Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av krigsmaterielindustrin.

1968-10-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:55, Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av krigsmaterielindustrin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 55—56

Bankoutskottets utlåtande nr 55 år 1968

1

Nr 55

Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av krigsmaterielindustrin.

I motionen II: 604 av herr Jansson m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t skall föreslå att en utredning tillsättes i syfte att

framlägga förslag om överförande av privatägd krigsmaterielproduktion i

statlig ägo.

Motionen

Ett permanent spänningsförhållande råder enligt motionärernas uppfattning

mellan å ena sidan de enskilda vinstintressen som är förenade med

den i privat regi bedrivna produktionen av krigsmateriel och å andra sidan

vad som är av allmänt samhälleligt intresse beträffande prissättningen på

och avsättningen av ifrågavarande produkter. Även om det existerar en

statlig kontroll över den svenska krigsmaterielproduktionen, liksom över

vapenexportens omfattning och dirigering, skulle enligt motionärerna ett

statligt ägande av krigsmaterielindustrin vara ett samhällsintresse. Eftersom

staten redan äger en betydande del av denna industri skulle en ensamrätt

för staten att producera krigsmateriel möjliggöra en teknisk och ekonomisk

samordning och rationalisering. Därtill kommer att det måste anses

orimligt att privata vinstintressen skall tillgodoses genom landets behov

av krigsmateriel. Vidare anförs bl. a. att ett undandragande av krigsmaterielindustrin

från de privata intressena skulle ytterligare befästa det svenska

folkets fredssträvanden.

Vissa uppgifter om i motionen behandlade frågor

Upphandling av försvarsmateriel

Formerna för försvarsförvaltningarnas upphandling av krigsmateriel har

nyligen utretts. Resultatet av utredningen har framlagts i betänkandet »Om

upphandling av försvarsmateriel» (SOU 1965:69).

Beträffande de allmänna förutsättningarna för upphandling av försvarsmateriel

anförs i betänkandet att i rådande samhällsekonomiska system

ett läge med effektiv fri konkurrens torde vara det marknadsförhållande

som ger bästa produkter till mest förmånliga pris. De moderna vapensystemen

med deras mångfald av komplicerade komponenter, den avancerade

Biliang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 55—56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 55 år 1968

tekniken samt de höga utvecklings- och produktionskostnaderna har emellertid

lett till en så stark specialisering av företagen att de upphandlande

myndigheterna ofta ställs inför en monopolsituation, särskilt i de fall då

upphandlingen anses böra äga rum inom Sverige. Utredningen har dock inte

funnit något som tyder på att svenska företag skulle ha gjort oskäliga vinster

vid leveranser till det svenska försvaret. Betänkandet innehåller förslag

om en rad åtgärder med syfte att åstadkomma ett upphandlingsförfarande,

som skall ge bästa möjliga produkt till lägsta möjliga kostnad.

Efter remissbehandling av betänkandet har på grundval därav inom försvarsdepartementet

utarbetats en promemoria vilken sommaren 1968 tillställts

försvarets materielverk och övriga centrala förvaltningsmyndigheter

inom försvaret att beaktas i upphandlingsverksamheten. Promemorian,

som utgivits av trycket under titeln »Upphandling av försvarsmateriel»,

avser upphandling i sådana fall, då konkurrens av olika skäl inte föreligger

eller existerande konkurrens inte ger förmånligaste möjliga villkor, då

utvecklings- och produktionsuppdrag måste läggas ut trots att kostnaderna

inte helt kan fastställas eller då andra särskilda omständigheter föreligger.

I dylika fall bör upphandlingen ske enligt ett förhandlingsförfarande. Riktlinjer

för detta med angivande av olika kontraktsformer, metoder för samverkan

och insyn etc. framläggs i promemorian.

Frågan om reglerna för statlig upphandling över huvud taget prövas f. n.

inom riksrevisionsverket. Kungl. Maj :t har vidare den 18 oktober 1968 bemyndigat

chefen för finansdepartementet att tillkalla sakkunniga för utredning

om offentlig upphandling.

Bestämmelser om export av krigsmateriel

Gällande bestämmelser angående export av krigsmateriel har meddelats

i kungörelse år 1949 (SFS 1949: 614; efter ändringar gällande lydelse 1966:

531). Huvudregeln är att sådan export inte får äga rum utan särskilt tillstånd

av chefen för handelsdepartementet. Om ärendet gäller utförsel i

större omfattning eller om det eljest är av större vikt, skall frågan underställas

Kungl. Maj :t. Med krigsmateriel avses i kungörelsen sådana varor

som är upptagna i en särskild, ganska omfattande förteckning. I denna

anges skjutvapen av olika slag och ammunition till dessa samt robotar,

bomber, raketer etc. Vidare omfattar förteckningen bl. a. materiel för stridsledning,

ABC-stridsmedel, vissa sprängämnen, stridsvagnar och pansarfordon.

Exportförbud gäller också för ett flertal typer av materiel som utformats

för militärt bruk samt för maskiner, verktyg och utrustningar som

är särskilt utformade för tillverkning av krigsmateriel.

Bestämmelser om kontroll över tillverkning av krigsmateriel

Bestämmelser om kontroll över tillverkning av krigsmateriel meddelas

i förordning år 1935 (SFS 1935:395; ändrad 1949:221, 1964:108) samt i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 55 år 1968

3

vissa tillämpningsföreskrifter till denna år 1949 (SFS 1949: 615; efter ändringar

gällande lydelse 1966: 532). Huvudregeln är att tillverkning av krigsmateriel

inte får äga rum utan tillstånd av Kungl. Maj :t. Sådant tillstånd

får lämnas endast till svensk medborgare eller till svenskägt företag. Tillverkningen

skall stå under kontroll av särskilt förordnad myndighet, f. n.

krigsmaterielinspektionen inom handelsdepartementet. Tillverkningskontrollen

kompletteras med en försäljningskontroll.

Begreppet krigsmateriel har när det gäller tillverkningskontrollen fått en

något snävare avgränsning än när det gäller exportförbudet. Undantagna

från tillverkningskontroll är nämligen bl. a. maskiner för tillverkning av

krigsmateriel.

Tidigare behandling av frågan

En motion med samma yrkande och i huvudsak samma motivering som

den nu förevarande väcktes vid 1966 års riksdag och behandlades av bankoutskottet

i dess utlåtande nr 51. Utskottet inhämtade yttranden över motionen

från försvarets fabriksverk, Sveriges industriförbund och Landsorganisationen

i Sverige (LO). Samtliga remissinstanser avstyrkte motionen.

Försvarets fabriksverk och Sveriges industriförbund underströk i sina remissvar

värdet av en fri konkurrens även i fråga om militär upphandling.

De betonade vidare de ekonomiska fördelarna av en svensk export av krigsmateriel,

vilken möjliggjorde seriestorlekar som kunde medföra betydande

kostnadssänkningar vid leveranser till det svenska försvaret. LO avstyrkte

motionen med motivering att, innan frågan om de statliga företagens organisatoriska

samordning och framtida verksamhetsförhållanden klarlagts,

ingen speciell sektor borde lösryckas ur detta problemkomplex. LO anförde

vidare, att en statlig kontroll av nuvarande typ borde vara till fyllest i fråga

om såväl kostnadsaspekten som de utrikespolitiska konsekvenserna av privata

svenska företags tillverkning och försäljning av krigsmateriel.

Utskottet hänvisade till att metoderna för upphandling av krigsmateriel

utretts och var under Kungl. Maj :ts prövning och fann mot denna bakgrund

inte något initiativ i frågan från riksdagens sida påkallat. Utskottet erinrade

också om att inget framkommit som antydde att svenska företag gjort

oskäliga vinster vid leveranser till det svenska försvaret. Utskottet fann

vidare att rådande kontroll över tillverkning och export av krigsmateriel

tillfredsställande torde fylla de syften som avsågs därmed. I enlighet med

utskottets förslag lämnade riksdagen motionen utan åtgärd.

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 55—56

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 55 år 1968

Utskottet

Vid sin behandling av förevarande fråga vid 1966 års riksdag fann inte

utskottet något initiativ från riksdagens sida påkallat. Därvid hänvisade

utskottet bl. a. till att rådande kontroll över tillverkning och export av krigsmateriel

på ett tillfredsställande sätt torde fylla sina syften. Utskottet har

härvidlag inte funnit skäl att ändra sin bedömning. Utskottet vill därutöver

hänvisa till att formerna för upphandling av försvarsmateriel nyligen

varit föremål för Kungl. Maj :ts prövning. En promemoria med riktlinjer

för upphandlingen under vissa omständigheter har tillställts försvarets

centrala förvaltningsmyndigheter.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionen II: 604.

Stockholm den 29 oktober 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Lundin

(s), Enarsson (h), Larfors (s)*, Lundberg (h)*, Österdahl (fp) och Wikberg

(ep); .

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),

herrar Berglund (fp)*, Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep),

Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå (fp) och fru Hörnlund (s)*.

* Eij närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.