Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringar i banklagstiftningen jämte motioner.

1968-11-21 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1968:60, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringar i banklagstiftningen jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 60—61

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

1

Nr 60

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ändringar i banklagstiftningen jämte motioner.

I en den 18 oktober 1968 dagtecknad proposition, nr 143, har Kungl. Maj :t

under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden och lagrådets protokoll föreslagit riksdagen att anta

vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse,

2) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1955 (nr 416) om sparbanker,

3) lag om ändrad lydelse av 6 § lagen den 3 juni 1955 (nr 417) angående

införande av nya lagen om sparbanker,

4) lag angående ändring i lagen den 15 juni 1934 (nr 300) om sparbankernas

säkerhetskassa,

5) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen,

6) lag angående ändrad lydelse av 33 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81)

om skuldebrev.

I anledning av propositionen har väckts vissa motioner, vilka redovisas

nedan (s. 37).

Svenska bankföreningen har till utskottet ingivit en skrivelse i ärendet.

Propositionen

Det huvudsakliga innehållet i propositionen är följande:

I propositionen föreslås en samordning av rörelsereglerna för affärsbanker,

sparbanker och jordbrukets kreditkassor så att dessa bankinstitut får

rätt att på likartade villkor driva alla inom bankväsendet förekommande rörelsegrenar.

Samordningen innebär att rörelsereglerna för sparbanker och

kreditkassor i allt väsentligt utformas efter mönster av affärsbankernas bestämmelser.

Detta medför framför allt för sparbankerna en väsentligt vidgad

rörelsefrihet. Propositionen innehåller också förslag till ändrade rörelseregler

som syftar till att effektivisera bankinstitutens verksamhet.

Näringslivets kapitalförsörjning underlättas genom flera av de föreslagna

åtgärderna. Bankinstituten skall sålunda — i motsats till vad nu gäller —

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 60—61

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

kunna medverka vid emission av aktier och förlagsbevis genom att i fast

räkning ta över sådana värdepapper i och för placering på den allmänna

marknaden. Bankinstituten får vidare vidgad rätt att lämna kredit utan

säkerhet, blancokredit. Nuvarande generella blancokreditvolym för affärsbanker

och sparbanker ökas kraftigt och kreditkassor får samma rätt att

lämna sådan kredit. Förbudet att i bank belåna aktie eller förlagsbevis som

getts ut av förvaltningsbolag mjukas såtillvida upp att börsnoterat värdepapper

av detta slag får ligga som säkerhet för kredit.

Regleringen av bankinstituts skyldighet att till insättarnas skydd hålla

ett med hänsyn till rörelsens art och omfattning tillräckligt eget kapital

föreslås ske efter andra principer än dem som nu gäller. Bestämmelserna utformas

som placeringsregler differentierade efter placeringarnas art. Bankinstitutens

tillgångar delas in i fyra riskgrader. Den lägsta riskgraden omfattar

placeringar med ingen eller ringa förlustrisk medan i den högsta

riskgraden ingår de mest riskbetonade tillgångarna. Placeringar i den lägsta

riskgraden föreslås helt fria från krav på täckning med eget kapital. Tillgångar

i övriga riskgrader föreslås täckta med 1 %, 4 % resp. 8 % eget

kapital. Det samlade kravet på eget kapital erhålls genom addering av kapitalkraven

i de olika riskgraderna. De nya reglerna innebär sänkta kapitalkrav

för affärsbankerna. För några sparbanker och centralkassor skärps

däremot kravet på eget kapital.

När det gäller kravet på bankinstituten att hålla en tillfredsställande betalningsberedskap

utformas de enhetliga reglerna efter det system som nu

tillämpas för affärsbanker och centralkassor. Bankinstitut skall sålunda

först och främst alltid hålla en med hänsyn till rörelsens art och omfattning

tillräcklig kassareserv. Utöver detta kvalitativa krav ställs ett kvantitativt

krav upp. Detta krav differentieras inte som nu efter inlåningens formella

uppsägningstid utan bestäms schablonmässigt till 10 % av all inlåning.

I fråga om inlåningen föreslås att nuvarande bestämmelser om individuellt

insättningsmaximum för vissa inlåningsräkningar och om uppsägningstid

för uttag avvecklas. Detsamma gäller de bestämmelser som anger vilka

inlåningsräkningar som får begagnas. Innebörden av dessa förslag är att

bankinstituten själva får avgöra i vad mån de vill ställa upp några regler

för sin inlåningsverksamhet i dessa hänseenden. Även de bestämmelser som

nu begränsar valmöjligheterna beträffande kreditgivningsformer skall slopas.

Detta får betydelse framför allt för sparbankerna som framdeles kan

bevilja växelkredit och ge bankgarantier.

Bankinstituten får enligt propositionen rätt att — i motsats till vad nu

gäller — själva avgöra sitt kontorsnäts utbredning. Nuvarande offentliga

etableringskontroll över filialbildning avvecklas sålunda. Bankinstituten

åläggs emellertid att innan bankkontor öppnas inhämta yttrande från en

rådgivande nämnd med representanter för bl. a. bankinspektionen och bank
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

3

instituten. Nämnden skall verka för en ändamålsenlig struktur av bankinstitutens

kontorsnät.

För jordbrukskasserörelsen föreslås ändringar i fråga om medlemsintagningen

och rätten att ge kredit till andra än medlemmar. Ändringarna avser

att — inom ramen för rörelsens huvudsakliga ändamål att tillgodose jordbrukets

kreditbehov —ge rörelsen ökad frihet att vända sig till andra kategorier

än jordbrukare.

Den nya lagstiftningen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari

1969.

I propositionen redogörs i en inledning (s. 37—39) för det material som

ligger till grund för propositionen. Därefter behandlas i skilda avsnitt följande

ämnen (sidhänvisning inom parentes avser departementschefens yttrande

i ämnet):

allmänna synpunkter på gränsdragningen mellan bankinstituten, s. 40

(56)—67,

medlemskap i jordbrukskasserörelsen, s. 68 (77)—80,

bankinstitutens rätt att förvärva egendom, s. 81 (89)—94,

kapitaltäckningsbestämmelser, s. 95 (132)—153,

kassareservskyldigheten, s. 154 (164)—169,

kreditgivningen, s. 170 (192)—200,

inlåning, s. 201 (207)—211,

kontorsetablering, s. 212 (220)—223.

I specialmotivering till lagförslagen (s. 224—268) presenteras därutöver

reformförslag rörande

rätt för jordbrukets kreditkassor att använda ordet bank vid beteckning

av rörelsen (s. 225),

höjning av maximiantalet ledamöter i affärsbanks styrelse (s. 238),

höjning av maximiantalet huvudmän i sparbank (s. 243),

slopande av sparbanks rätt till andel i avkastningen från sparbankernas

säkerhetskassa (s. 256).

Lagrådets utlåtande och Kungl. Maj :ts ställningstagande till lagrådets

förslag redovisas slutligen (s. 356—359).

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse

Härigenom förordnas, dels att 69 § lagen den 31 mars 1955 om bankrörelse1

skall upphöra att gälla, dels att 2, 54—63, 67, 68, 70, 71, 74, 99, 186 och

189 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

2 §.

Annan än riksbanken, bankaktiebolag, postbanken, sparbank, Sveriges

allmänna hypoteksbank och Sveriges investeringsbank aktiebolag får ej i

sin firma använda ordet bank. Ej heller får i övrigt vid beteckning av affärsrörelse

ordet bank begagnas av annan än de nu nämnda företagen och jordbrukets

kreditkassor.

Beträffande användningen av ordet bank i registrerad understödsförenings

firma är särskilt stadgat.

54 §.

Bankaktiebolag får ej för egen räkning driva handel med eller, med de

undantag som angivas i 55 och 56 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar,

checkar, anvisningar, obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda

förskrivningar utom sådana som medföra rätt till betalning först efter

utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis).

55 §.

Bankaktiebolag får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda banken lokaler

för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande bär till syfte att förvalta fast egendom

eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet, och förlagsbevis,

som utfärdats av sådant bolag,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bankbolaget

äger, eller till lokaler, som bolaget i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i banken,

5. efter tillstånd av Konungen, aktie i annat bankaktiebolag, i utländskt

bankföretag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars ändamål

kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis

eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller företag som nu nämnts.

Bankbolag som medverkar vid emission av aktier eller förlagsbevis på

den allmänna marknaden får förvärva aktie eller förlagsbevis som ingår i

emissionen. Sådan aktie eller sådant förlagsbevis skall bolaget dock avyttra

så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga

skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1967:341 och av 186 § se 1967:541.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

5

56 §.

För att skydda fordran får bankaktiebolag dels på offentlig auktion eller

fondbörs eller i den ordning som angives i 96 a § utsökningslagen köpa

egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen dels, om det är uppenbart

att bankbolaget annars skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för

fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan egendom. Vad nu sagts

gäller ej egen aktie. Utgöres köpt eller övertagen egendom av fastighet,

gruva, fabrik eller annan liknande anläggning eller fartyg, får bankbolag i

utbyte mot sådan egendom med tillhörande lös egendom förvärva aktie i

bolag, som bildats för förvaltning av egendomen eller för fortsättande av

en med denna driven verksamhet, eller förlagsbevis, som utfärdats av sådant

bolag. Bankbolag får därjämte förvärva aktie i bolag, i vilket bankbolaget

enligt detta stycke förut förvärvat aktie, om uppenbar fara är att bankbolaget

annars skulle lida förlust.

Har bankbolag enligt första stycket förvärvat aktie i bolag eller av aktiebolag

utfärdat förlagsbevis, får bankbolaget, om aktiebolaget överlåter sina

tillgångar på annat aktiebolag, byta ut aktien eller förlagsbeviset mot aktie

i det andra aktiebolaget eller förlagsbevis som utfärdats av detta bolag.

Egendom, som bankbolag förvärvat enligt första eller andra stycket, skall

avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum

utan förlust för bolaget.

Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos tillsynsmyndigheten.

57 §.

Bankaktiebolag skall till insättarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta

belopp. Detta bestämmes i förhållande till bankbolagets tillgångar och till

garantiförbindelser som bolaget ingått (placeringar). Vid beräkningen av

kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos

riksbanken och riksgäldskontoret,

2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kommun

eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning,

vars reglemente fastställts av Konungen, eller kreditaktiebolag,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, postbanken, centralkassa

eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag

eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran,

som angives under A 1—3,

5. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling

eller fordran, som angives under A 1—4,

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag

än som avses under A 3 svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2,

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt

till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskoitets utlåtande nr 60 år 1968

värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad

som hör till tomträtten, eller

fordran med förmånsrätt på grund av lagen den 16 december 1966

(nr 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,

såvida förmånsrätten får göras gällande

på bankbolagets föranstaltande,

4. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling

eller fordran, som angives under B 1—3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller

tvåfamilj shus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån

utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten

är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem

och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen

eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell

verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio

procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i

fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till

tomträtten,

förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,

eller

borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugofemtusen

kronor,

2. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i form av

värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under

C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt

femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt

skall bankbolag vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp, som

motsvarar sammanlagt

en procent av summan av placeringar, som angivas under B,

fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och

åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.

Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt

nominella belopp.

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av

bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas det

nominella värdet av förlagsbevis, utställda av bankbolaget, intill ett belopp

motsvarande bolagets aktiekapital. I fråga om förlagskapital, som långivaren

kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas att med bolagets kapital

får likställas högst så stor del av det varje år förfallande beloppet som

svarar mot tio procent av bolagets aktiekapital.

Från bankbolagets eget kapital skall avräknas det bokförda värdet av vad

banken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till annat in- eller

utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning

skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare.

Har bankbolag väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande

har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

7

att bereda banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande

behov, skall från bankbolagets eget kapital avräknas åtta

procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget

och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot bankens

innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som bankbolaget bestämt på grundval

av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel

till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande

av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet

läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet

för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl

föranleda annat.

58 §.

Bankaktiebolag skall hålla en med hänsyn till rörelsens art och omfattning

tillräcklig kassareserv.

Kassareserven skall bestå av tillgångar som med lätthet kunna förvandlas

i penningar och skall tillsammans med inneliggande kassa uppgå till

lägst ett belopp som svarar mot tio procent av bankbolagets samtliga förbindelser

med undantag av förlagslån, lån mot inteckning i egen fastighet,

lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband med återlån

enligt fondens reglemente och garantiförbindelser. Nedgår kassareserven

tillfälligt under föreskrivet belopp, skall den snarast ökas till detta.

Är tillgång som angives i andra stycket pantsatt, får den ej inräknas i

kassareserven. Utgör tillgången säkerhet för avtalad kredit som bankbolaget

ej begagnat till fullo, får den ändå beräknas till det belopp, som bolaget enligt

avtalet har rätt att ytterligare erhålla vid anfordran.

59 §.

Kredit får beviljas endast mot betryggande säkerhet i fast eller lös egendom

eller i form av borgen. Utan säkerhet får dock kredit lämnas till ett

sammanlagt belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst tre procent av

summan av bankaktiebolags eget kapital och dess inlåning. Därutöver får

kredit utan säkerhet beviljas

1. sådan låntagare, som avses i 57 § första stycket A 2 eller 3, samt utländskt

bankföretag,

2. samfällighet som avses i lagen den 16 december 1966 (nr 700) om vissa

gemensamhetsanläggningar, såvida krediten ej överstiger belopp för vilket

förmånsrätt åtnjutes på grund av lagen om förmånsrätt för fordringar enligt

nämnda lag och förmånsrätten får göras gällande på bankbolagets föranstaltande,

3. näringsidkare i och för hans rörelse, om krediten är kortvarig.

Aktie i bolag, som huvudsakligen förvaltar eller driver handel med aktier

eller som idkar emissionsrörelse, får mottagas som pant endast om aktien

noteras vid fondbörs här i landet. Vad nu sagts gäller även förlagsbevis,

som utfärdats av sådant bolag.

Bestämmelsen i 49 § om förbud för bankbolag att som pant mottaga egen

aktie äger motsvarande tillämpning på förlagsbevis som bolaget utfärdat.

60 §.

Bankaktiebolag skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kredit i sådan

omfattning, att fara kan uppkomma för bankbolagets säkerhet, icke lämnas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

till samma låntagare eller till låntagare, som äro förbundna med varandra

i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, eller mot säkerhet av aktier eller

förlagsbevis, som utgivits av samma aktiebolag eller aktiebolag som äro

förenade i sådan gemenskap som nu sagts.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på borgen och annan garantiförbindelse

till bankbolaget.

61 §.

Till verkställande direktör i bankaktiebolag, dennes ställföreträdare eller

annan, som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen ankommande

ärenden, eller till den som är gift med sådan person får bankbolaget

lämna kredit endast

1. mot säkerhet av borgen eller garanti av staten eller kommun eller av

samfällighet, kassa, inrättning eller bolag eller annan sammanslutning, som

avses i 57 § första stycket A 2 eller 3,

2. mot säkerhet av fordran eller värdehandling som avses i 57 § första

stycket A eller B, dock att inteckning skall ligga inom sextio procent av det

uppskattade värdet av den intecknade egendomen,

3. intill ett belopp av femtiotusen kronor, mot annan pantsäkerhet.

Ledamot av bankbolags styrelse eller styrelsesuppleant, som ej erhållit

uppdrag som avses i första stycket, eller den som är gift med sådan person

får beviljas kredit endast mot säkerhet av sådan borgen eller garanti som

avses i första stycket 1, mot säkerhet av pant eller genom diskontering av

växel, som är grundad på verklig handelsaffär.

Bankbolag får ej lämna kredit till revisor i bolaget eller revisorssuppleant

eller till den som är gift med sådan person.

Bankbolag får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen eller fordringsbevis,

som utfärdats av någon som avses i första eller tredje stycket,

eller mot växel, för vilken denne är betalningsskyldig.

Första—fjärde styckena äga motsvarande tillämpning på bolag, förening

eller annan sammanslutning, vari person som avses i första—tredje styckena

eller sådan persons make i egenskap av delägare eller medlem har ett

väsentligt ekonomiskt intresse, om ej annat följer av vad som föreskrives

nedan i denna paragraf.

Sammanslutning, i vilken sådan person som avses i första stycket såsom

delägare eller medlem har väsentligt ekonomiskt intresse, får ej beviljas

kredit som angives i första stycket 3.

Utan hinder av bestämmelsen i femte stycket får bankbolag lämna sådan

sammanslutning som avses i sjätte stycket kredit genom diskontering av

växel, som är grundad på verklig handelsaffär, och bevilja kredit mot växel,

som nu nämnts och för vilken sammanslutningen är betalningsskyldig.

62 §.

Bestämmelserna om kredit i 59—61 §§ äga motsvarande tillämpning på

garantiförbindelse som bankaktiebolag ikläder sig.

63 §.

Ställes lån icke att betalas inom ett år, skall bankaktiebolag förbehålla sig

rätt att säga upp lånet till återbetalning senast inom sagda tid.

Utan förbehåll enligt första stycket får bankbolag

1. bevilja återlån enligt reglementet angående allmänna pensionsfondens

förvaltning med längre löptid än ett år,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

9

2. utlämna andra lån mot skuldebrev med längre löptid än ett år till ett

sammanlagt belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst tjugofem procent

av summan av bolagets eget kapital och dess inlåning efter avdrag för

lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband med återlån.

Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren

för bankbolagets förbindelser. Lån som avses i andra stycket 2 får icke ställas

på längre återbetalningstid än tio år. Har för sådant lån icke ställts

säkerhet i fast eller lös egendom, skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning

i förhållande till den tid för vilken lånet beviljas.

Bankbolaget skall förbehålla sig rätt att säga upp lån som avses i andra

stycket till återbetalning senast inom tre månader, om säkerheten för lånet

försvagas i märklig mån eller, i fråga om lån utan säkerhet, om trygghet

icke längre föreligger för låneförbindelsens fullgörande.

Bestämmelserna i denna paragraf äga icke tillämpning på lån, för vars

fulla gäldande staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar.

Föreskriften i tredje stycket första punkten gäller dock även sådant lån.

67 §.

Motbok eller annat bevis, som bankaktiebolag utfärdar om tillgodohavande

på räkning, skall ställas till viss man och innehålla att överlåtelse får

ske endast till viss man och att överlåtelsen bör anmälas hos bolaget.

Bankbolag får ej träffa förbehåll om rätt för bolaget att åberopa betalning

till annan än rätt innehavare av motbok.

Om efterlysning och dödande av förkommen motbok gälla särskilda bestämmelser.

68 §.

Innan bankaktiebolag inrättar bankkontor, skall bankbolaget inhämta

yttrande från nämnden för bankkontorsetablering.

Inrättas bankkontor, skall det omedelbart anmälas hos tillsynsmyndigheten.

Bankbolag skall bidraga till kostnaden för nämndens verksamhet enligt

föreskrifter som meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen

bestämmer.

70 §.

Omyndig äger utan förmyndarens tillåtelse förfoga över medel som den

omyndige själv satt in hos bankaktiebolag efter det att han fyllt sexton år.

Utan den omyndiges samtycke får bankbolaget ej betala ut sådana medel

till förmyndaren. Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhändertaga

medlen och företett bevis på detta, äger den omyndige ej vidare

förfoga över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall antecknas

på insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes

hos bolaget.

Medel som förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabalken får,

utom såvitt angår ränta som stått inne kortare tid än ett år, tagas ut utan

överförmyndarens tillstånd endast om förbehåll därom skett enligt 15 kap.

9 § andra stycket nämnda balk. överförmyndaren kan när som helst förordna,

att förbehållet ej skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på

bevis eller i motbok, som utfärdats om insättningen, överförmyndare, förmyndare

och god man äga på begäran erhålla bevis om beloppet av de medel,

som sättas in eller stå inne, och i förekommande fall intyg att meddelat

tillstånd icke utnyttjats.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 60_61

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

71 §.

För bankaktiebolag skall finnas en styrelse bestående av minst fem och

högst aderton ledamöter.

Styrelsen skall — — — är stadgat.

74 §.

Styrelsen skall---verkställande direktör.

Styrelsen må jämväl---- egen prövning.

Angående den —--myndigheten därom.

Uppdrag som--- —- varje slag.

Styrelsen må icke---annan bankrörelse;

2. förvärv eller avyttring av fastighet, avsedd för bankens inrymmande

eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov;

3. beviljande av kredit till person, som avses i 61 § första eller andra

stycket, eller till bolag, förening eller annan sammanslutning, vari sådan

person är styrelseledamot eller såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt

ekonomiskt intresse; styrelsen dock obetaget att för person eller

sammanslutning, som nu nämnts, fastställa vissa gränser, inom vilka utan

styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit må beviljas vederbörande i och

för en av honom idkad rörelse;

4. förvärv av---eller pantsatt;

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock att

beslut, där så påkallas av allmän ränteförändring, må utan styrelsens hörande

meddelas för tiden intill nästkommande styrelsesammanträde.

I denna---ikläder sig.

99 §.

Det åligger---nämnda redovisningshandlingar.

Minst en---bankbolagets medel;

granska av styrelsen vidtagna åtgärder i fråga om förvaltning och avyttring

av jämlikt 56 § inköpt eller övertagen egendom;

taga del av de —--större betydelse.

I övrigt---vara erforderliga.

186 §.

Med dagsböter--- -— eller 49 §;

2. styrelseledamot eller likvidator, där han underlåter att verkställa påskrift

å aktiebrev enligt 37 §, 44 § 2 mom. fjärde stycket, 45 § sista stycket,

46 § 2 mom. andra stycket eller 140 § andra stycket.

189 §.

Bildas bankaktiebolag —--skäligt värde.

5. Har bankbolag övertagit annat bankbolags rörelse och finnes bland

sistnämnda bolags tillgångar egendom, varmed bankbolag ej må driva handel

för egen räkning, må den egendom, även om sådant fall ej är för handen,

som i 55 eller 56 § omförmäles, förvärvas av det övertagande bolaget.

Egendom, som bankbolaget på detta sätt förvärvat, skall, i den mån egendomen

ej jämlikt vad i nyssnämnda lagrum stadgas må av bolaget behållas,

åter avyttras så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring kan äga

rum utan förlust för bolaget.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

11

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

Skyldighet att inhämta yttrande enligt 68 § första stycket föreligger

icke för bankaktiebolag, som efter lagens ikraftträdande utnyttjar med

stöd av äldre bestämmelser meddelat tillstånd att inrätta kontor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 3 juni 1955 (nr 416) om sparbanker

Härigenom förordnas, dels att 11, 16, 18, 19, 22—35, 39, 40, 43, 48, 58,

60, 67, 81, 83, 92 och 96 §§ lagen den 3 juni 1955 om sparbanker1 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skall införas tre

nya paragrafer, 35 a—c §§, av nedan angiven lydelse.

11 §•

I sparbank ——- —- denna lag.

Huvudmännen skola vara minst tjugu och högst sextio, dock att tillsynsmyndigheten

må, om särskilda förhållanden föranleda därtill, medgiva att

antalet sättes högre än sextio.

16 §.

Då det---eller andra.

För att---vara avskrivna.

Garantifond må återbetalas, i den mån sparbankens återstående fonder,

inbegripet förlagskapital enligt vad därom stadgas i 26 §, äro tillräckliga

för uppfyllande av kravet på egna fonder enligt nämnda lagrum. I övrigt

skall beträffande återbetälningen gälla vad i sådant hänseende blivit utfäst

vid garantifondens bildande.

18 §.

Är i reglementet förbehåll gjort om återbäring av grundfond eller del därav,

må sådan återbäring ej äga rum annat än i den mån reservfonden uppgår

till belopp, som motsvarar tio gånger grundfonden; ej heller må återbäring

ske, så länge garantifond, där sådan bildats, ej återbetalts eller om

genom återbäringen sparbanken ej skulle kunna uppfylla i 26 § föreskrivet

krav på egna fonder.

19 §.

Utfäst ränta å garantifond eller grundfond skall icke utbetalas, om till

följd därav vinsten å rörelsen icke skulle förslå till att uppbringa grundfond

eller garantifond till i 17 § första stycket angivet belopp. Ränta å garantifond

skall ej heller utbetalas, om genom utbetalningen sådan förlust skulle

uppkomma å rörelsen, att sparbanken ej skulle kunna uppfylla i 26 § föreskrivet

krav på egna fonder. Grundfondränta skall ej i något fall utbetalas

om till följd därav förlust skulle uppkomma.

1 Senaste lydelse av 11, 81, 83, 92 och 96 §§ se 1962:234, av 16 § se 1967:62 samt av 48 § se

1967:542.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

13

22 §.

Sparbanks rörelse skall avse företrädesvis sparbankens verksamhetsområde.

23 §.

Sparbank får ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag

som angivas i 24 och 25 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar,

checkar, anvisningar, obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda

förskrivningar utom sådana som medföra rätt till betalning först

efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis).

24 §.

Sparbank får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda sparbanken lokaler

för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom

eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet, och förlagsbevis,

som utfärdats av sådant bolag,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som sparbanken

äger, eller till lokaler, som sparbanken i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i sparbanken.

Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt eller

aktie avgöres av huvudmännen, om ej annat följer av sparbankens reglemente.

Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken sparbankens

lokaler äro eller avses bliva inrymda.

Sparbank får till belopp, som vid varje tidpunkt sammanlagt svarar mot

högst tio procent av sparbankens egna fonder, förvärva andel i sådan ekonomisk

förening eller aktie i sådant bolag, som med Konungens godkännande

verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende

av gemensamma intressen, eller garantifondbevis eller förlagsbevis, som utfärdats

av föreningen eller bolaget, eller i övrigt tillskjuta medel till föreningen

eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje stycket får sparbank efter tillstånd av

tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses

i nämnda stycke, om det tillskjutna kapitalet icke kan grunda upplåningsrätt

eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes.

Sparbank som medverkar vid emission av aktier eller förlagsbevis på den

allmänna marknaden får efter tillstånd av tillsynsmyndigheten förvärva

aktie eller förlagsbevis som ingår i emissionen. Sådan aktie eller sådant förlagsbevis

skall sparbanken avyttra så snart det lämpligen kan ske och senast

ett år efter förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten

förlänga denna frist.

25 §.

För att skydda fordran får sparbank dels på offentlig auktion eller fondbörs

eller i den ordning som angives i 96 a § utsökningslagen köpa egendom

som är utmätt eller pantsatt för fordringen dels, om det är uppenbart

att sparbanken annars skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning

för fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan egendom. Bevis om

tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken får dock förvärvas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

endast om förutsättningar för återbetalning av fond föreligga enligt 16

eller 18 §.

Egendom, som sparbank förvärvat enligt första stycket, skall avyttras

så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan förlust

för sparbanken.

Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröj ligen anmälas hos tillsynsmyndigheten.

26 §.

Sparbank skall till insättarnas skydd ha egna fonder till visst lägsta belopp.

Detta bestämmes i förhållande till sparbankens tillgångar och till garantiförbindelser

som sparbanken ingått (placeringar). Vid beräkningen av

kravet på egna fonder indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen
A.

1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos

riksbanken och riksgäldskontoret,

2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kommun

eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning,

vars reglemente fastställts av Konungen, eller kreditaktiebolag,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, postbanken, centralkassa

eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag

eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran,

som angives under A 1—3,

5. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling

eller fordran, som angives under A 1—4,

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag

än som avses under A 3 svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2,

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt

till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade

värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av

byggnad som hör till tomträtten, eller

fordran med förmånsrätt på grund av lagen den 16 december

1966 (nr 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa

gemensamhetsanläggningar, såvida förmånsrätten får göras gällande

på sparbankens föranstaltande,

4. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling

eller fordran, som angives under B 1—3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller

tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån

utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten

är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem

och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta

egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

15

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell

verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio

procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i

fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till

tomträtten,

förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,

eller

borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugufemtusen

kronor,

2. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i form av

värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under

Cl,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt

femte och sjätte styckena skola avräknas från sparbankens egna

fonder.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej egna fonder. I övrigt

skall sparbank vid varje tidpunkt ha egna fonder till lägst ett belopp, som

motsvarar sammanlagt

en procent av summan av placeringar, som angivas under B,

fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och

åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.

Tillgång skall lagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt

nominella belopp.

Med egna fonder avses grundfond, reservfond och garantifond. Med egna

fonder får likställas det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av sparbanken,

intill ett belopp motsvarande sparbankens reservfond. I fråga om

förlagskapital, som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas

att med sparbankens fonder får likställas högst så stor del av det

varje år förfallande beloppet som svarar mot tio procent av reservfonden.

Från sparbankens egna fonder skall avräknas det bokförda värdet av vad

sparbanken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till företag som

driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske

i fråga om företag där staten är delägare.

Har sparbank väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande

har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att

bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed

sammanhängande behov, skall från sparbankens egna fonder avräknas åtta

procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget

och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot sparbankens

innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som sparbanken bestämt på grundval

av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av

statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande

av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet

läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet

för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda

skäl föranleda annat.

Sparbank, som på grund av avtal enligt 79 § skall uppbära blivande överskott

vid annan sparbanks likvidation, får vid bestämmande av kravet på

egna fonder under tiden för likvidationen taga överskottet i beräkning intill

belopp och på villkor som tillsynsmyndigheten fastställer.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

27 §.

Sparbank skall hålla en med hänsyn till rörelsens art och omfattning tillräcklig

kassareserv.

Kassareserven skall bestå av tillgångar som med lätthet kunna förvandlas

i penningar och skall tillsammans med inneliggande kassa uppgå till lägst

ett belopp som svarar mot tio procent av sparbankens samtliga förbindelser

med undantag av förlagslån, lån mot inteckning i egen fastighet, lån som

tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband med återlån enligt fondens

reglemente och garantiförbindelser. Nedgår kassareserven tillfälligt

under föreskrivet belopp, skall den snarast ökas till detta.

Är tillgång som angives i andra stycket pantsatt, får den ej inräknas

i kassareserven. Utgör tillgången säkerhet för avtalad kredit som sparbanken

ej begagnat till fullo, får den ändå beräknas till det belopp, som sparbanken

enligt avtalet har rätt att ytterligare erhålla vid anfordran.

28 §.

Kredit får beviljas endast mot betryggande säkerhet i fast eller lös egendom

eller i form av borgen. Utan säkerhet får dock kredit lämnas till ett sammanlagt

belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst tre procent av

summan av sparbanks fonder och dess inlåning. Därutöver får kredit utan

säkerhet beviljas

1. sådan låntagare, som avses i 26 § första stycket A 2 eller 3, samt utländskt

bankföretag,

2. samfällighet som avses i lagen den 16 december 1966 (nr 700) om vissa

gemensamhetsanläggningar, såvida krediten ej överstiger belopp för vilket

förmånsrätt åtnjutes på grund av lagen om förmånsrätt för fordringar

enligt nämnda lag och förmånsrätten får göras gällande på sparbankens

föranstaltande,

3. näringsidkare i och för hans rörelse, om krediten är kortvarig.

Aktie i bolag, som huvudsakligen förvaltar eller driver handel med aktier

eller som idkar emissionsrörelse, får mottagas som pant endast om aktien

noteras vid fondbörs här i landet. Vad nu sagts gäller även förlagsbevis som

utfärdats av sådant bolag.

Sparbank får ej som pant mottaga förlagsbevis, som sparbanken utfärdat,

och ej heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken.

29 §.

Sparbank skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kredit i sådan omfattning,

att fara kan uppkomma för sparbankens säkerhet, icke lämnas till

samma låntagare eller till låntagare, som äro förbundna med varandra i

väsentlig ekonomisk intressegemenskap, eller mot säkerhet av aktier eller

förlagsbevis, som utgivits av samma aktiebolag eller aktiebolag som äro

förenade i sådan gemenskap som nu sagts.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på borgen och annan garantiförbindelse

till sparbanken.

30 §.

Till den som ensam eller i förening med annan får avgöra på sparbankens

styrelse ankommande ärenden eller till den som är gift med sådan person

får sparbanken lämna kredit endast

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

17

1. mot säkerhet av borgen eller garanti av staten eller kommun eller av

samfällighet, kassa, inrättning eller bolag eller annan sammanslutning, som

avses i 26 § första stycket A 2 eller 3,

2. mot säkerhet av fordran eller värdehandling som avses i 26 § första

stycket A eller B, dock att inteckning skall ligga inom sextio procent av det

uppskattade värdet av den intecknade egendomen,

3. intill ett belopp av femtiotusen kronor, mot annan pantsäkerhet.

Ledamot av sparbanks styrelse eller styrelsesuppleant, som ej erhållit

uppdrag som avses i första stycket, eller den som är gift med sådan person

får beviljas kredit endast mot säkerhet av sådan borgen eller garanti som

avses i första stycket 1 eller mot säkerhet av pant.

Sparbank får ej lämna kredit till revisor i sparbanken eller revisorssuppleant

eller till den som är gift med sådan person.

Sparbank får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen eller fordringsbevis,

som utfärdats av någon som avses i första—tredje styckena, eller

mot växel, för vilken denne är betalningsskyldig.

Första—fjärde styckena äga motsvarande tillämpning på bolag, förening

eller annan sammanslutning, vari person som avses i första—tredje styckena

eller sådan persons make i egenskap av delägare eller medlem har ett

väsentligt ekonomiskt intresse, om ej annat följer av vad som föreskrives

nedan i denna paragraf.

Sammanslutning, i vilken sådan person som avses i första stycket såsom

delägare eller medlem har väsentligt ekonomiskt intresse, får ej beviljas

kredit som angives i första stycket 3.

Utan hinder av bestämmelsen i femte stycket får sparbank lämna sammanslutning,

i vilken sådan person som avses i första eller andra stycket i

egenskap av delägare eller medlem har väsentligt ekonomiskt intresse, kredit

genom diskontering av växel, som är grundad på verklig handelsaffär,

och bevilja kredit mot växel, som nu nämnts och för vilken sammanslutningen

är betalningsskyldig.

31 §.

Bestämmelserna om kredit i 28—30 §§ äga motsvarande tillämpning på

garantiförbindelse som sparbank ikläder sig.

32 §.

Ställes lån icke att betalas inom ett år, skall sparbank förbehålla sig rätt

att säga upp lånet till återbetalning senast inom sagda tid.

Utan förbehåll enligt första stycket får sparbank

1. bevilja återlån enligt reglementet angående allmänna pensionsfondens

förvaltning med längre löptid än ett år,

2. utlämna andra lån mot skuldebrev med längre löptid än ett år till ett

sammanlagt belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst tjugufem procent

av summan av sparbankens fonder och dess inlåning efter avdrag för

lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband med återlån.

Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren

för sparbankens förbindelser. Lån som avses i andra stycket 2 får icke ställas

på längre återbetalningstid än tio år. Har för sådant lån icke ställts säkerhet

i fast eller lös egendom, skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning

i förhållande till den tid för vilken lånet beviljas.

Sparbanken skall förbehålla sig rätt att säga upp lån som avses i andra

stycket till återbetalning senast inom tre månader, om säkerheten för lånet

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

försvagas i märklig mån -eller, i fråga om lån utan säkerhet, om trygghet

icke längre föreligger för låneförbindelsens fullgörande.

Bestämmelserna i denna paragraf äga icke tillämpning på lån, för vars

fulla gäldande staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar.

Föreskriften i tredje stycket första punkten gäller dock även sådant lån.

33 §.

Sparbank får ej vid avtal om kredit eller annars i sin rörelse förbehålla

sig andel i vinst på affär, som sparbanken själv icke äger avsluta.

Ej heller får sparbank, där ej är fråga om utdelning på aktier eller vad

i övrigt kan tillkomma sparbanken som ägare av aktier, på annat sätt beredas

andel i vinst på verksamhet, som sparbanken själv icke får driva.

34 §.

Vid beviljande av kredit får sparbank icke göra förbehåll om att kreditbeloppet

eller del av detta skall sättas in hos sparbanken för längre tid än

sex månader eller på längre tids uppsägning än sex månader.

35 §.

Sparbank får ej utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till

viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana

förbindelser. Vad nu sagts gäller dock ej räntebärande förlagsbevis, som

lyder på minst etthundra kronor.

Sparmärken för användning vid inlåning inom skolsparrörelsen får sparbank

utfärda endast om åtgärder vidtagits för kontroll över utelöpande

märken.

35 a §.

Motbok eller annat bevis, som sparbank utfärdar om tillgodohavande på

räkning, skall ställas till viss man och innehålla att överlåtelse får ske endast

till viss man och att överlåtelsen bör anmälas hos sparbanken.

Sparbank får ej träffa förbehåll om rätt för sparbanken att åberopa betalning

till annan än rätt innehavare av motbok.

Om efterlysning och dödande av förkommen motbok gälla särskilda bestämmelser.

35 b §.

Innan sparbank inrättar bankkontor, skall sparbanken inhämta yttrande

från nämnden för bankkontorsetablering.

Inrättas bankkontor, skall det omedelbart anmälas hos tillsynsmyndigheten.

Sparbank skall bidraga till kostnaden för nämndens verksamhet enligt

föreskrifter som meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen

bestämmer.

35 c §.

Omyndig äger utan förmyndarens tillåtelse förfoga över medel som den

omyndige själv satt in hos sparbank efter det att han fyllt sexton år. Utan

den omyndiges samtycke får sparbanken ej betala ut sådana medel till förmyndaren.

Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhändertaga

medlen och företett bevis på detta, äger den omyndige ej vidare förfoga

över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall antecknas på

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968 19

insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes hos sparbanken.

Medel, som förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabalken,

får, utom såvitt angår ränta som stått inne kortare tid än ett år, tagas

ut utan överförmyndarens tillstånd endast om förbehåll därom skett

enligt 15 kap. 9 § andra stycket nämnda balk. överförmyndaren kan när

som helst förordna, att förbehållet ej skall gälla. Sådant förordnande skall

antecknas på bevis eller i motbok, som utfärdats om insättningen, överförmyndare,

förmyndare eller god man äga på begäran erhålla bevis om beloppet

av de medel, som sättas in eller stå inne, och i förekommande fall intyg

att meddelat tillstånd icke utnyttjats.

39 §.

Styrelsen får, om reglementet medgiver det, uppdraga åt styrelseledamot

eller annan att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet

att annars ankomma på styrelsens egen prövning.

Om den befogenhet, som skall tillkomma person som avses i första stycket,

åligger det styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd

instruktion. Avser uppdraget beviljande av kredit, skola grunderna

för kreditgivningen fastställas. Styrelsen skall, så snart det kan ske, till tillsynsmyndigheten

insända avskrift av instruktionen och underrätta myndigheten

om de ändringar som vidtagas i instruktionen.

Uppdrag enligt första stycket kan när som helst återkallas eller inskränkas.

Utan hinder av uppdrag får styrelsen själv avgöra ärende av varje slag.

Styrelsen får ej uppdraga åt enskild styrelseledamot eller annan att avgöra

ärende, som avser

1. inrättande eller indragning av filial eller övertagande av annan bankrörelse,

2. förvärv eller avyttring av fastighet, som är avsedd för sparbankens inrymmande

eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov,

3. beviljande av kredit till person, som avses i 30 § första eller andra

stycket, eller till bolag, förening eller annan sammanslutning, vari sådan

person är styrelseledamot eller som delägare eller medlem har ett väsentligt

ekonomiskt intresse; för kredit, som nu sägs, får dock styrelsen fastställa

vissa gränser, inom vilka utan styrelsens beslut i varje särskilt fall

kredit får beviljas i och för en av låntagaren idkad rörelse,

4. förvärv av aktie eller förlagsbevis i andra fall än då fråga är om aktie

eller förlagsbevis, som är utmätt eller pantsatt för sparbankens fordran,

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock att

beslut, om det är påkallat av allmän ränteförändring, får utan styrelsens

hörande meddelas för tiden till nästa styrelsesammanträde,

6. meddelande av bestämmelser om kassaverksamheten vid sparbanken

eller om rörelsen i dess helhet vid filial och hur denna rörelse skall övervakas

från huvudkontorets sida.

Bestämmelser om kredit skola gälla även i fråga om garantiförbindelse,

som sparbank ikläder sig.

40 §.

Styrelseledamot eller den som erhållit uppdrag enligt 39 § må ej handlägga

fråga rörande avtal mellan honom och sparbanken eller sådan fråga

om avtal mellan sparbanken och tredje man, i vilken han äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot sparbankens. Ej heller må han deltaga

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

i beslut angående avtal mellan sparbanken och tredje man, som han ensam

eller jämte annan äger företräda. Vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning beträffande gåva från sparbanken, så ock beträffande

rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, den som fått uppdrag

enligt 39 § eller tredje man.

43 §.

I förhållande till sparbanken åligger det styrelsen att ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter som meddelas i reglementet eller, beträffande

frågor som falla inom huvudmännens befogenhet, av dessa. Detsamma

skall gälla annan ställföreträdare för sparbanken samt den som erhållit

uppdrag enligt 39 §; och äro dessa jämväl skyldiga hörsamma föreskrift

som meddelas av styrelsen.

Föreskrift, vilken —---sparbankens intressen.

Den som---å avtalet.

48 §.

Jämte vad i bokföringslagen är stadgat skall i fråga om sparbanks balansräkning

gälla:

1. Tillgångar, avsedda till stadigvarande bruk för sparbanken, må ej i

vidare mån än som betingas av förbättringar, som nedlagts å desamma, i

balansräkningen för det år, varunder de förvärvats, upptagas till högre värde

än som motsvarar kostnaderna för deras förvärvande och därefter till högre

värde än det, vartill de varit uppförda i närmast föregående balansräkning.

Är det verkliga värdet lägre än det belopp, vartill dylik tillgång sålunda

upptagits, skall å tillgången årligen avskrivas vad som motsvarar dess

av ålder och nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak uppkomna värdeminskning.

Utan hinder av vad nu sagts må fast egendom, avsedd till stadigvarande

hruk för sparbanken, eller tomträtt till fastighet, avsedd för sådant ändamål,

för täckande av förlust å sparbankens rörelse uppskrivas högst till det

bestående värde, tillgången i fråga måste anses äga, såframt tillsynsmyndigheten

medgivit uppskrivningen. I intet fall må dock uppskrivning ske

över senast fastställda taxeringsvärdet å den fasta egendomen eller, vad

gäller tomträtt, å byggnad eller byggnader, som utgöra tillbehör till tomträtten.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å aktie, som

omförmäles i 24 § första stycket 2.

2. Beträffande andra tillgångar än som nämnts under 1 gäller att de ej

må upptagas över verkliga värdet. För fordran, som förfaller eller kan av

sparbanken uppsägas till betalning först efter längre tid än ett år, må värdet

icke sättas högre än att avkastning erhålles efter en räntefot som svarar

mot det allmänna ränteläget. Närmare föreskrifter om värderingen av här

avsedda fordringar meddelas årligen av tillsynsmyndigheten. Osäkra fordringar

skola upptagas högst till det belopp, varmed de beräknas komma att

inflyta. Värdelösa fordringar må icke upptagas såsom tillgång.

3. I stället för avskrivning å tillgångs värde må motsvarande belopp kunna

uppföras å särskilt värdeminskningskonto. Minskning av värdeminskningskonto

är medgiven, där avskrivning med samma belopp sker å motsvarande

tillgång, så ock i den mån, enligt vad förut i denna paragraf är sagt,

hinder ej möter för uppskrivning av tillgång samt minskning av värdeminskningskonto

sker i stället för sådan uppskrivning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

21

4. Avskrivning skall avse viss tillgång eller grupp av tillgångar av likartad

beskaffenhet.

5. De belopp, till vilka sparbankens särskilda fonder uppgå, skola vart för

sig i balansräkningen uppföras bland skulderna. Benämningen fond må endast

användas för grundfond, reservfond och garantifond.

6. Organisations- eller förvaltningskostnader må ej uppföras såsom tillgång.

7. Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av sparbankens

ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits bland skulderna. Tillika

skall inom linjen upptagas av sparbanken ställda panters sammanlagda bokförda

värde. Inom linjen skola ock anmärkas de pensionsåtaganden, som ej

upptagits bland skulderna. Ytterligare skall inom linjen uppföras ränta å

garantifond eller grundfond, som till följd av reglerna i 19 § icke kunnat utbetalas.

Vad i —--eller bilaga.

58 §.

Ansvarsfrihet må---röstat däremot.

Anställes ej---blivit beviljad.

Om ansvarsfrihet---nämnda handling.

Talan om skadestånd på grund av förvaltningsåtgärd, som någon vidtagit

med stöd av uppdrag enligt 39 §, må ej väckas av sparbanken, sedan ett år

förflutit från det förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för det

räkenskapsår, under vilket åtgärden vidtagits, framlagts å sammanträde

med huvudmännen, såframt icke förhållande föreligger varom stadgas i

tredje stycket.

60 §.

Försättes sparbank-----redovisningen avser.

Mot den som erhållit uppdrag enligt 39 § samt revisor äger konkursboet

ock, där sparbanken försättes i konkurs på ansökan, vilken gjorts innan två

år förflutit från det förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen framlades

å sammanträde med huvudmännen, föra sådan talan.

Talan, varom--— talan förlorad.

67 §.

Då sparbanken---med huvudmännen.

Redovisningen skall---redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas granskning och revisionsberättelsen,

om handlingars framläggande å sammanträde med huvudmännen,

om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande

av talan mot styrelseledamot eller den som erhållit uppdrag enligt 39 § skall

i tillämpliga delar gälla vad i denna lag förut rörande dessa ämnen föreskrivits.

81 §.

Om sparbanks — --med straff.

Där sparbank ---sådan talan.

Tillsynsmyndigheten skall--- — utfärda instruktion.

Tillsynsmyndigheten äger---— denna lag.

Då tillsynsmyndigheten i anledning av att sparbank icke kan uppfylla i

26 § föreskrivet krav på egna fonder förelägger sparbankens styrelse att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

vidtaga rättelse, må, där ej särskilda omständigheter föranleda annat, den

tid, inom vilken föreläggandet skall vara fullgjort, icke sättas längre än två

månader, och må i intet fall sagda tid bestämmas till mer än ett år.

Har sparbanks---i likvidation.

83 §.

Sparbanks styrelse ----av myndigheten;

att, då anledning yppas till antagande, att sparbanken gjort sådana förluster

att sparbanken icke kan uppfylla i 26 § föreskrivet krav på egna fonder,

ofördröj ligen upprätta särskild balansräkning enligt 48 § för utvisande

av sparbankens ställning samt att, därest balansräkningen bekräftar antagandet

i fråga, ofördröj ligen avsända meddelande härom till tiilsynsmyndieheten;

samt

att dels---och ställning.

92 §.

Har huvudman, styrelseledamot, den som erhållit uppdrag enligt 39 §,

revisor, likvidator, likvidationsrevisor eller ombud, som avses i 82 § 1 mom.,

vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat

sparbanken skada, är han pliktig att till sparbanken utgiva ersättning för

skadan.

Har huvudman---för skadan.

Där medhjälpare, ----för skadan.

96 §.

Med dagsböter---eftersätter bestämmelserna i nämnda lagrum;

4. den, som bryter mot vad som är stadgat i 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om krav på egna fonder och om skyldighet att hålla kassareserv

får sparbank tillämpa äldre bestämmelser till utgången av år 1973.

Vid bokslut, som sker för tidigare år än 1974, får obligation, som avses i

48 § första stycket 1 i dess äldre lydelse och som förvärvats före den 1 januari

1969, värderas enligt äldre bestämmelser. Detsamma gäller fordran

på grund av lån, som avses i 48 § första stycket 2 i dess äldre lydelse och

som beviljats före nyssnämnda tidpunkt.

Skyldighet att inhämta yttrande enligt 35 b § första stycket föreligger icke

för sparbank, som efter lagens ikraftträdande utnyttjar med stöd av äldre

bestämmelser meddelat tillstånd att inrätta kontor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

23

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 § lagen den 3 juni 1955 (nr 417) angående

införande av nya lagen om sparbanker

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 3 juni 1955 angående införande

av nya lagen om sparbanker1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

6

I fråga----------

7. I fråga om medel, som förvaltas

av förmyndare eller god man och

som sedan den 1 januari 1941 innestå

å räkning hos sparbank utan villkor

att de må lyftas allenast med

överförmyndarens tillstånd, skall, såframt

ej överförmyndaren annorlunda

förordnar, vid tillämpning av vad

i 24 § nya lagen stadgas så anses som

om förbehåll enligt 15 kap. 9 § andra

stycket föräldrabalken gjorts, att

de må uttagas utan sådant tillstånd.

Vad nu sagts skall ock gälla medel,

som sedermera insatts eller framdeles

insättas å räkningen, samt ränta

som lagts eller lägges till kapitalet. 8 9 10

8. Har sparbank------

9. Utan hinder av vad i 28 § fjärde

stycket nya lagen stadgas beträffande

säkerhet för lån, må egendom,

som innan nya lagen vunnit tillämpning

å sparbanken genom att registrering

skett ställts som säkerhet

för lån, alltjämt godtagas som sådan

under lånets fortsatta löptid.

10. De styrelseledamöter — — •— å

(Föreslagen lydelse)

§•

annan bidragstecknare.

7. I fråga om medel, som förvaltas

av förmyndare eller god man och

som sedan den 1 januari 1941 innestå

å räkning hos sparbank utan villkor

att de må lyftas allenast med

överförmyndarens tillstånd, skall, såframt

ej överförmyndaren annorlunda

förordnar, vid tillämpning av

vad i 35 c § nya lagen stadgas så anses

som om förbehåll enligt 15 kap.

9 § andra stycket föräldrabalken

gjorts, att de må uttagas utan sådant

tillstånd. Vad nu sagts skall ock

gälla medel, som sedermera insatts

eller framdeles insättas å räkningen,

samt ränta som lagts eller lägges

till kapitalet.

----—år 1965.

9. Utan hinder av vad i 28 § andra

och tredje styckena nya lagen stadgas

beträffande säkerhet för lån, må

egendom, som innan nya lagen vunnit

tillämpning å sparbanken genom

att registrering skett ställts som säkerhet

för lån, alltjämt godtagas som

sådan under lånets fortsatta löptid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

1 Senaste lydelse av 6 § se 1965:222.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 15 juni 1934 (nr 300) om sparbankernas

säkerhetskassa

Härigenom förordnas, att 2, 3 och 6 §§ lagen den 15 juni 1934 om sparbankernas

säkerhetskassa1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Såsom bidrag------— kalenderår förvaltade.

Vad nu sagts skall ej gälla sparbank,

vars fondmedel, sedan i förekommande

fall därifrån avdragits

garantifond och i fondmedlen ingående

förlagskapital samt under de

Ilo första åren efter sparbankens bildande

jämväl grundfond, antingen

äro eller genom bidragets erläggande

skulle bliva otillräckliga för iakttagandet

av det förhållande, som

jämlikt 27 § lagen om sparbanker

skall förefinnas mellan sparbankens

inlåning och dess fonder.

Vad nu sagts skall ej gälla sparbank,

vars fondmedel, sedan i förekommande

fall därifrån avdragits

garantifond och i fondmedlen ingående

förlagskapital samt under de

tio första åren efter sparbankens bildande

jämväl grundfond, antingen

äro eller genom bidragets erläggande

skulle bliva otillräckliga för uppfyllande

av kravet på egna fonder jämlikt

26 § lagen om sparbanker.

3 §•

Uppgår kassans behållning till tjugo

miljoner kronor, skall hälften av

den behållna avkastningen årligen

utdelas till sparbankerna efter förhållandet

mellan de bidrag varje

sparbank sammanlagt inbetalat till

kassan. Uppgår behållningen till ett

belopp motsvarande en procent av de

medel, som sparbankerna vid utgången

av nästföregående kalenderår

sammanlagt förvaltade, skall hela

avkastningen efter samma grund

utdelas. I övrigt äge sparbank, så

länge kassan består, ej göra gällande

någon rätt till kassans tillgångar.

1 Senaste lydelse av 2 och 6 §§ se 1955: 419.

Sparbank äger, så länge kassan består,

ej göra gällande någon rätt till

kassans tillgångar.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

25

(Nuvarande lydelse)

Sparbanks rätt till framtida utdelning

eller till kassans tillgångar vid

dess upplösning må ej uppföras som

tillgång i sparbankens räkenskaper

eller överlåtas annorledes än i samband

med överlåtelse av sparbankens

rörelse å annan sparbank.

6

Kassans styrelse må, efter prövning

i varje särskilt fall och på villkor,

som styrelsen äger bestämma,

med anlitande av kassans medel lämna

dels bistånd åt sparbank, vars

fondmedel till följd av inträffade förluster

nedgått under det i förhållande

till sparbankens inlåning enligt

27 § lagen om sparbanker erforderliga

beloppet, ävensom åt sparbank,

som eljest på grund av inträffade eller

väntade förluster råkat i eller kan

befaras råka i svårigheter, dels ock,

i den utsträckning så finnes skäligt,

gottgörelse åt insättare i sparbank,

som trätt i likvidation eller försatts

i konkurs.

(Föreslagen lydelse)

Sparbanks rätt till kassans tillgångar

vid dess upplösning må ej

uppföras som tillgång i sparbankens

räkenskaper eller överlåtas annorledes

än i samband med överlåtelse av

sparbankens rörelse å annan sparbank.

§•

Kassans styrelse må, efter prövning

i varje särskilt fall och på villkor,

som styrelsen äger bestämma,

med anlitande av kassans medel lämna

dels bistånd åt sparbank, vars

fondmedel till följd av inträffade förluster

blivit otillräckliga för uppfyllande

av kravet på egna fonder enligt

26 § lagen om sparbanker, ävensom

åt sparbank, som eljest på grund

av inträffade eller väntade förluster

råkat i eller kan befaras råka i svårigheter,

dels ock, i den utsträckning

så finnes skäligt, gottgörelse åt insättare

i sparbank, som trätt i likvidation

eller försatts i konkurs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Banlcoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om

j or dbrakskasserörelsen

Härigenom förordnas, dels att 4, 5, 7, 12, 14, 22, 24, 30—42, 52, 56, 58,

62, 74 och 75 §§, 87 § 2 mom., 88 a § samt 91 och 96 §§ lagen den 25 maj

1956 om jordbrukskasserörelsen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges, dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 42 a—d §§, av nedan

angiven lydelse.

4 §•

Jordbrukskassas firma---»ek.för.».

Ej må ----ordet jordbrukskreditkassa.

Om användning av ordet bank vid beteckning av kreditkassas rörelse är

särskilt stadgat.

5 §•

Jordbrukskasserörelsen skall stå under tillsyn av bankinspektionen.

Kreditkassorna och riksorganisationen registreras hos tillsynsmyndigheten.

Bestämmelserna om länsstyrelse i lagen den 1 juni 1951 (nr 308) om

ekonomiska föreningar äga i fråga om jordbrukskasserörelsen motsvarande

tillämpning på tillsynsmyndigheten. Anteckning i registret skall dock, såvitt

angår kreditkassa, kungöras i allmänna tidningarna och i tidning, som är

allmänt spridd inom kassans verksamhetsområde.

7 §•

Sedan beslut fattats att bilda jordbrukskassa och stadgar för kassan antagits,

skall stadfästelse på dessa sökas hos tillsynsmyndigheten. I ärendet

skall tillfälle beredas riksorganisationen och den centralkassa, vari jordbrukskassan

skall bliva medlem, att avgiva yttrande.

Finner tillsynsmyndigheten att stadgarna överensstämma med denna lag

samt lag och författning i övrigt ävensom att stadgarna innehålla föreskrifter

som göra kassan ägnad att fullgöra sina uppgifter, skall tillsynsmyndigheten

stadfästa stadgarna och godkänna kassan. Stadfästelse skall ock sökas

på beslut om ändring i jordbrukskassas stadgar.

12 §.

Villkoren för inträde som medlem i jordbrukskassa fastställas av riksorganisationen.

14 §.2

Jordbrukskassa må---sina medlemmar.

1 Senaste lydelse av 58 § se 1962:8 och av 87 § 2 mom. se 1967:543. 88 a § införd genom

1962:88.

2 Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

27

22 §.

Till medlem i centralkassa må allenast antagas

jordbrukskassa vars styrelse har sitt säte inom centralkassans verksamhetsområde,

samt

bolag, förening eller annan sammanslutning, som har till huvudsaklig

uppgift att ekonomiskt eller på annat sätt främja jordbruket, binäring därtill

eller fisket eller intressen som äro gemensamma för utövare av sådana

näringar.

Riksorganisationen äger —■ — — i centralkassa.

24 §d

Centralkassa må bereda kredit allenast åt medlemmar i kassan eller i ansluten

jordbrukskassa samt åt bankaktiebolag, sparbank, postbanken, centralkassa

eller annan allmän kassa eller inrättning vars reglemente fastställts

av Konungen, kreditaktiebolag, försäkringsföretag med svensk koncession

och utländskt bankföretag.

Kreditgivningen till — ---tillhörande säkerheter.

30 §.

Kreditkassa får låna ut pengar och anskaffa medel till utlåningen i den

ordning denna lag föreskriver samt idka verksamhet som står i samband

därmed.

Jordbrukskassa får ej för egen räkning låna in pengar från allmänheten.

Utan tillstånd av tillsynsmyndigheten får kreditkassa icke mottaga värdehandlingar

till förvaring och förvaltning. Tillstånd får meddelas endast om

kassan med hänsyn till dess organisation och förvaringsanordningar samt

fonder kan på ett betryggande sätt handha sådan verksamhet. När förutsättningar

icke längre föreligga för tillstånd, lar det återkallas.

I kreditkassas stadgar skall angivas vilken rörelse kassan får utöva.

31 §.

Kreditkassa får ej för egen räkning driva handel med eller, med de

undantag som angivas i 32 och 33 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar,

checkar, anvisningar, obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda

förskrivningar utom förlagsbevis.

32 §.

Kreditkassa får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda kassan eller ansluten

kassa lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande

behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom

eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet, och förlagsbevis,

som utfärdats av sådant bolag,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som kassan

äger, eller till lokaler, som kassan i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i kassan eller

i ansluten kassa.

Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt eller

aktie avgöres av stämman, om ej annat följer av kreditkassans stadgar.

1 Ändringen innebär bl. a. att tredje och fjärde styckena upphävs.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken kassans eller

ansluten kassas lokaler äro eller avses bliva inrymda.

Centralkassa får till belopp, som vid varje tidpunkt sammanlagt svarar

mot högst tio procent av kassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital,

förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som

tillgodoser för kreditkassor gemensamma intressen, eller garantifondbevis

eller förlagsbevis, som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt

tillskjuta medel till föreningen eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje stycket får centralkassa efter tillstånd

av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som

avses i nämnda stycke, om det tillskjutna kapitalet icke kan grunda upplåningsrätt

eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes.

Centralkassa som medverkar vid emission av aktier eller förlagsbevis på

den allmänna marknaden får efter tillstånd av tillsynsmyndigheten förvärva

aktie eller förlagsbevis som ingår i emissionen. Sådan aktie eller sådant förlagsbevis

skall centralkassan avyttra så snart det lämpligen kan ske och

senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten

förlänga denna frist.

33 §.

För att skydda fordran får kreditkassa dels på offentlig auktion eller

fondbörs eller i den ordning som angives i 96 a § utsökningslagen köpa

egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen dels, om det är uppenbart

att kassan annars skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för fordran

övertaga för fordringen pantsatt eller annan egendom. Vad nu sagts

gäller ej bevis om andel i eller tillskott till kreditkassan själv eller annan

jordbrukets kreditkassa.

Egendom, som kreditkassa förvärvat enligt första stycket, skall avyttras

så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan förlust

för kassan.

Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos tillsynsmyndigheten.

34 §.

Centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor skall till insättarnas skydd

ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestämmes för kassorna gemensamt

i förhållande till deras tillgångar och av dem ingångna garantiförbindelser

(placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna

i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos

riksbanken och riksgäldskontoret,

2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kommun

eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning,

vars reglemente fastställts av Konungen, eller kreditaktiebolag,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, postbanken, centralkassa

eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag

eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran,

som angives under A 1—3,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

29

5. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten

jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling

eller fordran, som angives under A 1—4,

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag

än som avses under A 3 svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2,

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt

till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade

värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad

som hör till tomträtten, eller

fordran med förmånsrätt på grund av lagen den 16 december

1966 (nr 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa

gemensamhetsanläggningar, såvida förmånsrätten får göras gällande

på kassans föranstaltande,

4. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten

jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling

eller fordran, som angives under B 1—3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller

tvåfamilj shus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån

utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten

är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem

och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen

eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell

verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio

procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i

fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten,

förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,

eller

borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugofemtusen

kronor,

2. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten

jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i form av

värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under

C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt

femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt

skall centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor vid varje tidpunkt ha eget

kapital till lägst ett belopp, som motsvarar sammanlagt

en procent av summan av placeringar, som angivas under B,

fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och

åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.

Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt

nominella belopp.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Med eget kapital avses insatskapital, reservfond, dispositionsfond och av

stämma fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas det nominella

värdet av förlagsbevis, utställda av centralkassan, intill ett belopp motsvarande

det belopp vartill centralkassans och anslutna jordbrukskassors eget

kapital uppgår. I fråga om förlagskapital, som långivaren kan återkräva

inom fem år, skall dock iakttagas att med centralkassans och de anslutna

jordbrukskassornas eget kapital får likställas högst så stor del av det varje

år förfallande beloppet som svarar mot tio procent av detta kapital.

Från centralkassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital skall

avräknas det bokförda värdet av vad de såsom aktiekapital eller i annan

form tillskjutit till företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan

avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare.

Har centralkassa eller ansluten jordbrukskassa väsentligt ekonomiskt intresse

i aktiebolag som uteslutande har till syfte att förvalta fastighet eller

tomträtt som förvärvats för att bereda någon av kassorna lokaler för dess

inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från

det egna kapitalet avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet

av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del

av dessa som svarar mot kassans innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som kreditkassa bestämt på grundval

av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av

statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande

av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet

läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet

för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda

skäl föranleda annat.

35 §.

Centralkassa skall hålla en med hänsyn till rörelsens art och omfattning

tillräcklig kassareserv.

Kassareserven skall bestå av tillgångar som med lätthet kunna förvandlas

i pengar och skall tillsammans med inneliggande kassa uppgå till lägst ett

belopp som svarar mot tio procent av kassans samtliga förbindelser med

undantag av förlagslån, lån mot inteckning i egen fastighet, lån som tagits

upp hos allmänna pensionsfonden i samband med återlån enligt fondens

reglemente och garantiförbindelser. Nedgår kassareserven tillfälligt under

föreskrivet belopp, skall den snarast ökas till detta.

Är tillgång som angives i andra stycket pantsatt, får den ej inräknas i

kassareserven. Utgör tillgången säkerhet för avtalad kredit som centralkassan

ej begagnat till fullo, får den ändå beräknas till det belopp, som kassan

enligt avtalet har rätt att ytterligare erhålla vid anfordran.

36 §.

Kredit får beviljas endast mot betryggande säkerhet i fast eller lös egendom

eller i form av borgen. Utan säkerhet får dock kredit lämnas till ett sammanlagt

belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst tre procent av

summan av centralkassas och anslutna jordbrukskassors eget kapital samt

centralkassans inlåning. Därutöver får kredit utan säkerhet beviljas

1. sådan låntagare, som avses i 34 § första stycket A 2 eller 3, dock icke

staten, samt utländskt bankföretag,

2. samfällighet som avses i lagen den 16 december 1966 (nr 700) om

vissa gemensamhetsanläggningar, såvida krediten ej överstiger belopp för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

31

vilket förmånsrätt åtnjutes på grund av lagen om förmånsrätt för fordringar

enligt nämnda lag och förmånsrätten får göras gällande på kreditkassans

föranstaltande,

3. näringsidkare i och för hans rörelse, om krediten är kortvarig.

Kredit utan säkerhet enligt första stycket beviljas av centralkassa eller,

efter medgivande av denna, av ansluten jordbrukskassa.

Aktie i bolag, som huvudsakligen förvaltar eller driver handel med aktier

eller som idkar emissionsrörelse, får mottagas som pant endast om aktien

noteras vid fondbörs här i landet. Vad nu sagts gäller även förlagsbevis som

utfärdats av sådant bolag.

Kreditkassa får ej som pant mottaga aktie i bolag, som har till uppgift att

tillgodose för kreditkassor gemensamma intressen, eller förlagsbevis, som

sådant bolag eller centralkassa utfärdat, och ej heller bevis om andel i eller

tillskott till kreditkassan själv eller annan jordbrukets kreditkassa.

37 §.

Kreditkassa skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kredit i sådan omfattning,

att fara kan uppkomma för kreditkassans säkerhet, icke lämnas till

samma låntagare eller till låntagare, som äro förbundna med varandra i

väsentlig ekonomisk intressegemenskap, eller mot säkerhet av aktier eller

förlagsbevis, som utgivits av samma aktiebolag eller aktiebolag som äro

förenade i sådan gemenskap som nu sagts.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på borgen och annan garantiförbindelse

till kreditkassan.

38 §.

Kreditkassa får ej utan tillstånd lämna kredit till ledamot av kassans styrelse,

revisor i kassan eller suppleant för styrelseledamot eller revisor och ej

heller till den som är anställd i kassan. Detsamma gäller kredit mot säkerhet

av borgen eller fordringsbevis, som utfärdats av sådan person.

Tillstånd enligt första stycket lämnas såvitt gäller centralkassa av riksorganisationen

och såvitt gäller jordbrukskassa av centralkassan.

39 §.

Bestämmelserna om kredit i 36—38 §§ äga motsvarande tillämpning på

garantiförbindelse som kreditkassa ikläder sig.

40 §.

Ställes lån icke att betalas inom ett år, skall kreditkassa förbehålla sig

rätt att säga upp lånet till återbetalning senast inom sagda tid.

Utan förbehåll enligt första stycket får

1. centralkassa bevilja återlån enligt reglementet angående allmänna pensionsfondens

förvaltning med längre löptid än ett år,

2. kreditkassa utlämna andra lån mot skuldebrev med längre löptid än

ett år till ett sammanlagt belopp, som tillsammans med belopp av här avsedd

utlåning från övriga kreditkassor inom vederbörande centralkassas verksamhetsområde

vid varje tidpunkt svarar mot högst tjugofem procent av

summan av centralkassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital samt

centralkassans inlåning efter avdrag för lån som tagits upp hos allmänna

pensionsfonden i samband med återlån.

Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren

för kreditkassans förbindelser. Lån som avses i andra stycket 2 får icke

ställas på längre återbetalningstid än tio år. Har för sådant lån icke ställts

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

säkerhet i fast eller lös egendom, skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning

i förhållande till den tid för vilken lånet beviljas.

Centralkassa skall enligt 17 § tredje stycket meddela de särskilda anvisningar

som fordras för tillämpningen av bestämmelserna i andra stycket 2

och tredje stycket första punkten.

Kreditkassa skall förbehålla sig rätt att säga upp lån som avses i andra

stycket till återbetalning senast inom tre månader, om säkerheten för lånet

försvagas i märklig mån eller, i fråga om lån utan säkerhet, om trygghet icke

längre föreligger för låneförbindelsens fullgörande.

Bestämmelserna i denna paragraf äga icke tillämpning på lån, för vars

fulla gäldande staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar.

Föreskriften i tredje stycket första punkten gäller dock även sådant lån.

41 §.

Kreditkassa får ej vid avtal om kredit eller annars i sin rörelse förbehålla

sig andel i vinst på affär, som kassan själv icke äger avsluta.

Ej heller får kreditkassa, där ej är fråga om utdelning på aktier eller

vad i övrigt kan tillkomma kassan som ägare av aktier, på annat sätt beredas

andel i vinst på verksamhet, som kassan själv icke äger driva.

42 §.

Vid beviljande av kredit får kreditkassa icke göra förbehåll om att kreditbeloppet

eller del av detta skall sättas in hos centralkassa för längre tid än

sex månader eller på längre tids uppsägning än sex månader.

42 a §.

Kreditkassa får ej utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller

till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för

sådana förbindelser. Vad nu sagts gäller dock ej räntebärande förlagsbevis,

som centralkassa utfärdar och som lyder på minst etthundra kronor.

42 b §.

Motbok eller annat bevis, som centralkassa utfärdar om tillgodohavande

på räkning, skall ställas till viss man och innehålla att överlåtelse får ske

endast till viss man och att överlåtelsen bör anmälas hos kassan.

Centralkassa får ej träffa förbehåll om rätt för kassan att åberopa betalning

till annan än rätt innehavare av motbok.

Om efterlysning och dödande av förkommen motbok gälla särskilda bestämmelser.

42 c §.

Innan kreditkassa inrättar bankkontor, skall kassan inhämta yttrande

från nämnden för bankkontorsetablering.

Inrättas bankkontor, skall det omedelbart anmälas hos tillsynsmyndigheten.

Kreditkassa skall bidraga till kostnaden för nämndens verksamhet enligt

föreskrifter som meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

42 d §.

Omyndig äger utan förmyndarens tillåtelse förfoga över medel som den

omyndige själv satt in hos centralkassa efter det att han fyllt sexton år.

Utan den omyndiges samtycke får kassan ej betala ut sådana medel till för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

33

myndaren. Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhändertaga

medlen och företett bevis på detta, äger den omyndige ej vidare förfoga

över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall antecknas

på insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes

hos kassan.

Medel som förmyndaren eller god man förvaltar enligt föräldrabalken får,

utom såvitt angår ränta som stått inne kortare tid än ett år, tagas ut utan

överförmyndarens tillstånd endast om förbehåll därom skett enligt 15 kap.

9 § andra stycket nämnda balk. överförmyndaren kan när som helst förordna,

att förbehållet ej skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på

bevis eller i motbok, som utfärdats om insättningen, överförmyndare, förmyndare

och god man äga på begäran erhålla bevis om beloppet av de medel,

som sättas in eller stå inne, och i förekommande fall intyg att meddelat

tillstånd icke utnyttjats.

52 §.

Det åligger---nämnda handlingar.

Minst en---kassans medel;

granska av styrelsen vidtagna åtgärder i fråga om förvaltning och avyttring

av egendom, som kassan inköpt eller övertagit jämlikt 33 §;

taga del av de---- rörande kassan.

I övrigt — ---av revisionsuppdraget.

56 §.

I fråga---— 57—67 §§ nedan.

Vid tillämpningen--- 52—54 §§ denna lag,

samt att i 87 och 89 §§ hänvisningarna till 51 § i stället skola avse 54 §

denna lag.

58 §.

Har kreditkassa--— av rätten.

Genom rättens försorg skall ofördröjligen till tillsynsmyndigheten avsändas

dels för registrering meddelande om beslut att kassan skall träda

i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidator med angivande

av hans fullständiga namn och postadress.

62 §.

Finnes kreditkassa, som enligt verkställd registrering trätt i likvidation,

sedermera sakna till föreningsregistret anmälda behöriga likvidatorer, skali

rätten på ansökan av medlem, borgenär eller annan, vars rätt kan vara

beroende av att någon finnes som äger företräda kassan, eller på anmälan

av tillsynsmyndigheten förordna likvidatorer.

Genom rättens---och postadress.

74 §.

Kreditkassas styrelse ----som äskas.

Yppas anledning till antagande att centralkassa gjort sådana förluster

att kassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital icke svarar

mot det belopp som fordras enligt 34 §, skall centralkassans styrelse ofördröjligen

låta upprätta särskild balansräkning enligt 44 och 45 §§ för utvisande

av centralkassans ställning samt, därest balansräkningen bekräf
3

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 60—61

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

tar antagandet i fråga, ofördröjligen avsända meddelande härom till tillsynsmyndigheten.

Centralkassas styrelse--- — tillsynsmyndigheten äskas.

75 §.

Har kreditkassas —--— med straff.

Ändå att---- finna påkallade.

Underlåter kassa att ställa sig till efterrättelse av myndigheten meddelat

förbud eller föreläggande eller handhar kassan eljest sina angelägenheter

på sätt, som är ägnat att rubba förtroendet till kassan, äger myndigheten

återkalla godkännandet.

Tillsynsmyndigheten äger — — —- denna lag.

87 §.

2 mom. Senast fyra månader efter det på anmälan jämlikt 96 § 2 inom.

lagen om ekonomiska föreningar registrering skett av beslut om godkännande

av fusionsavtal skall såväl den övertagande som den överlåtande kassans

styrelse göra ansökan om tillsynsmyndighetens tillstånd att bringa fusionsavtalet

till verkställighet.

Tillsynsmyndighetens tillståndsprövning skall grundas på ett bedömande

av huruvida fusionen kan anses vara förenlig med deras intressen, som

äro insättare i eller eljest hava fordringar å de av fusionen berörda kassorna.

Tillstånd må icke meddelas, med mindre riksorganisationen lämnat

medgivande till fusionen eller, då centralkassa övertager annan kreditkassas

rörelse, Konungen eller myndighet Konungen förordnar prövat övertagandet

icke vara till skada för det allmänna.

Tillsynsmyndigheten skall----sist angivits.

Beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex månader sedan beslutet

vunnit laga kraft av båda kassornas styrelser anmälas för registrering.

När beslut--— fusionen genomförd.

Hör till---är stadgat.

88 a §.

Har kreditkassa övertagit annan kassas rörelse helt eller delvis och finnes

bland sistnämnda kassas tillgångar egendom, som kreditkassa ej må

förvärva, må den egendomen, även om sådant fall ej är för handen som i 32

eller 33 § sägs, förvärvas av den övertagande kassan. Egendom som kassan

på detta sätt förvärvat skall, i den mån egendomen ej, jämlikt vad i nyssnämnda

lagrum stadgas, må av kassan behållas, åter avyttras så snart lämpligen

kan ske och senast då avyttring kan äga rum utan förlust för kassan.

91 §.

Närmare bestämmelser om föreningsregistret för j ordbrukskasserörelsen

och om avgifterna för registrering och kungörande samt de föreskrifter, som

i övrigt utöver vad denna lag innehåller finnas erforderliga för lagens tilllämpning,

meddelas av Konungen.

96 §.

I fråga om medel, som förvaltas av förmyndare eller god man och som

sedan den 1 januari 1941 innestå på räkning hos kreditkassa utan villkor

att de må lyftas allenast med överförmyndarens tillstånd, skall, såframt ej

överförmyndaren annorlunda förordnar, vid tillämpning av vad i 42 d §

stadgas så anses som om förbehåll enligt 15 kap. 9 § andra stycket föräldra
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

35

balken gjorts, att de må uttagas utan sådant tillstånd. Vad nu sagts skall

ock gälla medel, som sedermera insatts eller framdeles insättas på räkningen,

och ränta som lagts eller lägges till kapitalet.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 5, 7, 56, 58, 62 och 75 §§ samt 87 §

2 mom. den 1 juli 1969 och i övrigt den 1 januari 1969.

I fråga om krav på eget kapital och om skyldighet att hålla kassareserv

får centralkassa tillämpa äldre bestämmelser till utgången av år 1973.

Skyldighet att inhämta yttrande enligt 42 c § första stycket föreligger icke

för kreditkassa, som efter lagens ikraftträdande utnyttjar med stöd av äldre

bestämmelser meddelat tillstånd att inrätta kontor.

3| Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 60

61

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 33 § lagen den 27 mars 1936 (nr 81)

om skuldebrev

Härigenom förordnas, att 33 § lagen den 27 mars 1936 om skuldebrev skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

(Nuvarande lydelse)

33

Har i motbok rörande tillgodohavande

hos bank eller i annat enkelt

skuldebrev intagits förbehåll, som

skulle medföra att betalning till innehavaren

finge anses gill ändå att

han ej vore rätt borgenär eller behörig

att å rätte borgenärens vägnar

uppbära betalning, må sådant förbehåll

ej åberopas, där gäldenären åsidosatt

skälig aktsamhet vid prövning

huruvida innehavaren var den till

vilken skuldebrevet var ställt eller

dennes rättsinnehavare eller ägde å

rätte borgenärens vägnar uppbära

betalningen.

Beträffande sparkassebok och motbok

med sparbank gälle vad därom

är särskilt stadgat.

anges.

(Föreslagen lydelse)

§•

Har i enkelt skuldebrev intagits

förbehåll, som skulle medföra att betalning

till innehavaren finge anses

gill ändå att han ej vore rätt borgenär

eller behörig att å rätte borgenärens

vägnar uppbära betalning, må

sådant förbehåll ej åberopas, där

gäldenären åsidosatt skälig aktsamhet

vid prövning huruvida innehavaren

var den till vilken skuldebrevet

var ställt eller dennes rättsinnehavare

eller ägde å rätte borgenärens

vägnar uppbära betalningen.

Beträffande motbok med bank

gälle vad därom är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

37

Motioner

De motioner som väckts i anledning av propositionen är

dels de likalydande motionerna I: 1021 av herrar Ottosson och Gösta

Jacobsson samt II: 1291 av herrar Magnusson i Borås och Lothigius, vari

hemställes

A. att riksdagen vid behandlingen av propositionen skall besluta

att från bankbolags, sparbanks och jordbrukskassas eget kapital skall

vid beräkning av kapitaltäckning ej avräknas det bokförda värdet av vad

banken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till annat in- eller

utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet,

att undantag vid beräkning av kapitaltäckning ej skall göras för tillgång

i företag där staten är delägare,

B. att utskottet skall utarbeta förslag till erforderliga författningsändringar;
dels

de likalydande motionerna I: 1000 av fru Hultell in. fl. och II: 1263

av herr Gustafson i Göteborg in. fl., vari hemställes att riksdagen vid behandlingen

av propositionen skall uttala »att nämnden för bankkontorsetablering

utökas med en ledamot som utses efter förslag från den fackliga

organisation, som företräder de anställda i kreditinstituten».

Motionerna 1:1021 och 11:1291 avser kreditinstitutens innehav av aktier

i s. k. sidobolag (propositionen s. 105, 129 ff., 148 ff.). Motionärerna avvisar

det i propositionen framlagda förslaget att för det bokförda värdet

av sådana aktier skall, för så vitt fråga ej är om företag i vilket staten är

delägare, alltjämt krävas 100 procents kapitaltäckning. Förlustrisken på

sidobolagsaktier är, anför de, säkert oftast betydligt mindre än förlustrisken

på t. ex. aktier som bankerna kan bli tvungna att överta för att

skydda ett nödlidande engagemang. Vidare anses det inte rimligen kunna

göras gällande att ett innehav av en aktiepost i ett kreditgivande sidobolag

blir mindre riskabelt om även staten är aktieägare i bolaget.

I motionerna I: 1000 och 11: 1263 anföres att Svenska bankmannaförbundet

— den fackliga organisation som företräder de anställda inom affärsbanker,

sparbanker och jordbrukets kreditkassor — redan i början av

1960-talet tog initiativ till sammankomster med representanter för bankinspektionen,

Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen för

att försöka få till stånd en samordning av serviceåtaganden och kontorsetablering

mellan de skilda bankinstituten. Intresset från de anställdas sida

för dessa frågor och den erfarenhet på området som finns inom den fackliga

organisationen motiverar enligt motionärernas uppfattning att den blir

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

representerad i den avsedda nya nämnden för kontorsetablering (propositionen

s. 216, 219 f., 222 f.). Motionärerna erinrar om att förslag härom

framförts i Bankmannaförbundets och Tjänstemännens centralorganisations

remissyttranden över kreditinstitututredningens betänkande (något som

dock ej redovisats i propositionen).

Skrivelse från Svenska bankföreningen

Svenska bankföreningen har tillställt utskottet en skrivelse, vari anföres

att banklagens regler på några punkter, som främst berör bankernas internationella

verksamhet, enligt vad som föreslås i propositionen kommer att

utan saklig motivering skärpas. Föreningen hemställer »att utskottet undanröjer

dessa inadvertenser». Skrivelsen fogas som bilaga 3 till detta utlåtande.

Utskottet

Det förslag till ändringar i banklagstiftningen som framläggs i propositionen

bygger i huvudsak på kreditinstitututredningens betänkande »Samordnad

banklagstiftning». Titeln på detta betänkande utsäger vad som

främst är kännetecknande för förslaget, nämligen att rörelsereglerna för

de olika typerna av kreditinstitut i väsentliga hänseenden skall bli enhetligt

utformade.

Departementschefens ställningstagande till förmån för den nu angivna

grundsatsen baseras på ett principresonemang rörande valet mellan å ena

sidan en fortsatt genom lagstiftning styrd funktionsfördelning mellan affärsbankerna,

sparbankerna och jordbrukets kreditkassor, å andra sidan en

friare konkurrens mellan de olika slagen av kreditinstitut under likartade

betingelser. En viktig plats ägnas i detta resonemang åt kostnadssynpunkterna.

Särskilt bankinspektionen har vid betänkandets remissbehandling

ställt sig kritisk till uppfattningen att de föreslagna nya rörelsereglerna

skulle vara ägnade att sänka kostnaderna för kredit- och betalningsförmedlingen.

Departementschefen emotser dock att den redan förekommande

tendensen till fusioner inom sparbanks- och jordbrukskasserörelserna skall

förstärkas med rationaliseringsvinster som följd och att den ökade rörelsefriheten

också skall kunna leda till »en effektiv konkurrens--- —- som

i högre grad än f. n. använder priset som konkurrensmedel». Utskottet kan

för sin del ansluta sig till de grundläggande värderingar som departementschefen,

i anslutning till flertalet bland remissinstanserna, ger uttryck åt i

frågan om gränsdragning mellan bankinstituten. I sammanhanget må påpekas

att vissa särregler alltjämt kommer att gälla beträffande jordbrukets

kreditkassor. Att de nya bestämmelserna inte kommer att resultera i dras
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 är 1968

39

tiska förändringar av de olika institutsgruppernas rörelseinriktning utan

snarare i marginella förskjutningar är en av utredningen och departementschefen

deklarerad uppfattning som utskottet delar.

Vad gäller enskildheterna i förslaget kan noteras att departementschefen

på några punkter valt en annan lösning än den som utredningen förordat.

Särskilt är detta fallet i fråga om kapitaltäckningsbestämmelserna, vilka

nu ändras på ett genomgripande sätt. Härvidlag har redan inom utredningen

yppats olika meningar. Departementschefens förslag kan sägas innebära

en kompromiss mellan utredningsmajoritetens linje och den mera

restriktiva linje som företrätts av bankinspektionens representant i utredningen

och än mer av inspektionen själv i dess remissyttrande. För affärsbankernas

del innebär även departementschefens förslag en betydande liberalisering

av kapitaltäckningskraven.

Vissa av de föreslagna lagändringarna kan, såsom framhålles i propositionen,

beräknas få en positiv effekt på näringslivets kredit- och kapitalförsörjning.

Bankinstituten får rätt att för begränsad tid förvärva aktier

och förlagsbevis i samband med emission på den allmänna marknaden. De

får också vidgad rätt att lämna kredit utan säkerhet, blancokredit, något

som särskilt kan få betydelse för de mindre och medelstora företagen. Till

blancokrediter hänförs givetvis liksom för närvarande såväl krediter helt

utan säkerhet som krediter vilkas säkerhet inte kan betecknas som betryggande.

Till skillnad från vad som hittills gällt får bankinstituten vidare

rätt att mottaga börsnoterade förvaltningsbolags aktier och förlagsbevis

såsom pant för kredit. Till en reform i denna riktning har utskottet redan

tidigare (ull. 1966: 48) förklarat sig ha en i princip positiv inställning.

En punkt i förslaget som kan föranleda viss tvekan är avskaffandet av

bestämmelsen att tillstånd erfordras för alt ett bankinstitut skall få inrätta

avdelningskontor i en kommun där det inte tidigare är representerat. Tilllämpningen

och verkningarna av etableringskontrollen har — såsom närmare

framgår av utskottets nästföljande utlåtande, nr 61 — belysts av koncentrationsutredningen

i dess betänkande »Kreditmarknadens struktur och

funktionssätt» (SOU 1968: 3). Detta material berörs dock icke i den nu

föreliggande propositionen. Med hänsyn inte minst till att den nuvarande

etableringskontrollen är föga effektiv kan utskottet ansluta sig till departementschefens

förslag om ökad handlingsfrihet för bankinstituten även

med avseende på kontorsetableringen.

Utskottet tar i det följande upp de punkter i propositionen beträffande

vilka ändrings- och tilläggsförslag framförts.

I motionerna I: 1021 och 11: 1291 påyrkas gynnsammare kapitaltäckningsregler

i fråga om bankernas engagemang i andra kreditinstitut. Yrkandet

gäller sålunda aktier i s. k. sidobolag. Kreditinstitututredningen föreslog

att aktier i sådana bolag skulle kräva 8 procents kapitaltäckning,

och detta förslag bär motionärerna nu upptagit som sitt. Departements
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

chefen har däremot, i anslutning till synpunkter som framförts av en reservant

inom utredningen och av bankinspektionen, skärpt kravet till fullständig

kapitaltäckning utom såvitt gäller de kreditinstitut där staten ingår

som delägare. Mot sistnämnda undantagsbestämmelse riktar motionärerna

speciell kritik.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att ett genomförande av

utredningens förslag skulle innebära en alltför vittgående liberalisering

av bestämmelserna om kapitaltäckning för sidobolagsengagemang. Den av

departementschefen påtalade risken för koncernbildningar på basis av ett

begränsat aktiekapital synes härvidlag beaktansvärd. Förslaget att undantag

skall göras i fråga om tillgångar i sådana kreditinstitut där staten är

delägare är avsett att likväl möjliggöra en viss lättnad i nuvarande kapitaltäckningsbestämmelser.

Något skäl att i anledning av motionerna förorda

en skärpning av propositionens förslag i detta hänseende finner utskottet

inte föreligga.

Svenska bankföreningen har i en skrivelse till utskottet gjort gällande

att de i propositionen föreslagna lagreglerna i vissa hänseenden skulle

ogynnsamt påverka bankernas möjligheter att bedriva internationell verksamhet.

Utskottet har tagit upp bankföreningens synpunkter till noggrann

prövning och därvid inte funnit anledning att ta något initiativ till ändring

i propositionens lagförslag. Den tolkning av nuvarande 56 § banklagen enligt

vilken kredit utan säkerhet skulle kunna lämnas till utländsk stat finner

utskottet icke välgrundad. I praktiken torde sådana internationella krediter

som bankföreningen åsyftar regelmässigt upptagas av vederbörande

centralbank. Reglerna om blancokredit till utländskt bankföretag blir då

tillämpliga. Bundna blancokrediter till utländska stater och centralbanker

torde hittills inte ha förekommit. Att i detta sammanhang göra avkall på

den allmänna regeln att långfristiga krediter — även sådana som lämnats

mot betryggande säkerhet — skall fortlöpande amorteras är enligt utskottets

mening inte motiverat. Kravet på förbehåll om uppsägningsrätt finner

utskottet befogat; farhågorna för att detta krav skall förhindra svenska

bankers deltagande i internationell kreditgivning synes överdrivna.

I motionerna I: 1000 och 11: 1263 hemställes om ett uttalande från riksdagens

sida att den i propositionen föreslagna nämnden för bankkontorsetablering

skall utökas med en ledamot utsedd efter förslag av den fackliga

organisation som företräder de anställda i kreditinstituten, dvs. Svenska

bankmannaförbundet. Att besluta om nämndens sammansättning bör, såsom

förutsätts i propositionen, tillkomma Kungl. Maj :t. Kreditinstitututredningen

föreslog att i nämnden skall ingå representanter för bankinspektionen

och de olika institutsgrupperna. Enligt departementschefens uttalande

kan »nämnden dock kanske behöva kompletteras med ytterligare personer».

Bl. a., anför departementschefen, synes det vara lämpligt att låta

nämndens arbete ledas av en utanför bankväsendet stående person. Utskot
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

41

tet anser det värdefullt om, såsom motionärerna föreslagit, även de anställdas

synpunkter finge komma till uttryck inom nämnden. Utskottet föreslår

att riksdagen ger detta till känna för Kungl. Maj :t såsom sin mening.

I de delar som föreliggande lagförslag och motiveringen därför icke särskilt

berörts ovan finner utskottet icke något uttalande från dess sida påkallat.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen med avslag på motionerna I: 1021

och II: 1291 bifaller propositionen nr 143, såvitt den

avser ändrad lydelse av

a) 57 § lagen om bankrörelse,

b) 26 § lagen om sparbanker,

c) 34 § lagen om jordbrukskasserörelsen;

B. att riksdagen bifaller propositionen nr 143, såvitt

den avser ändrad lydelse av

a) 63 § lagen om bankrörelse,

b) 32 § lagen om sparbanker,

c) 40 § lagen om jordbrukskasserörelsen;

C. att riksdagen bifaller propositionen nr 143 i övrigt;
D.

att riksdagen med bifall till motionerna I: 1000

och II: 1263 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet ovan anfört om sammansättningen av

nämnden för bankkontorsetablering.

Stockholm den 21 november 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm

(s), Lundin (s), Enarsson (h), Mattsson (ep)*, Brundin (h)* och Österdahl

(fp)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund (fp),

Franzén i Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå (fp)*,

Rask (s) och Börjesson i Falköping (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Reservation

1. beträffande utskottets hemställan under A. (kapitaltäckningsbestämmelser)
av

herrar Enarsson (h), Brundin (h) och Regnéll (h), vilka ansett

dels att det stycke på s. 40 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Utskottet delar departementschefens» och slutar med orden »utskottet inte

föreligga» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Utskottet kan inte finna att i propositionen anförts bärande motiv för

att sätta ifrågavarande sidobolagsaktier i den särställning som föreslås. Avgörande

i sammanhanget bör, som kreditinstitututredningen uttalat, vara

dels den gällande lagstiftningen för de avsedda kreditinstituten, vilken är

präglad av soliditetshänsyn, dels det allmännas reglering av nybildning och

förvärv av sådana institut. Mot denna bakgrund framstår den kapitaltäckningskvot

som skall gälla i högsta riskgraden i det nya kapitaltäckningssystemet

som tillräcklig i fråga om bankernas engagemang i kreditgivande

sidobolag. Väljes denna ståndpunkt undgås den föreslagna särregeln beträffande

kapitaltillskott till företag där staten är delägare. Den kategoriklyvning

som denna särregel skulle ge upphov till ter sig från principiell

utgångspunkt svår att motivera.»;

dels att utskottet under A. bort hemställa

»A. att riksdagen i anledning av motionerna I: 1021 och

II: 1291 för sin del antager de genom propositionen nr 143

framlagda lagförslagen, såvitt de avser ändrad lydelse av

a) 57 § lagen om bankrörelse,

b) 26 § lagen om sparbanker,

c) 34 § lagen om jordbrukskasserörelsen,

med ändring i enlighet med vad som i bilaga 1 till detta

utlåtande betecknas som utskottets förslag;»

2. beträffande utskottets hemställan under B. (bestämmelser om blancokrediter)
av

herrar Enarsson (h), Brundin (h) och Regnéll (h), vilka ansett

dels att det stycke på s. 40 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Svenska bankföreningen har» och slutar med orden »kreditgivning synes

överdrivna» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Svenska bankföreningen har i en skrivelse till utskottet anfört att de i

propositionen föreslagna lagreglerna i vissa hänseenden kan komma att

ogynnsamt påverka bankernas möjligheter att bedriva internationell verksamhet.

Anmärkningarna är enligt utskottets uppfattning delvis välgrun
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968 43

dade. Att inkludera utländska stater i den kategori till vilken kredit skall

kunna lämnas utan säkerhet förefaller icke nödvändigt. I praktiken torde

nämligen sådana krediter som bankföreningen åsyftar regelmässigt upptagas

av vederbörande centralbank, vilket gör att reglerna om blancokredit

till utländskt bankföretag blir tillämpliga. När det gäller kreditgivning av

nu nämnt slag synes det emellertid angeläget att de svenska bankerna kan

deltaga utan att hindras av regler som försätter dem i ett sämre läge än utländska

banker. I detta fall bör därför bunden blancokredit kunna få lämnas

utan vare sig amorteringskrav eller uppsägningsförbehåll. Utskottet

föreslår att propositionens lagförslag ändras i enlighet härmed. Ändringen

bör givetvis avse icke blott lagen om bankrörelse utan även lagarna om sparbanker

och om jordbrukskasserörelsen.»;

dels alt utskottet under B. bort hemställa

»B. att riksdagen för sin del antager de genom propositionen

nr 143 framlagda lagförslagen, såvitt de avser ändrad

lydelse av

a) 63 § lagen om bankrörelse,

b) 32 § lagen om sparbanker,

c) 40 § lagen om jordbrukskasserörelsen,

med ändring i enlighet med vad som i bilaga 2 till detta

utlåtande betecknas som utskottets förslag-,».

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Bilaga 1

(avser reservation 1)

Ändring av kapitaltäckningsbes tämmelser

57 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse

(Kungl. Maj:ts förslag)

57 §.

Bankaktiebolag skall---( =

ovan s. 5 f.)---under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser

utom sådana som enligt

femte och sjätte styckena skola avräknas

från eget kapital.

För placeringar,---(= ovan

s. 6) -—--bolagets aktiekapital.

Från bankbolagets eget kapital

skall avräknas det bokförda värdet

av vad banken såsom aktiekapital

eller i annan form tillskjutit till annat

in- eller utländskt företag som

driver någon form av bankverksamhet.

Sådan avräkning skall dock ej

ske i fråga om företag där staten är

delägare.

Har bankbolag--— (= ovan

s. 6 f.)--— föranleda annat.

(Utskottets förslag)

57 §.

Bankaktiebolag skall---( =

ovan s. 5 f.)---under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser

utom sådana som enligt

femte stycket skola avräknas från

eget kapital.

För placeringar, —--- (== ovan

s. 6)---bolagets aktiekapital.

Har bankbolag---(=ovan

s. 6 f.)---föranleda annat.

26 § lagen den 3 juni 1955 (nr 416) om sparbanker

(Kungl. Maj:ts förslag)

26 §.

Sparbank skall -— --(=ovan

s. 14 f.)--— under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser

utom sådana som enligt

femte och sjätte styckena skola avräknas

från sparbankens egna fonder.

För placeringar, —--— (= ovan

s. 15) —-— — av reservfonden.

Från sparbankens egna fonder

skall avräknas det bokförda värdet

(Utskottets förslag)

26 §.

Sparbank skall —----- (= ovan

s. 14 f.)---— under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser

utom sådana som enligt

femte stycket skola avräknas från

sparbankens egna fonder.

För placeringar, —---(= ovan

s. 15) — — —av reservfonden.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

45

(Kungl. Maj:ts förslag)

av vad sparbanken såsom aktiekapital

eller i annan form tillskjutit till

företag som driver någon form av

bankverksamhet. Sådan avräkning

skall dock ej ske i fråga om företag

där staten är delägare.

Har sparbank---(=ovan

s. 15) —--tillsynsmyndigheten

fastställer.

(Utskottets förslag)

Har sparbank —--(—ovan

s. 15)---tillsynsmyndigheten

fastställer.

34 § lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen

(Kungl. Maj:ts förslag)

34 §.

Centralkassa jämte--— (==

ovan s. 28 f.)---under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser

utom sådana som enligt

femte och sjätte stgckena skola avräknas

från eget kapital.

För placeringar, — — — (=ovan

s. 29 f.)--— detta kapital.

Från centralkassans och de anslutna

jordbrukskassornas eget kapital

skall avräknas det bokförda

värdet av vad de såsom aktiekapital

eller i annan form tillskjutit till företag

som driver någon form av

bankverksamhet. Sådan avräkning

skall dock ej ske i fråga om företag

där staten är delägare.

Har centralkassa---(= ovan

s. 30)--— föranleda annat.

(Utskottets förslag)

34 §.

Centralkassa jämte---(=

ovan s. 28 f.)---— under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser

utom sådana som enligt

femte stycket skola avräknas från

eget kapital.

För placeringar,---(=ovan

s. 29 f.)---detta kapital.

Har centralkassa---(— ovan

s. 30)---föranleda annat.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Bilaga 2

(avser reservation 2)

Ändring av bestämmelser om blaneokrediter

63 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse

(Kungl. Maj.ts förslag)

63 §.

Ställes lån---( = ovan s.

8 f.)---sådant lån.

32 § lagen den 3 juni 1955

(Kungl. Maj:ts förslag)

32 §.

Ställes lån---(= ovan s.

17 f.)---sådant lån.

(Utskottets förslag)

63 §.

Ställes lån---(= ovan s.

8 f.)---sådant lån.

Tredje stycket tredje punkten och

fjärde stycket äga icke tillämpning

på lån till utländskt bankföretag.

(nr 416) om sparbanker

(Utskottets förslag)

32 §.

Ställes lån---(= ovan s.

17 f.)------sådant lån.

Tredje stycket tredje punkten och

fjärde stycket äga icke tillämpning

på lån till utländskt bankföretag.

40 § lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen

(Kungl. Maj.ts förslag)

40 §.

Ställes lån---(= ovan s.

31 f.) —--sådant lån.

(Utskottets förslag)

40 §.

Ställes lån---(= ovan s.

31 f.)---sådant lån.

Tredje stycket tredje punkten och

femte stycket äga icke tillämpning

på lån till utländskt bankföretag.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande nr 60 år 1068

47

Bilaga 3

Till Riksdagens Bankoutskott

Det förslag om ändringar i banklagen som framlagts genom propositionen

1968: 143 innebär i allt väsentligt liberaliseringar som ger bankerna

ökad rörelsefrihet. På några punkter, som främst berör bankernas internationella

verksamhet, har emellertid reglerna tvärtom kommit att skärpas

trots att detta ej synes vara sakligt motiverat. Svenska Bankföreningen får

härigenom hemställa att utskottet undanröjer dessa inadvertenser, vilka

närmare anges i det följande.

Enligt 56 § i den nuvarande banklagen torde kredit kunna lämnas till utländsk

stat utan särskild säkerhet. Den i 59 § i propositionsförslaget intagna

uppräkningen av rättssubjekt, som får beviljas kredit utan säkerhet, omfattar

däremot icke utländsk stat. Några bärande skäl för denna uteslutning

torde knappast kunna anföras, och den förefaller dessutom föga konsekvent

eftersom utländskt bankföretag medtagits i uppräkningen.

I 63 § i förslaget har i tredje stycket tredje punkten upptagits en föreskrift

av innebörd bl. a. att avtal om s. k. bunden blancokredit måste upptaga

bestämmelse om amortering. Vidare har i samma paragrafs fjärde

stycke stadgats skyldighet för bankerna att vid beviljande av bunden blancokredit

förbehålla sig rätt att säga upp lånet i förtid, om trygghet ej längre

föreligger för förbindelsens fullgörande. Undantag från tillämpningen av

dessa båda bestämmelser har dock i paragrafens femte stycke gjorts beträffande

lån, för vars gäldande svenska staten, kommun eller därmed jämförlig

samfällighet svarar.

Enligt bankföreningens mening bör undantagsbestämmelsen utsträckas

till att avse även lån som lämnats till eller garanterats av främmande stat

eller svenskt eller utländskt bankföretag. Sådana lån är regelmässigt ej förenade

med större risk än att det måste anses obehövligt både med en obligatorisk

föreskrift om amortering och med ett krav på förbehåll om uppsägningsrätt.

Vid internationell kreditgivning skulle det också bli svårt att genomdriva

dylika lånevillkor. Det har blivit allt vanligare att fleråriga krediter

till stater eller centralbanker lämnas av internationella bankkonsortier,

som det ibland är angeläget att även svenska banker kan deltaga i. Villkoren

för sådana krediter bestäms i praktiken genom förhandlingar mellan

låntagaren och den bank som är ledare för konsortiet. Därvid händer det

ofta att något amorteringskrav ej uppställs och än mindre något uppsägningsförbehåll.

Det må tilläggas att bägge de nu berörda bestämmelserna i förslaget innefattar

avvikelse från den nuvarande ordningen, som gällt under lång tid

utan att veterligen några olägenheter försports.

Slutligen vill bankföreningen påpeka att utformningen av kapitaltäckningsreglerna

i 57 § i förslaget medför, att fordringar, för vilka utländsk

stat svarar som gäldenär eller garant, med visst undantag blir att hänföra

till riskklass D. Enligt bankföreningens mening bör de kunna upptagas i

riskklass A eller åtminstone i riskklass B, som enligt förslaget redan om
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1968

fattar bl. a. statliga eller statsgaranterade utländska obligationer samt fordringar

på utländska bank- och försäkringsföretag.

Stockholm den 8 november 1968

För SVENSKA BANKFÖRENINGEN

Dess styrelse:

Rune Höglund

Sven Strömberg

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:368 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 2 juni 1961 a1 i texten