som provisoriska

i avvaktan på ett ställningstagande från kontorets sida till frågan

om riksdagsmedel över huvud taget kunde disponeras för ändamålet eller

ej. Jag har alltså haft fullgod anledning anse den hösten 1967 företagna

regleringen av ersättningsfrågan som definitiv.

Det är därför med förvåning jag nu erfarit, att förvaltningskontoret flera

månader i efterhand, närmare bestämt den 1 februari, vänt sig till interparlamentariska

gruppen med förfrågan, om gruppens medel finge begagnas

till täckande av mina resekostnader, samt, sedan svaret härpå blev negativt,

i skrivelse till riksdagen hemställt, att riksdagen ville medge att reseersättning

till mig finge utgå av vissa riksdagsmedel utan att kontoret på något

sätt i skrivelsen antytt, att ersättning utbetalats till mig flera månader före

hänvändelsen till gruppen utan något som helst förbehåll.

Att interparlamentariska gruppens medel ej kunde begagnas för att täcka

mina resekostnader, hade jag redan i början av september 1967 meddelat

förvaltningskontoret. De medel, som riksdagen anvisat interparlamentariska

gruppen för deltagande i interparlamentariska unionens möten avser nämligen,

nu som tillförne, endast gruppens representation genom riksdagsledamöter

vid interparlamentariska konferenser, rådsmöten och kommissionssammanträden

med eventuellt biträde av en gruppsekreterare. Däremot är

dessa medel, nu lika litet som tidigare, avsedda att täcka kostnaderna för

svensk tjänstemannarepresentation vid Associationens möten. De interparlamentariska

gruppernas sekreterare är nämligen ingalunda alltid identiska

med Associationens medlemmar. Ja, understundom är de förra — såsom

fallet länge varit i t. ex. Danmark och Finland — icke ens behöriga att vara

medlemmar i Associationen.

Avslutningsvis redovisar Holm sin uppfattning rörande talmännens möjligheter

att besluta om svensk representation -sid associationens möten med

anlitande av riksdagsmedel.

Skrivelsen från interparlamentariska gruppens presidium

Interparlamentariska gruppens presidium, herrar Björk och von Friesen,

anför i anledning av Holms skrivelse till utskottet i huvudsak följande:

Det är angeläget att framhålla att vi alltsedan vi erhöll våra nuvarande

uppdrag inom interparlamentariska gruppen haft full kännedom om vad

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 53

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968

sekreterarföreningen är och gör och vilken ställning den har till Interparlamentariska

unionen. Det har inte på vår sida förelegat någon missuppfattning

härom vid de resonemang som förekommit. Vi har varit fullt

medvetna om att frågan gällt om särskild representant borde sändas till

föreningen och inte om två sekreterare borde biträda delegationen.

Vad beträffar den svenska representationen i föreningen kan det nämnas,

att undertecknad Björk under rådsmötet på Mallorca våren 1967 förhörde

sig hos föreningens ordförande om möjligheterna för gruppens nuvarande

sekreterare att erhålla medlemskap i föreningen. Ordföranden upplyste

därvid, att vederbörande endast hade att inlämna skriftlig ansökan. Sedan

en sådan ingetts, erhöll sekreteraren medlemskap i samband med föreningens

nästa sammanträde, i Geneve.

Om särskild representant till föreningens möten utöver gruppsekreteraren

sänds, bör det enligt vår mening begäras, att han informerar om vad

föreningen arbetar med vid sina möten och besvarar de enkäter som

föreningen sänder ut till sina medlemmar och som utgör dess viktigaste

arbetsinsats. I annat fall tillgodoses inte något riksdagens intresse med en

resa till ett möte med föreningen.

Vissa uppgifter om riksdagens anslag för utlandsresor

Kostnader för utlandsresor med anknytning till riksdagens verksamhet

bestrids från ett flertal olika anslag. I samband med behandlingen av statsverkspropositionens

fjortonde huvudtitel eller eljest har riksdagen under de

senaste åren flera gånger tagit ställning till principfrågor rörande dessa

anslag.

Beräkningen av anslaget till Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp — vilket budgetåret 1967/68 uppgår till 100 000 kr. — grundas

i första hand på detaljerade anslagsäskanden från gruppens styrelse. Beträffande

nu nämnda budgetår hade riksdagen också att ta ställning till

ett motionsledes framfört yrkande om nedsättning av gruppens anslag till

hälften, vilket yrkande avslogs (BaU 1967:39, s. 5 ff.).

Med giltighet fr. o. in. budgetåret 1967/68 har, på grundval av en utav

riksdagens organisationsutredning avlämnad promemoria, fastställts nya

riktlinjer för medelsanvisningen till riksdagsutskottens studieresor (BaU

1967: 39, s. 9 f. och 42 ff.). Ett särskilt anslag för detta ändamål har tillkommit,

från vilket också skall bestridas kostnaderna för utskottens studieresor

inom landet och för de »talmansresor» som beslutas av talmanskonferensen.

I samband härmed har utskotten ålagts att till talmanskonferensen

anmäla planerade studieresor och kostnaderna för dessa. Avsikten

med anmälningsförfarandet har angivits vara att skapa förutsättningar för

att medelsförbrnkningen skulle på ett smidigt sätt kunna hållas inom anvisad

ram, bl. a. genom samordning av olika resor.

För det reservationsanslag med benämningen Bidrag till studieresor, som

infördes fr. o. m. budgetåret 1965/66 (BaU 1965: 14) och varifrån stipendier

utdelas till riksdagsmän för studieresor enskilt eller i grupp har talmans
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968 5

konferensen fastställt regler bl. a. rörande maximerat bidragsbelopp samt

krav på att plan för tillämnad resa och berättelse över företagen resa skall

inges. Anslaget för nu angivna ändamål bestämdes för budgetåret 1967/68

till ett belopp av 100 000 kr. efter prövning bl. a. av motioner vari hemställdes

om dess nedsättning till en f järdedel, d. v. s. 25 000 kr. (BaU 1967: 39,

s. 8 f.).

Ett särskilt anslag finns numera för att bekosta riksdagsledamöters deltagande

i Europarådets verksamhet. Reseersättningar avseende Nordiska rådets

verksamhet bestrids från omkostnadsanslaget till Nordiska rådets

svenska delegation och dess kansli. Tjänsteresor som företas av tjänstemän

inom den inre riksdagsförvaltningen, t. ex. i samband med deltagande i utskottens

studieresor, bekostas med medel från anslaget Den inre riksdagsförvaltningen:

Övriga omkostnader.

Utskottet

Riksdagen har på senare år, såsom belyses av den redogörelse som lämnats

ovan, eftersträvat att beträffande de utrikes resor som skall bekostas

av riksdagen få till stånd en klarare ändamålsbestämning, en noggrannare

budgetering och en fastare planering även i övrigt. Mot denna bakgrund

får förevarande ärende ses.

Utskottet anser att frågor om anvisande och användning av medel för att

läcka kostnader för svenskt deltagande i sammanträden med »Association

of seeretaries general of parliaments» i framtiden bör prövas i samband

med motsvarande frågor beträffande riksdagens interparlamentariska grupp.

Detta innebär att kostnader av detta slag icke bör bestridas med anlitande

av andra anslag än det som anvisats till gruppen. Den principiella uppfattning

som kommer till uttryck i motionen I: 968 delar utskottet.

Vad gäller den nu ifrågavarande resan synes talmännen ha förutsatt att

kostnaderna skulle belasta det till deras förfogande stående anslaget till

Riksdagen: Representation in. in.

Med åberopande av det sagda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av förevarande framställning

från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor samt motionen

I: 968 beslutar att kostnaderna för den i framställningen

avsedda utrikesförrättningen får ersättas med anlitande

av anslaget till Riksdagen: Representation m. in.

Stockholm den 22 maj 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Palm (s), Åkerlund (h),

Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s), Larfors (s), Brundin (h) och

Österdahl (fp);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),

herrar Hagnell (s), Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge

(ep), Bengtsson i Landskrona (s) och Löfgren (fp).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968

1

Bilaga

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR

Till Riksdagen

Ang. ersättning för deltagande i int er parlamentariskt möte

Riksdagen har för budgetåret 1967/68 under huvudtiteln Riksdagen och

dess verk in. m. anvisat ett förslagsanslag av 100 000 kr. till Riksdagen: Kostnader

för riksdagens interparlamentariska grupp (BaU 1967: 39 s. 7). I sin

anslagsframställning för budgetåret 1967/68 beräknade gruppen att 63 000 kr.

av anslaget skulle disponeras för att täcka utgifter för deltagande i interparlamentariska

unionens arbete, därav 45 000 kr. för konferens in. in. samt

18 000 kr. för råds- m. fl. möten.

I anslutning till unionens konferenser och rådsmöten, senast vid rådsmötet

i Geneve i september 1967, sammanträder »Association of secretaries

general of parliaments». Denna sekreterarförening, som bildades på 1930- talet, uppges vara en autonom sektion av unionen.

I en den 17 oktober 1967 dagtecknad till riksdagens förvaltningskontor

ingiven reseräkning, som attesterats av riksdagens herrar talmän, anhöll

f. sekreteraren Sune Holm om ersättning med 1 950 kr. 10 öre för deltagande

på uppdrag av talmännen i »konferens i Geneve 11—16 september 1967».

Sedan förvaltningskontoret i skrivelse till styrelsen för riksdagens interparlamentariska

grupp hemställt om besked huruvida de på räkningen upptagna

kostnaderna skulle belasta anslaget till Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp och i avvaktan härpå ersatt räkningens belopp med anlitande

av anslaget till Den inre riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader,

har gruppens styrelse i skrivelse den 21 mars 1968 (bilaga) till styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor bl. a. anfört att gruppens styrelse finner

sig sakna anledning bekosta resan. Efter Holms avgång som gruppens sekreterare

har, uttalar gruppens styrelse, den nye gruppsekreteraren enligt

gruppens önskan utsetts till ny svensk representant i sekreterarföreningen

vid dess sammanträde i Geneve i september 1967 och gruppen har inte vid

något tillfälle sänt mer än en tjänsteman till unionens möten för att därmed

möjliggöra särskild representation vid föreningens sammanträden. Gruppens

styrelse har vidare framhållit att riksdagen vid sitt beslut om anslaget

till gruppen otvivelaktigt förutsatt, att alla kostnader för deltagande i de

interparlamentariska mötena, däri inräknade sekreterarföreningens sammanträden,

skall täckas av anslaget till gruppen.

Dnr III: 87/68

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968

Med anledning härav får styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anföra

följande.

Motsvarighet saknas inom riksdagsförvaltningen till Kungl. Maj :ts beslut

om disposition av anslag. Härmed sammanhängande problem kan, som styrelsen

framhållit i annat sammanhang, vara förtjänta att närmare penetreras

(prop. 1967:1, bil. 16, s. 15 och BaU 1967:39 s. 4). För bedömningen

av frågan om dispositionsrätten till de under huvudtiteln Riksdagen och

dess verk m. m. anvisade anslagen och av de villkor för anslagen, som riksdagen

kan ha uppställt, får ledning hämtas främst ur bankoutskottets årliga

budgetutlåtande beträffande anslagsframställningarna under denna

huvudtitel samt av allmänna budgeträttsliga principer. En princip för ändamålsbestämningarnas

tolkning går ut på att, sedan anslag anvisats för ett

visst ändamål, detta ändamål ej bör tillgodoses med anlitande av andra

medel, d. v. s. i större omfattning än riksdagen med anvisningen avsett.

I bankoutskottets utlåtande 1967: 39 har på grundval av anslagsframställningen

från styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp lämnats

en redogörelse för de utgifter gruppens styrelse beräknat för budgetåret

1967/68. Anslagsanvisningen motsvarar det av gruppens styrelse begärda

beloppet, varför ändamålsbestämningen får anses tillfredsställande klarlagd.

I sin bilagda skrivelse som svar på förvaltningskontorets förfrågan har interparlamentariska

gruppens styrelse uttalat, att riksdagen vid sitt beslut om

anslag till gruppen otvivelaktigt förutsatt att alla kostnader för deltagande

i de interparlamentariska mötena, däri inräknade sekreterarföreningens

sammanträden, skall täckas av anslaget till gruppen. Med beaktande härav

och då gruppens styrelse funnit sig sakna anledning att bekosta nu ifrågavarande

resa har styrelsen för riksdagens förvaltningskontor funnit sig böra

underställa riksdagen frågan huruvida ersättning får utgå.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att

riksdagen måtte medgiva att ersättning får utgå med

anlitande av förslagsanslaget till Den inre riksdagsförvaltningen:

Övriga omkostnader för den av f. sekreteraren

S. Holm enligt uppdrag företagna utrikesförrättningen.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,

vice ordföranden Andersson, herrar Wärnberg och Augustsson, fru

Kristensson samt herr Martinsson.

Stockholm den 25 april 1968

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar:

SIGURD LINDHOLM

/Sture Lannefjord

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968

9

Bilaga

RIKSDAGENS [till bilaga]

INTERPARLAMENTARISKA

GRUPP

Till

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

I anledning av skrivelsen den 1 februari angående reseräkning av f. sekreteraren

Sune Holm får interparlamentariska gruppens styrelse anföra

följande.

Resan avsåg deltagande i sammanträden med »Association of secretaries

general of parliaments». Denna sammanträder i anslutning till unionens konferenser

och rådsmöten, senast vid årsmötet i Geneve i september 1967.

Föreningen bildades på 1930-talet och kallar sig en »autonom sektion» av

Interparlamentariska unionen. Den är dock inte omnämnd i unionens stadgar,

och medlemskap i densamma konstituerar ingen rätt att delta i unionens

möten. Sådan rätt tillkommer: vid konferenserna de av grupperna inom sig

utsedda delegaterna, vilkas högsta antal för varje grupp framgår av stadgarna,

vid rådets möten de två rådsmedlemmarna från varje grupp och vid

kommissionssammanträdena en ledamot och en suppleant från varje grupp.

Härutöver biträder tjänstemän. För rådets möten gäller som princip att

endast en funktionär får biträda varje grupp, antingen en sekreterare eller

en rådgivare eller en tolk.

Holm var verkställande sekreterare åt den svenska gruppen 1932—1966

och var samtidigt ende svenske representant i sekreterarföreningen alltifrån

dess bildande. Han har efter sin avgång som gruppsekreterare utsetts

till hedersmedlem i föreningen. Den nye gruppsekreteraren har enligt gruppens

önskan utsetts till ny svensk representant i föreningen vid dess sammanträde

i Geneve i september 1967. Då föreningen bl. a. gör vissa utredningar

åt unionen och dess organ är det önskvärt att gruppsekreteraren kan

delta i dess arbete.

Holms resa till Geneve beslöts av talmännen efter samråd med kamrarnas

sekreterare. Samtidigt ingavs ansökan om medlemskap i föreningen för

kammarsekreterarna. Om båda åtgärderna fick gruppen kännedom först i

efterhand. Gruppens styrelse finner sig sakna anledning att bekosta Holms

resa. Gruppen har inte vid något tillfälle sänt mer än en tjänsteman till

unionens möten för att därmed möjliggöra särskild representation vid föreningens

sammanträden, utan gruppsekreteraren har alltid svarat för erfor
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1968

derliga kontakter med föreningen. Då Holm på våren 1967 förfrågade sig

om möjligheterna att få bidrag för att delta i föreningens sammanträden i

samband med rådsmötet på Mallorca, ställde sig också både talmännen och

gruppens presidium avvisande. Vid detta tillfälle kontaktades gruppens

presidium och sekreterare i anledning av Holms förfrågan. Att så inte skedde

i september måste ha berott på att kostnaden inte avsågs skola belasta

gruppens anslag. Någon reserapport har inte heller tillställts gruppen.

Oavsett ställningstagandet till den nu aktuella resekostnaden vill gruppens

styrelse uttala önskemålet, att anslag för deltagande i de interparlamentariska

mötena, däri inräknade sekreterarföreningens sammanträden, inte för

framtiden beviljas vid sidan av gruppens anslag. Riksdagen har otvivelaktigt

vid sitt beslut om gruppens anslag förutsatt, att alla kostnader för dessa

möten skall täckas av anslaget. Härtill kommer att gruppen har ett intresse

av att få själv bestämma om delegationernas storlek. Särskilt gäller detta

vid rådsmötena, eftersom bara två svenska ledamöter ingår i rådet.

Stockholm den 21 mars 1968

För interparlamentariska gruppens styrelse:

KAJ BJÖRK

ESSELTE AB, STHLM 68

814350

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:323 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret angående famljepension åt fru Helfrid Wigren. a1 i texten