Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående turistnäringen.

1968-10-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:56, Utlåtande i anledning av motioner angående turistnäringen.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

5

Nr 56

Utlåtande i anledning av motioner angående turistnäringen.

I de likalydande motionerna I: 669 av herr Strandberg och II: 852 av herr

Nordgren m. fl. yrkas att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte enligt i motionerna angivna riktlinjer låta

utreda den svenska turistnäringens förutsättningar.

Yttrande över motionen har av utskottet inhämtats från Svenska turisttrafikförbundet.

Motionerna

I 1968 års finansplan framhålles att det är en viktig uppgift för den ekonomiska

politiken att bevara jämvikten i bytesbalansen. Mot bakgrund

härav fäster motionärerna uppmärksamheten på turistnettot, som under

1960-talet fortlöpande utvecklats i negativ riktning. De rekommenderar

åtgärder dels för att söka få svenskarna att i ökad utsträckning tillbringa

sin semester inom landet, dels för att söka få en ökad ström av utländska

turister till Sverige. Utöver lokaliseringsstöd och garantilån till turistanläggningar

rekommenderas sälj främjande åtgärder, såsom turistkampanjer

och turistinformation. En utvidgad samverkan mellan de skandinaviska

länderna på turismens område förordas även.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Turistnettot

Bytesbalansen, som årligen redovisas för riksdagen i finansplanen och

den reviderade finansplanen, innefattar ett turistnetto, utgörande saldot

av svenska turisters utgifter utomlands och utländska turisters utgifter i

Sverige. Turistnettot —- som beräknas av riksbanken på grundval av handeln

med resevaluta, en beräkning som givetvis är behäftad med en viss

osäkerhet — har under 1960-talet utvecklats på följande sätt:

År 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968

(prognos)

Turistnetto (milj. kr.) —192 —272 —368 —416 —587 —741 —920 —1100

Uppgifterna för åren 1967 och 1968 är hämtade ur den reviderade finansplanen

för år 1968 och skiljer sig därför från de i motionerna lämnade upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

gifterna. Det för år 1967 angivna underskottet har framkommit genom att

de svenska turistutgifterna beräknats till 1 480 milj. kr., medan de utländska

turisternas utgifter i Sverige beräknats till 560 milj. kr.

Statligt stöd till turistnäringen

Under tionde huvudtiteln anvisas årligen medel till Svenska turisttrafilcförbundet

och till Sveriges andel i utgifterna för en av Danmark, Norge

och Sverige gemensamt finansierad turistkampanj i Amerikas förenta stater.

För viss försöksverksamhet i frågor som rör den inrikes turisttrafiken

uppbär Turisttrafikförbundet sedan budgetåret 1965/1966 medel från tionde

huvudtitelns kommittéanslag. Totalt har i riksstaten för budgetåret 1968/69

för de här angivna ändamålen beräknats icke fullt 4 milj. kr. Till turisthotellverksamheten

lämnar staten stöd i form av kreditgarantier för lån

till anläggningar. Lokaliseringsstöd kan inom stödområdet utgå för ny-,

till- eller ombyggnad av turistanläggning, om stödet kommer glesbygdsområdena

till godo. Ur fonden för friluftslivets främjande, till vilken medel

årligen avsätts ur ett anslag på tionde huvudtiteln, lämnas bidrag till friluftsgårdar,

semesterbyar, vandrarhem in. fl. anläggningar. Därutöver förekommer

utgifter för de anordningar för friluftsliv och turism som domänverket

vidtar på statens marker, för byggande av småbåtshamnar, i vissa

fall för administration av friluftsverksamhet, in. m.

196b års turisttraf^utredning

På hemställan av Svenska turisttrafikförbundet tillkallade chefen för

handelsdepartementet i januari 1964 en sakkunnig för att utreda frågan om

åtgärder för planering och samordning av verksamheten på den inrikes

turisttrafikens område. Denna utredning, benämnd 1964 års turisttrafikutredning,

avlämnade den 14 oktober 1966 betänkandet »Turisttrafiken i

Sverige» (stencil H 1966:2).

I betänkandet redogörs inledningsvis för det svenska turistväsendets organisation.

Därvid belyses Svenska turisttrafikförbundets, Svenska turistföreningens

samt andra centrala, regionala och lokala organisationers verksamhet

och inbördes samarbete. Vidare lämnas en översikt över statens

stöd till turismen. Kommunernas insatser för turismen redovisas på grundval

av en sommaren 1964 företagen enkät bland landets alla kommuner.

Synpunkter på vilka uppgifter som skulle kunna tillkomma en central basorganisation

för turismen har framkommit genom specialundersökningar,

vilka utförts av Svenska turisttrafikförbundet, och genom intervjuer med

olika intressenter. Vissa uppgifter ges om turismens organisation i andra

länder, främst de nordiska länderna. Efter en beskrivning av en central

basorganisations arbetsuppgifter utmynnar betänkandet i ett förslag till

organisation och finansiering. Som arbetsuppgifter anges allmänna samordningsfrågor,

information, rådgivning och konsultation, utbildningsverk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

7

samhet, trycksaksplanering och distribution samt utredningar och statistik.

Utredningen betecknar dessa uppgifter som angelägna och anför att de bör

administreras inom ett centralorgan för turismen. Två tänkbara organisatoriska

lösningar diskuteras, nämligen att uppgifterna anförtros åt ett

nytt, självständigt organ och att de inordnas under Svenska turisttrafikförbundet.

Enligt utredningens mening talar övervägande skäl för den senare

lösningen. Kostnaderna för denna beräknas för ett första budgetår till

570 000 kr.

Betänkandet har remissbehandlats. I årets statsverksproposition (prop.

1 bil. 12 s. 48) erinrade chefen för handelsdepartementet om att viss försöksverksamhet

i frågor rörande den inrikes turisttrafiken inletts redan

under utredningens gång. Innan slutlig ställning tas till utredningens förslag

borde enligt departementschefens mening ytterligare erfarenheter vinnas

genom fortsatt försöksverksamhet under budgetåret 1968/69.

Kommittén för semesterspridning

Frågan om spridning av semestrarna över längre tidrymd har utretts av

kommittén för semesterspridning, som i december 1967 avgav betänkandet

»Semesterspridning» (SOU 1967:61). I direktiven betonades olägenheterna

bl. a. för turistnäringen av den rådande koncentrationen av semestrarna

till ett fåtal högsommarveckor.

Kommittén har studerat bl. a. semesterspridningsfrågans behandling i

andra länder, den rådande semesterförläggningen i Sverige, semesterförläggningens

betydelse för turistnäringen och trafiken samt förekomsten av

intern semesterspridning inom vissa företag och branscher. Den har fört

överläggningar med ett antal arbetsgivar- och fackförbund och med ett antal

företag och statliga affärsverk. Sammanfattningsvis har kommittén ansett

sig kunna konstatera att en viss utveckling, betingad framför allt av företagsekonomiska

faktorer, pågår mot användning av semesterförläggningssystem

som innebär ökad allmän spridning av semestrarna, att emellertid

såväl det allmännas som de centrala organisationernas möjligheter att påverka

denna utveckling praktiskt sett är mycket små samt att de skäl som

i övrigt talar för ökad semesterspridning inte har tillräcklig tyngd för att

motivera att det allmänna vare sig direkt eller genom rekommendationer

till arbetsmarknadens parter försöker åstadkomma styrning av semestrarnas

förläggning.

Betänkandet har utnyttjats i informationssyfte men i övrigt icke föranlett

någon åtgärd från Kungl. Maj :ts sida.

Skrivelser från Svenska turisttrafikförbundet

Remissyttrande över motionerna

Svenska turisttrafikförbundet framhåller att förbundet visserligen inte

vill se turismen som en isolerad företeelse i bytesbalansen men har sökt att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

på olika sätt medverka till åtgärder som resulterar i större turistinkomster.

Förbundet har under de båda senaste åren inriktat sig på en starkt kommersialiserad

verksamhet i syfte att tillsammans med olika intressenter

inom turistnäringen genom samordnade turistaktioner på några få marknader

åstadkomma ett ökat utländskt resande till vårt land.

Det har därvid lyckats förbundet att åstadkomma en promotionsbudget

på totalt ca 1 milj. kr. Av detta belopp har förbundet av statsmedel satsat

400 000 kr., medan resten satsats av ett 60-tal kommersiella intressenter.

Att döma av de siffror som redovisats för 1967 och de tendenser som kommit

till synes i 1968 års utländska resande verkar det, säger förbundet, som

om dessa samordnade turistaktioner, vilka i Europa koncentrerats till Danmark,

Finland, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland, haft en

viss effekt. Förbundet kommer därför att öka ansträngningarna att samordna

den svenska turistaktiviteten på de marknader som de kommersiella

intressenterna bedömer möjliga att med framgång bearbeta.

Vad gäller möjligheterna till skandinaviskt samarbete i fråga om turismen

pekar förbundet på den samverkan som nu äger rum inom Nordiska

turisttrafikkommitténs ram. Denna samverkan har lett till att gemensamma

skandinaviska turistkontor upprättats i Schweiz och Italien samt i New York

och Los Angeles. Sedan lång tid har, påpekas det, för den gemensamma nordiska

turistinformationen i USA speciella medel anvisats av de nordiska

regeringarna. Beloppet har hittills uppgått till sammanlagt 70 000 dollar.

Genom en ökning av bidragen under budgetåret 1967/68 beräknas den summa

som fortsättningsvis kommer att stå till förfogande uppgå till cirka

100 000 dollar.

Förbundet meddelar även att det har ägnat betydande uppmärksamhet

åt frågan om åtgärder för att söka förmå svenskarna att i större utsträckning

förlägga sin semester inom landet. En kommitté inom förbundet har

lagt fram ett principförslag till inrikesaktion, och ett marknadsföretag har

senare på förbundets uppdrag utarbetat en helt färdig plan. En sådan aktion

skulle enligt det föreliggande förslaget avse en satsning på minst 1 milj. kr.

per år och omfatta en tidsperiod av minst tre år. Även i detta fall har en

kombination av statliga och privata insatser bedömts utgöra en förutsättning

för att aktionen skall komma till stånd.

Turisttrafikförbundet säger sig dela den i motionerna uttryckta uppfattningen

att åtgärder måste vidtas för att i den rådande situationen aktivera

svensk turistnäring både inom och utom landet. En del åtgärder har, framhålles

det, redan vidtagits, men en rad problem återstår att lösa. Förbundet

uttalar avslutningsvis att det med tillfredsställelse hälsar motionärernas

tankegångar om en allmän utredning av den svenska turistnäringens förutsättningar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

9

Skrivelser till chefen för handelsdepartementet

I två skrivelser den 9 oktober 1968 till chefen för handelsdepartementet

har Svenska turisttrafikförbundet upptagit frågor om vissa anslag till förbundet

för budgetåret 1969/70.

I den ena skrivelsen anhålles om medel till en inrikesavdelning vid förbundets

kansli med centrala uppgifter inom det inrike sturistiska marknadsföringsområdet.

Den försöksverksamhet på området som förbundet

med hjälp av särskilda anslag bedrivit alltsedan budgetåret 1965/66 har,

framhålles det, undan för undan fått en alltmer konkret inriktning och består

i dag till väsentlig del av direkt rådgivning till de med kommunala medel

och landstingsmedel arbetande lokala och regionala turistorganisationerna.

Med anledning av de ökade befogenheter inom turistväsendet som

kommunerna enligt särskild lag fått fr. o. m. den 1 juli 1968 har, meddelas

det, Svenska kommunförbundet beslutat anställa expertis som kan svara

för rådgivning till kommunerna i frågor som avser investeringar i turistanläggningar,

lönsamhetskalkyler o. d. I skrivelsen redovisas olika utredningar

och marknadsföringsåtgärder avseende svenska turistobjekt. Förbundets

styrelse har i september 1968 beslutat att omorganisera förbundet

helt efter marknadsmässiga principer. Härigenom anses det bli möjligt att

på ett rationellt sätt inplacera inrikesuppgifterna i organisationens allmänna

verksamhet. Den utbyggnad för vilken anslag begäres är avsedd att tillgodose

syften som angivits av 1964 års turisttraf^utredning. Förbundet understryker

att en rad organisationer som verkar på inrikesturismens område —

bl. a. också Svenska kommunförbundet — är representerade inom förbundet

och därigenom skapar en bred bas för dess agerande.

I den andra skrivelsen begärs ett bidrag för att skapa förutsättningar för

en samordnad inrikeslcampanj under år 1970. Denna planeras ske med förebild

i de utländska kampanjer som i förbundets regi genomförts inför sommarsäsongen

1968. Det framhålles att de svenska turistanläggningarna till

mer än 80 procent är beroende av svenska gäster och att de har en stor outnyttjad

kapacitet under låg- och mellansäsong.

Utskottet

En av utgångspunkterna för motionärernas önskemål om en utredning

av den svenska turistnäringens förutsättningar är den under 1960-talet

år för år fortskridande negativa utvecklingen av bytesbalansens turistnetto.

Denna utveckling bär i främsta rummet betingats av en kraftig ökning av

svenska turisters utgifter utomlands, vilken icke motsvarats av en likartad

ökning av utländska turisters utgifter i Sverige. Utskottet vill i detta sammanhang

understryka att — såsom Svenska turisttrafikförbundet också

framhåller i sitt remissyttrande — turistnettot inte bör bedömas isolerat.

Att vissa länders bytesbalans kan uppvisa ett stort positivt eller negativt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

turistnetto har ett naturligt samband med det växande internationella utbytet

av varor och tjänster, baserat bl. a. på en specialisering med hänsyn

till de olika ländernas produktionsförutsättningar. Att söka åstadkomma

en förändring av turistnettot i positiv riktning framstår alltså icke som

något självständigt mål men kan vara ett naturligt och i vissa lägen kanske

ofrånkomligt inslag i strävan efter jämvikt i bytesbalansen.

Oavsett vad nu sagts kan givetvis, såsom motionärerna också påpekar,

goda skäl av både ekonomisk och annan natur anföras för åtgärder i syfte

att öka omsättningen inom den svenska turistnäringen och allmänt förbättra

förutsättningarna för turism inom Sverige. Särskilt betydelsefullt torde

vara att försöka förlänga de säsonger under vilka de svenska turistanläggningarna

utnyttjas, detta såväl för att öka avkastningen av det investerade

kapitalet som för att få till stånd en jämnare sysselsättning inom turistnäringen.

Utskottet kan alltså i väsentliga avseenden ansluta sig till de synpunkter

som motionärerna anfört.

Av den redogörelse som lämnats ovan framgår att ett statligt intresse för

turistnäringens utveckling kommit till uttryck på flera sätt. Ekonomiskt

stöd lämnas i olika former till skilda ändamål inom turistväsendet. En särskild

sakkunnig har utrett frågan om åtgärder för planering och samordning

av verksamheten på den inrikes turisttrafikens område och framlagt betänkande

i detta ämne år 1966. I avvaktan på slutligt ställningstagande

till utredningens förslag har medel ställts till förfogande för viss försöksverksamhet

i Svenska turisttrafikförbundets regi. Frågan om spridning av

semestrarna över längre tidrymd har varit föremål för speciell utredning.

Svenska turisttrafikförbundet, som på olika sätt verkar för utveckling

av landets turistväsen och vari såväl landsting och primärkommuner som

privata organisationer och enskilda personer är medlemmar, har — såsom

framgår av ovan redovisade skrivelser från förbundet — på senare tid utvidgat

sin aktivitet både vad gäller turistaktioner utomlands och vad gäller

befrämjande av inrikesturismen. I nyligen ingivna anslagsframställningar

har förbundet anhållit om medel för inrättande av en inrikesavdelning

vid förbundets kansli och för en samordnad inrikeskampanj under

år 1970. Det ökade intresse som på kommunalt håll visas för turistväsendet

har bl. a. tagit sig uttryck i att Svenska kommunförbundet beslutat anställa

expertis för rådgivning till kommunerna i frågor på turismens område.

Enligt det ovannämnda år 1966 framlagda utredningsförslaget skulle en

av staten finansierad central basorganisation för turismen inrättas och få

till uppgift att svara för allmän samordning, information, rådgivning, utbildning

m. m. samt utredningar och statistik. Uppgiften skulle anförtros

antingen åt Svenska turisttrafikförbundet eller åt ett nytt, självständigt

organ. Utredningens förslag såväl som Turisttrafikförbundets senaste anslagsframställningar

prövas vid den nu pågående budgetbehandlingen inom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

11

statsdepartementen. Kungl. Maj :ts ställningstagande till de framlagda förslagen

kan således väntas bli presenterat för riksdagen i början av år 1969.

Vad nu sagts ger enligt utskottets uppfattning vid handen att frågan

om den svenska turistnäringens förutsättningar är föremål för ett betydande

intresse från både statligt och kommunalt håll. Frågan om en organisatorisk

reform, innebärande ett ökat statligt engagemang, är för närvarande under

prövning. Temporära åtgärder för att befrämja den inrikes turisttrafiken

har vidtagits, och nya projekt på detta område har aktualiserats från Turisttrafikförbundets

sida. Med hänsyn till det läge vari frågan sålunda befinner

sig anser utskottet det för närvarande icke aktuellt att påkalla en

särskild utredning rörande den svenska turistnäringens förutsättningar.

Utredningsarbete på detta område framstår redan nu som en väsentlig uppgift

för existerande samordningsorgan, och detta förhållande kan bli än

mer markerat efter en eventuell organisatorisk reform.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionerna I: 669 och II: 842.

Stockholm den 29 oktober 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Lundin

(s), Enarsson (h), Larfors (s)*, Lundberg (h)*, Österdahl (fp) och Wikberg

(ep);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),

herrar Berglund (fp)*, Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep),

Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå (fp) och fru Hörnlund (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.