Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om skärpta regler för svenska företags utlandsinvesteringar, m. m.

1968-11-12 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:59, Utlåtande i anledning av motioner om skärpta regler för svenska företags utlandsinvesteringar, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 59 är J968

1

Nr 59

Utlåtande i anledning av motioner om skärpta regler för svenska

företags utlandsinvesteringar, m. m.

I de likalydande motionerna 1:15 av herr Werner och II: 23 av herr Karlsson

i Huddinge m. fl. hemställes att riksdagen skall besluta

dels att i skrivelse till riksbanksfullmäktige ge till känna de i motionerna

anförda synpunkterna om en skärpning av reglerna beträffande tillståndsgivningen

för svenska företags utlandsinvesteringar; och

dels att i skrivelse till lvungl. Maj :t hemställa om att vid utarbetande av

proposition till förordnande om fortsatt valutareglering för kommande

period de i motionerna anförda synpunkterna beaktas.

Motionerna

På grundval av skriften »Svenska företags investeringar i utlandet» (se

nedan) lämnas inledningsvis vissa faktiska uppgifter i skriftens ämne. Vidare

berörs de inom valutaregleringens ram uppställda reglerna för tillstånd

till direkta investeringar i utlandet.

En klar tendens från storföretagens sida att förlägga tillverkning, särskilt

om den är av arbetskraftsintensiv natur, till utlandet gör det enligt motionärerna

angeläget att närmare granska storföretagens etableringar och investeringsutvidgning

utomlands mot bakgrund av det närings- och arbetsmarknadspolitiska

läget i Sverige. Vid prövning av ansökningar om etablering

och investering utomlands säges därför böra beaktas dels vilka konsekvenser

den avsedda åtgärden för med sig för sysselsättningen inom det

svenska moderföretaget och i den trakt där detta är beläget, dels vilken

effekt den får med hänsyn till situationen på kapitalmarknaden och det

samlade behovet av industriinvesteringar i Sverige. Huruvida ansökningar

om kapitalutförsel kan tillfredsställande prövas från nu angivna utgångspunkt

inom ramen för gällande valutareglering bör enligt motionärernas

mening närmare övervägas.

Gällande bestämmelser och praxis rörande direkta investeringar i utlandet

Den valutareglering som upprätthålles i Sverige grundar sig på 1939 års

valutalag och på valutaförordningen, vilken sistnämnda årligen ges förlängd

giltighet i samband med att riksdagen lämnar Kungl. Maj :t samtycke till

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968

fortsatt valutareglering. Regleringen administreras av riksbanken, som meddelar

närmare föreskrifter om dess tillämpning. Beslutanderätten på området

utövas inom riksbanken av valutastyrelsen.

I praktiken begränsar valutaregleringen för närvarande främst värdepappershandeln

över gränserna. Ansökningar om s. k. direkta investeringar,

varmed avses investeringar som görs i dotter- eller dotterdotterföretag i

utlandet eller innebär förvärv av minoritetspost i utländskt företag med

vilket investeraren har en väsentlig intressegemenskap, har under senare

år så gott som undantagslöst bifallits. Detta är i överensstämmelse med

Sveriges åtaganden såsom medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete

och utveckling (OECD). Enligt konventionen angående OECD (se

prop. 1961:127) skall medlemmarna bl. a. söka bibehålla och utsträcka

liberaliseringen av kapitalrörelser. I OECD:s kapitalliberaliseringsstadga uttrycks

i författningsform vad medlemmarna härvidlag har enats om. Undantag

från den överenskomna liberaliseringen får ske endast i erkända

nödsituationer och enligt preciserade regler. I kapitalliberaliseringsstadgan

anges att direkta investeringar i ovan angiven mening skall vara fria för

så vitt de icke med hänsyn till beloppet eller andra omständigheter i det speciella

fallet skulle ha en exceptionellt skadlig inverkan på medlemsstatens

intressen.

Vissa uppgifter om svenska företags investeringar i utlandet m. m.

I den av motionärerna åberopade skriften »Svenska företags investeringar

i utlandet» av Harald Lund (Stockholm 1967) redovisas resultat av en utredning

som verkställts av en av Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen

och Sveriges allmänna exportförening tillsatt arbetsgrupp.

Utredningen, som gällt ifrågavarande investeringar under perioden 1960—

1965, har genomförts bl. a. med hjälp av en omfattande enkät bland samtliga

svenska företag med investeringar utomlands.

De investeringar som avses — också av motionärerna — är s. k. direkta

investeringar. I det följande lämnas en del uppgifter på grundval av utredningen.

Betonas bör att utvecklingen efter 1965 endast undantagsvis kunnat

belysas av denna.

Svenska företags direkta investeringar i utlandet växte under första hälften

av 1960-talet mycket snabbt. Mellan åren 1960 och 1965 steg det i utlandet

investerade svenska kapitalet från 2 505 milj. kr. till 4 550 milj. kr.

eller med drygt 80 procent. Antalet utländska dotterföretag ökade under

perioden från 913 till 1 611. Av dessa var 268 respektive 384 producerande

dotterföretag, medan 645 respektive 1 152 var enbart försäljande dotterföretag.

Antalet anställda i dotterföretagen var de båda angivna åren 128 500

respektive 191 000, varav en knapp femtedel hos de enbart försäljande före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968

3

tagen. Drygt tre fjärdedelar av investeringsvolymen 1965 återfanns i producerande

dotterföretag.

Vad gäller de samhällsekonomiska verkningarna av den svenska industrins

utlandsinvesteringar anföres i utredningen bl. a. följande. Kapitalbalansen

med utlandet visade år 1965 till följd av svenska direktinvesteringar utomlands

ett utflöde på 530 milj. kr. Handelsbalansen belastades i ringa mån,

eftersom de producerande dotterföretagen detta år exporterade till Sverige

för blott 140 milj. kr. På tjänstebalansen redovisade royalty- och licensbetalningar

till Sverige härrörde samma år till en tredjedel — ca 130 milj. kr.

— från utlandsföretagen. Härvidlag påtalas dock en eftersläpning. Undersökningen

säges inte ge generellt stöd för teorin att upptagande av produktion

i utlandet minskar det investerande företagets exportmöjligheter. Till

stor del anses utlandsinvesteringarna ha ersatt en export som till följd av

handelspolitiska hinder m. m. ändå på lång sikt skulle ha fallit bort. Särskilt

betraktas detta »substitutresonemang» som giltigt för u-ländernas del.

På kort sikt kan dock, framhålles det, ett visst bortfall av annars möjlig

export ha förorsakats av att svensk produktion upptagits i utlandet.

De svenska försäljningsföretagen utomlands mottog 1965 från moderföretagen

varor för 2,1 miljarder kr., motsvarande 11 procent av Sveriges

totala export. Denna typ av marknadsföring anses i vissa fall ha varit en

förutsättning för ett framgångsrikt försäljningsresultat utomlands. Till sina

producerande dotterföretag exporterade de svenska moderföretagen 1965

varor till ett värde av 920 milj. kr., huvudsakligen råvaror och halvfabrikat.

I vissa fall har, anses det, på detta sätt kommit till stånd en export från

Sverige av halvfabrikat som icke kunnat exporteras om de ingått i en färdig

produkt. I samband med anläggningsverksamheten utomlands beräknas

en viss export även från andra svenska företag än moderföretagen komma

till stånd. I utredningen dras slutsatsen att svenska företags investeringar

utomlands torde innebära en förstärkning av den svenska betalningsbalansen.

I den mån produktion i utlandet medför ett tillskott till ett internationellt

arbetande företags totala produktionsvolym kan detta tillskott, påpekas

det också, ge upphov till skalekonomiska fördelar inom företagets icke tillverkande

funktioner. I denna mening kan utlandsproduktionen anses stärka

den svenska industrins konkurrenskraft.

Av översikten över svenska företag med investeringar utomlands framgår

att de utlandsinvesterande företagen — vilkas antal 1965 var 445 — till

övervägande delen är storföretag. Nära nog varannan industriarbetare i

Sverige arbetade 1965 vid ett företag som samtidigt hade dotterföretag utomlands.

Inom massa- och pappersindustrin var andelen så hög som 75 procent.

Inom Sverige expanderade de utlandsinvesterande företagen, mätt efter

sysselsättning, i samma takt som den övriga industrin. Dessa företag —

bland vilka ett fåtal koncerner dominerar — är i regel också betydande

exportörer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968

Av de producerande dotterföretagen utomlands återfinns omkring fyra

femtedelar i industriländerna. I Europa är de stora investeringarna främst

lokaliserade till EEC. Inom detta område bar utvecklingen under femårsperioden

också varit snabbast. Tullhindren anses till stor del ha varit avgörande

härför. EFTA-länderna har mottagit en väsentligt lägre andel av

de svenska utlandsinvesteringarna. Medan den svenska varuförsäljningen

1965 var ungefär lika stor till EFTA som till EEC, baserades den alltså i

betydligt mindre utsträckning inom EFTA än inom EEC på lokal produktion

vid svenska dotterföretag i respektive länder. Anmärkas må att Portugal

t. o. in. år 1965 endast i undantagsfall uppmärksammats som investeringsland.

Här bar efter 1965 flera nya företag tillkommit.

Beträffande de utländska produktionsföretagens branschfördelning kan

nämnas att metall- och verkstadsindustrin dominerar med 75 procent av

de anställda 1965 mot 50 procent inom samma branscli i Sverige. Av alla

branscher bär emellertid massa- och pappersindustrin uppvisat den snabbaste

utvecklingen i fråga om utlandsinvesteringar. Dessa betecknas dock

som obetydliga jämfört med verksamheten i Sverige.

Vad gäller produktionsföretagens struktur torde i detta sammanhang

främst vara av intresse att den svenska investeringsexpansionen i utlandet

i växande utsträckning finansierats med utländskt kapital, ökningen

av produktionsföretagens tillgångar mellan 1960 och 1965 finansierades endast

till eu tredjedel med svenskt kapital. Den svenska finansieringsandelen

sjönk därigenom från 53 till 40 procent.

På grundval av den nämnda enkäten behandlas i utredningen frågan om

motiven för svenska företags etablering av produktionsföretag utomlands.

I vissa fall bär råvaru- och transportkostnaderna varit bestämmande. Huvuddelen

av de svenska utlandsinvesteringarna uppges emellertid ha främst

motiverats med olika handelshinder. Särskilt har de företag som investerat

inom EEC bedömt nyetablering eller utvidgning av tidigare investeringar

där som en nödvändig förutsättning för att bearbeta denna marknad.

1 u-länderna uppges handelshindren ofta vara av rent prohibitiv karaktär.

Etableringar inom EFTA har av vissa företag motiverats med möjligheten

att efter tull avvecklingen till Sverige exportera industrivaror, som på grund

av lägre produktionskostnader kan framställas billigare utomlands, t. ex.

i Portugal.

Bland andra motiv som nämnts är att marknadsföringen utomlands kan,

l. ex. vad gäller läkemedel, enligt lag vara baserad på lokalt tillverkade produkter.

Lokal tillverkning kan också ställas som villkor för offentlig upphandling.

Kostnadsläget, som bl. a. orsakas av löneutvecklingen, anses med

undantag för textil- och konfektionsindustri inte ha varit av avgörande vikt

vid de beslut om lokalisering av ny produktionskapacitet som fattats under

den av utredningen studerade perioden. Ett stort antal företag har emellertid

uppgivit sig numera ompröva sin investeringspolitik, varvid resui
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968

5

tatet blivit en ökad benägenhet att till utlandet förlägga främst arbetskraftsintensiv

produktion.

Riksbanken publicerar årligen, främst i sin årsbok för föregående kalenderår,

statistiska uppgifter om tillstånd till direkta investeringar i utlandet

och om realiserade sådana investeringar ävensom motsvarande uppgifter

om utländska investeringar i Sverige. Tillståndsgivningen av förstnämnda

slag under åren 1963—1967 belyses av följande tabell (årsboken

1967, tabell XXIII).

Tillstånd till direkta investeringar i utlandet (milj. kr.)

1963

1964

1965

1966

1967

EFTA.............................

175

227

127

163

258

EEC..............................

79

278

204

244

274

Nordamerika.......................

10

80

47

145

124

U-länder...........................

120

157

137

167

189

Övriga.............................

7

5

23

16

32

Totalt

391

747

538

735

877

Anm. Nordamerika: Kanada, USA

U-länder: enligt OECD:s förteckning

Omfattningen av verkställda direkta svenska investeringar i utlandet

och utländska investeringar i Sverige under samma period framgår av följande

tabell (årsböckerna 1965 och 1967, tabell XVI).

Utlandsinvesteringar (milj. kr.)

1963

1964

1965

1966

1967

Svenska investeringar i utlandet

nyinvesteringar...................

360

520

637

765

730

desinvesteringar..................

22

37

109

153

161

Utländska investeringar i Sverige

nyinvesteringar...................

491

248

517

778

706

desinvesteringar..................

28

45

67

59

97

Netto

125

—280

—78

107

40

För närmare uppgifter, t. ex. om investeringstillståndens fördelning på

försäljningsföretag och övriga samt på nyetablerade företag och övriga, hänvisas

till riksbankens årsböcker.

Utskottet

Riksbanken har under senare år i betydande utsträckning lämnat svenska

företag tillstånd till direkta investeringar i utlandet, d. v. s. i främsta

rummet etablering eller utvidgning av utländska dotterföretag. År 1967 var

det medgivna totalbeloppet högre än tidigare, 877 milj. kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968

Den tendens i svenska storföretags investeringsinriktning som kommit

till uttryck på detta sätt bedömes av motionärerna som olycklig i två hänsenden.

Dels kan utlandsinvesteringarna, hävdar de, leda till minskad sysselsättning

inom de svenska moderföretagen, dels kan kapitalutflödet inverka

menligt på den svenska kapitalmarknaden. Motionärerna förordar åtgärder

för att få till stånd skärpta regler för tillståndsgivningen, innebärande

att de av dem påtalade komplikationerna skall beaktas vid prövningen

av ansökningar om investeringstillstånd.

Av den redogörelse för gällande bestämmelser som lämnats ovan torde

framgå, att restriktioner av det slag som motionärerna tänker sig inte är

förenliga med Sveriges ställning som medlem i OECD. Genom att biträda

denna organisations kapitalliberaliseringsstadga bär vårt land förpliktat

sig att, utom under exceptionella omständigheter som nu inte är för handen,

fritt medgiva utlandsinvesteringar av ifrågavarande typ. Förutsättningar

saknas således för de i motionerna föreslagna åtgärderna.

I anslutning till detta konstaterande vill utskottet ytterligare anföra följande.

Verkningarna på den svenska kapitalmarknaden av kapitalrörelserna

över gränserna torde böra bedömas med hänsynstagande inte endast

till det utflöde av kapital som tillstånden att investera utomlands i sinom

tid framkallar utan också till det inflöde av kapital som kommer till stånd

genom utländska investeringar i Sverige. Som framgår av ovan lämnade

uppgifter har nettot av dessa båda kapitalströmmar på senare år varit omväxlande

positivt och negativt. Någon betydande effekt på det svenska kapitalmarknadsläget

tycks kapitalrörelserna över gränserna icke ha totalt

sett.

Vad åter gäller sysselsättningen finns anledning förmoda, att de

svenska investeringarna i utlandet skapat fler arbetstillfällen på utländsk

botten än de utländska investeringarna gjort i Sverige. Detta är dock inte

liktydigt med att en omfattande produktion som kunnat vidmakthållas i

Sverige i stället blivit förlagd till dotterföretag utomlands. Den utredning

rörande svenska företags investeringar i utlandet varifrån motionärerna

hämtat sitt faktamaterial och som utskottet ovan refererat måste givetvis

bedömas med försiktighet, särskilt när det gäller värderingen av utlandsinvesteringarnas

positiva och negativa verkningar. Den synes dock ge anledning

till en väsentligt mera nyanserad syn på dessa investeringar än

den som motionärerna redovisat.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionerna I: 15 och II: 23.

Stockholm den 12 november 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNELL

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968

7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Lundin (s), Mattsson (ep), Brundin (h) och Österdahl (fp);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),

herrar Hagnell (s), Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge

(ep)*, Bengtsson i Landskrona (s) och Ullsten (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.